Demens State of the art + lite glesbygd



Relevanta dokument
Demens ur ett samhällsekonomiskt perspektiv Örebro Värmlands allmänläkardagar Loka Brunn, januari 2015

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete?

Demensbehandling - mer än bara piller

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, genomförande och arbetsläge

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Nationell utvärdering

Demensvård i Primärvård

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

SveDem Svenska Demensregistret

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Aktuellt läge i Sjukvårdsregionen

Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling. IMS Health Rapport, October 2010

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Demens aktuella och framtida läkemedel gör vi nytta med behandlingen medicinskt och ekonomiskt?

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Personerna i SveDem.

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2009

HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Personcentrerad omvårdnad i samverkan problem och möjligheter

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Gävleborg. Missbruks- och beroendevården

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Läkemedelsanvändning hos äldre

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Missbruk

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

52 S B U : S S A M M A N F AT T N I N G O C H S L U T S AT S E R U R S B U - R A P P O R T E N D E M E N S S J U K D O M A R 53

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Demenssjukdomar en systematisk litteraturöversikt SBUs sammanfattning och slutsatser

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

> 30 SveDem-publikationer

VÅRDBEHOV OCH NYTTJANDE

Lokala riktlinjer för demenssjukdomar

Hur kan man förebygga demens?

BESLUT 1 (5) Janssen Cilag AB Kontaktperson: Roland Parneving Box SOLLENTUNA SÖKANDE SAKEN. Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen

Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN

Bilaga Läkemedelsbehandling

SveDem Svenska Demensregistret

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Våld i nära relationer

Hälsofrämjande sjukhus Östersund

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Nationell utvärdering

SveDem Svenska Demensregistret

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Arbetspendling Gävleborg

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Socialpsykiatri

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i Sverige 2005

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Nationellt kvalitetsregister

Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Att tolka och behandla svåra symtom vid kognitiv sjukdom

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Världsdiabetesdagen : Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården?

Nationell utvärdering

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Öppna jämförelser Gävleborg. Vård och omsorg om äldre

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Nordanstig. Skåne. Ny livsstil påverkar hälsan. Var fjärde över 90 har kronisk njursvikt. Funktion avgör - inte ålder. Nyhetsbrev nr

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Transkript:

Demens State of the art + lite glesbygd Svensk förening för Glesbygdsmedicin Järvsö 2008 04 24 Anders Wimo, familjeläkare, Primärvården i Nordanstig Adjungerad professor (geriatrisk allmänmedicin) Karolinska Institutet KI-Alzheimer Disease Research Center (KI-ADRC) Huddinge/Stockholm, Sweden

INTRESSEKONFLIKTER ANDERS WIMO Läkemedelsbolag Läkemedelskommitten Vårdprogram Kvalitets- register Politiken Lokalt budgetansvarig Forskarsamhället Anhörig Vårdbolag Patient Kommun Landsting Stat Patient/anh organisationer

Demens högaktuellt Läkemedelsverket 2002 Socialdepartementet 2003 SBU 2001-2006 Socialstyrelsen Riktlinjer 2006-2008? Swedish Brain Power 2006- Nationella Demensrådet 2006- Regeringen:Svenskt DemensCentrum 2008 Läkemedelsverket 2008: BPSD SFAM Studiebrev om demens Läkemedelsförmånsnämnden 200X?

DEMENS? Alzheimers sjukdom vs Alzheimers demens? Disease modifying treatment Anders Wimo 28 maj -08 4

Prevalens 300000 250000 Alla 200000 Antal 150000 Kvinnor 100000 Män 50000 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År

Demensförekomst 2005 KOMMUN Förekomst Nya Fall Nordanstig 184 33 Ljusdal 405 73 Hudiksvall 637 116 Söderhamn 521 94 Bollnäs 518 94 Ovanåker 240 43 Gävle 1430 257 Sandviken 680 122 Hofors 215 39 Ockelbo 122 22 Summa 4952 893

LIV OCH DÖD DEMENTA OCH ICKE DEMENTA 1,0,8,6,4,2 Ej dementa Dementa 0,0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000

Demenssjukdomarnas samhällskostnader 2005 (miljoner kr) (Wimo, Johansson, Jönsson, SoS, 2007) Landsting 2565 Kommun 42478 Informell vård 4642 Produktionsbortf 383 Totalt 50066 Kostnad per dement 352100

Demensprojekt 2000-2008 Ordförande Olle Edhag Nosologi/epidemiologi (L Gustavsson, L Fratiglioni) Diagnostik (LO Wahlund, K Engedal) Interventioner (I Karlsson, L Kilander, J Marcusson) Hälsoekonomi (A Wimo, Norlund,A) Omvårdnad (M Kihlgren, A Norberg, SL Ekman, K Asplund) Interventioner: Läkemedel Program ( t ex dagvård, gruppboende, anhörig stöd, case management) Omvårdnad PERSPEKTIV: Patient Anhöriga

SBU: EVIDENS OBS Språkbruk: Det kan finnas STARK evidens för en SVAG/INGEN EFFEKT

Riskfaktorer för Alzheimers sjukdom: ålder gener: ApoEe4 kvinnor 85+ BT? B12:?? Thyroideasjukdom: NEJ (nytt: depression, glukosomsättning, lipider???) FRISKFAKTORER : aktivt liv?? behandla hypertoni? Anders Wimo 28 maj -08 12

DEMENSUTREDNING Standardiserad anhörigintervju Enkelt kognitivt test CT/MR: hippocampus/temporalloben Likvor: tau, betaamyloid Neuropsykologi PET, SPECT Anders Wimo 28 maj -08 13

Fyra registrerade läkemedel för symtomatisk behandling vid demens: Kolinesterashämmare: Indikation: Donepezil (Aricept) mild-måttlig demens vid AD Rivastigmin (Exelon) - - Galantamin (Reminyl) - - NMDA-antagonist: Memantine (Ebixa) måttlig-svår demens vid AD

Det finns vetenskapligt stöd för att kolinesterashämmare bidrar till att bibehålla/förbättra globala funktioner vid mild-måttlig AD under 6-12 månader ingen säker skillnad i effekt mellan preparaten att denna effekt uppnås för 65-75% av behandlade patienter, jämfört med 45-55% vid placebobehandling att kolinesterashämmare har en liten, signifikant positiv effekt på kognition. En del studier påvisar även effekt på ADL-funktioner att behandling med memantine har liknande positiva effekter vid måttlig-svår AD, men färre studier Kunskapen om naturalförloppet vid AD och långtidsprognosen med respektive utan behandling är ofullständig.

Hälsoekonomi 4000 hits 300 lästa artiklar 35 accepterade Anders Wimo 28 maj -08 16

SBUs demensprojekt Läkemedel Program 1.Ofullständiga empiriska studier (kostnader) 4 7 2. Kompletta 0 3 empiriska studier 3. Ofullständiga modellstudier (kostnader) 4. Kompletta modellstudier 5 0 13 (16) 3 TOTALT 22 13 Anders Wimo 28 maj -08 17

SBU vs LFN SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Högkvalitativa modellstudier är inadekvata som stöd för kostnadseffektivitet (SBUs demensprojekt) LFN Läkemedelsförmånsnämnden Analyser baserade på goda empiriska data har en styrka. Vid hälsoekonomiska analyser är det emellertid ofta nödvändigt för att täcka den aktuella tidshorisonten. Modellering är ibland användbart för att uppnå en högre extern validitet än kliniska studier Anders Wimo 28 maj -08 18

De två kulturerna Humanistiska (litteratur, konst, teater mm) Naturvetenskaperna (biologi, medicin, kemi, fysik mm) CP Snow Anders Wimo 28 maj -08 19

De två kulturerna Humanistiska (litteratur, konst, teater mm) Naturvetenskaperna (biologi, medicin, kemi, fysik mm) CP Snow Ny kulturkrock? Traditionell biomedicinsk empirisk forskning Hälsoekonomisk modellering/simulering Anders Wimo 28 maj -08 20

Resursutnyttjande, mortalitet, livskvalitet PROGRAM Institutionalisering (12 studier): inget vet. stöd Informell vård (2 studier): inget vet. stöd Hemvård (3 studier): inget vet. stöd Mortalitet: (14 studier): inget vet. stöd Livskvalitet (8 studier): inget vet. stöd LÄKEMEDEL Institutionalisering (6 studier): inget vet. stöd Informell vård (3 studier): inget vet. stöd/svagt stöd? Hemvård (1 studie): inget vet. stöd Mortalitet (21 studier): inget vet. stöd Livskvalitet (3 studier): inget vet. stöd

Empiriska randomiserade hälsoekonomiska studier Läkemedel Land Duration Resultat US$ 2006 Ref Donepezil Nordic 1y 1,228 (ns) Wimo et al Donepezil Can. France Aus. 0.5y 323 (ns) Feldman et al Donepezil UK 60w -882 (ns) AD2000 Memantine USA 0.5y 7,946 (p<0.05) Wimo et al Anders Wimo 28 maj -08 22

Farmakoekonomiska modeller: demensläkemedel Drug Country Model Length (y) Outcome cost savings ICER Ref Donepezil UK 5 Severity -2501 10052 Stewart et al Donepezil Canada 5 Severity 844 <0 O Brien et al Donepezil Sweden 5 Severity 411 <0 Jönsson et al Donepezil USA 2 QALYs 84 <0 Neumann et al Donepezil Japan 2 QALYs 250 <0 Ikeda et al Rivastigmine Canada 2 QALYs 413 <0 Hauber et al Galantamine Canada 10 QALYs 733 <0 Getsios et al Galantamine Sweden 10 NNT FTC 3096 <0 Garfield et al Galantamine USA 10 NNT FTC 3846 <0 Miggliaccio-Walle et al Galantamine Netherl. 10 QALYs 1754 <0 Caro et al Galantamine UK 10 QALYs -771 13920 Ward et al Memantine UK 2 QALYs 3079 <0 Jones et al Memantine Finland 5 Depend. 1682 <0 Francois et al Anders Wimo October 11, 2007 23

I väntan på SoS: Läkemedelsverket 7/8 2002: Farmakologisk behandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom ( vetenskap och beprövad erfarenhet??) Diagnostik (Alzheimerssjukdom? Grad?) Diagnostik (Alzheimerssjukdom? Grad?) Återbesök 1-3 månader (biverkningar:magtarm, hjärta mm) Mät funktionsförmåga (t ex MMT) Utvärdering av behandling 6-12 månader Ex: MMT-fall 3-4p/år: ev utsättning Om utsättning: kontroll 3-4 veckor

The Swedish National Study on Ageing and Care (Den svenska nationella studien om åldrandet och vården)

SNAC-SYFTEN Vilka faktorer påverkar äldres funktionsförmåga/hälsoutveckling Hur fungerar vård/omsorgsorganisationen? Samspel mellan resursutnyttjande och individuella faktorer. Vilka faktorer påverkar var en person finns i vårdsystemet? Samspel mellan det formella och informella systemet och individfaktorer Skåne (5 kommuner; Osby=glesbygd) Blekinge (en kommun) Stockholm (Kungsholmen) Nordanstig (glesbygd)

0 2 0 4 0 6 0 8 0 1 0 0 1 2 0 FOLKHÄLSOTRENDER Sjuklighet - funktionsförmåga Expanderad Uppskjuten Kompression Nuläget

Data insamlas från ett Befolkningsperspektiv inriktat på att beskriva åldrandet och de äldres livssituation Vårdsystemperspektiv, beskriver vård- och omsorgssystemets funktion i förhållande till de äldres behov (kommun, primärvård, sjukhus)

SNAC NORDANSTIG Den mest nordliga representanten i SNAC Representerar landsbygden/glesbygden

INFORMELL VÅRD tim/vecka svenska studier Kogniti v neds. Wimo m fl Sverige Kungsholmen i Nordanstig 1995-1997 75+ SNAC i Nordanstig 2001-2002 60+ SNAC i Nordanstig 2001-2002 75+ harar Alla harar Mild 54 14 21 Måttlig 97 56 70 Grav 68 112 112 all 75 41 54

SLUTEN VÅRD, Säbo Dagar 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 SNAC index låg SNAC index hög SNAC index låg SNAC index hög 2001 2002 2004 2005 Alla Vårddagar users Medelvårdtid users

ANNAN FORSKNING I NORDANSTIG Kungsholmen i Nordanstig : fas 1 1995-1997 920 personer 75 år och äldre Kungsholmen i Nordanstig fas 2 1999-2001 580 personer Eurofamcare: anhörigprojekt: 100 personer Hjärt-kärldödlighet: 240 personer RAI: Säbo, hemsjukvård (länsprojekt) Läkemedelsprövningar ca 100 personer Anders Wimo 28 maj -08 32

Doktorander/forskare och disputerade Annica Kihlgren: akutbesök (disputerat 2005) Inga Klarin: läkemedel (disputerat 2006) Anna-Greta Mamhidir: näringsläge (disputerat 2006) Gunilla Nordberg: informell vård (disputerat 2007) Britt-Marie Sjölund: SNAC: funktionsförmåga (disputerar 20XX) Anders Sköldunger?: SNAC och Läkemedelsregistret (disputerar 20XX)

DEMENS: Landsbygd och storstad 75 år och äldre NORDANSTIG KUNGSHOLMEN Demens 19,7% 19,9% MCI 10,7% 6,1%

Finns globala skillnader i demensincidens/prevalens?? Ibadan(Nigeria) / Indianapolis (USA) Norra Indien ORSAKER Diagnostik? Genetik? Livsmiljö: socialt nätverk, aktivitet mm (glesbygd/landsbygd)? Kost? Cerebrovaskulära riskfaktorer? SELEKTIONSMEKANISMER Kortare överlevnad av prevalenta fall Tidig död av demenspredestinerade Anders Wimo 28 maj -08 35