Ny entré till Stadshuset

Program till detaljplan 29 augusti - 25 september 2011 Program till detaljplan för Ny entré till Stadshuset Del av fastigheten Stenstaden 1:1 Sundsvalls kommun Upprättad på stadsbyggnadskontoret 2011-08-22

PROGRAMSAMRÅD Planarbetet inleds med detta program som anger utgångspunkter för planen. Alla intresserade, sakägare samt närboende är välkomna att lämna synpunkter med anledning av detta program. Inkomna synpunkter kommer att sammanfattas och redovisas i en samrådsredogörelse. Den ingår sedan i planeringens nästa skede, där ett förslag till detaljplan upprättas. Detta förslag kommer att sändas på remiss till dem som bedöms vara berörda som sakägare. Därefter bearbetas detaljplanen och ställs ut för granskning, vilket innebär ytterligare en möjlighet att yttra sig. Tidplan En detaljplaneprocess omfattar med normalt förfarande stegen program, samråd, utställning, antagande och laga kraft. Tidsåtgången varierar, normalt är 9 12 månader. Dels behövs tid för remisser, dels beror tiden på hur väl de olika planstegen passar ihop med sammanträdestider för de olika beslutande kommunala organ där planen skall behandlas. Den aktuella planen bedöms kunna vinna laga kraft tidigast under våren 2012. Här är vi i planprocessen. INLEDNING Bakgrund och syfte Det pågår idag ett arbete som syftar till att utveckla och vitalisera Sundsvalls stadshus, såväl invändigt som utvändigt. Dels handlar det om att Stadshuset ska kunna inrymma nya funktioner; det finns till exempel planer på att etablera ett besöks- och turistcentrum för Sundsvall och Stenstaden, och att Sundsvall Business Region ska förlägga sin verksamhet till Stadshuset. Dels behöver Stadshuset rustas upp, vilket bland annat innebär renovering av tak och fasader. Utvecklingsarbetet har som övergripande mål att skapa ett mer levande stadshus, som i sin tur kan bidra till en mer levande stadskärna. Idag kan Stadshuset upplevas som slutet, inte minst mot Stora Torget. För att kunna skapa en starkare koppling mellan Stadshuset och dess omgivning anser fastighetsägarna det vara nödvändigt att byggnadens entré mot Stora Torget tydliggörs. Ett sätt att åstadkomma detta skulle kunna vara genom en tillbyggnad med relativt hög transparens. Med en sådan blir det möjligt att öppna upp Stadshusets portar och på så sätt skapa en synbar kontakt mellan byggnadens in- och utsida. En tillbyggnad runt entrén kan även fungera som en buffertzon mot kyla vintertid, och med rätt belysning, skyltning m.m. har en utbyggd entré goda förutsättningar att bli en bra markör för de verksamheter som pågår inne i byggnaden. Att bygga ut entréer på gatumark i Stenstaden är dock förenat med många frågeställningar: riksintresset, den historiska miljön, tydligheten i gaturummet, gaturummets kvalitet som stadsrum med flera. Rent principiellt bör bebyggelse på gatumark i Stenstaden inte tillåtas annat än för begränsade perioder såsom för sommarserveringar och dylikt. Under vissa speciella förutsättningar kan det dock vara möjligt att uppföra en permanent byggnad i Stenstadens gaturum, vilket exempelvis var fallet med Stadshusets veranda. Detta måste dock noga prövas i varje enskilt fall. Arbetet med den här detaljplanen syftar därför först och främst till att pröva huruvida det är lämpligt med en tillbyggnad vid Stadshusets entré mot Kyrkogatan/ Stora Torget. Om så visar sig vara fallet ska detaljplanen även ange riktlinjer för dess utformning, samt möjliggöra att ett sådant tillskott kan uppföras. PROGRAMSAMRÅD 1 INLEDNING

Mål Målet är att finna en lösning som medverkar till att Stadshuset kan utveckla sin verksamhet, som stärker kopplingen mot intilliggande stadsrum och som samtidigt respekterar Stenstadens och Stadshusets höga värden. Läge och avgränsing Stadshuset är beläget mitt i Sundsvalls stenstad, vilket också är stadens absoluta centrum. Eftersom en tillbyggnad helt och hållet skulle hamna utanpå dagens stadshusbyggnad lämnas denna utanför planens avgränsning. Planområdet kommer i stället att inbegripa delar av Kyrkogatan, och eventuellt någon del av Stora Torget. I ett inledande skede är det svårt att göra en exakt avgränsning, inte minst för den här detaljplanen som verkar i en ovanligt komplex omgivning. Stadshusets historik Stadshuset i Sundsvall fick sitt nuvarande läge och huvudsakliga utseende 1868 när staden bestämde sig för att bygga ett kombinerat rådhus och hotell. Detta var Sundsvalls sjätte rådhus, som förutom att innefatta stadens styre även inrymde festlokaler, vilket i praktiken innebar att staden fick sitt första stadshus. Huset uppfördes enligt de ideal som fanns i Sverige för institutionsbyggnader vid den tiden: en byggnad i italiensk nyrenässans i 2-3 våningar, med en symmetrisk uppdelning av såväl fönster som byggnadskroppar och med ett uttalat mittparti samt en huvudvåning (i det här fallet den andra våningen). Dessa institutionsbyggnader kännetecknas av att de uttrycker makt samtidigt som de är något anonyma. Formen speglar sällan innehållet särskilt tydligt, vilket passade stadshuset i Sundsvall väl då det inrymde en mängd olika funktioner: rådhus med representationslokaler, den mesta av stadens offentliga service (hotell, banker, post, polis, auktionskammare, telegraf) samt festlokaler. När Stadshuset återuppbyggdes efter 1888 års brand skedde stora förändringar invändigt, husets utvändiga arkitektur förändrades däremot inte i någon större omfattning. Översiktligt kan man säga att fasaddekoren förenklades något och det centrala klocktornet ersattes av takskulpturer. Gällande husets entréer skedde dock Bild 1. Ungefärligt planområde. Bild 2. Stadshuset i sin första kostym från 1868, med tre entréer mot torget. Bildkälla: Sundsvallsminnen INLEDNING 2

en betydande förändring. 1868 års stadshus hade tre entréer mot Stora Torget, men den nya byggnaden fick endast en. Man ville skapa en mer dominerande huvudentré, vilken kom att bestå av tre dubbeldörrar, skyddade av ett skärmtak som bars upp av konstrikt utformade smideskonsoler. Detta är samma huvudentré som Stadshuset har idag. Sedan Stadshuset återinvigdes 1891 har det skett en del restaureringar och ombyggnader, men detta har främst påverkat byggnadens insida. På 1990-talet uppfördes en ny serveringsveranda på Stadshusets södra sida, men i övrigt har det inte skett några betydande förändringar i byggnadens fasaduttryck. Däremot har användningen i huset skiftat över tiden, och idag används Stadshuset som konferens- och festvåningslokal, restaurang och nattklubb. Som tidigare nämnts finns det planer på att införliva nya funktioner i huset framöver, såsom ett besökscentrum med turistbyrå samt Sundsvall Business Regions verksamheter som ska ansvara för kommunens näringslivsservice. Detta skulle medföra att stora delar av bottenvåningen åter tas i bruk flera lokaler har stått tomma sedan polisens verksamheter flyttade från Stadshuset på 1970-talet. Stadshuset utgör ett byggnadsminne sedan 1975, vilket bland annat innebär att byggnaden inte får rivas eller till sitt yttre ombyggas eller på annat sätt förändras utan länsstyrelses godkännande. Kommunala planer och beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2011-02-16 att godkänna att begärd planläggning för del av Stenstaden 1:1 påbörjas. I kommunens mål- och resursplan (MRP) för år 2011-2012 finns uppdraget Sundsvalls vardagsrum, vilket innebär att stadens centrum ska göras mer attraktivt och lättillgängligt för såväl boende som besökare. En utveckling av Stora Torget (till vilket Stadshusets entré angränsar) anses vara grundläggande för att målet ska uppnås. Ett av de tio uppdragen i Stadsvision Sundsvall från 2007 är direkt kopplat till Stenstaden: Låt Stenstaden möta det nya. Detta förkunnar att förändringar och nybyggnationer inom Stenstaden ska hålla hög arkitektonisk kvalitet, vilket i sin tur ska leda till spännande och berikande möten mellan äldre och ny bebyggelse. I Sundsvalls kommuns översiktsplan från 2005 lyfts det fram att Stenstaden ska värnas som en levande och kulturhistoriskt värdefull stadskärna, där värdet grundas på en kombination av byggnadshistoriska, arkitekturhistoriska, socialhistoriska och samhällshistoriska aspekter. Samtidigt är det betydelsefullt att Stenstaden kan utvecklas, exempelvis genom förtätning. Översiktsplanen konstaterar att vid förtätning inom Stenstaden är det viktigt att den nya bebyggelsen inordnar sig i helheten samtidigt som den ska vara en god och unik representant för sin tids arkitekturideal, med arkitektonisk kvalitet av högsta klass. Gällande detaljplaner Aktuella delar av Kyrkogatan och Stora Torget är planlagd som gatumark enligt Sundsvalls stadsplan från 1889. För Stadshuset gäller detaljplan DP-330, med användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden. Bild 3. Stadshuset som det såg ut när det återinvigdes 1891. Bildkälla: Sundsvallsminnen 3

Program till detaljplan för ny entré till Stadshuset Markägoförhållanden Stenstaden Fastigheten Stadshuset 2 (på vilken Stadshuset ligger) ägs av Stadshuset i Sundsvall AB, vilket i sin tur ägs gemensamt av Fastighetsaktiebolaget Norrporten AB och Sundsvalls kommun. Fastigheten Stenstaden 1:1 (gatumarken utanför Stadshuset, Stora Torget m.m.) ägs av Sundsvalls kommun. Stenstaden i Sundsvall är ett av Sveriges mest renodlade och bäst bevarade exempel på stadsbebyggelse från sekelskiftet 1800-1900. Efter branden 1888 uppfördes Stenstaden under en kort period och med extremt goda ekonomiska förutsättningar, vilket möjliggjorde den stora skalan, den rika utformningen och det homogena uttrycket. Idag anses Stenstaden av många vara Sundsvalls största tillgång, dess hjärta och vardagsrum. Stadsplanen från 1889 förutsatte hus sammanbyggda i tomtgräns och placerade i gatulinjen, vilket är en stor anledning till att Stenstaden idag upplevs som en sammanhållen enhet. I kommunens översiktsplan från 2005 påpekas det också att den gamla linjeföringen mellan gata och trottoar i Stenstaden ska behållas. Gällande Stadshuset och dess entré är förutsättningarna något annorlunda. Man kan argumentera för att gatumarken framför Stadshuset bör ses som en del av Stora Torget, vilket i högre grad kan motivera en utbyggd entré i gatumark. Se även avsnittet om Stora Torget på nästa sida. Riksintressen Stenstaden, och det aktuella planområdet, ligger inom område som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård. Detta innebär att en eventuell exploatering måste ske utifrån en särskild hänsyn och känslighet till omgivningen, i nära dialog med länsstyrelsen och antikvarisk sakkunnig. Ett annat av Stenstadens främsta värden är den detaljrikedom som finns i fasaderna, vilket man givetvis måste förhålla sig till om till- och påbyggnader ska göras. Bild 4. Stadshusets entré mot Kyrkogatan/Stora Torget idag. Bild 5. Stenstaden i Sundsvall. 4

Stora Torget Parallellt med utvecklingen av Stadshuset pågår ett omvandlingsarbete av Stora Torget. Detta är två olika uppdrag men med starka kopplingar mellan sig eftersom de gränsar till och, i viss mån, direkt påverkar varandra. Som tidigare nämnts har torgytans avgränsning betydelse för möjligheterna att bygga ut en entré till Stadshuset. På stadsbyggnadskontoret har det tagits fram ett förslag som säger att Stora Torget bör sträcka sig ändra fram till fasaderna längs Kyrkogatan, Torggatan och Storgatan (se bild 6). En utbyggd entré skulle då inte enbart hamna på gatumark utan även vara en del av torgrummet, vilket kan stärka kopplingen mellan Stadshuset och dess omgivning. Detta skulle även skapa goda förutsättningar för att omvandla Kyrkogatan, vilken idag närmast har karaktären av en bakgata. En utbyggd entré till Stadshuset skulle i sin tur troligtvis påverka hur markbeläggningen hanteras vid en omgestaltning av torget. Bild 7. Kyrkogatan, som idag närmast har karaktären av en bakgata. Ljussättning, markbeläggning och skyltning En fysisk tillbyggnad är inte enda sättet att skapa starkare kopplingar mellan Stadshuset och omkringliggande stadsrum; ett arbete som syftar till att tydliggöra Stadshusets entré bör även studera vilka möjligheter som ges med ljussättning, markbeläggning och skyltning. I kommunens belysningsplan för Stenstaden från år 2002 konstateras det att det är viktigt att ge Stenstaden ett sammanhållet intryck, att Stora Torgets gränser bör markeras genom att lyfta fram omkringliggande fasader samt att Stadshuset bör få egen väggbelysning. Även i studier som gjorts i samband med utvecklingsarbetet för Stora Torget har man kommit fram till att Stadshuset med fördel kan markeras särskilt tydligt med belysning. Bild 6. Ny föreslagen avgränsning för Stora Torget, vilken skulle stärka kopplingen mellan torget och Stadshuset. I det förslag till markbeläggningsplan som tagits fram för Sundsvalls stenstad pekas området runt Stadshusets entré ut som ett av få fall där det är möjligt att arbeta med ett avvikande markbeläggningsmönster. Detta just för att tydligare markera entrén. I allmänhet förespråkas en enkelhet och återhållsamhet i material- och formval för att Stenstadens golv ska få ett sammanhållet intryck och vara anpassat till bebyggelsen. 5

Enligt skyltningsprogrammet för Sundsvalls stenstad (2002) ska skyltar i Stenstaden till färg och form underordnas hus och gatumiljö, samt placeras i direkt anslutning till verksamheten. Programmet förespråkar enkelhet och tydlighet rörliga, blinkande eller bildväxlande skyltar anses inte vara lämpliga. Miljöbedömning Kommunens preliminära bedömning är att den aktuella planens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Trafik Idag är Kyrkogatan utanför Stadshuset endast tillgänglig för fordon med tillstånd, men fyller en viktig funktion som av- och pålastningszon till verksamheterna i Stadshuset. En utbyggd entré får inte hindra framkomligheten för fordon längs Kyrkogatan. Nya entréer till Stadshuset Som tidigare nämnts har antalet entréer mot torget inte alltid varit detsamma; det återuppbyggda stadshuset fick en större centralt placerad entré istället för de tre mindre som tidigare fanns. Om det övergripande målet är att skapa ett mer levande och öppet stadshus kan det finnas skäl att studera huruvida det vore positivt att återinföra fler entréer mot torget. Sådana tankar har funnits tidigare: den gällande detaljplanen för Stadshuset från 2006 syftade bland annat till att möjliggöra handel i bottenvåningen, och i samband med detta togs det fram förslag på att uppföra fyra nya mindre entréer mot torget. Detta är en fråga som är intressant i sammanhanget eftersom en utbyggd entré troligtvis inte behöver vara lika omfattande om det finns fler kopplingar mellan Stadshuset och Kyrkogatan/Stora Torget. Eftersom själva Stadshuset inte ingår i avgränsningen för den här detaljplanen är frågeställningen gällande att tillföra nya entréer inte något som kommer att prövas i den här planprocessen. Däremot är det en faktor som måste beaktas i det fortsatta arbetet då det indirekt kan påverka utformningen av en utbyggd huvudentré. FÖRSLAG En utbyggd entré till Stadshuset mot Stora Torget Stadsbyggnadskontoret anser det vara möjligt att bygga ut Stadshusets entré mot Kyrkogatan/Stora Torget. Detta grundas bland annat på följande slutsatser: Stadshuset upplevs idag som slutet på torgsidan och en tydligt markerad entré kan dels öppna upp byggnaden, dels stärka kopplingen mellan Stadshuset och Stora Torget samt till övriga angränsande stadsrum. Att Stenstaden ska värnas innebär även att den ska utvecklas. En tillbyggnad av hög kvalitet har möjlighet att tillföra nya värden till Stadshuset, Stenstaden och Sundsvall. En utbyggd entré skulle lika mycket vara en del av torgrummet som av gaturummet, vilket ger speciella förutsättningar. Några anledningar till varför utbyggnader på gatumark i Stenstaden principiellt inte tillåts är för att dessa minskar tydligheten i gaturummet, bryter siktlinjer och skapar ojämna flöden. För den aktuella platsen är dessa problem inte lika påtagliga eftersom den gränsar till Stora Torget. Stadshusverandan visar att utbyggnader på gatumark i Stenstaden är möjliga och att de kan tillföra kvalitéer till Sundsvall, exempelvis ett ökat stadsliv. Även om skyltning, belysning och markbeläggning kan medverka till att synliggöra aktivitet och attrahera människor bedöms enbart sådana åtgärder inte vara tillräckligt i det här fallet. Eftersom Stenstaden är en känslig miljö råder det dessutom särskilda begränsningar där för vad som kan åstadkommas med ljussättning, skyltning och markbeläggning. Att uppföra fler nya entréer mot Stora Torget kan vara en del i lösningen att göra Stadshuset mer levande och öppet. För att skapa ett vindfång och en buffertzon mot kyla krävs det dock någon form av utbyggnad. 6 FÖRSLAG

Stadshuset kan i framtiden få fler entréer mot torget. En utbyggnad bör därför utformas så att den fungerar storleks- och utseendemässigt både med dagens lösning och med en tänkbar framtida lösning som innebär flera olika entréer. Tillbyggnaden bör bestå av en stor mängd glas eller andra transparenta material. Detta för att möjliggöra en god kontakt mellan Stadshusets in- och utsida, men även för att minimera brytningen av siktlinjen längs Kyrkogatan och för att inte avskärma Stadshusets befintliga fasad. Glas är också ett byggnadsmaterial som är starkt kopplat till vår tid. En ny entré ska uttrycka högsta kvalitet i design, material och konstruktion. Bild 8. Stadshusverandan, en av få utbyggnader i Stenstadens gaturum. Kriterier och riktlinjer Ett uppförande av en ny entré förutsätter dock att vissa kriterier uppfylls, dels för att omgivningens höga värden måste respekteras, dels för att ambitionen måste vara ett så högklassigt tillskott som möjligt. Stadsbyggnadskontoret pekar ut följande övergripande kriterier och riktlinjer för en ny utbyggd entré till Stadshuset: Det är viktigt att en tillbyggnad samspelar med omgivningen, där omgivningen främst är Stadshuset men som även inbegriper Stenstaden i övrigt. Det är angeläget att eftersträva harmoni och balans mellan gammalt och nytt. En ny utbyggd entré måste dimensioneras rätt, både mot Stadshuset och mot gatu-/torgrummet. Tillbyggnaden bör inte ta onödigt mycket fasadutrymme i anspråk samtidigt som dess rumsliga kvalitéer invändigt ska vara goda. Tillbyggnaden får inte heller ta så mycket gatumark i anspråk att framkomligheten på Kyrkogatan påverkas negativt. Tillbyggnaden ska vara en god representant för sin tids arkitekturideal och på samma gång tillföra ett visst mått av originalitet. Som en följd av det förra bör entrén eftersträva en renhet i konstruktion och materialval, vilket också är viktigt för att den inte ska ta för mycket fokus från den befintliga fasaden. Ambitionen bör vara att skapa ett långvarigt tillskott som kan stärka Stadshuset och bli en naturlig del av byggnaden. Den fortsatta processen förutsätter en nära dialog med utvecklingsarbetet för Stora Torget, inte minst för att undersöka hur en utbyggd entré påverkar torgets markbeläggning, och tvärt om. Utformningsförslag på en ny entré till Stadshuset bör i ett tidigt skede inbegripa genomtänkta strategier för ljussättning och skyltning. Arbetet ska följas av antikvarisk sakkunnig. Har du frågor, idéer eller synpunkter på detta program? Kontakta gärna: Claes Rogander planarkitekt, telefon: 060-19 12 60 Tony Davidsson planeringsarkitekt, telefon: 060-19 19 82 e-post: stadsbyggnadsnamnden@sundsvall.se Vi vill ha dina synpunkter senast den 25 september 2011. Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen 851 85 Sundsvall www.sundsvall.se FÖRSLAG 7 KONTAKT