SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-19 AN-2013/182.730 1 (2) HANDLÄGGARE Johanna Sopo 08-53531207 johanna.sopo@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Patientsäkerhetsberättelse 2012, egen regi Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar del av patientsäkerhetsberättelsen 2012 för Äldreomsorgen, egen regi, i Huddinge kommun. Sammanfattning Den 1 januari 2011 började Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindravårdskador. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat en patientsäkerhetsberättelse enligt gällande lagstiftning. Beskrivning av ärendet Den 1 januari 2011 började Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar att arbeta förebyggande genom att bedriva ett så kallat systematiskt patientsäkerhetsarbete. En tidsplan ska upprättas för de åtgärder som inte kan vidtas omedelbart. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. En negativ händelse innebär en händelse som har medfört vårdskada, ett tillbud är en händelse som hade kunnat medföra vårdskada. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat en patientsäkerhetsberättelse enligt gällande lagstiftning. Med utgångspunkt av de erfarenheter som hämtats från 2012 har förvaltningen identifierat följande strategier för att öka patientsäkerheten POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 378 20 E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-19 AN-2013/182.730 2 (2) under 2013: Utveckla användandet av kvalitetsregister och ansluta verksamheterna till med särskild satsning på munbedömning och BPSD-registret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) Demens, utveckla personcentrerad demensvård. Vård i livets slut Förvaltningens synpunkter Målet i verksamheterna är att öka patientsäkerheten och att uppfylla en nollvision vad det gäller allvarliga vårdskador. Att riskmedvetenhet finns hos alla medarbetare och att vi uppnår ett organisatoriskt lärande för att få ett hållbart och långsiktigt engagemang för förbättringar av patientsäkerheten. Genom identifierade strategier kan social- och äldreomsorgsförvaltningen öka patientsäkerheten ytterligare. Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Åsa Tavemark Verksamhetschef Bilagor Bilaga 1. Patientsäkerhetsberättelse 2012 för äldreomsorgen i Huddinge kommun
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för äldreomsorgen i Huddinge kommun Kerstin Segerberg Johanna Sopo Utvecklingsledare MAS 08-535 312 50 08-535 312 07 kerstin.segerberg@huddinge.se johanna.sopo@huddinge.se SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbete 6 Struktur för åtgärder, uppföljning och utvärdering 2012 8 Samverkan för att förebygga vårdskador 11 Riskanalys 12 Rapportering av händelser 12 Samverkan med den enskilde och närstående 14 Resultat 2012 14 Övergripande mål och strategier för 2013 17 2
Sammanfattning Medicinskt ansvarig sjuksköterska har under året 2012 följt upp hälso- och sjukvården på äldreomsorgens samtliga särskilda boenden. Verksamheten utför riskbedömningar som ett led i den vårdpreventiva processen. Under året har arbetet med riskbedömningar fortsatt och verksamheten har anslutit sig till Senior Alert. Läkemedelsprojektet som genomfördes tillsammans med Apoteket Farmaci 2011-2012 har avslutats, följts upp och utvärderats. Det har resulterat i förbättrade lokala rutiner och minskat antal avvikelser inom läkemedelshanteringen. Antalet rapporterade fallolyckor har minskat och antalet benbrott har minskat kraftigt. Obligatoriska nätbaserade hygienutbildningar för all personal är en del i infektionsförebyggande arbetet. Utbildningen har utarbetats av Vårdhygien Stockholm. Enheterna deltar årligen i nationella mätningar av basala hygienrutiner. Mätning under hösten 2012 visade att följsamheten till hygienrutiner var mycket god. Huddinge placerade sig bland de 10 bästa kommunerna i landet. Under 2012 har ombyggnation påbörjats i B-huset på Stortorps äldreboende och enheterna har flyttats till nybyggda Västergården i centrala Huddinge. Solgårdens äldreboende kallas i dag för Västergården 1 och Körsbärsgården för Västergården 2. Vid flytten ändrades sjuksköterskeorganisationen för dessa två enheter. I stället för att ha sjuksköterska på plats dygnet runt, ansvarar sjuksköterskejouren för insatserna under kvälls- och nattetid. Den befintliga sjuksköterskejouren har utökats och består nu av två jourpatruller. Antalet boende per jour har minskat från tidigare 377 till 235. En ny demensenhet har öppnats på Strandgården. Björkbacken och Blåklintens demensboende har flyttat till den nybyggda delen på Björnkulla. Segeltorps servicehus och servicehuset Lindåsen har avvecklats. Under 2012 minskades två heltidsdietisttjänster till en. Avtalet mellan Huddinge kommun och landstinget om hemrehabiliteringsteam avslutades av landstinget 2012. Detta ledde till att teamet avvecklades. Rehabiliteringsresurserna på särskilda boenden har omfördelats för att ge de boende likvärdiga villkor samt öka tillgängligheten och förbättra kontinuiteten. Rehabgruppen och sjuksköterskejouren ingår i den nybildade HSL-enheten. Efter beslut av landstinget avvecklades Äldreteamet successivt under sista kvartalet 2012. Under september 2012 delades äldreomsorgen upp i två ansvarsområden för MAS:ar. 3
Bakgrund Den 1 januari 2011 började Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar, det framgår att varje vårdgivare är skyldig att arbeta förebyggande genom att bedriva ett så kallat systematiskt patientsäkerhetsarbete. En tidsplan ska upprättas för de åtgärder som inte kan vidtas omedelbart. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. En negativ händelse innebär en händelse som har medfört vårdskada, ett tillbud är en händelse som hade kunnat medföra vårdskada. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård ska säkerställa att det finns rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten, åtgärda orsakerna till risker och göra en särskild riskbedömning vid väsentliga förändringar. Ett nytt ledningssystem har utvecklats av kvalitetsenheten i samspel med verksamheten. Ledningssystemet implementeras inom äldreomsorgens verksamheter under 2013. Patientsäkerhet är ett vedertaget begrepp som innebär att människor ska skyddas mot vårdskada. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid den enskildes kontakt med hälso- och sjukvård. Dessa kan uppkomma både inom den kommunala hälso- och sjukvården och inom de kommunala verksamheter som styrs av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller socialtjänstlagen (SoL). Att vårdskador uppkommer kan bero på olika orsaker, som till exempel brister i organisation, arbetsmiljö, rutiner, teknik eller kompetens. Patientsäkerhetskultur innefattar de normer och värderingar som finns i organisationen och den riskmedvetenhet som finns hos medarbetare och ledarskap och som visar sig i inställning och beteende. En utveckling av patientsäkerhetskultur kräver systematisk uppföljning, tid och uthållighet. Patientsäkerhetsdialoger syftar till att förbättra patientsäkerhetskulturen. Den enskilde individen och hans eller hennes närstående kan, om de vill, delta i olika delar av patientsäkerhetsarbetet. Ett sätt att engagera närstående är att de erbjuds att delta vid vårdplaneringar samt att informera dem om riskbedömningar och eventuella åtgärder. Det är viktigt att närstående får återkoppling och uppföljning på sina frågor och synpunkter. Det betyder dock inte att ansvaret för den enskildes vård och behandling förändras, utan det ansvaret har vårdgivaren. 4
Äldreomsorg Särskilt boende enligt socialtjänstlagen är en bostad för dem som har ett stort och varaktigt kroppsligt eller psykiskt funktionshinder och behöver en bostad med stöd och hjälp av personal. I patientsäkerhetsberättelsen används begreppet verksamhet fortsättningsvis synonymt med särskilt boende. Primärvården ansvarar för hälso- och sjukvården i hemtjänsten, och därför inkluderas den verksamheten inte i kommunens patientsäkerhetsberättelse. Alla särskilda boenden inom äldreomsorgen i Huddinge kommun är i kommunal regi. Förvaltningen köper enstaka platser av privata vårdgivare. Kommunen har 13 särskilda boenden och tre biståndsbedömda dagverksamheter. Under 2012 har ombyggnation påbörjats i B-huset på Stortorps äldreboende och enheterna har flyttat till nybyggda Västergården i centrala Huddinge. Solgårdens äldreboende kallas i dag för Västergården 1 och Körsbärsgården för Västergården 2. Vid flytten ändrades sjuksköterskeorganisationen för dessa två enheter. I stället för att ha sjuksköterska på plats dygnet runt, ansvarar sjuksköterskejouren för insatserna kvälls- och nattetid. En ny demensenhet har öppnats på Strandgården. Björkbacken och Blåklintens demensboende har flyttat till den nybyggda delen av Björnkulla. Segeltorps servicehus och servicehuset Lindåsen har avvecklats på grund av låg efterfrågan av servicehus. Den befintliga sjuksköterskejouren har utökats och består nu av två jourer varav den ena utgår från Tallgården och den andra från Björnkulla. Antalet boende som jouren ansvarar för har minskat från 377 till 235 och innebär en kvalitetsökning i jourens arbete. Under 2012 minskades två heltidsdietisttjänster till en. Avtalet mellan Huddinge kommun och landstinget om hemrehabiliteringsteam avslutades av landstinget 2012. Detta ledde till att teamet avvecklades. Rehabiliteringsresurserna på särskilda boenden har fördelats jämt per boende för att ge de boende likvärdiga villkor samt öka tillgängligheten och förbättra kontinuiteten. Det nya arbetssättet där rehab utgår från respektive boende börjar 2013. Rehabgruppen och sjuksköterskejouren ingår i den nybildade HSL-enheten. Under september 2012 delades äldreomsorgen upp i två ansvarsområden för MAS:ar Ansvarsområde 1 Demens Somatisk vård Servicehus Korttidsvård Palliativ vård Strandgården 17 18 11 8 Kullagården 43 Ekgården 18 26 Björnkulla 1 27 9 Björnkulla 2 27 9 Tallgården 60 Rosendalsgården 58 5
Demens Somatisk vård Servicehus Korttidsvård Palliativ vård Västergården 1 18 18 Västergården 2 18 36 Ansvarsområde 2 Stuvstagården 28 32 Sjödalen 11 5 84 Solhöjden 7 Serenaden 25 Ansvar för patientsäkerhetsarbete Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämnden i Huddinge kommun är vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS bevakar att hälso- och sjukvårdens kvalitet och säkerhet upprätthålls i särskilda boenden och dagverksamheter. I uppgifterna ingår att utarbeta rutiner bland annat för läkemedelshantering, delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter och dokumentation samt följa upp att dessa efterlevs. MAS ska på delegation från nämnden göra anmälan enligt lex Maria till Socialstyrelsen om en boende i samband med vård och behandling har skadats allvarligt eller utsatts för risk att skadas allvarligt. Genom en årlig kartläggning följer MAS upp kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvården och rapporterar dessa till verksamhetschefer och till nämnden. I samråd med verksamhetschef ska MAS rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten till Socialstyrelsen. Verksamhetschef Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för att vården inom äldreomsorgen bedrivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och för verksamheten fastställda rutiner. I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att anmäla hälso- och sjukvårdpersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk till Socialstyrelsen. Verksamhetschefen ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 6
Verksamhetschefen har uppdragit det medicinska ledningsansvaret för namngiven person på respektive enhet. Sektionschef Sektionschefen har det övergripande ansvaret för att vården bedrivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och för verksamheten fastställda rutiner inom sin sektion. I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att anmäla hälso- och sjukvårdpersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk till verksamhetschef. Enhetschef Enhetschefen ansvarar för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva en god och säker vård. Det lokala patientsäkerhetsarbetet ska säkerställas för att förebygga vårdskador. I det ingår att säkerställa följsamhet i för verksamheten utarbetade riktlinjer och rutiner samt att för verksamheten formulera mätbara mål som analyseras och följs upp. Vid behov vidta åtgärder samt upprätta en tidsplan för de åtgärder som inte sker omedelbart. Medarbetarna ska involveras i arbetet och delges de resultat som har framkommit. Den enskilde samt närstående erbjuds möjlighet till insyn och delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. Medarbetare Alla medarbetare ska aktivt medverka i och främja utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet som är en integrerad del i den dagliga verksamheten. Inom den kommunala hälso- och sjukvården har den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen, det vill säga sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och dietist det yrkesansvar som föreskrivs i patientsäkerhetslagen. Den legitimerade personalen har skyldighet att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Även personer som biträder en legitimerad yrkesutövare i dennes vårdarbete och arbetar på direktiv, delegering av den legitimerade, har det särskilda yrkesansvar som följer av att arbetsuppgifterna tillhör verksamhetsområdet hälso- och sjukvård. All personal har skyldighet att följa de riktlinjer och rutiner som styr hälso- och sjukvården när de utför dessa arbetsuppgifter. All personal har också skyldighet att rapportera avvikelser samt fel och brister. Ansvarsfördelning mellan olika personalkategorier styrs av utbildning och av Socialstyrelsens utfärdade författningar och i yrket förvärvade erfarenheter som ger möjligheter till delegering av arbetsuppgifter. Detta ger möjligheter att fördela ansvaret efter behov som uppkommer i det dagliga arbetet under förutsättning att kvalitet och säkerhet beaktas. 7
Struktur för åtgärder, uppföljning och utvärdering 2012 Riskbedömningar Socialstyrelsen rekommenderar att riskbedömningar ska genomföras inom verksamhetens kvalitetsarbete för att förebygga fallolyckor, trycksår, undernäring och under hösten 2012 har rekommendation om munbedömning utförd av sjuksköterska (ROAG) tillkommit. Verksamheten utför riskbedömningar på individnivå och vidtar åtgärder vid förhöjd risk. På servicehusen finns det boende som inte har önskat delta vid utförande av riskbedömningar. Förvaltningen har under juni 2012 skrivit avtal med Senior Alert och har under hösten infört uppgifterna i registret. Registreringen har i första skedet omfattat boenden med heldygnsomsorg. Fallolyckor Fallskador leder många gånger till smärta, obehag och en besvärande konvalescens för den äldre, vilket i sin tur kräver större resurser från kommunens sida. Som en del i verksamhetens avvikelsehantering ingår att rapportera alla fallolyckor som inträffar samt analysera dessa för att identifiera ett eventuellt fallmönster. För att förebygga fallolyckor görs fallriskbedömning vid inflyttning till särskilt boende, därefter minst en gång om året och om tillståndet förändras.. Trycksår Trycksår innebär en skada i huden och underliggande vävnad vilket orsakats av tryck eller förskjutning av underliggande vävnad. Trycksår orsakar fysiskt lidande och ett ökat behandlingsbehov vilket innebär att det betraktas som en vårdskada. Alla medarbetare inom hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen ansvarar och medverkar i arbetet med att identifiera individer med stor risk för trycksår och medverka vid trycksårsprofylax och behandling. Som en del i verksamhetens avvikelsehantering ingår att rapportera förekomst av trycksår till MAS. Verksamheterna har deltagit i en årlig nationell trycksårsmätning som har anordnats på initiativ av SKL. Undernäring Undernäring är ett tillstånd där mat- och vätskeintaget under en längre tid är lägre än behovet av energi och näringsämnen. På äldreboenden handlar det om sjukdomsbaserad undernäring. Ett bristfälligt näringstillstånd leder bland annat till nedsatt funktionsförmåga, långsammare rehabilitering, försämrad sårläkningsprocess, muskelsvaghet och ökad risk för infektioner. Det kan även leda till ökad risk för trycksår, höftfrakturer och depression. Oavsett orsak leder detta till minskat välbefinnande, ökad vårdtyngd och inte minst nedsatt livskvalitet för den drabbade. För verksamheten finns riktlinjer för att identifiera personer som är i riskzon för att utveckla undernäring och rutiner för att vidta åtgärder. Alla som bor på särskilt boende erbjuds vägning minst var tredje månad, vid fastställd undernäring eller risk för undernäring sker vägning med kortare tidsintervall. MNA används av alla enheter som riskbedömningsinstrument. 8
Insatser när det gäller mat och kosthållning ska, liksom övriga insatser, dokumenteras i den enskildes hälso- och genomförandeplan. Vid behov av ytterligare nutritionsinsatser finns tillgång till konsultation med dietist. Fördelningen av måltiderna och nattfastan påverkar den äldres möjlighet att tillgodose sitt behov av energi och näringsämnen. För att kvalitetssäkra maten som serveras i verksamheten är matsedelsplanering, måltidsordning och näringsberäkning en del i nutritionsomhändertagandet. På flertal av våra boenden finns tvårättssystem vilket innebär val av två maträtter för boende till lunch måndag till och med fredag i grundkosterna A-, E-, och SNR-kost. Med hjälp av Socialstyrelsens stimulansmedel kunde måltidsprojektet, en kartläggning av måltidsmiljön, på flertalet av våra särskilda boenden genomföras. Syftet med modellen är att ge den äldre en så optimal nöjdhet som möjligt. Det är många faktorer som bidrar till upplevelsen av måltiden. Måltidsmiljön har en stor social betydelse och innebär möjlighet till gemenskap och ett positivt avbrott i den dagliga tillvaron för de boende. Mat och måltider håller förhoppningsvis på att bli de sociala aktiviteter som kan skapa rymd och innehåll och bli dagens höjdpunkter. På flertalet enheter är måltidsmiljön god men det finns även många förbättringsområden som verksamheten arbetar vidare med under nästa år. Rehabiliteringspersonalen ordinerar hjälpmedel och analyserar de äldres sittställningar i måltidssituationen. Ett verksamhetsnära arbetssätt ger förutsättningar till säkrare vård. Munhälsa och nödvändig tandvård Inom boende med heldygnsomsorg erbjuds alla en årlig munhälsobedömning och nödvändig tandvård. På servicehus och i ordinärt boende avgör hjälpbehovet om personen är berättigad till tandvårdsstöd. I den uppsökande verksamheten ingår också nödvändig tandvård. Tandläkarhögskolan på Karolinska Institutet utför munhälsobedömningarna och utbildar personalen årligen i munhälsa och tandvård. Däremot kan personen själv välja tandläkare och tandhygienist. Senhösten 2012 påbörjades användningen av riskbedömningsinstrument ROAG i Senior Alert på ett boende. Arbetet kommer att fortsätta under 2013. Läkemedel Många äldre har ett komplext vårdbehov med många diagnoser och läkemedel. Hos äldre personer förändras förmågan att ta upp läkemedel i kroppen liksom att omvandla och utsöndra dem För läkemedelshanteringen är det MAS som ansvarar för att fastställa ändamålsenliga rutiner och fördela ansvaret. Rutiner och ansvar återfinns i en för verksamheten lokal instruktion. MAS gör fortlöpande uppföljningar av läkemedelshanteringen för att på sätt säkerställa att rutiner och ansvarsfördelning fungerar så att säkerheten är hög. För samtliga personer, som är boende på särskilda boenden, ska en strukturerad läkemedelsgenomgång ske vid inskrivningen och därefter minst en gång om året. Med läkemedelsgenomgång menas en metod för analys, omprövning och 9
uppföljning av en individs läkemedelsanvändning. Läkemedelsgenomgången ska genomföras i team, där läkare och sjuksköterska deltar. Medicintekniska produkter Med dessa menas produkter som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom, skada eller funktionshinder samt undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller fysiologisk process. Vanliga medicinsktekniska produkter är olika typer av överflyttningshjälpmedel, rollatorer, rullstolar, tryckavlastande dynor och madrasser, personlyftar och duschstolar. En del av dessa förskrivs till enskilda individer inom särskilda boendeformer. Andra utgör grundutrustning och arbetstekniska hjälpmedel som kan användas av flera individer inom särskilda boendeformer. En förutsättning för en god och säker vård är att alla dessa produkter används på de sätt de är avsedda för. Det finns en riktlinje för verksamheten gällande hantering av medicintekniska produkter vilken är gemensam för Södertörn och Region Gotland. Syftet med denna riktlinje för medicintekniska produkter MTP är att reglera hantering och användning av dessa i särskilda boendeformer och dagverksamheter för personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunen. Förskrivare av hjälpmedel är hälso- och sjukvårdspersonal som mot bakgrund av genomförd behovsbedömning, till en namngiven person, väljer lämplig specifik produkt. Förskrivaren ansvarar för att alla faserna i förskrivningsprocessen genomförs och dokumenteras. Den som förskriver ett hjälpmedel ska inneha yrkeskompetens som arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, logoped eller läkare. Enhetschefen ansvarar för att omvårdnadspersonalen har tillräckliga kunskaper i att kunna hantera de hjälpmedel som de använder i sitt dagliga arbete. Förskrivaren ska meddelas när ny personal är i behov av utbildning. Dokumentation Säker vård och omsorg förutsätter att all information överförs på ett effektivt och korrekt sätt. Brister eller avsaknad av dokumentation kan leda till allvarliga händelser där en individ skadas. Journalen är ett viktigt instrument i kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlagsmaterial vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, har det övergripande ansvaret för att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournallagen. Ansvaret innefattar även hantering, förvaring och bevaring av patientjournaler. MAS ansvarar för att det finns riktlinjer och rutiner för journalföring av omvårdnadsåtgärder. I ansvaret ingår granskning och uppföljning av journalföring. Socialt ansvarig samordnare, SAS, har under 2012 haft det övergripande ansvaret för att utarbeta rutiner och stödja utveckling av den sociala dokumentationen. SAS har arbetat nära verksamheterna för att handleda, informera och utbilda omsorgspersonalen i arbetet med den sociala dokumentationen. 10
Hygien och infektioner Vårdrelaterade infektioner är ett omfattande problem med konsekvenser för individ, sjukvård och samhälle. Det kan leda till vårdskador vilket innebär ett lidande för de drabbade och ökade kostnader för samhället. Det är därför viktigt med följsamhet i livsmedelshygien, basala hygienrutiner och klädregler inom vård och omsorg. För verksamheten finns det basala hygienrutiner som alltid tillämpas när boende eller vårdtagare undersöks, vårdas eller behandlas. Detta förhindrar spridning av smitta och skyddar både vårdtagare och vårdpersonal. Verksamheterna deltar i infektionsregistrering enligt rekommendationer av Vårdhygien i Stockholms län. Livsmedelshygien Livsmedelslagstiftningen omfattar alla typer av verksamheter och hela livsmedelskedjan. Enhetschefen ansvarar för att verksamheten systematiskt har gåtts igenom och att ett aktuellt kvalitetssystem för egenkontroll finns och följs. Egenkontrollprogrammet bygger på ett system för att identifiera och eliminera risker som kan påverka maten negativt vid hantering och tillagning. Vård i livets slutskede Vård i livets slutskede ska kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut, oavsett ålder och diagnos. Genom nationella kvalitetsregister ges en möjlighet för hälso- och sjukvården att följa upp och utvärdera vårdens resultat och kvalitet. Ett av dessa register är Svenska Palliativregistret som finansieras via Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att registrera i Svenska Palliativregistret kan respektive enhet följa den egna enhetens kvalitet på vården i livets slutskede och kunna identifiera viktiga områden för kontinuerligt förbättringsområde. Alla enheter deltar i Palliativregistret. Samverkan för att förebygga vårdskador Det finns överenskommelse angående samarbetsformer med läkarorganisation som tillhandahåller läkarinsatser på äldreboende och regelbundna träffar med cheferna på läkarorganisationen. Det finns en samverkansöverenskommelse: Vård av äldre Huddinge kommun och Stockholms läns landsting. Det finns avtal med apotek, Vårdhygien i Stockholms län och medicintekniska enheten på Huddinge sjukhus. Förvaltningen har under 2012 slutit avtal med Senior Alert. Äldreteamet Verksamheten Äldreteamet startade som ett samarbetsprojekt 2007 mellan Huddinge kommuns äldreomsorg och Stockholms läns landsting. Målsättningen var att för de mest sjuka äldre erbjuda möjlighet till kvarboende i ordinärt boende genom god vård och omsorg under dygnets alla timmar. Samt att reducera risken för att behöva akut uppsöka sjukhus. Efter ett beslut som fattats av landstinget om en avveckling av Äldreteamet före årsskiftet 2012-2013 utfördes en successiv 11
avveckling av verksamheten i samarbete med alla berörda aktörer under sista kvartalet 2012. Riskanalys Riskanalys är en systematisk identifiering och bedömning av risker i ett visst sammanhang. Inför planerade förändringar i organisation, bemanning och flytt som kan påverka säkerheten för vårdtagarna har riskanalyser genomförts på Björkbacken, Segeltorps äldreboende, Björnkulla, Tallgården, Solgården, Körsbärsgården, Strandgården, Kullagården och på Serenaden/Lindåsen. Riskbedömning har även gjorts gällande Äldreteamet, sjuksköterskejouren och dietisterna. Rapportering av händelser Synpunkter och klagomål Klagomålshantering går ut på att uppmuntra kommunens invånare att framföra synpunkter och klagomål för att vi ska kunna rätta till sådant som blivit fel, och därmed också förbättra verksamheten. Skriftliga synpunkter/klagomål som kommer direkt ska dateras och skickas till förvaltningen för att diarieföras. Synpunkter/klagomål via telefon ska dokumenteras i form av en tjänsteanteckning och skickas för diarieföring. Mottagande av synpunkter/klagomål ska bekräftas till avsändaren inom 24 timmar. Vid muntliga synpunkter/klagomål som avges direkt, ska upplevelsen bekräftas och om möjligt åtgärdas omgående. Tjänsteanteckning om detta skickas till diarieföring. Enhetschefen ska utreda och lämna skriftligt svar till avsändaren inom två veckor. Kopia av svaret skickas till förvaltningen för diarieföring. Handläggningen dokumenteras i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem, W3D3. Registrerade synpunkter och klagomål sammanställs och redovisas till äldreomsorgsnämnden i delårsrapport 2 och i verksamhetsberättelse. Förbättringsbehov identifieras på såväl verksamhetsnivå som i hela organisationen. Avvikelsehantering Inom hälso- och sjukvården är avvikelse en negativ händelse eller tillbud. Avvikelsehantering innebär rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna. Syftet med avvikelsehantering är att öka kunskapen hos all personal om risker i hälso- och sjukvården så att förebyggande åtgärder kan vidtas. Avvikelsehanteringen är en del av respektive enhetens kvalitetsarbete. Avvikelsen dokumenteras av inblandad personal. Omvårdnadspersonal dokumenterar på fastställd blankett, sjuksköterskorna registrerar i avvikelsemodulen i Procapita. Enhetschefen följer upp och återför resultatet till hela personalgruppen. Avvikelserna följs upp regelbundet av MAS. Lex Maria Syftet med lex Maria är att personalen ska rapportera om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom i samband med hälso- och sjukvård. En lex Maria-anmälan görs för att få en objektiv utredning av 12
Socialstyrelsen om omständigheterna till varför en allvarlig händelse har inträffat eller om det har uppstått risk för skada för en enskild individ. Vårdgivaren ansvarar för att händelser som lett till eller hade kunnat leda till allvarlig vårdskada anmäls till Socialstyrelsen enligt lex Maria. I Huddinge har nämnden delegerat medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) denna uppgift. Fel och brister I den kommunala omsorgen används begreppet fel och brister istället för avvikelser. All personal har skyldighet att rapportera och dokumentera fel och brister. För verksamheterna finns det en rutin för hantering och rapportering av fel och brister inom ramen för socialtjänstlagen (SoL). Enhetschefen ansvarar för att den rutinen är känd för medarbetarna. Vid en uppkommen händelse svarar enhetschefen för att tillsammans med berörda medarbetare göra en samlad bedömning om vad som hänt, varför det hände och vilka åtgärder som har vidtagits eller ska vidtas för att det inte ska upprepas. Effekten av de vidtagna åtgärderna följs upp. Alla inkomna fel och brister sammanställs av enhetschefen och återförs till medarbetarna och andra berörda. Erfarenheterna används i det förebyggande riskhanteringsarbetet och systematiska kvalitetsarbetet. Rapporter om fel och brister skickas till sektionschef eller verksamhetschef för kännedom. Rapporterna registreras av förvaltningens registrator i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem W3D3. Fel och brister används i respektive sektions ledningsgrupp för ett kollegialt utbyte av kunskap och förbättringsåtgärder på samtliga enheter. Lex Sarah Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att den som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Syftet med lex Sarah är att personalen ska rapportera när någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av missförhållanden i samband med vård och omsorg. Med missförhållanden menas både handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Upprepade händelser kan tillsammans utgöra ett missförhållande. För verksamheten finns det en rutin att följa vid rapportering av missförhållanden eller risker för missförhållanden som uppstår i verksamheterna. I den ingår att identifiera, rapportera, dokumentera, analysera, åtgärda och följa upp. Verksamheten använder lex Sarah som ett led i den övergripande kvalitetsutvecklingen. Händelser och åtgärder gås igenom gemensamt för att utveckla verksamheten och förebygga liknande risker och händelser. En årsberättelse om lex Sarah redovisas för nämnden. Sammanställning och analys Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. 13
Verksamheten följer riktlinjer och utformar sin egen lokala rutin för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till vårdskada. Detta görs för att erfarenheterna ska förhindra en ny negativ händelse eller ett nytt tillbud. Åtgärderna kan handla om både insatser för en enskild och förändringar av arbetssätt, rutiner eller av organisationen i verksamheten. Samverkan med den enskilde och närstående Upprättande av levnadsberättelse, genomförandeplan och hälsoplan görs tillsammans med den enskilde och i förekommande fall dennes närstående. Information ges om förändringar uppstår i den enskildes hälsotillstånd eller om annat inträffar av betydelse för omvårdnaden. Det erbjuds möjlighet till delaktighet i vårdplaneringsmöten för den enskilde och om omständigheterna medger kan även närstående delta. I verksamheten anordnas anhörigträffar där den enskilde och dennes närstående inbjuds till dialog med enhetschefer och medarbetare. De närstående ska ses som en tillgång, en resurs i omvårdnaden. Att lyssna och visa förståelse och respekt för den enskilde och anhörigas situation, reaktioner och åsikter är grundläggande i medarbetarnas arbetssätt. Resultat 2012 Det systematiska förebyggande arbetet görs genom användning av bedömningsinstrument i kvalitetsregistret Senior Alert. Enheternas anslutning till det digitala systemet har skett september 2012-januari 2013. Under 2013 kommer riskbedömningarna, mål och resultat lättare kunna följas upp och utvärderas. 2500 2000 1500 1000 500 0 1969 1773 1466 781 831 630 Fallskador Antal fall har minskat från föregående år med 18%. Antalet benbrott har minskat med 45% från 34 benbrott till 19. Antalet besök på slutenvården och antalet inskrivningar har minskat med 34%. Minskningen kan dels bero på tydligare individuella uppföljningar och dels det ökade användandet av höftskyddsbyxor. 14
Fallrisken är individuell beroende på den enskildes sjukdomsbakgrund och mentala förmåga. Trycksår 30 procent av de boende har ökad risk för tryckskador. Årlig nationell trycksårsmätning anordnas på initiativ av SKL och under 2012 har flera enheter deltagit. Undernäring Närmare 40 procent av de boende har ökad risk för undernäring. Undernäringen är förknippad med den komplexa sjukdomsbilden hos en äldre person. BMI-statistik som har följts under flera år visar dock att andelen personer med undernäring eller risk för undernäring minskar stadigt. Munhälsa och nödvändig tandvård På äldreboenden med heldygnsomsorg är alla boende berättigade till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. På servicehus är de personer som har varaktigt stort omvårdnadsbehov berättigade. Samtliga berättigade har erbjudits årlig munhälsobedömning. Enligt tandvårdsregistret Symfoni har totalt 838 personer på särskilt boende erbjudits munhälsobedömning. Av dessa har 790 tackat ja. Antalet utförda munhälsobedömningar var 588. Av omvårdnadspersonalen fick 113 personer munvårdsutbildning. Läkemedel September 2012 kom föreskriften med förtydligande om läkemedelshantering där kraven på systematiska läkemedelsgenomgångar förtydligats. Läkaren ansvarar för att läkemedelsgenomgång genomförs vid inflyttning till särskilt boende och därefter minst en gång om året och om personens hälsotillstånd förändras. Det nya kravet är att minst 95% av de boende ska ha haft en läkemedelsgenomgång, annars får läkarorganisationen böter. I Huddinge skedde läkemedelsgenomgångarna till 68%. Förvaltningen fick stimulansbidrag från Socialstyrelsen till ett projekt under 2011-2012 som syftade till att kvalitetssäkra läkemedelshantering inom särskilt boende för äldre. Projektet bedrevs i samarbete med Apoteket Farmaci. Projektet har innefattat utbildning samt kartläggning och inventering av rutiner. Drygt 400 undersköterskor och vårdbiträden utbildades i grundläggande läkemedelshantering. Sjuksköterskorna utbildades i Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Drygt 40 sjuksköterskor deltog. Projektet är avslutat. MAS har vid årsskiftet 2012-2013 följt upp åtgärdsplanerna för respektive enhet. Åtgärderna har genomförts och det finns tidsplan för de enstaka insatserna som inte har fullföljts Antalet läkemedelsavvikelser har minskat med 24%. Troligen kan detta vara ett resultat på det läkemedelsfokuserade arbetet som genomförts på enheterna. Andelen läkemedelsavvikelser varierar mellan enheterna. Varje enhet ska följa upp avvikelserna och ha en handlingsplan för åtgärder. 15
Kvalitetsgranskning av demensvården Projekt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom avslutades den 31/12-2012. Under året har 19 av 21 enheter inom äldreomsorgen fått en övergripande presentation av de nationella riktlinjerna. Vid presentationen har rehabteamet, sjuksköterskor, samordnare, enhetschefer och omvårdnadspersonal varit delaktiga. Sammanlagt har 299 medarbetare fått presentationen. En fördjupad utbildningsinsats har gjorts inom tre särskilda boendeformer, demensdagvård, växel/avlastningsboende, gruppboende för demenssjuka och ett hemtjänstområde. Utbildningsinsatsen har skett via en webbutbildning, demens ABC. Denna webbutbildning har innehållit reflektionsfrågor till totalt tio kapitel, olika områden. Omvårdnadspersonalen har tillsammans reflekterat och diskuterat hur man arbetar på sin enhet kring dessa områden. Innan avslutad utbildning har omvårdnadspersonalen fått göra ett kunskapstest och sedan när man klarat det, får man ett diplom. Dessa diplom lämnas till enhetschefen som registrerar dessa i omvårdnadspersonalens kompetensmapp. All omvårdnadspersonal har klarat kunskapstestet och fått diplom. Arbetet planeras fortgå under 2013. Personalen på Ekgården har deltagit i arbetet att tillsammans ned Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum ta fram en checklista kring personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Checklistan är tänkt att fungera som ett redskap för all yrkesprofessioner på det särskilda boendet i arbetet med att föra in Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom på individnivå. Dokumentation MAS har genomfört stickprovskontroll på var tionde omvårdnadsjournal. Hälsooch sjukvårdsdokumentationen har förbättrats och blivit mer strukturerad under 2012. Arbete pågår med att utveckla dokumentationen i hela vårdprocessen med bedömning, planering och utförande av åtgärder samt uppföljning av resultat i hälsoplaner. Infektioner och smittspridning Inga hygienronder har genomförts under 2012 på grund av att Vårdhygien inte har kunnat ställa upp med hygiensköterskeinsatsen. Ett antal enheter med heldygnsomsorg deltog vecka 42-43 i nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler. Mätningen visade att följsamheten till hygienrutiner var mycket god. Huddinge placerade sig bland de 10 bästa kommunerna i landet. I stort sett all personal inklusive vikarier har genomgått webbutbildningen i basala hygienrutiner på Vårdhygiens hemsida. Alla enheter deltar i infektionsregistrering som rapporteras kvartalsvis via MAS till vårdhygien. Antalet infektioner som behandlas med antibiotika har minskat. Enstaka personer som vårdas på olika enheter har resistenta bakterier. Ingen av dessa har fått sin smitta på boendet och det har inte heller varit någon sekundär spridning. 16
Livsmedelshygien Under 2012 genomfördes både grundkurser och fortsättningskurser i livsmedelshygien, totalt 15 kurser. Grundutbildningen riktade sig till de medarbetare, som i sitt yrke hanterar livsmedel, och som inte tidigare gått en livsmedelshygienutbildning. Fortsättningsutbildningen riktade sig till de medarbetare som i sitt arbete hanterar livsmedel och som för ett år eller längre sedan gått grundutbildning eller motsvarande. Deltagare var kökspersonal i tillagningskök, chefer med ansvar för tillagningskök och vårdpersonal som hanterar livsmedel. Inkontinens För att kunna erbjuda god och kostnadseffektiv inkontinensvård krävs specifikt kunnande. Idag finns på alla boenden utom ett minst en sjuksköterska med utbildning i förskrivningsrätt för inkontinensprodukter. Vård i livets slutskede En utbildningsinsats om vårdprogram för palliativ vård har genomförts våren 2012. Cirka 100 personer har deltagit på utbildningsinsatsen som genomfördes av regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland. Arbetet med att förankra nationellt vårdprogram kommer att fortsätta under 2013. Tillgång till material för Nationellt vårdprogram för palliativ vård finns på alla enheter. Lex Maria Det har gjorts en lex Maria-anmälan under året efter klagomål på brister i vård och behandling. Lex Sarah Det har gjorts 53 lex Sarah-utredningar under året. Dessa redovisas i en särskild årsrapport som redovisats till nämnd Övergripande mål och strategier för 2013 Målet i verksamheterna är att öka patientsäkerheten och att uppfylla en nollvision vad det gäller allvarliga vårdskador. Att riskmedvetenhet finns hos alla medarbetare och att vi uppnår ett organisatoriskt lärande för att få ett hållbart och långsiktigt engagemang för förbättringar av patientsäkerheten. Det vill säga att det finns en optimal patientsäkerhetskultur i organisationen. Strategier för att öka patientsäkerheten kommer att under 2013 att vara: Utveckla användandet av kvalitetsregister och ansluta verksamheterna till med särskild satsning på munbedömning och BPSD-registret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) Demens, utveckla personcentrerad demensvård. Vård i livets slut 17
18