Utbildningsbehov i sociala arbetsintegrerande företag i Skaraborg. Utifrån föreningen PASS

Utbildningsbehov i sociala arbetsintegrerande företag i Skaraborg. Utifrån föreningen PASS

INNEHÅLL 1. INLEDNING OCH BAKGRUND 1.1 Coompanion Skaraborg 3 1.2 PASS Plattform för Arbetsintegrerande Sociala företag i Skaraborg 3 1.3 Uppdraget att undersöka utbildningsbehovet hos Sociala företag i Skaraborg 3 1.4 Hur undersökningen är gjord och dess avgränsning 3 1.5 Mål och syfte med undersökningen 4 2. BESKRIVNING AV FÖRETAGEN I PASS 2.1 Kooperativet Lärkan i Grästorp..5 2.2 Ekebohuset ek. förening.5 2.3 Bruk för alla i Falköping Habo.5 2.4 Götene företagskooperativ GfKoop 5 2.5 Kooperativet Laxen i Otterbäcken..6 2.6 VISTA-Karlsborg 6 2.7 Kanalslussen Töreborda.6 3. RESULTATET AV FRÅGAN OM UTBILDNINGSBEHOVEN TILL PASS.7 4. SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGAN KRING UTBILDNINGSBEHOVET I PASS..8 5. GRUPPERING AV UTBILDNINGSBEHOVEN I PASS.11 6. EN MÖJLIG UTBILDNINGSMODELL UTIFRÅN UPPLEVDA BEHOVEN I PASS.13 7. SAMMANFATTANDE SLUTORD.15 2

1 INLEDNING OCH BAKGRUND 1.1 Coompanion Coompanion Skaraborg har sitt huvudkontor i Falköping och deras uppdrag är att erbjuda rådgivning till personer som vill starta företag tillsammans, dvs. kooperativa företag. De jobbar i hela Skaraborg och med olika branscher. Hos dem kan man få råd kring när-varhur man startar sitt företag och det spelar ingen roll i vilket stadium företaget befinner sig; idéstadiet, har startat upp eller om man redan är i gång. Coompanion hjälper även till med olika analyser, söka finansiering och skapa mervärden genom samverkan med andra företag. 1.2 PASS PASS står för Plattform för Arbetsintegrerande Sociala företag i Skaraborg och är en ny organisation som har till uppgift att stödja de olika sociala företagen i Skaraborg genom att sammanfoga gemensamma krafter. PASS verkar för kunskap och erfarenhetsutbyte och stöd till medlemmarnas utveckling och kompetensförsörjning. Idag är 7 av Skaraborgs sociala företag medlemmar i PASS. Målet är att alla sociala företag i Skaraborg ska känna till PASS och se nyttan av att vara medlem i organisationen. 1.3 Uppdraget att undersöka utbildningsbehovet hos Sociala företag i Skaraborg. År 2013 ansökte Coompanion Skaraborg om projektmedel för sociala innovationer. Projektet kom att heta Innovation LUKAS Lärande och utveckling kring Arbetsintegrerande Sociala företag. Ett tidigare projekt resulterade i bildandet av PASS Plattform för Arbetsintegrerande Sociala företag i Skaraborg, en organisation för att kunna samverka på flera sätt mellan de olika sociala företagen i Skaraborg. PASS och Coompanion har i nära samarbete med varandra kommit fram till att kunskaper, kompetens och erfarenheter är väldigt blandade i de sociala företagen. Man kom även fram till att PASS skulle försöka att samordna samt hitta arbetssätt för att kunna sprida befintlig kunskap mellan de olika arbetsintegrerande sociala företagen i Skaraborg. Det behövs en samordning av olika utbildningar och för att kunna göra detta måste man känna till utbildningsbehoven i de olika inblandade företagen. Uppdraget att ta reda på hur de olika sociala arbetsintegrerande sociala företagen i Skaraborg ser på utbildning och på behovet gavs till Cecilia Lindström, vice ordförande i PASS samt även verksamhetschef i Ekebohuset. 1.4 Hur undersökningen är gjord och dess avgränsning. Denna undersökning gjordes främst genom att ett antal frågor ställdes till de sociala företag som är medlemmar i PASS. På så sätt blev PASS en referensgrupp för sociala företag i Skaraborg. Frågorna ställdes både genom mejl och muntligt och samma frågor är ställda vid olika tillfällen till samma personer. Huvudfrågan har varit: 3

Hur ser utbildningsbehovet ut i er verksamhet? För att vara källkritisk och även självkritisk till denna undersökning så bör det påpekas att den inte är vetenskaplig. Undersökningen är gjord genom huvudsakligen muntliga frågor även om frågan vid något tillfälle är skickad via mejl. Svaren från PASS medlemmarna är utifrån deras subjektiva bedömning kring hur de anser att utbildningsbehovet ser ut hos dem. Det empiriska materialet är därför till stor del subjektivt erfarenhetsbaserat. 1.5 Mål och syfte med denna undersökning. Målet och syftet för denna undersökning har således varit att undersöka utbildningsbehovet, kartlägga detta och försöka hitta de utbildningsinsatser som kan vara lämpliga för sociala företag i Skaraborg. Detta för att de sociala företagen ska kunna bli mera affärsmässiga och innovativa i sitt affärsutövande gentemot andra parter. På så sätt är målet med undersökningen också att kunna försöka hitta en samverkan kring lämpliga utbildningsinsatser. Frågeställningen är därför hur utbildningsbehovet ser ut i de olika företagen i PASS. 4

2 BESKRIVNING AV FÖRETAGEN I PASS 2.1 Kooperativet Lärkan i Grästorp Lärkan är ett arbetsintegrerande socialt företag beläget i Grästorp, en ekonomisk förening som har som övergripande mål att hjälpa människor tillbaka till en bra social samvaro och ett nytt arbete med egen försörjning. Deras verksamheter innefattar ett servicelager, secondhandbutiken Återvändan, resecafé med butik, föreningskansli och en cykelverkstad. 2.2 Ekebohuset ek förening - Vara Ekebohuset, som ligger ca 2 mil från Grästorp i Stora Levene är ett socialt arbetsintegrerande arbetskooperativ och ekonomisk förening så som Kooperativet Lärkan. Ekebohusets främsta mål är att människor som upplever sig ha hamnat utanför arbetslivet ska lära sig se, hitta och skapa möjligheter för att åter integreras på arbetsmarknaden igen. Det övergripande målet är därför att skapa fler arbeten för fler människor som har svårt att finna jobb. Deras verksamhetsområden ändras ständigt utifrån olika behov utifrån en organisk organisation, men de har ett våffelcafé, butik med produkter de själva skapat och utvecklat samt en verkstad där man tillverkar produkter. Utöver detta hyr man ut tält, tvättar åt företag, lagar kläder, hyr ut lokal och ordnar olika aktiviteter. 2.3 Bruk för alla i Falköping - Habo Bruk för alla i Falköping är en ideell förening med bred verksamhet där man tar vara på människors resurser och initiativförmåga oavsett långtidssjukskrivning, arbetslöshet eller funktionshinder. Målet är att ge ett ökat välbefinnande och möjlighet till utveckling. Deras verksamhetsområden är: Ateljé Caféer Forskarna Frukten Garn och tyghantverk Hundagiset Tassen Legoarbeten Lettlandshjälpen Returlagret Secondhandbutik Servicegruppen Snicken 2.4 Götene företagskooperativ Gfkoop Gfkoop är ett arbetsintegrerande socialt företag i Götene som från första början började med att bygga timmerhus. Idag har de ändrat verksamhetsinriktning och har 5

bed&breakfast, hantverk och konst. De utför en hel del arbeten på beställning från kunden och har bland annat en bra snickerikunskap i sin verksamhet. 2.5 Kooperativet Laxen i Gullspång Kooperativet Laxen är ett arbetsintegrerande socialt företag i Otterbäcken som arbetar för att integrera människor i samhälle och arbetsliv. Man skapar delaktighet genom bl.a. ägande, egenansvar eller avtal och återinvesterar vinsterna i den egna verksamheten. De driver affärsverksamhet med medarbetarna i centrum. Verksamheten består av en utegrupp som erbjuder hushållsnära tjänster och kan hjälpa till med allt från gräsklippning till snöröjning, man har en Secondhandbutik och en sömnadsavdelning där man både syr och lagar kläder. 2.6 VISTA-Karlsborg VISTA Karlsborg är en nystartad verksamhet och är i nuläget en ideell förening som bedriver kaféverksamhet. De håller just nu på med att starta upp även ett hunddagis. 2.7 Kanalslussen Töreboda Många sociala företag är avknoppade från kommunens AME verksamhet. Kanalslussen är ett exempel på detta. De är ett nystartat arbetsintegrerande socialt företag, en ekonomisk förening som har många olika verksamheter för människor att växa i. De erbjuder bl.a hushållsnära tjänster och försäljning av varor från egen sömnadsavdelning 6

3 RESULTATET AV FRÅGAN TILL MEDLEMSFÖRETAGEN I PASS. Behovet av utbildningsinsatser har varit en fråga i PASS ända sedan föreningen startades. På ett av de första mötena diskuterades hur vi definierar det här med kunskaps och utbildningsbehovet i de sociala företagen. När vi pratar om brister, vilka brister är det? När vi menar att det behövs utbildningar vad pratar vi om för saknad kompetens? Det vi kom fram till i en öppen diskussion var att det vi menar är inte de praktiska kunskaperna kring vissa verksamhetsområden, utan det vi i första hand tänker på är att det behövs kunskaper inom affärsmannaskap och att driva företag affärsmässigt. Den 5 mars 2014 skickades följande mejl till PASS medlemmar: Hej, Idag har vi haft diskussioner angående hur en längre utbildning skulle kunna byggas upp för sociala företag. Detta för att kunna kvalitetssäkra kunskap hos sociala företag. Jag vill därför att ni tittar på era utbildningsbehov hos er och skriver några rader om vad ni skulle kunna behöva. Tänk gärna i olika nivåer om det är möjligt. Skicka till mig så att jag kan sammanställa. Flera av de sociala företagen svarade allmängiltigt att de skulle behöva det mesta i en eventuell utbildning. Några av företagen svarade inte alls. Kooperativet lärkan i Grästorp svarade följande: Kundbemötande Bokföring MI och coachning Hur man hittar nya arbetsområden Styrelsearbete Hur ett socialt arbetsintegrerande företag fungerar Hur man arbetar för att gruppen ska må bra. Ekebohuset hade med de flesta av ovan punkter men ville lägga till några. Man ansåg också att de olika utbildningars grupper skulle grupperas efter olika funktioner i verksamheten. Dvs. någon sorts behovsanpassning eller i olika steg. Verksamhetsledning Grupputveckling Att leda ett företag med öppenhet och delaktighet demokratiskt företagande Affärsutveckling Ledarskap och handledning Konflikthantering Juridik och regelverk 7

Samverkanspartners Omvärldsorientering Mötesmetoder och verktyg Produkt utveckling Logistik Projektledning Redskap för att kunna förändra och ta makten över sitt liv. Att styra med mål Att söka arbete Maria Henriksson som är verksamhetsledare för Coompanion i Skaraborg ställde frågan igen på ett styrelsemöte i PASS gruppen och fick då följande svar: Affärsmannaskap Vad, när hur och varför Att lära sig och ta betalt. Marknadsföring och bemötande Kundfokus Ekonomi Juridig, avtal (KFO) Ledarskap Motiverande samtal, bemöta och stötta Hantera olika typer av handikapp Uppfinna, varumärke och produkt Konflikthantering och ansvarstagande både som anställd och som styrelse systematiskt ansvar. Arbetsmiljöarbete 4 SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGAN KRING UTBILDNINGSBEHOVET I PASS Som det går att utläsa av svaren är behovet stort av en rad olika utbildningsinsatser. Om man tittar på de olika behoven så går det att gruppera och knyta dem till olika nivåer/positioner/anställningar i de olika sociala företagen. På Ekebohuset arbetar man med en intressant trappa för att strukturera olika steg och visa på möjligheterna med att kunna göra en intern karriär och komma ut ur det upplevda utanförskapet. Avtal skrivs på ett år och först när man varit i verksamheten minst ett år kan man bli anställd. Den första formen av anställning som man då får är förstärkt anställningsstöd, d.v.s. en FSAS anställning. Man anställer aldrig på en FSAS anställning om man inte redan då funderar kring vad som kan vara nästa lämpliga steg. 8

När man knyter denna trappa till position, kunskap, behov samt lön så blir den flerdimensionell. I steg ett så kommer man in som en FASare vilket innebär att man har nått jobb och utvecklingsgarantins tredje fas. Man har då varit arbetslös i minst 3 år. På Ekebohuset har man personer som varit arbetslösa mellan 3-20 år. Den främsta uppgiften i detta steg är att hitta tillbaka till sig själv, förstå sina rättigheter och skyldigheter som fasare samt att bli en duktig arbetssökande igen. När en person har tagit valet att man vill bli anställd och jobba med de frågorna det innebär så sätts det upp en målplan, dvs vad behöver man jobba med för att bli anställningsbar på Ekebohuset. Här gasar man på den personliga utvecklingen och det är viktigt att personen läker i sin ryggsäck eftersom man som anställd på Ekebohuset ska arbeta i en sorts stödfunktion för människor som varit i den sits som man själv en gång varit i. Här pratar man också mycket om skillnaden mellan att vara anställd och Fasare. När man väl har klivit in i steget som FSAS anställd så ändras fokuseringen på individen på så sätt att individen anses nu kunna arbeta självständigt och agerar som stöd snarare än att få stöd. Som Fas 3:are sätts individens utveckling i centrum och som FSAS så sätts kunden i centrum. Kunden kan på så sätt både vara en deltagare som behöver stöd men framför allt så pratar man om att de anställda först och främst är ansiktet utåt för Ekebohuset. De har på så sätt också ett större ansvar än en Fasare. Så för att sammanfatta ovan bild så ska anställningens art sitta ihop med den lön och det ansvar samt utbildning som personen har. Ju längre upp på trappan man går ju mer ansvar får man, högre lön och även utbildning för varje steg. När det gäller ansvar är det framför allt plikten att kunna dra in pengar till sin egen lön i kooperativet. Man börjar med en anställningsform med mycket bidrag och för varje steg så minskar bidraget och kostnaden för personen ökar. På Ekebohuset kan man inte bli medlem/delägare i den 9

ekonomiska föreningen innan man fått sin första anställning. Som medlem har man möjlighet att bli invald i styrelsen för Ekebohuset ek förening. För att sammanfatta ovan så skulle det enligt Ekebohuset skilja sig när det gäller behov av kunskap och utbildning beroende på vilket steg i trappan man är i. Även efter att man fått den första anställningen blir det en skillnad om man är anställd medarbetare, gruppledare, gruppchef, verksamhetsledare eller verksamhetschef. Behovet skiljer sig också kring om man är med i styrelsen eller inte samt även vilken typ av arbetsuppgifter man har. Nu ser alla sociala företag olika ut, men oavsett hur verksamheterna ser ut så kan man tänka sig att man kan dela in eller gruppera de olika utbildningsbehoven. Exempelvis så är kunskap om sociala företag viktigt för alla som ingår i en verksamhet, men föreningskunskapen kring att sitta i en styrelse är mer aktuell för dem som ingår i arbetskooperativet. Ett annat exempel är kundbemötande som är viktigt för alla i ett socialt företag, men att lära sig att ta betalt är kanske viktigt när man har stigit in i kooperativet. 10

5 GRUPPERING AV UTBILDNINGSBEHOVEN I PASS 1. Deltagare/praktik eller på annat sätt medverkar i verksamheten Kundbemötande Hur ett socialt arbetsintegrerande företag fungerar Grundläggande affärsmannaskap Nybörjarkurs/grundläggande i att utveckla en produkt Nybörjarkurs/grundläggande i logistik Att söka arbete vad är anställningsbar? Att söka arbete CV, vad, när hur och varför Nybörjarkurs/grundläggande projektled Att jobba efter mål Redskap för att kunna förändra och ta makten åter över sitt liv. 2. Anställd i verksamheten Enkel konflikthantering att respektera varandra Grundläggande kunskaper om ekonomi och dess påverkan vad kommer pengarna ifrån Ett verksamhetsområde, vad är det? Behöver man nya? Hur man arbetar för att gruppen ska må bra. Grunder i grupputveckling Demokratiskt företagande Affärsutveckling Produktutveckling Logistik Projektledning Att jobba efter mål i en organisation Affärsmannaskap. Vad, när hur och varför? Marknadsföring och bemötande Kundfokus 3. Ingår i föreningen/kooperativet Hur man hittar nya verksamhetsområden Styrelsearbete Affärsutveckling Att styra efter mål i en organisation Att lära sig att ta betalt Marknadsföring och kundbemötande Kundfokus Ekonomi 11

Juridik och avtal mm Att hantera olika personlighetstyper och olika handikapp Uppfinna, varumärke och produkt Konflikthantering Arbetsmiljöarbete Samverkanpartners Omvärldsorientering Mötesmetoder och verktyg 4. Ledare i någon form eller vill bli ledare MI och Coachning Verksamhetsledning Att leda ett företag med öppenhet och delaktighet Ledarskap och handledning olika roller olika ansvar Konflikthantering Juridik och regelverk Samverkanpartners Omvärldsorientering Mötesmetoder och verktyg Ledarskapsutbildningar i olika nivåer Motiverande samtal, bemöta och stötta Arbetsmiljöarbete Det vi nu kan se vid denna form av uppdelning är att många uttalade utbildningsbehov går in i varandra. I vissa områden behöver utbildningarna finnas i olika nivåer och vi kan även se att ibland ska/bör vissa utbildningar kunna vara öppna för olika nivåer. För att kunna hantera detta på ett bra sätt kan man tänka sig att vissa utbildningar som exempelvis affärsmannaskap finns i olika nivåer; Affärsmannaskap 1, Affärsmannaskap 2, Affärsmannaskap 3 och kanske till och med Affärsmannaskap 4. På detta vis kan man under namnet affärsmannaskap koppla flera av de olika utbildningsbehoven samt dess olika nivåer. Nedan finns en modell på hur detta skulle kunna se ut. 12

6 EN MÖJLIG UTBILDNINGSMODELL UTIFRÅN UPPLEVDA BEHOV I PASS Oavsett hur den sociala verksamheten ser ut så har företaget förmodligen fyra kategorier av människor; 1)Bidragsplaceringar 2)Anställda 3)Föreningsmedlemmar 4) Ledare/chefer i olika nivåer. Utifrån denna blid blir det tydligt och lätt att se att man har behov av olika kunskap beroende på var man befinner sig i verksamheten. Det blir också självklart att vissa utbildningar måste läggas upp i olika steg för att kunna motsvara personens förkunskaper i olika nivåer/ställningar. 1. Deltagare, praktik med mera (bidragsplaceringar) Affärsmannaskap grund - Kundbemötande - Grundläggande Logistik - Enkel produktutveckling - Projektledning att jobba mot mål Vad är ett socialt företag? Att jobba mot personliga mål - Ansvar mot sig själv handling o konsekvens - Redskap för att kunna förändra samt ta makten över sitt eget liv. Söka jobb utbildningar 2. Anställd i verksamheten (alla typer av anställningar) Affärsmannaskap i olika nivåer 1,2,3 - Affärsutveckling - Hur man hittar nya verksamhetsområden, produktutveckling - Logistik - Projektledning - Målstyrning - Affärsmanaskap vad, när, hur och varför - Marknadsföring - Kundbemötande + kundfokus Grupputveckling - Hur man arbetar för att gruppen ska må bra - Grupputveckling - Konflikthantering Arbetsmiljöutbildningar Demokratiskt företagande mera om socialt företagande och om kooperativ. 13

3. Medlem i föreningen eller i kooperativet Föreningskunskap Styrelsens arbete Målstyrd organisation Arbetsgivaransvar vad innebär det - Personal - Regler och lagar - Arbetsmiljö - Ett företags åtagande skyldigheter och rättigheter Verksamhet och föreningsekonomi 4. Ledare av någon form eller har ambitionen att bli det Olika ledarskapsutbildningar i olika nivåer och steg - Coachning - Verksamhetsledning - Att leda en verksamhet med öppenhet och delaktighet - Juridik och regelverk - Samverkanspartners - Omvärldsorientering - Kommunikation, samarbete, feedback och konflikthantering - Målstyrning med planering, målformulering och utvärdering - Chefsroller och ledarstilar - Stress och krishantering - Självinsikt - Mötesmetoder och verktyg - Motiverande samtal, bemöta och stötta - Arbetsmiljöarbete 14

7 SAMMANFATTANDE SLUTORD Det vi vet idag och det är även den uppfattning som vi fått i PASS är att det finns många resurser i de sociala företagen men att det krävs betydande kompetenshöjande insatser. Ett bra sätt att kunna kvalitets-och kompetenssäkra sociala företag är att hitta ett sätt att samarbeta, samordna samt finansiera utbildningarna. Det bör göras på ett sådant sätt att de sociala företagen anser att man har möjlighet att utbilda sina medarbetare oavsett vilken nivå eller position i företaget personen har. Många sociala företag efterfrågar även att fler utbildningar ska finnas tillgängliga på lokal nivå eftersom det annars kan bli ganska dyrt att skicka i väg medarbetarna på utbildningar. Denna undersökning är ett sätt att visa hur man kan tänka kring utbildning i sociala företag. Den går givetvis att utveckla mera och det behövs även att man går in i detaljer på de olika utbildningarna och dess utbildningssteg. Jag lämnar detta vidare för fortsatt diskussion där vi tillsammans kan utforska genom vår empiri vad som kan vara lämpligt i framtiden. Karläggningen genomförd av Cecilia Lindström, verksamhetsledare på Ekebohuset, på uppdrag av Coompanion Skaraborg och projektet Lukas 15