Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?

Utveckling av nya bedömningsgrunder Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes Mats Blomqvist, Dorte Krause-Jensen, Per Olsson, Susanne Qvarfordt, Sofia A. Wikström Waters Report no. 2012:2

Syfte med delprojektet Föreslå lämpliga parametrar att arbeta vidare med i utvecklingen av nya index Primärt ska de framtagna indikatorerna tillgodose vattendirektivets krav. I första hand svara på antropogen påverkan, särskilt eutrofiering

Nuvarande bedömningsgrunder - en bakgrund Baseras på djuputbredning nedåt Empirisk kunskap om samband mellan eutrofiering och utbredning nedåt i djupled för makrofyter

Samband mellan övergödning och djuputbredning, artsammansättning och diversitet av makrofyter Ökad näringstillförsel Mer växtplankton, epifyter och opportunistiska makroalger Ökad sedimentation Ökning av särskilt näringsgynnade makrofyter Skuggning och sämre siktdjup Förändrad sedimentationsmiljö och förlust av hårdbotten Förlust/minskning av känsliga makrofyter Förändrad djuputbredning och täckningsgrad av makrofyter Förändrad artsammansättning och diversitet av makrofyter Modifierad efter Waters Report 2012:2

Nuvarande bedömningsgrunder Baseras på djuputbredning nedåt av olika arter 3-9 arter (minst 3) Poängsättning efter nedersta utbredningsgräns. En individ räcker Arternas poäng (1-5) sammanvägs i ett index MSMDI Statusbedömning med hjälp av en standardiserad skala med olika statusklasser

Krav, villkor Krav Minst och tre villkor målarter måste finnas Transekten måste vara djupare än djupet för högsta poäng för alla målarterna Utbredningen nedåt får inte begränsas av substratet

Djup (m) Exempel från Typ 19 Norra Bottenhavet, Höga kustens yttre kustvatten Status Gränser Hög 0.81-1 God 0.61-0.80 Måttlig 0.41-0.60 Otillfredsställande 0.21-0.40 Dålig 0.00-0.20 0 2 4 1 0.8 0.6 0.4 6 8 10 12

Begränsningar och problem Mindre än 25 % av alla transekter har kunnat användas för statusbedömning Transektens maxdjup har inte varit tillräckligt Substratet har inte varit lämpligt i de djupare delarna Färre än tre målarter fanns i transekten Särskilt i inre skärgårdsområden föll många transekter bort Ref: Blomqvist opubl

Vägen framåt... Review av olika indikatorer/index som används i Europa Bedömning av vilka som kan vara lämpliga att arbeta vidare med i Sverige

Vägen framåt sand/mjukbottnar 1) Utbredningsindikatorer Djuputbredning av utvalda arter Areell utbredning och fragmentering 2) Abundansindikatorer Täckningsgrader på givna djup (metod inte destruktiv) 3) Artsammansättnings/diversitets indikatorer Relativ eller absolut abundans av funktionella grupper: känsliga/tåliga arter! Diversitet

Dessa vägar pekades ut därför att Relaterar väl till vattendirektivets krav på statusbedömningar Befintliga miljöövervakningsdata kan användas för att arbeta vidare med dessa kandidater Många indikatorer från långsamväxande långsamsvarande arter i tex Medelhavet kunde uteslutas Icke-destruktiva Relevanta för habitat i Sveriges kuster och hav

Vägen framåt hårdbottnar 1) Utbredningsindikatorer Djuputbredning av utvalda arter, men reviderat 2) Abundansindikatorer Totala och kumulativa täckningsgrader på givna djup (metod inte destruktiv). Alla arter,vissa nyckelarter 3) Artsammansättnings/diversitets indikatorer Relativ eller absolut abundans av funktionella grupper (taxa): känsliga/tåliga arter! Diversitet

Dessa vägar pekades ut därför att Relaterar väl till vattendirektivets krav på statusbedömningar Relevanta för habitat i Sveriges kuster och hav. Salinitetsgradienten måste dock beaktas Icke-destruktiva metoder förespråkas. Ej biomassebaserade metoder. Många tidvattenrelaterade index kunde sorteras bort

Att tänka på makroalger på hårdbottnar Viktigt att provtagning görs i definierade djupstrata Provtagning i definierat substrat, minska oönskad variation Många toleranta arter (opportunister) har hög temporal variation Diversitetsrelaterade index kräver harmonisering av taxonomisk nivå

Frågeställningar framöver Indikatorernas respons på påverkan Funktionella Spatiala gradienter egenskaper Utmaningar är bl. a fördröjda abrupta ickelinjära responser, glidande baslinjer, och salinitetsgradienternas effekter Analysera hur funktionella egenskaper kan användas Kvantifiera osäkerheter i skattningar Spatial variation på olika skalor Temporal (mellanårsvariation) Provtagningsvariation

Livslängd Morfologi Funktionella egenskaper ett lovande fält? Växter delas in i klasser baserat på Känslighet för eutrofiering Reproduktionsstrategi Tillväxtstrategi Indelning sker art/taxavis, men inte på högre nivå som tex brun-, grön-, rödalger, då denna indelning inte är tillräcklig

Databasen TaxonTraits Data på en mängd arter har samlats in och klassificeras map olika egenskaper Förekomst i Sverige (MarTrans och Grunda vikar) har också datalagts Arbetet har fokuserats på egenskaper som kan förväntas vara särskilt lämpliga för utveckling av index Klassningarna har försetts med en tillförlitlighetsklassning

Funktionella egenskaper - livslängd Annueller Perenner med övervintrande delar Perenner (inkluderar persistent perennials ) Tvååriga Varierande

Funktionella egenskaper morfologi alger Funktionella Filamentösa egenskaper uniseriella, utan bark Filamentösa polyseriella, lite bark Bladformade Bladformade med bark Grovgrenade barkförsedda Läderartade Kalkinlagrande Inkrusterande

Funktionella egenskaper morfologi gömfröiga växter Funktionella Helofyter (sticker egenskaper upp ur vattnet) Nymphaeider (flytbladsväxter) Elodeider (undervattens-, långsträckta) Isoetider (undervattens-, kortskotts-) Lemnider (flytblads-, ej rotade) Landväxter

Funktionella egenskaper känslighet mot eutrofiering Funktionella Exempel på känsliga: egenskaper Zostera marina, Tolypella nidifica, Ceramium tenuicorne Exempel på toleranta: Potamogeton pectinatus, Pylaiella littoralis, Ulva intestinalis

Datakällor Funktionella egenskaper Befintliga MarTransdata Gradientstudier 2012 Östergötland Orust-Tjörn Möjligen upprepning 2013

Samband mellan övergödning och djuputbredning, artsammansättning och diversitet av makrofyter Ökad näringstillförsel Mer växtplankton, epifyter och opportunistiska makroalger Ökad sedimentation Ökning av särskilt näringsgynnade makrofyter Skuggning och sämre siktdjup Förändrad sedimentationsmiljö och förlust av hårdbotten Förlust/minskning av känsliga makrofyter Förändrad djuputbredning och täckningsgrad av makrofyter Förändrad artsammansättning och diversitet av makrofyter Modifierad efter Waters Report 2012:2

Potential för videobaserade metoder? *I övervakning inom ramen för vattendirektivet beror lite på slutliga utformingen av bedömningsgrunderna *Ökade behov av areell övervakning inom ramen för andra direktiv och verksamheter

Potential för videobaserade metoder? Havsmiljödirektivet m.fl. kräver mer areell övervakning GES för kriterium 1.4: Utbredning av livsmiljöer och livsmiljöbildande arter i de svenska förvaltningsområdena, överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor. Utbredningsområden som förändrats på grund av mänsklig störning är återställda till en långsiktigt hållbar nivå. Svensk indikator: Saknas, se bristanalys, kapitel 4. Ur God Havsmiljö 2020, Havs och Vattenmyndigheten, 2012

Potential för videobaserade metoder? *I övervakning inom ramen för vattendirektivet beror lite på slutliga utformingen av bedömningsgrunderna *Ökade behov av areell övervakning inom ramen för andra direktiv och verksamheter *Lyssna på kommande föredrag och visningar!