Intelligenta transporter Falköping Version 1.0 Göteborg 2005-08-10 Christoffer Widegren CW Logistikutveckling
Sammanfattning Projektet drivs för att effektivisera och samordna transporterna inom offentliga förvaltningar och bolag. Målen är att förbättra transporterna inom områdena ekonomi, miljö och säkerhet. Inom Falköpings kommun finns i dagsläget drygt 160 bilar inom de olika förvaltningarnas verksamheter. Huvuddelen av dessa finns inom Socialförvaltningen, samt inom samhällsbyggnadsförvaltningen (främst f.d. tekniska förvaltningen). Bruket av egen bil i tjänsten är relativt omfattande år 2004 rörde det sig totalt om knappt 51 000 mil inom kommunen, till en kostnad av ca 1,5 Mkr. Kommunens nuvarande resepolicy känns genomarbetad och omfattande. Den har även kommunicerats väl ut i kommunens organisation, och dess huvuddrag är kända för de flesta. Däremot finns det en del aspekter som bör utvecklas i form av tydlighet och konkretisering av direktiv och mål. Sammanhang bör i största möjliga mån eftersträvas mellan policy- och styrdokument inom miljö- och arbetsmiljöfrågor. Regelbunden uppföljning av resultaten är också mycket viktigt. En stor del av kommunens transportintensiva verksamheter utgår från samma geografiska områden. Detta skapar goda förutsättningar för samordnade transporter, och ett effektivt utnyttjande av fordon för de verksamheter som håller till i respektive område. Gemensamma bilar finns redan i olika former hos ett antal olika verksamheter inom kommunen. Problemet är framförallt att enheterna i många fall är oroliga för att gemensamma fordon skall ge minskad tillgång till dessa, medan resultatet av en väldimensionerad bilpool i själva verket är det motsatta. En kraftig utbyggnad av kommunens bilpool rekommenderas. Bokningssystem och rutiner är andra områden som bör ses över. Det finns ett relativt stort antal olika lösningar, med varierande grad av tekniska stöd- och hjälpfunktioner, att välja på. Det behöver också utredas vilken framtida driftsform för bilpoolen som passar kommunen bäst. Miljöbilar finns representerade inom de allra flesta fordonssegment alltifrån småbilar till tyngre arbetsfordon - och det finns direkt motsvarande alternativ till över 70% av kommunens fordonspark. Speciell vikt bör läggas vid att byta ut de äldsta fordonen då de står för en, relativt sett, stor del av de skadliga utsläppen. Förutom kommunen så är även Falköpings Taxi, PR Slamsugning och LBC Falköping intressenter gällande gasdrivna alternativ, vilket kan bidra till att skapa ett mycket gott användarunderlag. De flesta av kommunens fordonsmodeller har god krocksäkerhet, varför frågetecken främsta kan sättas för de äldre modeller som saknar testuppgifter. Den personal som kör mycket i tjänsten vid varierande tider och förhållanden bör erbjudas utbildning och säkerhetsförhöjande extrautrustning i sina bilar. Införande av alkolås är en också viktig fråga som måste behandlas inför framtiden. Det föreslås att centralförrådets nuvarande ansvar utvecklas mot en mer formell transportcentral med befogenheter att styra förvaltningarnas val av fordon och transporter. Detta dels för att kunna säkerställa kommunens krav, och dels för att effektivt kunna driva samordningsprojekt och miljöledning av transporter. Ytterligare förslag rör ökad tillgänglighet till cyklar (och ett enkelt bokningsförfarande för dessa), periodkort, översyn av mattransporterna samt omfattande informationsinsatser i samband med de olika förändringsprocesserna. Förändringsförslagen förväntas på längre sikt kunna generera en årlig besparing om ca 1 Mkr för kommunen. ii
Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Mål 1 2 Arbete och avgränsningar 2 2.1 Arbetsgång 2 2.2 Avgränsningar 2 2.3 Personal attityder och engagemang 2 3 Situationen i Falköping 3 3.1 Övergripande 3 3.2 Socialförvaltningen 4 3.2.1 Individ och familjeomsorg 4 3.2.2 Biståndsenheten 4 3.2.3 Äldre och handikappomsorg 5 3.2.4 Rehab och nattpatrull 5 3.2.5 Stab och övrig verksamhet 6 3.3 Samhällsbyggnadsförvaltningen 6 3.3.1 Stadsbyggnadsavdelningen 6 3.3.2 Gatu- och parkenheten 6 3.3.3 Fastighet 7 3.3.4 VA-enheten 7 3.4 Utbildning 7 3.4.1 Barn- och ungdomsförvaltningen 7 3.4.2 Kompetens och arbetslivsförvaltningen 8 3.5 Internt stöd och IT 8 3.6 Kultur och fritidsförvaltningen 8 3.7 Miljöförvaltningen 8 3.8 Räddningstjänsten 9 3.9 Övrig verksamhet 9 4 Åtgärdsförslag 10 4.1 Utveckling av kommunens resepolicy 10 4.2 Utveckling av kommunens bilpool 11 4.2.1 Övergripande 11 4.2.2 Organisation 11 4.2.3 Driftsform 12 4.3 Miljöfordon 12 4.3.1 Kommunens fordon 12 4.3.2 Övriga intressenter 13 4.4 Säkerhet 13 4.4.1 Krocksäkerhet 14 4.4.2 Övriga säkerhetsfaktorer 14 4.5 Alternativa transportmedel 14 4.5.1 Kollektivtrafik 14 4.5.2 Cykel 14 4.6 Information och styrmedel 15 4.7 Godstransporter 15 4.8 Övrigt 15 5 Potential och möjligheter 17 5.1 Ekonomi 17 5.1.1 Antal fordon 17 5.1.2 Kostnader för fordon med alternativa drivmedel 18 5.2 Miljö 18 Appendix A - Fordonsförteckning Appendix B Ett urval av miljöfordon I V iii
1. Inledning 1.1 Bakgrund Projektet har startats mot bakgrund av att kommunens fordonsflotta ökar, samtidigt som allt högre krav ställs på områdena ekonomi, miljö och säkerhet. För att de olika verksamheterna inom Falköpings kommun skall stå bättre rustade att möta framtida krav, samt för att kunna skapa en bättre trafiksituation, så är det nödvändigt att se över transportverksamheten för att kunna organisera och utforma denna på ett optimalt sätt. Falköpings kommun är en stor potentiell producent av biogas. Genom att ta tillvara denna resurs som drivmedel så kan resandet och godstransporterna ske på ett långsiktigt hållbart och ytterst miljövänligt sätt. Biogas har även ett mycket gynnsamt prisläge jämfört med övriga drivmedel, och produktionen kan bidra till att stärka hela regionens ekonomiska utveckling. 1.2 Syfte Syftet med projekt Intelligenta transporter är att ge Falköpings kommun underlag till förbättringar och utveckling av sin transportverksamhet inom ovan nämnda områden, samt att belysa aktuella förutsättningar för en framtida övergång till förnyelsebara drivmedel. Tanken är också att starta ett kontinuerligt förbättringsarbete inom transportsektorn, och att bidra till att starta upp en marknad för förnyelsebara drivmedel. 1.3 Mål Projektet har som mål att skapa förbättringar inom följande tre områden: 1. Genom samordning och nyttjande av modern teknik och nya lösningar optimera de transporter som utförs samt minimera kostnaderna för dessa. 2. Med maximalt utnyttjande av miljöbilar och förnyelsebara drivmedel såväl för persontrafik som för godstrafik skapa en marknad för dessa och få så liten miljöpåverkan av transporterna som möjligt. 3. Se till att transporterna utförs med fordon och utrustningar som är bra ur säkerhetssynpunkt. Genom att uppfylla de ovanstående målen så innebär det också att man tar värdefulla steg i rätt riktning för att förbättra trafiksituationen inom kommunen. 1.4 Deltagare och intressenter Projektet utförs i samverkan mellan Falköpings kommun, Vägverket och Biogas Väst AB, vilka även står för finansieringen. Förutom projektdeltagarna kan t.ex. lokala transportföretag, privatpersoner, leverantörer av förnyelsebara drivmedel och andra kommuner räknas som intressenter gällande resultatet av utredningen. 1
2. Arbetsgång, ambitioner och avgränsningar 2.1 Arbetsgång Som ett första steg i processen förankrades projektet inom Falköpings kommunledning. Efter klartecken inleddes projektet med en översyn av kommunen ur ett transportmässigt perspektiv. Den första översynen utfördes på förvaltningssnivå under vilken det framgick vilka delar av verksamheterna som var mest transportintensiva. I nästa steg kompletterades informationen med mer detaljer för var och en av de transportintensiva enheterna. Slutligen sammanställdes materialet och tänkbara förbättringsalternativ utvecklades. Projektet har haft en ledningsgrupp bestående av Krister Pettersson (strategisk verksamhetsutvecklare Falköpings kommun), Ann-Charlotte Eriksson (projektledare Vägverket region väst) samt Christoffer Widegren (projektledare och utförare av Intelligenta Transporter). 2.2 Avgränsningar Kartläggningen syftar till att skapa en överskådlig och allmän beskrivning av de olika transporter som sker inom kommunens verksamheter. Således har inte verksamhetsdelar med små eller mycket små kostnader för transporter granskats närmare. Bland de granskade enheterna/avdelningarna har inte varje medarbetares enskilda resebehov eller den specifika användningen av varje fordon granskats om ärendena och behoven varit av likartad karaktär. 2.3 Personal attityder och engagemang Mottagandet bland den personal som personligen berörts av kartläggningen har varit mycket gott. Såväl förvaltningschefer som enhetschefer och enskilda medarbetare har varit mycket tillmötesgående då de har tagit sig tid, och lämnat utförlig information om de efterfrågande detaljerna. Överlag så kunde ett gott engagemang skönjas för både ekonomi- och miljöfrågor bland personalen, som verkade mycket mån om att utveckla verksamheten i en positiv riktning inom dessa områden. 2
3. Situationen i Falköping 3.1 Övergripande Falköping är den geografiskt största kommunen i Västra Götalands län. Avstånden genererar stora rese- och transportbehov då personal skall röra sig mellan olika enheter och verksamheter. Inom kommunen finns i dagsläget drygt 160 bilar (se Appendix A) inom de olika förvaltningarna. Huvuddelen av dessa finns inom socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen (huvudsakligen inom f.d. tekniska förvaltningens verksamheter). Fördelningen av kommunens fordon framgår av nedanstående figur: IT 3% Bilpool 5% K&AF 2% Miljö 2% Övrigt 1% Social - förvaltningen 54% Samhällsbyggnad 33% Figur 3:1 Fördelningen av fordonen inom Falköpings kommun Fördelningen mellan olika fordonstyper är enligt följande: Minibussar/Stora skåp 9% Mindre skåp 19% Personbilar 59% Pickuper 9% Tunga lastbilar 4% Figur 3:2 Fördelningen mellan olika fordonstyper i Falköpings kommun Bruket av egen bil i tjänsten är relativt omfattande år 2004 rörde det sig om ersättningar motsvarande drygt 51 000 mil totalt inom kommunen. 3
3.2 Socialförvaltningen 3.2.1 Individ- och familjeomsorg Verksamheten har genom sina sex sektioner hand om ekonomisk rådgivning, familjerådgivning, biståndsbedömning, stöd till barn/ungdomar/familjer, stöd till missbrukare samt omsorg av psykiskt funktionshindrade enligt SOL och SHL. Barn- och familjesektionen har en hel del regionala resebehov vid besök på institutioner och familjehem. Även en hel del lokala resor förekommer vid hembesök och liknande. Huvudsakligen används tre gemensamma bilar på Odengatan och bruket av egen bil är mycket begränsat. Däremot händer det emellanåt att personalen använder taxi. Fältsekreterare utgår från Ållebergsvägen och disponerar en egen bil. Ungdomsboendet på Bergsliden 2 har också en egen bil som används vid olika ärenden i verksamheten. Vuxensektionen har resor i samband med besök på olika behandlingshem, samt vid hembesök. Denna enhet utgår från Wetterlinsgatan och disponerar två bilar. Alkohol- och narkotikaenheten disponerar en egen bil vid mottagningen på Storgatan. Denna används vid hembesök och andra ärenden inom verksamheten. Den enhet inom IoF som har flest bilar är den psykosociala sektionen. Enheten spänner över ett antal verksamheter som utgår från olika platser. Enhetschef och sjuksköterskor utgår från lasarettet och disponerar två bilar (en bil delas mellan chef och sköterskor). Sjuksköterskorna arbetar mot hela kommunen med psykriatisk vård både mot hem och boenden. Boendet i Floby disponerar en bil som används vid, utflykter, läkarbesök mm. Sjuksköterskor utgår även från serviceboendet på Varenbergsgatan (2 bilar finns tillgängliga för hembesök runt om i kommunen). Hattstugan (daglig verksamhet) har en buss som även används för utflykter, social träning mm.) Denna buss lånas även ut till skolan ibland. Personalen vid Södra torggränd (specialiserade på yngre) har två bilar som används vid kommunövergripande hembesök. Personligt ombud sitter på Bergsliden och har en bil som även används av hemtjänsten vissa helger. Sektionerna som arbetar med rådgivning och ekonomiskt bistånd har ett förhållandevis litet resebehov i tjänsten, liksom administrationen. Här är det huvudsakligen chefer som reser i tjänsten. Råd- och servicesektionen disponerar en bil. 3.2.2 Biståndsenheten Personalen på biståndsenheten handlägger ärenden rörande socialtjänstlagen (insatser hos äldre), lagen om färdtjänst, lagen om riksfärdtjänst samt LSS. Enheten har även hand om en fritidsverksamhet som arbetar med olika aktiviteter för äldre. Fritidsverksamheten (för närvarande fem medarbetare) arbetar mot hela kommunen då de reser till äldreboenden och gör hembesök. Verksamheten utgår från dagcentralen Läkaren och disponerar för närvarande en bil. Under sommaren brukar en minibuss hyras in för mindre resor och liknande. LSS-handläggare och demenssamordnare reser mycket i tjänsten då de arbetar mot hela kommunen och gör en hel del hembesök. Biståndshandläggarna arbetar mot totalt 13 distrikt (vissa medarbetare arbetar mot flera av dessa) och har mycket resor i samband med hembesök. Dessa reser också en hel del till kärnsjukhuset i Skövde, då många utlösande faktorer för insatser framkommer i samband med tillbud som föranleder sjukhusvård. Eftersom LSS-handläggarna bara är två till antalet så har det inte visat sig meningsfullt att dela upp kommunen geografiskt för denna del av verksamheten. 4
LSS- och biståndshandläggarna disponerar för närvarande fyra bilar. Dessa utgår från Stora torget och bokas via bok. Bruk av egen bil förekommer ibland då inga gemensamma fordon finns lediga. 3.2.3 Äldre- och handikappomsorg Verksamheten utgörs av totalt 14 enheter som bedriver äldreboenden, hemtjänst, gruppboenden, hemsjukvård, rehab, trygghetslarm och nattpatrull. De fyra sistnämnda verksamheterna behandlas separat i nästa kapitel. Bruket av egen bil i tjänsten är överlag mycket begränsat, och det är i stort sett enbart enhetscheferna som reser regelbundet med privata bilar. Enheterna 5,6,7, 10 och 14 driver huvudsakligen äldreboenden (hemsjukvården ligger under enhet sex och tio och behandlas i nästa kapitel), vilka inte har några egna bilar. Enhetschefer reser ibland i tjänsten, medan övrig personal i regel har ett mycket begränsat resebehov. Enhet 1: omfattar äldreboende, hemtjänst, gruppboende, stödboende och korttidshem. Hemtjänsten på Trätorget disponerar en bil. Bilarna på gruppboendena (två st) finansieras endast delvis (1/6) av kommunen. Enhet nr 2: bedriver hemtjänst, dagcenter och korttidsboende. Två bilar finns på Wetterlinsgatan en är enhetsgemensam och används huvudsakligen vid assistansärenden och hembesök, medan den andra används av hemtjänsten. Enhet nr 3: har hand om gruppboenden, hemtjänst, barnboende, satellitboende och dagcentral. Hemtjänsten på järnvägsgatan disponerar en bil. Liksom inom enhet ett så har även två gruppboenden var sin bil som huvudsakligen finansieras av de boende. Enhet nr 4: Trygghetslarm, korttidsboende, rehab, äldreboende, hemsjukvård och nattpatrull. Totalt 14 bilar (behandlas i nästa kapitel). Bruket av egen bil i tjänst är mycket begränsat. Ibland lånas bilar från Rehab, men även kommunens bilpool används. Enhet nr 8: Gruppboendena har var sin leasingbuss på Danska vägen och Snälltågsgatan. Dagvård och stödboende har inga egna fordon. Hemtjänsten utgår från Bergsliden och disponerar fyra bilar i sitt dagliga arbete. Enhet nr 9: Äldreboende, dagvård och hemtjänst. Hemtjänsten har totalt sex bilar fyra på Ågatan (Stenstorp) samt en vardera på Trädgårdsgatan och s:t Olofsgatan i Falköping. Tjänstecyklar finns att tillgå för samtliga hemtjänstgrupper. Enstaka taxiresor förekommer med vårdtagare. Enhet nr11: Äldreboende, dagvård och hemtjänst. Hemtjänstpersonalen förfogar över tre bilar som står uppställda i Vartofta. Enhet nr 12: Äldreboende, dagvård och hemtjänst. Hemtjänstens tio medarbetare disponerar fem bilar tre på Paradgatan och två på Redvägsgatan. Enhetschef använder en del egen bil i tjänst, men lånar även hemtjänstens bilar. Övrig personal har enstaka ärenden och använder då i regel hemtjänstens bilar. Enhet nr 13: Äldreboende, dagvård och hemtjänst. Hemtjänstpersonalen disponerar totalt fyra bilar som utgår från verksamhetens lokal i Floby. 3.2.4 Rehabenhet, hemsjukvård och nattpatrull Rehab har ungefär 20 medarbetare inom kategorierna arbetsterapeuter, sjukgymnaster, tekniker och förrådspersonal. Arbetsområdena är arbetsterapi och sjukgymnastik för äldre och funktionshindrade. Personalen utgår från Läkaren och disponerar fyra respektive tre bilar. Av arbetsterapeuternas fyra bilar är tre skåpbilar, vilket behövs då personalen ofta transporterar skrymmande utrustning. Sjukgymnasternas bilar delas med nattpatrullen. 5
Personalen besöker klienter både i hem och på boenden. Särskilt sjukgymnasterna arbetar mycket mot äldreboendena då samtliga 14 enheter inom kommunen servas. Huvuddelen av ärendena är oplanerade, då behov kan uppstå i samband med sjukhusbesök och liknande. Korttidsrehab i Floby sambrukar fordon med hemtjänsten. Chef samt ytterligare en medarbetare använder en del egen bil i tjänsten. Personalen vid Läkaren har även tillgång till cykel som lånas fritt efter behov. All utrustning förvaras på hjälpmedelsförrådet som får leveranser från primärvården i Skövde en gång i veckan. Personalen på förrådet kör ut tyngre utrustningar (sängar mm) och disponerar en minibuss samt en vanlig personbil för denna verksamhet. Trygghetslarm verkar över hela kommunen (totalt finns ca 600 larm i dagsläget). Två medarbetare arbetar med detta dag/kväll (07:00-21:00), medan nattpatrullen tar över nattetid. Nattpatrullen utgår från Läkaren och disponerar totalt fyra bilar. Beträffande dagtid så används två bilar av sjukgymnastik, en går som sjuksköterskebil i två distrikt medan en delas av larm (2dgr/v) och sjukgymnastik. Ytterligare sköterskebilar finns i Vartofta, Torbjörntorp och på Trätorget (en vardera) samt även i Stenstorp (två bilar). Ett femtontal sjukskötersor utgår från centrala Falköping (Läkaren och Trätorget), medan fyra utgår från Stenstorp och Vartofta. 3.2.5 Stab och övrig verksamhet Administrationen i stadshuset har två bilar som bara används av socialförvaltningens personal vid diverse ärenden. Ibland nyttjas även kommunens centrala bilpool. 3.3 Samhällsbyggnadsförvaltningen 3.3.1 Stadsbyggnadsavdelningen Fem handläggare åker relativt frekvent i tjänsten (några ggr per vecka vardera) vid ärenden som gäller inspektioner och besiktningar. Ofta gäller det sporadiska uppdrag på kort varsel, t.ex. vid byggande. Handläggarna har tillgång till en egen bil, men använder även kommunens bilpool vid tjänsteärenden. Visst bruk av egen bil förekommer också. Inom kart och mät så reser mätningspersonalen en hel del vid inspektioner, besiktningar och bedömningar i anslutning till olika uppdrag. Medarbetarna disponerar två fordon som är specialinredda för mätuppdrag, samt ytterligare en skåpbil. 3.3.2. Gatu- och parkenheten Enheten arbetar huvudsakligen med underhålls- och anläggningsarbeten på kommunens gator, parker, lekplatser och naturområden. Fyra tunga lastbilar används för transporter av grus, fylle och annat byggnadsmaterial. Verksamheten disponerar även en något lättare lastbil (fem ton) för liknande ändamål. En stor skåpbil används för mattransporter. Ibland anlitas även Falköpings lastbilscentral för diverse godstransporter. Totalt disponerar medarbetarna ett femtontal lätta arbetsfordon av varierande ålder och storlek. Dessa används för att transportera verktyg, redskap och manskap i anslutning till olika uppdrag inom kommunen. Några av fordonen är inredda med lådor, skåp och liknande. 6
3.3.3. Fastighet Fastighetsenheten sköter driften av kommunens samtliga fastigheter, vilket omfattar ungefär 240 000 kvadratmeter, samt tillhörande tomtmark. Personalen sköter både yttre och inre underhåll på byggnaderna. Vid vissa underhållsarbeten anlitas dock entreprenörer. Personalen omfattar 40 medarbetare på fastighetssidan och drygt 100 på städsidan som är organiserade i sju respektive tio arbetslag. Personalen leds av chef samt två arbetsledare. Städ arbetar oftast mot fasta platser (ibland mot enstaka objekt och ibland mot flera), men har även pooltjänst som arbetar mot hela kommunen. Städpersonalen disponerar två bilar en används av fönsterputs medan den andra disponeras av pooltjänst. Fastighetsskötarna arbetar liksom städ i varierande grad mot enstaka respektive flera objekt. De medarbetare som har störst resebehov i tjänsten använder bil. Totalt disponerar fastighetsskötarna elva bilar; tre av dessa utgår från stadshuset, två från Odenhallen och två från centralförrådet medan övriga är utspridda på respektive ort. Elektriker har en egen bil då denne arbetar mot hela kommunen och reser mycket. Ett antal av fastighetsskötarnas fordon används även för mattransporter mellan skolor och äldreboenden i Åsarp, Kinnarp, Floby och Odensberg. Transporterna sker dagligen, och ingår för närvarande i den berörda fastighetspersonalens rutiner. 3.3.4. VA-enheten Personalen har hand om drift, underhåll och tillsyn av ett vattenverk, tre vattentorn, 11 reningsverk och 25 pumpstationer. Totalt disponeras 4 bilar inom VA-enheten, vilka utgår från var sitt distrikt. Två anställda eltekniker använder mycket privat bil i tjänsten. Även enhetschef reser mycket med egen bil. Sand och rens transporteras till förbränning med avfallsbil. En entreprenör ombesörjer transport av slam till deponi. 3.4 Utbildning 3.4.1 Barn- och utbildningsförvaltningen Huvuddelen av transporterna inom förvaltningen gäller upphandlade elevtransporter. I Åsarp finns två bussar och två heltidsanställda chaufförer som sköter alla elevtransporter i området. Även en bil finns tillgänglig för diverse transporter. Upptäckarcentrum i Stenstorp har egna fordon som används för att transportera besökande elever. En del elevtransporter sker i anslutning till musikskolans verksamhet. Dessa sköts dock huvudsakligen i intern regi. Specialpedagogiskt centrum har en egen bil, och använder även kommunens bilpool. Rektorer åker en del med egen bil i tjänsten. Även musiklärarna använder relativt mycket egen bil i tjänsten då de ofta undervisar på ett antal olika enheter. Administrationen i stadshuset använder huvudsakligen bilpoolen vid tjänsteresor. Gymnasiet har en minibuss som används inom byggprogrammet. Fordonsprogrammet har en minibuss på Åleberg som används vid olika elevtransporter främst av stödgruppen för högstadieelever. Även vaktmästarna på gymnasiet disponerar en bil. Skolsköterskor och kuratorer reser relativt mycket med egen bil mellan de enheter de tjänstgör på. 7
3.4.2 Kompetens och arbetslivsförvaltningen Förvaltningen bedriver vuxenutbildning, uppdragsutbildning, universitet och högskoleutbildning och är även centrum för arbetsmarknadsenhet och kvalificerad yrkesutbildning. Personalen delar på tre gemensamma bilar som står uppställda vid lärcentrum. Dessa bokas via en pärm i receptionen. Arbetsträningen på Marknadsgatan disponerar en egen bil medan en lätt lastbil används av vaktmästare vid diverse transporter. Egen bil används endast i undantagsfall då alla gemensamma fordon är upptagna. Tidaholms kommun köper en del uppdragsutbildningar vilket föranleder en del transporter. 3.5 Internt stöd och IT IT ansvarar för support, underhåll och installation för kommunens drygt 2000 datorer. Samtliga 15 medarbetare utgår från stadshuset och ungefär 80% av arbetet utförs på distans. Intranätet är under utbyggnad, varför ännu bättre möjligheter att arbeta på distans kommer att finnas i framtiden. Personalen inom IT disponerar för närvarande fem bilar. Chef använder kommunens bilpool. Bruk av egen bil förekommer då alla bilar är upptagna. Personalen på utveckling och kansli reser en del i tjänsten och använder huvudsakligen kommunens bilpool. Inom ekonomi- och personalavdelningarna är resebehovet mycket begränsat. 3.6 Kultur och fritidsförvaltningen Förvaltningens anställda varierar mellan 50-60 medarbetare då många jobbar säsongsvis på sommaren. Av personalen arbetar en fjärdedel inom fritid medan resten hör till kultur. Biblioteksverksamheten omfattar huvudbibliotek samt sex filialer (Floby, Åsarp, Vartofta, Broddetorp, Stenstorp och Kinnarp). Samtliga inom bibliotekspersonalen arbetar via huvudbiblioteket. De som arbetar mot filialerna (en per filial i genomsnitt) lägger från 15% av arbetstiden och upp mot nästan heltid på detta. I vissa fall reser personalen direkt hemifrån till filialen medan man i andra fall utgår från huvudbiblioteket. Huvudsakligen används egen bil i tjänsten. Muséet har en egen bil av skåptyp som används vid transporter av boklådor, museiföremål mm. Tre medarbetare inom fritid har mycket kontakter med olika föreningar. Minst en av dessa reser mycket med egen bil i tjänsten. Sommarpersonalen på badet är mest på samma ställe och reser inte så mycket. Enstaka medarbetare tjänstgör dock på olika platser och använder då egen bil i tjänsten. Administration och chef använder ofta kommunens bilpool vid tjänsteärenden. Det förekommer även en hel del regionala resor med tåg till konferenser och utbildningar. 3.7 Miljöförvaltningen Inom miljöförvaltningens verksamhet inryms bland annat miljötillsyn, tillståndsuppdrag, energirådgivning och miljöstrategiska frågor. Hälften av förvaltningens tolv anställda (djurskyddsinspektörer samt livsmedel- och miljöskyddsinspektörer) reser kontinuerligt i tjänsten över hela kommunen. Förvaltningens personal disponerar tre bilar internt. En aspekt som ofta nämns vid diskussion om delade fordon är lukt i den bil som används av djurskyddsinspektörerna. 8
En cykel finns tillgänglig för personalen, vilken tillsammans med bilarna bokas i programmet Groupwise. 3.8 Räddningstjänsten Räddningstjänsten har, utöver sina specialfordon, nio bilar på Midfalegatan och tre i Tidaholm. Respektive bil används huvudsakligen av samma enskilda medarbetare. Fordonen används bland annat vid besiktningar och brandsläckarkontroller runt om i kommunen. Andra användningsområden är persontransporter mellan olika stationer i samband med utbildning och övningar. Ett tiotal medarbetare reser frekvent i tjänsten. Bruk av egen bil får endast ske om allt annat är upptaget. Verkstaden servar alla kommunens fordon och har en del transporter i samband med hämtning av reservdelar mm. En del resor sker i mycket oländig terräng, varför speciella behov på fordonen föreligger. 3.9 Övrig verksamhet Vaktmästarna handhar bl.a. distributionen av internpost inom kommunen och disponerar en Opel Combo för detta ändamål. Politiker och administration har ett varierande men relativt betydande resebehov i tjänsten. Val av färdmedel varierar stort från person till person. En stor del av resandet sker med kommunens poolbilar, men bruk av egen bil är också rätt vanligt förekommande. 9
4. Åtgärdsförslag 4.1 Utveckling av kommunens resepolicy Den resepolicy som i dagsläget tillämpas inom kommunen känns mycket genomarbetad och har bl.a. följande styrkor: Bra beskrivning av syfte och mål med resepolicyn Redogörelse över omfattning och ansvar Omfattande direktiv och instruktioner kring vad som gäller angående miljö, ekonomi och säkerhet Råd och motivering till föreslagna rutiner kring tjänsteresorna Bra utformning av dokument och information till personalen (de flesta känner till huvuddragen i resepolicyn) De aspekter som främst framstår som önskvärda att utveckla gäller tydlighet och konkretisering av direktiv och mål. Falköping har exempelvis som mål att minska kommunens utsläpp av koldioxid med 25% från år 1997 till år 2010. Det kunde då vara rimligt att sätta ett procentuellt mål gällande koldioxidutsläppen från kommunens transporter. En resepolicy har ofta ett antal gemensamma nämnare med såväl miljöfrågor som arbetsmiljöfrågor, varför helheten blir bättre om ett naturligt sammanhang kan skapas mellan de mål, rutiner och dokument som finns inom dessa områden. Beträffande tydligheten så behövs troligen, förutom befintligt resonemang kring beräkningar och övervägningar, mera konkreta formuleringar om vad som gäller. Exempelvis kan en tydlig prioriteringsordning för val av färdmedel se ut enligt följande (avseende korta resor): 1: Gång eller cykel 2: Kollektivtrafik 3: Poolbil 4: Egen bil Val av det fjärde alternativet skall exempelvis förutsätta att ingen poolbil finns tillgänglig vid det aktuella tillfället för att ersättning skall betalas ut. Givetvis skall även andra aspekter påverka val av färdmedel; exempelvis kan taxi vara ett bättre alternativ vid kortare geografiska resor där ärendet tar mycket lång tid. I vissa fall utför medarbetare tjänsteärenden på vägen mellan arbete och hem, och då är det naturligtvis mycket ineffektivt att använda poolbil. Ytterligare möjligheter till konkretiseringar finns att göra inom de stycken som behandlar effektivitet och säkerhet. Hur långa sträckor kan betraktas som naturligt att folk i normala fall tar sig fram till fots eller med cykel? Hur många mil eller timmars årlig körning i tjänsten kan antas som riktmärke för att det skall vara naturligt att utbilda personalen i Ecodriving? Får moped/motorcykel används vid tjänsteresor? Man kan naturligtvis inte konkretisera varje tänkbart scenario med detaljer enligt ovanstående. Däremot så är det önskvärt att i största möjliga mån ge tumregler för vad som gäller och därmed minska gråzonerna i bedömningsutrymmet så mycket som möjligt. För att kunna mäta resultat kring målen i resepolicyn så är det viktigt att kraven på uppföljning (t.ex. de befintliga kraven gällande drivmedel och resmål) verkligen efterlevs. Inga lösningar är så bra att de fungerar väl om det styrande dokumentet inte tillämpas fullt ut av alla kommunens verksamheter. 10
4.2 Utveckling av kommunens bilpool 4.2.1 Övergripande En stor del av kommunens transportintensiva verksamheter utgår från samma geografiska områden. Detta skapar goda förutsättningar för samordnade transporter, och ett effektivt utnyttjande av fordon för de verksamheter som håller till i området. En bilpoolsorganisation erbjuder även goda möjligheter att samordna underhåll och skötsel av de ingående fordonen något som ofta tar relativt mycket tid i anspråk av användarna. En bilpool som är tillgänglig för verksamheter med omfattande transportbehov är ett ekonomiskt bättre alternativ än exempelvis resor med egen bil. Detta främst på grund av att bilpoolen hjälper till att skapa ett maximalt användarunderlag på fordonen, och genom statistik och uppföljning möjliggör en optimering av fordonsparken och ett mer planerat resande. Grundförutsättningen för att erhålla en hög nyttjandegrad på en bilpool är många användare. En stor fördel med bilpool gentemot bruk av privata bilar är möjligheten att på sikt överföra tjänsteresorna till miljöbilar. Man minskar då miljöpåverkan av tjänsteresorna avsevärt, vilket torde vara ett starkt incitament för samtliga verksamheter inom kommunen. Gemensamma bilar finns redan hos ett antal olika verksamheter inom kommunen. Problemet är framförallt att enheterna i många fall håller på sina egna bilar av rädsla för att bli utan denna resurs. Att dela dem med andra skulle emellertid istället öka tillgången till fordon samtidigt som kostnaderna kan sänkas, eftersom fler fordon skulle finnas att tillgå vid specifika tillfällen samtidigt som ledig tid kan nyttjas av andra. Allra tydligast syns detta hos de verksamheter som håller till vid stadshuset. Enligt fordonsförteckningen (Appendix A) framgår att många bilar har körsträckor på mellan 500 och 1000 mil per år, vilket är alltför låga värden. En välutnyttjad bil rullar åtminstone 1500 mil per år helst närmare 2000. Förutom kommunens bilpool på åtta bilar så har IT fem bilar, miljöförvaltningen tre, socialförvaltningen två och stadsbyggnad två (förutom två specialinredda fordon) som står uppställda vid stadshuset. Samtliga pooler har också egna bokningsförfaranden. Detta är naturligtvis långt ifrån någon optimal lösning. Genom att ha en gemensam bilpool för alla verksamheter så ökar tillgängligheten, samtidigt som fordonsparken med stor sannolikhet kan minskas med 2-3 fordon (se vidare beräkningar i kap.5). Endast fordon med mycket speciella funktioner och egenskaper (utryckningsfordon eller specialutrustade fordon) kan motiveras till att stå utanför bilpoolen. Förutom en utbyggnad av bilpoolen vid stadshuset så ter sig bl.a. följande platser och verksamheter lämpliga att ingå: Centralförrådet/Räddningstjänsten (Gatu/park, Räddningstjänst) Läkaren (Bistånd, Äldre- och handikappomsorg) Stora Torget (Bistånd, IoF, Äldre- och handikappomsorg) Bergsliden (IoF, Äldre- och handikappomsorg) Med uppföljning på nyttjandegraden av de ingående fordonen kan sedan fordonsparken dimensioneras och disponeras (mellan olika garage ) optimalt efter rådande förutsättningar. 4.2.2 Organisation Det är viktigt att poängtera att bilpoolens fordon kan finnas uppställda på ett antal olika platser, där de anställda naturligtvis huvudsakligen bokar de fordon som finns uppställda närmast. En annan viktig aspekt är att bilpoolen utformas efter förutsättningar som stimulerar till effektivt och planerat bruk av fordonen. Rörliga kostnader för de användande enheterna är exempelvis därför överlag att föredra framför fasta. 11
Bilpoolsorganisationen kräver att det alltid finns tillgång till någon (förslagsvis en medarbetare med ansvar för bilpoolen) som kan hjälpa till med frågor kring bilar och bokningssystem. Det är även viktigt att flera medarbetare instrueras i bilpoolens funktion och IT-system så att inte problem uppstår om huvudansvarig skulle vara sjuk eller bortrest. Bokningssystemet bör vara överskådligt, enkelt och rationellt att använda. Uppföljning för bokad tid per användare, enhet, förvaltning, fordon och fordonsgrupp måste finnas som grund för fakturering. Funktioner för samåkning, multipla bokningar och manuell körjournal bör också finnas. Vidare fördelar är om fordonen kan kategoriseras och prioriteras under bokningsförfarandet, och att bokningssystemet går att nå från utomstående datorer (t.ex. vid ändringar, avbokningar vid sjukdom mm). Förutom rena bokningsprogram så finns även system som, via inmonterad hårdvara i bilarna, sköter uppföljning av körsträckor och upplåsning via tele/sms (någon hantering av nycklar behövs då ej eftersom dessa förvaras i bilarna). Dessa system brukar emellertid vara förbundna med betydligt högre kostnad, varför en noggrann övervägning bör göras om vilken servicegrad som passar kommunen bäst. Det krävs naturligtvis också en väl fungerande funktion för skötsel och underhåll av fordonen. Så länge det handlar om kommunägda fordon så är det, förutsatt att utrymme finnes, vanligen mest kostnadseffektivt om denna verksamhet kan organiseras med interna resurser. Kostnaderna för att bära detta tas lämpligen in via interndebiteringen av fordonen. 4.2.3 Driftsform Det finns, grovt sett, två tänkbara alternativ gällande driftsformer av bilpoolen. Antingen driver kommunen bilpoolen i intern regi med egna bilar (i praktiken en utveckling och utbyggnad av nuvarande system), eller så handlas tjänsten upp av en extern leverantör. Kostnadsmässigt finns det en brytpunkt mellan alternativen. Ju mindre bilbehov en verksamhet har, desto mer lönsamt blir det givetvis att korttidshyra fordon jämfört med att ha egna. Gällande kommunens behov så står det dock klart att de fordon som i dagsläget finns inom verksamheterna till allra största del måste finnas tillgängliga under ordinarie arbetstid för att personalen skall kunna utföra sitt arbete. Givetvis krävs också att fordonen finns uppställda på platser så att de snabbt och smidigt kan nås av personalen. Alternativet till intern drift är således att bilarna abonneras via den externa aktören vissa tider. Den största vinsten med detta upplägg är att det blir möjligt för personalen att boka bilarna privat under övrig tid (ej tillåtet att göra via kommunen med nuvarande skattelagstiftning). Även allmänheten kan på detta sätt få tillgång till fordonen under vissa tider. Tidsfönstret för dessa uthyrningar är dock relativt begränsat, och i och med att fordonen binds upp så mycket av kommunen (tid- och platsmässigt) så kommer man att hamna mycket nära ett konventionellt leasingförfarande. Undantag finns dock exempelvis vad gäller bilpoolen utanför stadshuset, där uppställningsplatsen troligen även skulle kunna fungera väl ur ett kommersiellt perspektiv, och där behovsbilden skulle kunna möjliggöra att allmänheten även har tillgång till fordonen under ordinarie arbetstid. Kombinationslösningar finns naturligtvis också, t.ex. i form av kommunägda bilar i kombination med inköpt administration och skötsel. Den mest kostnadseffektiva lösningen blir här en avvägning mellan interna och externa resurser. 4.3 Miljöfordon 4.3.1 Kommunens fordon Miljöbilar finns som alternativ inom de allra flesta fordonssegment alltifrån småbilar till tyngre arbetsfordon (ett urval bifogas i appendix B). Det är viktigt att kommunen ger konsekventa och tydliga direktiv om hur verksamheterna i framtiden skall resonera kring såväl bruk av äldre fordon som val av nya. Arbetet med detta bör inledas omgående, då det tar ett antal år att förnya fordonsparken och då tankställe för biogas enligt nuvarande planer kommer att uppföras under våren 2006. 12
En strategi kan vara att enbart ta in miljöbilar vid fordonsbyte då likvärdigt alternativ ur praktisk och ekonomisk synvinkel finnes. Det finns en hel del gamla (och t.o.m. mycket gamla) fordon inom vissa verksamheter i kommunen. Främst gäller detta är fordonen inom f.d. Tekniska förvaltningen där en del av bilarna är mer än 15 år gamla. Även Räddningstjänsten har ett antal äldre bilar fem av dem är mellan 10-17 år gamla. Fordon som är så gamla att de till och med saknar katalysatorrening hör definitivt inte hemma inom moderna verksamheter med god miljömedvetenhet. Arbetet med att byta ut de äldsta fordonen bör särskilt prioriteras och tilldelas resurser då miljövinsten i regel blir mångdubbelt större än när nyare fordon byts ut. Fordonen inom Vård- och omsorgsförvaltningen samt socialförvaltningen är, med några få undantag, relativt nya säkra och bränslesnåla. Om man ser till miljöbilsalternativen så finns det direkt motsvarande modeller till över 70% av kommunens fordonspark. Inom personbilssegmenten och lätta arbetsfordon (små skåpbilar och lätta lastbilar) finns det i stort sett miljöbilsalternativ till varje fordon. Tyvärr finns det inte särskilt många alternativ till större skåp/minibussar, pickuper och tyngre lastbilar i dagsläget. Det planerade gastankstället kommer att ligga bra till för samtliga av Falköpings centralt belägna verksamheter, varför goda förutsättningar finns för att en stor del av fordonsflottan regelbundet kan tankas med gas utan att personalen behöver lägga mycket tid eller åka långa omvägar för att ombesörja detta. Beträffande etanol så finns det för närvarande ett tankställe på Nordmannagatan. Etanoldrift reducerar likt biogas kraftigt utsläppen av fossilt koldioxid och kväveoxider. Nackdelen är att bränslekostnaden är lika hög som för bensin och att energieffektiviteten från producent till brukare är betydligt lägre. Det finns även det ytterst bränslesnåla alternativet Vw Lupo (0,3l/mil) samt Toyota Prius (0,5l/mil) i miljöbilssegmentet, vilka skulle kunna vara mycket bra alternativ för de verksamheter som sällan rör sig i närheten av centrala Falköping. 4.3.2 Övriga intressenter Taxi Falköping har för närvarande 25 bilar huvudsakligen av större kombimodeller. Körsträckorna ligger ofta på 8000-10000 mil per år för taxibilarna, vilket innebär en drivmedelsförbrukning motsvarande ungefär fem genomsnittligt nyttjade kommunala fordon. Förarna är intresserade av miljöbilsalternativen - framförallt då sänkta kostnader kan påvisas. En etablering av ett gastankställe i Falköping under 2006 ligger mycket bra till i tiden för Taxi Falköpings del, då större delen av fordonsflottan kommer att bytas under 2007. PR Slamsugning och LBC Falköping har visat ett stort intresse för DualFuel-tekniken, där en konventionell diesellastbil kan byggas om för att gå på ungefär 70% biogas och 30% diesel. Med ett gaspris på 7 kr per m^3 så skulle investeringen (ca 150 kkr) återbetala sig på mellan 1-2 år för PR Slamsugning och mellan 5-7 år för LBC Falköping i de aktuella fallen. De aktuella objekten är i detta fall en transportbil på PR och två sophämtningsbilar på LBC. Om så endast en tredjedel av åkarna hos Taxi Falköping skulle kunna förmås att välja miljöbilsalternativ så skulle detta generera ett användarunderlag för drivmedel på motsvarande 40 kommunala bilar. Motsvarande siffra skulle i fallet med ombyggnation av lastbilarna på PR slamsugning och LBC Falköping bli mellan 70-90 bilar. Det är därför mycket viktigt att stödja och informera dessa intressenter då de kan spela en viktig roll i en framtida utveckling av biogas som fordonsbränsle i Falköping. 4.4 Säkerhet Tjänsteresor är i lika stor utsträckning en arbetsmiljöfråga som t.ex. buller och kontorsmöbler. Många av kommunens anställda kör flera tusen mil om året i tjänst, vilket innebär flera hundra timmar på vägen. En femtedel av alla arbetsplatsolyckor med dödlig utgång är just trafikolyckor, varför trafiksäkerheten är ett områden som måste tas på största allvar. 13
4.4.1 Krocksäkerhet Den vanligaste bilmodellen i kommunens fordonspark är Toyota Corolla, vilken utgör drygt 45% av alla fordon. Årsmodellerna är från 2002 och framåt och uppvisar goda resultat (4 stjärnor) i EURO-NCAP. Även de flesta andra personbilar (ytterligare 10% av fordonsparken) har god krocksäkerhet exempelvis Toyota Corolla Verso och Toyota Yaris. Krocksäkerhetsuppgifter saknas för ett stort antal av de ingående fordonsmodellerna. Ett relativt stort frågetecken får dock sättas framförallt vad gäller de äldre skåpbilarna t.ex. Mazda 2000 och Renault express som i flera fall är 10-12 år gamla. Minibussarna har blivit betydligt krocksäkrare på senare år. Den vanligaste minibussen i Falköpings kommun är Renault Master (f.n. nio st). Denna modell har inte testats av EURO-NCAP, men med en genomsnittsålder på drygt två år så borde säkerhetsnivån kunna antas som relativt god. 4.4.2 Övriga säkerhetsfaktorer Kommunen bör tillse att de medarbetare som kör mycket bil i tjänsten (t.ex. mer än 1000 mil per år) är väl informerade och utbildade inom trafiksäkerhetsområdet. Detta kan gälla t.ex rutiner för skötsel och användning av fordonet samt trafiksäkert betéende i största allmänhet. När det gäller utrustningen på fordonen så är det särskilt viktigt att de bilar som rullar mycket på landsväg har bra skyddsutrustning i form av krockkuddar och ESP (antisladdsystem). Även utrustning som motor/kupévärmare och extraljus kan vara bra att ha för personal som är ute och kör under kalla och mörka kvällar och nätter under stora delar av året. Det beräknas att 16000 personer kör rattonyktra varje dag, varför det ter sig osannolikt att kommunal verksamhet skulle vara befriad från detta ytterst riskabla betéende. Kommande modeller av alkolås kostar runt 8000 kr att köpa och installera, och frågan kring huruvida kommunen bör ställa sig till införandet av denna utrustning i framtiden bör diskuteras. 4.5 Alternativa transportmedel 4.5.1 Kollektivtrafik Det är viktigt att bruk av kollektivtrafik kan ske smidigt och med ett minimum av administration för de anställda. Den bästa lösningen för detta brukar vara att ha en periodkortspool (förslagsvis på kommunhuset) där de anställda kan låna med sig ett kort när tjänsteärenden skall utföras. Vid eventuella tillfällen då alla periodkort skulle vara upptagna så får sedvanlig redovisning med kvitton ske. 4.5.2 Cykel Cykelinköp är en förhållandevis billig investering som kan frigöra utrymme på bilarna och även ge positiva vanor och hälsoeffekter för medarbetarna. För att medarbetarna skall kunna välja att cykla så måste naturligtvis tillgång till cyklar finnas vid de enheter där behov finns eller förväntas uppstå. Cyklarna kan sedan lämpligen bokas via samma system som poolbilarna. I dagsläget finns cyklar inköpta till en del av kommunens verksamheter. Dock skulle det vara bra med konsekventa riktlinjer för hur tillgång till cykel skall kunna ordnas för så många av kommunens medarbetare som möjligt. Viktigt gällande cyklar är att tillhörande hjälm köps in med varje cykel. Rejäla lås är också en god investering, med tanke på tid och kostnader för att ersätta stulna cyklar. 14
4.6 Information och styrmedel Det är mycket viktigt att förändringar i rutiner känns naturliga motiverade. Likaså kan det också finnas element som motverkar medarbetarnas engagemang i nya lösningar. Exempelvis är information kring möjligheter och förbättringar mycket viktig. Förutom att kommunen kan spara pengar och miljöpåverkan genom förbättringar inom transportverksamheten så innebär ju nya lösningar (som bilpool) också nya möjligheter för de anställda. Att ha tillgång till ett stort antal fordon och slippa använda egen bil, vilket snarast får anses som en kostnad för den anställde, är ett starkt skäl i sig. Det är även viktigt att städa ur verksamheterna med avseende på gamla rutiner och element som bidrar till att implementering av förändringar försvåras. Saker som håller kvar verksamheter i gamla mönster kan vara äldre fordon ( inventarier ), generösa bilavtal och personliga fordon. En grundregel för samtliga kommunens fordon bör vara att körjournal skall föras. Detta dels för att möjliggöra uppföljning av hur fordonen används och dels för att kunna säkerställa att de används på rätt sätt. En körjournal bör innehålla information om mätarställning (vid avresa och ankomst), klockslag, ärende samt förare. 4.7 Godstransporter Mattransporterna inom skola och social omsorg sköts idag till stor del internt, vilket verkar vara en lösning som de flesta trivs med. Att ha ett stort antal medarbetare engagerade i så förhållandevis små uppdrag som de mindre mattransporterna på de kringliggande orterna utgör kan dock vara mycket resurskrävande i form av tid. Förutom själva körtiden så måste ju de anställda (i detta fall fastighetsskötare) disponera om sina övriga arbetsuppgifter vilket kan generera en hel del spilltid. En undersökning bör göras vad dessa mattransporter i själva verket kostar kommunen så att en tydlig och konsekvent jämförelse kan göras med andra alternativ. Inom ett flertal kommuner pågår projekt kring samlastning av varor. Små spridda leveranser till olika enheter genererar betydligt mer utsläpp än om inköpen koncentreras till några enstaka beställningar per vecka som sedan distribueras via den interna post- och lättgodshanteringen på bestämda tider. Om kommunen på ett konsekvent sätt samlar upp alla mindre beställningar till färre och större ordrar så bör det också på sikt kunna påverka inköpskostnaderna positivt. 4.8 Övrigt Centralförrådet står i dagsläget för administrationen av de flesta av kommunens bilar, samt organiserar mattransporterna. Genom att samla ansvaret för t.ex. fordon, godstransporter, persontransporter, skolskjutsar, upphandlingar och utveckling av relaterade områden till samma enhet så erhålls möjligheten att sätta in mer specialiserad kompetens inom dessa. Samtidigt befrias kommunens verksamheter från, ibland relativt omfattande, uppgifter (t.ex. service av bilar) som gör att fokus kan ökas på respektive kärnverksamhet istället. En framtida vidareutveckling av centralförrådets nuvarande ansvar mot en mer formell transportcentral med befogenheter att styra förvaltningarnas val av fordon och transporter är troligen en bra lösning. Detta dels för att kunna säkerställa att kommunens krav gällande tjänstefordon uppfylls och dels för att effektivt kunna driva samordningsprojekt och miljöledning av övriga transporter. Kontinuerlig utbildning i Ecodriving är, så som tidigare genomförts i kommunen, lämpligt för den personal som kör mycket i tjänsten (>1000 mil/år), t.ex. inom hemtjänst och hemsjukvård. Förutom reducerad bränsleåtgång med uppemot 15-20% så påverkar även denna körstil säkerheten på ett positivt sätt. Det är också viktigt med uppföljning av den utbildning som hittills genomförts. 15
Det förekommer försök med samordnad planering och ruttplanering för hemtjänsten inom Marks kommun och Orust kommun. Försöken utförs i vägverkets regi, och har visat på betydande möjligheter (bland annat en fördubbling av den effektiva besökstiden) att effektivisera resandet i tjänsten. Huvuddragen i konceptet är att planeringen av besöken överlåts till en medarbetare per grupp som, med hjälp av ett enklare ruttplaneringsverktyg, minimerar körsträckorna samtidigt som möjligheterna till samåkning maximeras. 16
5. Potential och möjligheter 5.1 Ekonomi Falköpings utgifter för olika transportslag var under 2004 följande: Elevresor 585 kkr Hyra och Leasing av fordon 4 110 kkr Driftskostnader för fordon ca 1 556 kkr Drivmedel 3 352 kkr Milersättningar 1 498 kkr* (varav sociala avgifter ca 190 kkr) Regionala resor 1 122 kkr Lokala resor 339 kkr Övriga resekostnader 612 kkr * Motsvarar en genomsnittlig kostnad på 29,38 kr per mil Summa: 13 174 kkr Kostnaden för skolskjutsar (såväl egna som inköpta) är inte inräknad. Kostnaderna för mattransporter och övriga godstransporter är heller inte medräknade i denna genomgång. 5.1.1 Fordonspark och resekostnader Gemensamma fordon enligt modellen i kapitel 4:2 innebär ett gemensamt användarunderlag som i dagsläget omfattar åtminstone 30-40 bilar. En ökning till genomsnittlig nyttjandegrad om 1500-2000 mil per år och bil (bilarna i kommunens bilpool rullar i snitt drygt 2000 mil per år) skulle leda till att fordonsparken kunde reduceras med ett antal fordon på följande enheter: Socialförvaltningen ca 12-15 bilar Samhällsbyggnad ca 10-12 bilar Enbart vid stadshuset skulle följande antal bilar kunna sparas in: IT+Miljöförvaltningen+Stadsbyggnad 3-4 bilar Skatt, försäkring, underhåll, förvaring och avskrivning kostar åtskilliga tusenlappar per fordon och år. Mest syns detta på de fordon som omfattas av leasingavtal där avskrivningen ingår i denna kostnad. Milkostnaden för fordonen är också högre i leasingavtal som omfattar kortare körsträckor, likväl som ingen ersättning normalt erhålls för undermil. Beroende på fordonstyp och ålder så torde summan av dessa kostnader ligga på mellan 15-50 kkr per fordon och år. En genomsnittlig schablonkostnad för kommunens fordon kan troligen sättas runt 30 000 med avskrivningar, underhåll, förvaring, försäkringar och skatt. Med denna siffra så skulle en reduktion på 25 bilar kunna innebära en årlig besparing om trekvarts miljon kronor. Vid en övergång från bruk av privata bilar till välutnyttjade poolbilar så kan även ekonomiska vinster göras. Dels då bilpoolen som funktion innebär en ökad planering och rationalisering av tjänsteresorna, och dels då en välutnyttjad poolbil (ungefär 2000 mil per år) av mellanklasstorlek kostar kommunen ungefär 5 kr mindre per mil än motsvarande milersättningar. Om exempelvis knappt 10 % av dagens körning med egen bil kunde rationaliseras bort samtidigt som hälften av den återstående körsträckan skulle växlas till poolbil så skulle detta innebära minskade kostnader med 250-300 kkr per år. Ännu bättre blir dock kalkylen om man istället räknar med den rörliga kostnaden för fordonen (vanligen behövs ju fordonet inom verksamheten oavsett hur många det delas med) runt 500 kkr per år. Som initialt mål på kort sikt (1-2 år) så föreslås en reduktion av fordonskostnader och milersättningar på 500 kkr per år. På längre sikt (3-5 år) så föreslås ett motsvarande mål på 1 Mkr per år. 17