MRSA. Information till patienter och närstående



Relevanta dokument
MRSA. Information till patienter och närstående

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Information till patienter och närstående

Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2

MRSA. Information till patienter och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Multiresistenta bakterier

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Lokal anvisning

ESBL. Information till patienter och närstående

MRSA hos barn inom barnomsorgen

HEPATITENS. för säkerhets skull

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Innehåll: Inledning sid 1

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Basala hygienrutiner

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Studenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

VRE - hygienrekommendationer

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Viktigt med handhygien

Talmanus Basala hygienrutiner

Multiresistenta bakterier

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA

Multiresistenta bakterier

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Basala hygienrutiner

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Rena händer och rätt klädd

Hygienrutiner i förskolan

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

HILTI Brasilian Jiu-Jitsu Klubb Årsta skolgränd Stockholm Hygien och kontaktidrotter

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Basala hygienrutiner Länsövergripande

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA SCREENING

Transkript:

MRSA Information till patienter och närstående

Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan: längst ner Johan Wahlgren, övriga Mostphotos. Tryck: Exaktaprinting, augusti 2012.

Du eller en närstående är bärare av MRSA Många frågor dyker upp när man får beskedet att man har smittats av mrsa. I den här broschyren får du några svar och dessutom tips på vem du kan vända dig till med fler frågor. Det är infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala som har huvudansvaret för den som har mrsa. Där finns läkare och sjuksköterskor som du kan vända dig till. Du når dem på telefon 018-611 56 20. Vad är MRSA? mrsa, Meticillinresistenta Staphylococcus aureus, är inte en sjukdom utan en bakterie. Meticillin står för en grupp av antibiotika och resistenta innebär att bakterierna är motståndskraftiga mot antibiotika som tillhör den gruppen. mrsa är inte heller någon ny bakterie utan en variant av Staphylococcus aureus. Vad är Staphylococcus aureus?

Staphylococcus aureus, även kallade gula stafylokocker, är bakterier som förekommer normalt i näsan hos ungefär var tredje person. Det är en oftast harmlös bakterie som är vanlig på huden. Den trivs dock speciellt bra när huden är skadad eller där det finns en främmande kropp, till exempel en urinkateter. I regel märker vi inte av att bakterierna finns där, men ibland kan de orsaka infektioner och då vanligen sårinfektioner. Det här är skillnaden mellan vanliga Staphylococcus aureus och MRSA Skillnaden mellan vanliga S. aureus och mrsa är att mrsa är motståndskraftiga mot de antibiotika som oftast används för att behandla infektioner orsakade av stafylokocker. Man kan bära mrsa i näsan eller på huden precis som vanliga S. aureus utan att märka detta. Man har då inga besvär och ska därför inte ha någon antibiotikabehandling för att få bort bakterierna. mrsa kan precis som andra stafylokocker orsaka sårinfektioner, bölder eller i sällsynta fall allvarligare infektioner. Problemet med MRSA Problemet med mrsa är att man inte kan använda

vanliga antibiotika för att häva infektionen. Det gör att behandlingen kan bli mer komplicerad och oftare ger biverkningar. Så här kan man bli smittad Erfarenheten visar att både vanliga gula stafylokocker och mrsa sprids särskilt lätt inom vården, till exempel på sjukhus, sjukhem, äldreboenden eller vårdmottagningar. Risken för mrsa-smitta är större inom sjukvården i andra länder där mrsa är vanligare. Det beror på att personer som är bärare av stafylokocker oftare finns i dessa miljöer. Smittan sprids oftast via vårdpersonalens händer och kläder, men kan också ske vid direktkontakt mellan patienterna. Har man sökt sjukvård i utlandet, eller på något svenskt sjukhus med mrsa-problematik som man känner till, ska man därför alltid tala om

det vid kontakter med vården, så att odlingsprov kan tas. Smittan sprids allt oftare även utanför vården både i Sverige och utomlands. Man kan få mrsa oavsett ålder och hälsotillstånd. Personer med särskild risk att få MRSA Särskilt stor risk att bli smittade har personer som har sår, eksem eller urinvägskateter, samt de som har nedsatt immunförsvar på grund av någon sjukdom eller medicinering. Så här kan MRSA-smitta undvikas i vården Sjukvårdspersonalen ska bära skyddande kläder och desinfektera (sprittvätta) händerna före och efter kroppskontakt med alla patienter. I vissa situationer ska de använda handskar. Som en extra säkerhetsåtgärd ska den smittade helst ha ett eget vårdrum och eventuellt vårdas på infektionsklinik. Så här ska du göra för att inte smitta närstående eller andra personer

mrsa smittar normalt inte vid sociala kontakter till exempel när du träffar någon, tar i hand, ger en kram eller i samlivet och därför kan du leva precis som vanligt. Om du är bärare av mrsa i näsan eller på huden men inte har sår, eksem eller liknande, urinkateter eller annan konstgjord kroppsöppning, finns inga inskränkningar i dina kontakter med andra. Det gäller även dusch eller bad i allmänt bassängbad eller utomhusbad. När du duschar eller badar i hemmet ska du tänka på att ha egen handduk och flytande tvål. Rengör badkaret med vanligt rengöringsmedel efteråt. Kläder, handdukar och sänglinne bör tvättas vid så hög temperatur som möjligt. Använd helst kläder som tål att tvättas vid 60. Tänk särskilt på det här om du har sår eller kateter Täck såret med förband. Tvätta händerna noggrant med flytande tvål om du tagit på sårområdet. Får du hjälp av närstående ska han eller hon också ha god handhygien. Undvik bad i offentliga badinrättningar och att träna i offentliga träningsmiljöer tills du är fri från infektionen. Förskola och skola Barn som är mrsa-bärare utan infektion och inte har sår, eksem eller likande kan vistas i förskolan.

Skolbarn kan oftast gå till skolan med bandagerat torrt sår, men läkaren avgör vad som är bäst för barnet. Din behandling Är du bärare av mrsa, till exempel i sår, urin eller i näsan, utan att ha en infektion, behövs i regel ingen antibiotikabehandling. Din läkare avgör detta och informerar dig. Om mrsa-bakterien skulle ge upphov till en infektion brukar det bli nödvändigt att ge behandling med antibiotika. Din läkare väljer lämpligt preparat och avgör hur länge du behöver behandlas. Att tänka på när du besöker sjukvården Det är viktig att du talar om att du är bärare av mrsa. Detta för att du ska få bästa möjliga vård, samtidigt som man kan minimera risken för en eventuell spridning av mrsa. Besök hemma och på sjukhuset Det finns inga hinder för att ta emot besök hemma

eller att träffa andra personer i deras hem eller på andra platser. Du kan bli av med MRSA Om du har mrsa och dessutom sår, eksem, urinkateter eller någon konstgjord kroppsöppning är det svårt att bli av med mrsa så länge någon av dessa riskfaktorer finns kvar. Den behandling du då får ska syfta till att åtgärda riskfaktorer, till exempel läka hudförändringar eller se till att du inte behöver ha urinkateter. Smittskyddsläkaren i Landstinget i Uppsala län När riskfaktorerna är borta kan nya odlingsprov tas. Om upprepade odlingar visar att du inte har några bakterier kvar finns möjligheten att du kan förklaras som smittfri. Du kan smittas igen Man kan smittas med mrsa igen eftersom man inte blir immun mot mrsa-bakterien. Viktigt för närstående 10

11

Smittskyddsenheten i Uppsala län uppsala.smittskyddslakaren@lul.se www.smittupp.nu 018-611 00 00 vx 12