Coop-rapporten 2008. Ekologiska morötter, jämtländsk ost och fyra träd allt i samma kasse Följ den moderna konsumentens val

Coop-rapporten 2008 Ekologiska morötter, jämtländsk ost och fyra träd allt i samma kasse Följ den moderna konsumentens val

Innehållsförteckning Förord Coop finns till för dig... 5 Coops medlemspanel Vi lyssnar på medlemmarna...6 Kapitel 1 Hälsa Dagens konsument... 8 Hälsa för Coops kunder... 8 Sund mat är ofta ekologisk och närproducerad... 9 och så var det fruktstund... 10 Matvanor i familjen...11 Vem bestämmer våra matvanor?... 12 Hälsa inte bara mat... 13 Mammas recept bäst... 13 Coops svar på hälsa... 14 Kapitel 2 Ekologi Dagens konsument... 16 Ekomat är fortsatt viktig... 17 Utbud... 17 Vår uppfattning om ekologi... 17 Vad vill vi köpa ekologiskt?... 18 Märkning... 19 Maten i framtiden...20 Viktigt att göra något själv för miljön...20 Ekologi för unga vuxna...21 Märkningarnas trovärdighet...21 Coops svar på ekologi...22 Kapitel 3 Vardagssolidaritet Dagens konsument... 24 Rättvisemärkt... 25 Hjälporganisationer populärast bland unga... 26 Coops svar på vardagssolidaritet... 27 Märkningar som en tydlig signal... 28

Förord Coop finns till för dig Vi har inga andra intressen än våra kunders. Det är det som skiljer oss i Coop och konsumentkooperationen från våra konkurrenter. Vi ägs av över tre miljoner medlemmar som också är våra kunder. Att lyssna på dem och agera på deras behov är själva grunden för vår existens. Medlemspanelen och Coop-rapporten som du håller i handen är en del av det arbetet. Här redovisar vi medlemmarnas syn på bland annat miljö, hälsa och etikfrågor. Vi redovisar också vad vi gör och våra ambitioner för att hjälpa dem att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling när de handlar i våra stormarknader och butiker. Vårt uppdrag består av tre delar: Affärsnytta, kundnytta och samhällsnytta. Coop är sedan många år föregångare inom hållbar konsumtion och vi skapar både kundnytta och samhällsnytta. Det vi lyckats sämre med de senaste åren är affärsnytta i form av lönsamhet. Därför har vi inlett ett starkt förbättringsprogram med både effektiviseringar och satsningar som ska ge oss långsiktig lönsamhet. Målet är att kunna ge medlemmar och kunder ännu bättre erbjudanden. Bland annat tack vare Medlemspanelen vet vi att klimatfrågorna, den egna hälsan och kampen mot fattigdom och svält i andra delar av världen är frågor som engagerar medlemmar och kunder och som är viktiga för dem i valet av butik. Det är genom att fortsätta lyssna på kunderna som vi kan fortsätta utveckla sortimentet och ge dem möjligheterna att välja goda alternativ i vardagen varje gång de handlar hos oss. Det är genom att fortsätta lyssna på dem som vi kan fortsätta utveckla verksamheten och vår konkurrenskraft. Den lönsamhet som vi skapar kommer alltid att komma tillbaka till medlemmar och kunder i form av bättre butiker, bättre erbjudanden samt större sortiment av ekologiska, lokalproducerade, hälsosamma och rättvisemärkta produkter. Välkommen att ta del av vad våra medlemmar och ägare har svarat i våra medlemspaneler det senaste året. Karl Wistrand vd Coop Sverige 5

Coops medlemspanel Vi lyssnar på medlemmarna Inflytande är en av Coops nyckelvärderingar och att lyssna på kunder och medlemmar är centralt för vår verksamhet. Medlemspanelen är ett av de sätt som Coop kommunicerar med sina medlemmar. För andra året i följd redovisas resultaten från Medlemspanelen i Coop-rapporten. Coops verksamhet ägs av de tre miljoner kunder som också är medlemmar i en konsumentförening. Det ger oss en särställning på marknaden eftersom det inte är någon skillnad mellan kundnytta och ägarnytta i vårt företag. Medlemmarna har på olika sätt möjlighet att påverka vår verksamhet via bland annat stämmor, butiksråd och motioner. Coops Medlemspanel är ett modernt komplement till den ständigt pågående konsumentdialogen. Tyngdpunkten i frågorna vi ställt till våra medlemmar under året har legat på hälsa, ekologi och matvanor. Medlemmarnas svar är ett underlag för utvecklingen av sortiment, butiker och koncept som ständigt pågår inom Coop. Vi har sammanfattat svaren i den här rapporten. Både för vår egen skull och som en återkoppling till alla de medlemmar som har svarat under året. Vi hoppas också att Coop-rapporten kan fungera som ett underlag för alla övriga aktörer som också påverkar vår och konsumenternas vardag. KF och Coop Kooperativa Förbundet (KF) är en detaljhandelskoncern och ett förbund för Sveriges 54 konsumentföreningar med drygt tre miljoner medlemmar som ägare. Coop Sverige är ett dotterbolag till KF. I KF-koncernen ingår också KF Fastigheter, KF Invest, MedMera, Akademibokhandeln, Norstedts Förlagsgrupp, Bokus, Pan Vision, Tidningen Vi, Vår Gård Saltsjöbaden med flera. KF:s verksamhetsidé är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö. Coop i Sverige är samlingsnamnet för hela den svenska dagligvarukooperationen och Coop är det gemensamma varumärket. Verksamheten bedrivs i de gemensamma kedjorna Coop Forum, Coop Bygg, Coop Extra, Coop Konsum och Coop Nära av både Coop Sverige AB och de detaljhandelsdrivande konsumentföreningarna. Inköp och logistik sker i det gemensamma bolaget Cilab (Coop Inköp och Logistik AB), samt via Cooop Trading, det nordiska inköpsbolaget som samägs av Coop Sverige, Coop Norge, Coop Danmark och finska SOK. Den gemensamma visionen är: Hållbart liv, hållbart samhälle. Coop-rapporten är gjord på uppdrag av Coop i Sverige. Coop-rapporten Uppgifterna i Coop-rapporten bygger på resultaten från ett antal webbaserade medlemsundersökningar som genomförts på www.coop.se mellan januari och juni 2008. Undersökningarna var öppna för alla Coops medlemmar och totalt inkom 26 000 svar. Av de svarande var 21 procent 39 år eller yngre; 32 procent var mellan 40 och 54 år; 29 procent var mellan 55 och 64 år och 18 procent var 65 år eller äldre. Nära 70 procent av de svarande var kvinnor. Coop-rapporten grundas också på webbundersökningen Unga vuxna. Den utfördes av Synovate i maj och har ett riksrepresentativt urval med 321 svarande mellan 20 och 30 år. Dessutom genomfördes en kvalitativ undersökning med fokusgrupper. Resultat och slutsatser i Synovates undersökning Unga vuxna är en sammanvägning av webbundersökningen och fokusgrupperna. 6 7

KAPITEL 1 HÄLSA KAPITEL 1 HÄLSA Kapitel 1 Hälsa spänner över fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Medlemspanelen pekar ut ett antal områden som de flesta tycker är viktiga för god hälsa. Avkoppling, sund och god mat, fysisk aktivitet och socialt umgänge är områden där majoriteten är överens om att de är nödvändiga för god hälsa. Fast det som de flesta i panelen associerade med hälsa var frisk luft. 79 procent ansåg att frisk luft var huvudingrediensen i betydelsen av hälsa. Det går knappt att öppna en tidning i dag utan att hälsa diskuteras i någon form. Oavsett vilka värden begreppet fylls med råder det inte någon tvekan om att vår hälsa engagerar många. Medlemspanelen visar att god hälsa inte bara är frånvaro av sjukdom, utan även en upplevelse av att räcka till, fungera i sitt liv och känna mening och sammanhang i tillvaron. Vad vi själva tycker en god hälsa är varierar från person till person beroende på vad vi värdesätter. Intresset för hälsa är något som förenar många av Coops kunder. Men lika stort som intresset är, lika varierande är Hälsa är ju så mycket mer än bara nyttig mat långa promenader och att ha tid att umgås med människor jag tycker om, det är hälsa för mig. Hälsa för mig är att unna mig en god grillad köttbit eller ha tid att sova en stund på soffan efter lördagslunchen. Hälsa för mig är att ha tid och ork att leka med barnbarnen. Busa i skogen och plocka svamp. Hälsa är smaken av ekologiska livsmedel, vällagad mat, en bra doktor och en käresta. Hälsa för Coops kunder uppfattningen om vad god hälsa är. Coops Medlemspanel visar att det är ett svårdefinierat begrepp som Sund mat är ofta ekologisk och närproducerad Som siffrorna visar är Medlemspanelen överens om att sund och god mat är starkt förknippat med den egna hälsan. Nästan 80 procent ansåg att sund mat var viktigt för välbefinnandet. Men vad är då sund mat? Vad är hälsa för dig? Frisk luft 79 % Stressfri tillvaro 63 % Vila och Sömn 79 % Naturupplevelser 58 % Sund mat 78 % God mat och dryck 56 % Promenader 73 % Semester 43 % Umgänge med familj och vänner 67 % Mörk choklad 17 % Motion och träning 66 % Annat 8 % Färska frukter och grönsaker samt mat rik på fiber fick 93 respektive 73 procent av paneldeltagarnas röster. Sex av tio i panelen upplever också att sund mat ska vara ekologisk och närproducerad. Vad upplever du som sund mat? Färska grönsaker och frukt 93 % Utan konserveringsmedel 40 % Mycket fibrer 73 % Kalorisnåla 32 % Närodlade/svenskproducerade 64 % Vegetariska 25 % Kravmärkning/ekologiska varor 60 % Inget/lite salt 24 % Nyckelhålsmärkta 56 % Produkter med lågt GI 23 % Sockerfria/lite socker 54 % Proteinrika 18 % Fettfria/fettsnåla 44 % Färre kolhydrater 18 % 8 9

KAPITEL 1 HÄLSA KAPITEL 1 HÄLSA Medlemspanelens svar visar att det finns god kunskap och samsyn om vad som menas med sund mat. Avgörande för om panelen upplever livsmedlet som hälsosamt har framförallt att göra med näringsvärdena och hur maten är producerad. Resultatet visar också att paneldeltagarna gärna skulle vilja öka konsumtionen av hälsosammare livsmedel. Den överlägset viktigaste anledningen till att så inte sker är priset. I årets medlemspanel uppgav 65,5 procent att de skulle öka inköpet Coops Medlemspanel visar att de allra flesta, oavsett ålder, äter frukt varje dag. Även om majoriteten äter mindre än de av Livsmedelsverket rekommenderade 500 grammen. Av de vuxna äter 58 procent 1 2 frukter om dagen och 26 procent äter så många som 3 4 om dagen. Nästan alla svarande i Medlemspanelen upplevde frukt som sund kost. Ändå var det 12 procent av de svarande som uppgav att de sällan eller aldrig åt frukt. Bland barnen är det tänkvärt att se hur viktig förskolans fruktstund är för fruktätandet. I ålderskategorin 4 till 7 år var det 9 procent av föräldrarna som uppgav och så var det fruktstund av hälsosamma livsmedel om priset var lägre. Förra året var motsvarande siffra 73 procent. Vidare visar årets undersökning att det upplevs ha blivit lättare att hitta hälsosamma livsmedel i butiken. I årets panel uppgav 36,5 procent att de skulle köpa mer hälsosam kost om det var lättare att hitta den i butiken. Samma siffra från förra årets panel var 42 procent. I fjolårets panel uppgav 38 procent att mer tid skulle bidra till hälsosammare matvanor. I årets panel har den siffran sjunkit till 25 procent. att deras barn sällan eller aldrig åt frukt. Hos 8 till 15 åringarna var motsvarande siffra 19 procent. För de barn som var 16 år eller äldre var siffran 30 procent. I den yngsta barngruppen åt 90 procent 1 4 frukter om dagen. Sedan sjönk den siffran till 79 procent i mellangruppen för att nå botten med 69 procent hos de äldsta barnen. Bland barnen som äter frukt varje dag kan man från svaren utläsa att fruktätandet tydligt avtar med åldern. Detta går inte föräldrarna obemärkt förbi: 46 procent av föräldrarna uppger att de önskar att deras barn åt mer frukt. De frukter barnen helst äter är äpple, clementin och banan. Men svaren visar även att det växande utbudet av exotiska frukter tydligt påverkat barnens fruktätarvanor. Nära 20 procent kryssade i uppsamlingskategorin Coops Medlemspanel visar att det fortfarande är kvinnorna i familjen som lagar maten till vardags. Under veckodagarna är det 66 procent av mammorna som står för maten på bordet medan endast 20 procent av männen gör det. Trots att dessa siffror visar på en snedfördelning av köksarbetet pekar de ändå i en positiv riktning i jämförelse med i fjol. Barnens deltagande i middagsbestyren ligger konstant sedan förra året på ca 10 procent. Under helgerna stiger pappornas spistjänstgöring till 22 procent medan kvinnornas sjunker till knappt 59 procent. Barnen hjälper även till i högre grad under helgen. Nära 17 procent av barnen hjälper sina föräldrar med helgmiddagen. 65 procent av paneldeltagarna uppger att familjen äter middag tillsammans veckans alla dagar. Drygt 7 procent äter gemensam middag endast under helgen. När Matvanor i familjen annan frukt. Här kunde de svarande själva ange typ av frukt. Det visade sig att kiwi och melon var mycket starka i denna kategori. det kommer till frukosten äter 39 procent tillsammans veckans alla dagar. Lika många, 39 procent, äter endast gemensamt under lediga dagar. I en vardag där föräldrarna inte bara ska få sina egna pussel att fungera utan även sina barns ligger den färdiglagade maten nära till hands. De familjer som väljer färdiglagade alternativ till middag någon gång i veckan är 16 procent i 2008 års Medlemspanel. De som säger sig äta färdiglagad middag mer sällan än en gång i veckan är 63 procent. Så många som 20 procent uppger att de aldrig äter färdiglagat. Fredags- och lördagsmyset är viktigt i många familjer. Av Medlemspanelsens svar kan man se att de traditionella onyttigheterna fortfarande har en stark ställning men att familjerna allt mer blandar upp med lite nyttigare tilltugg. Vilka frukter äter dina barn helst? Äpple 77 % Apelsin 41 % Clementin 75 % Persika/Nektarin 21 % Banan 75 % Annan frukt 20 % Vindruvor 57 % Ananas 15 % Päron 41 % Mango 11 % Vid helgmyset, vad äter ni helst då? Chips/Ostbågar 46 % Russin och nötter 18 % Godis 44 % Inget speciellt 17 % Choklad 30 % Grönsaksdipp 14 % Glass 26 % Något annat som t ex frusna bär Frukt 23 % eller ost och kex 10 % 10 11

KAPITEL 1 HÄLSA KAPITEL 1 HÄLSA Vem bestämmer våra matvanor? Hälsa inte bara mat Medlemspanelen visar att det är den egna familjen som har störst betydelse när det kommer till vilken mat man köper. Familjens betydelse gällande vilken mat man köper har dock sjunkit från 74 procent i fjol till 61 procent i år. Affärernas kampanjer och erbjudanden har betydelse för 58 procent av de svarandes matinköp. Inspirationen till matlagningen kommer främst ifrån tidningar säger 63 procent. Därefter följer kokböcker (51 %) och på tredje plats som inspiratör kommer bekantskapskretsen som 42 procent anger. Först därefter kommer TV-kockarna och internet som båda nämns av 38 procent vardera som en inspirationskälla för matlagningen. Coops Medlemspanel visar att det är föräldrarna i allmänhet och mammorna i synnerhet som mer än någon annan påverkar vad barnen äter. Hos föräldrarna finns en tydlig önskan om att barnen ska äta mer frukt och grönsaker och mindre godis. Resultaten av medlemspanelen visar att de flesta associerar fysik aktivitet med hälsa. Men när vardagspusslet ska läggas är det många som inte finner tid till schemalagda sportaktiviteter. Då blir den där dagliga gratismotionen så mycket viktigare. Promenerar till jobbet gör 23 procent av de svarande medan 21 procent oftast väljer cykeln. Det är 14 procent som uppger 50% 40% Vuxna att främsta anledningen till detta är för att få motion. Nära 7 procent uppger miljön och minskade utsläpp som skäl till att ta sig till arbetet av egen maskin. Bland barnen är det vanligast att promenera till skolan. Därefter följer buss och bil. Först på fjärde plats kommer cykel. Så här tar vi oss till skolan och arbetet: Barn Vad skulle du vilja att dina barn åt mer av? 30% Grönsaker 62 % Kött 9 % Frukt 46 % Mejeriprodukter 6 % Fisk 29 % Bröd 3 % Inget speciellt 19 % Ris/Pasta/Potatis 3 % 20% 10% Vad skulle du vilja att dina barn åt mindre av? Inget speciellt 47 % Glass 6 % Godis 33 % Annat som t ex söta drycker, sylt Chips/Ostbågar 22 % och pommes frites 6 % Bullar/Kakor 14 % 0% Bil Moped Buss T-bana/ Pendeltåg Mammas recept bäst Tåg Cykel Promenad Annat I en separat undersökning bland unga vuxna mellan 20 och 30 år bekräftas att matvanor är något man tar med sig från föräldrahemmet. När frågan ställs om vad som inspirerar till matlagningen säger 69 procent att det är rätter hemifrån som har störst påverkan på vad man själv tillreder. Den inspirationskälla som därefter nämns är vänkretsen som 61 procent uppger. Internet fungerar som uppmuntrande källa för 58 procent. 46 procent hämtar sin inspiration från traditionella kokböcker. Därefter följer matbutiken, tidningar och först på sjunde plats TVkockarna. När väl inspirationen är på plats är det dags att greppa stekpannan. Av 20 till 30-åringarna uppger 20 procent att de lagar mat varje dag och 32 procent säger sig koka själv 5 till 6 gånger i veckan. Det vanligaste är att man lagar mat 3 till 4 gånger i veckan (33 procent). Endast 15 procent lagar mat 1 till 2 gånger i veckan. Undersökningen specificerar inte om matlagning innebär tillredning med råvaror eller värmandet av en burk ravioli. 12 13

KAPITEL 1 HÄLSA COOPS SVAR COOPS SVAR KAPITEL 1 HÄLSA COOPS SVAR PÅ HÄLSA Hälsa är för de flesta mycket mer än fettsnål mat och motion. Det visar Medlemspanelen där över 14 000 medlemmar svarat på frågor om hälsa. Lägre pris på nyttig mat, tydligare märkning och mer inspiration i butiker är några av de saker som panelens medlemmar nämner som åtgärder som skulle bidra till mer hälsosamma matvanor. För Coop som medlemsägt företag är det ett tydligt uppdrag att fortsätta utveckla sortiment och märkning och på andra sätt hjälpa konsumenterna till en mer hälsosam livsstil. Här redovisar vi några av Coops åtgärder som respons på medlemmarnas önskemål. produkterna inte ska överstiga 2 procent för att på sikt närma sig noll. Coop minskar saltnivån i färdigmat I förra årets Cooprapport kunde vi läsa om ett växande behov av tidsbesparande middagsalternativ som t ex färdiglagade rätter. Samtidigt fanns en stark vilja att handla, laga och servera nyttig och god mat. Som respons på detta har Coop därför minska på saltet i ett 20-tal populära färdigrätter som Coop Köttbullar och Änglamarks ärtsoppa. Totalt får svensken i snitt i sig två teskedar salt per dag. Det borde vara hälften så mycket. Det finns ett samband mellan salt och högt blodtryck, som i sin tur kan öka risken för stroke och hjärt- och kärlsjukdomar. Ofta innehåller färdigmat som köttbullar, hamburgare och charkprodukter mycket salt. Coop vill ta sitt ansvar för människor och miljö, det här är ett sätt. Personlig hälsoshopper Coop har under det gångna året genomfört ett pilotprojekt med personliga hälsorådgivare i butik, så kallade hälsoshoppers. På ett par stormarknader har kunderna haft möjlighet att få vägledning när de gjort sina matinköp. Syftet var att hjälpa kunderna att göra hållbara förändringar i konsumtionen för ett mer hälsosamt liv. Det unika med Coops hälsoshoppers var att rådgivningen var individuell och utgick från den enskildes förutsättningar och önskemål. 500 kunder tog del av rådgivningen och ville framförallt lära sig mer om hur man kan äta bättre och hur man kan gå ner i vikt. Rådgivningen blev mycket positivt mottagen och Coop utvärderar nu projektet för en eventuell fortsättning. Sara Begner matinspiratör Det är många (34 procent) som får inspiration till sin matlagning i butiken. Därför har Coop ett ansvar att inspirera till häsosamma matvanor. Tidigare i år tillsattes Sara Begner som chef för Coops provkök. Hennes uppgift är att inspirera kunderna till att äta bättre både för den egna hälsan och för miljön. Svaren från Medlemspanelen visar tydligt att det efterfrågas inspiration till sund mat med hög kvalitet som är både lättlagad och ekonomiskt smart. Därför är det Sara Begners uppdrag att nå ut till alla Coops kunder med nya idéer och inspiration till vardag och fest. För medlemmarna står Coop för ett långsiktigt engagemang vad gäller matkunskap, matglädje och ekologi. Vårruset Som Medlemspanelen visar är det många som ser att fysisk aktivitet är nära kopplat till den egna hälsan. Coop vill därför genom information och aktiviteter uppmuntra till rörelse och motion. En sådan aktivitet är hälsosatsningen Vårruset som Coop är huvudsponsor till. Under våren genomfördes jogginglopp för kvinnor i alla åldrar i 17 städer med ca 140 000 deltagare totalt. För Coop är det viktigt att vara engagerad i aktiviteter som inspirerar till en sund livsstil. Kontinuerlig motion och sund kosthållning är en självklar del av detta. Inga onyttigheter i reklamen Reklamen påverkar så klart vilken mat vi köper. För att inte uppmuntra konsumenterna till att köpa onyttigheter har Coop satt upp som mål att ta bort dessa i reklamen. Tidigare år har andelen onyttiga produkter som chips, läsk och godis fått mellan 10 och 15 procent av utrymmet i Coops reklam. Andelen onyttigheter har nu sjunkit betydligt i reklamen och målet för 2008 är att 14 15

KAPITEL 2 EKOLOGI KAPITEL 2 EKOLOGI De skäl som uppges för att inte köpa mer ekologiska och närodlade livsmedel har framförallt med tillgång och pris att göra kunderna vill och har ambitionen men samtidigt ger man inte avkall på bekvämlighet och pris. Svaren från Coops Medlemspanel pekar tydligt mot att försäljningen av ekologiska varor skulle stiga om priset var lägre och utbudet större. Vidare visar resultatet från årets Medlemspanel att Kapitel 2 Ekologi Att handla ekologiskt är att värna om en bättre framtid för jorden och dess liv. Det är viktigt att få upp medvetandet om att vi människor själva bär ansvaret för hur vi sköter om vår hälsa, våra liv och planeten. Ekologi och var vår mat produceras engagerar många kunder och konsumenter idag. I Coops Medlemspanel kan man tydligt utläsa ett starkt engagemang för dessa frågor. Svaren som våra medlemmar ger visar att de flesta kunder har en önskan och en ambition att köpa mer närproducerade och ekologiska varor. Det gröna i matkassen köper jag alltid ekologiskt: för mig handlar det främst om att det är så mycket mer smak i de ekologiska grönsakerna och frukterna. För mig är det en självklarhet att handla ekologiskt. Jag önskar bara att jag hade råd att konsekvent endast handla ekologiskt och rättvisemärkt. 84 procent anger miljön som det huvudsakliga skälet till att välja ekologisk mat. I fjol var det 91 procent som uppgav miljön som främsta skäl till att handla ekologiskt. Djurens välmående fanns inte med som alternativ för varför man väljer att köpa ekologiskt. Det visade sig dock i frisvaren att många väljer ekologiskt för att de månar om djuren. Att handla ekologiska varor är viktigt tycker 89 procent i 2008 års Medlemspanel. Det är samma siffra som i 2007 års panel. 76 procent svarar att de absolut vill handla mer ekologiskt! 22 procent svarar att de kanske vill öka sin ekologiska konsumtion. Men trots att nästan alla tycker det är viktigt finns det orsaker till att det inte köps så mycket ekologiska livsmedel som konsumenterna själva vill. När Medlemspanelen får svara på varför de I Coops Medlemspanel framkommer det att miljö, djuromsorg och hälsa oftast är orsak till valet av ekologiska livsmedel. Även i fjol var miljön den största anledningen till att välja ekologiskt. De svarandes uppfattning om ekologi stämmer väl överens med Konsumentverkets Ekomat är fortsatt viktigt Utbud Vår uppfattning om ekologi inte köper lika mycket ekologiska varor som de önskar visar sig priset och utbudet vara huvudanledningarna. Det är samma huvudanledningar som i 2007 års Medlemspanel. På frågan vad som skulle få dig att handla mer ekologiskt svarar 77 procent att lägre priser skulle bidra till en ökad ekologisk konsumtion. Den siffran är konstant sedan i fjol. Det begränsade utbudet av ekologiska varor är ett starkt bidragande skäl till att konsumenterna inte köpte mer ekologiska varor än vad de gjorde. Ett större utbud av ekologiska varor i butiken skulle få 70 procent av de svarande att öka sina ekologiska inköp. Ytterligare kan sägas att 42 procent tycker det är svårt att hitta de ekologiska varorna i butiken. Det finns sålunda potential för att öka försäljningen av ekologiska livsmedel. Men brist på varor och brist på ett varierat utbud utgör ett hinder. Större volymer av ekologiska varor skulle både leda till lägre priser samt till att Coop skulle kunna gå ut i större kampanjer för ekologiska varor. Vilket inte går i dag på grund av att det finns för få varor helt enkelt. Jordbruksdepartementet ser också att efterfrågan på ekologiska produkter är stor men att inte tillräckligt många produkter når handeln. En anledning till detta är att det är hög lönsamhet för konventionellt producerade jordbruksprodukter i kombination med låga incitament till att gå över till den mer krävande ekologiska produktionen. Av Sveriges totala livsmedelsförsäljning utgör ekologiska varor 2,3 procent enligt Statistiska Centralbyrån. Det betyder att det är långt kvar till regeringens mål om att 25 procent av våra livsmedel ska vara ekologiska år 2010. formulering om varför man skall välja ekologiska produkter: Ekologisk mat bidrar till att minska påverkan på miljön och ger djuren utlopp för sina naturliga beteenden. 16 17

KAPITEL 2 EKOLOGI KAPITEL 2 EKOLOGI Vad är ekologi för dig? Obesprutade produkter 88 % Hälsosam kost 54 % Skonsamt för naturresurserna 82 % Ett hälsosammare liv 50 % Naturliga råvaror 81 % Varor med högre kvalitet 48 % Bättre villkor för djur 71 % Varor med bättre smak 37 % Mindre artificiella tillsatser 62 % Märkning Nio av tio som deltagit i Coops Medlemspanel anser att ekologisk märkning av livsmedel är viktigt. Märkning är ett viktigt verktyg för hållbar konsumtion i vardagen eftersom den ger konsumenten lättillgänglig information vid köptillfället och kommunicerar mycket information på ett enkelt sätt. För att få märka livsmedel med Krav krävs i princip att alla ingredienser är ekologiska. Alla steg i produktionen måste även vara kontrollerade av Krav godkända kontrollorgan. Vad vill vi köpa ekologiskt? Hur väl känner du till följande märkningar av produkter? De mest prioriterade varugrupperna att handla ekologiskt för kunderna i Coops Medlemspanel Grönsaker 89 % Mejeriprodukter (ej mjölk) 76 % Frukt 87 % Barnmat 75 % Fågel 80 % Fisk 74 % Mjölk 79 % Bröd 69 % Kött 79 % KRAV Svanen Bra miljöval Rättvisemärkt Svenskt Sigill 89 % 82 % 64% 62 % 26 % Smak EU-blomman FSC MSC 23 % 22 % 18 % 8 % De mest prioriterade varugrupperna att handla ekologiskt för kunderna i Coops Medlemspanel är grönsaker, frukt och fågel. Först på fjärde plats kommer mjölk. Därefter kött och sen övriga mejeriprodukter. Detta är intressant eftersom mejerivaror är den varugrupp i Sverige där det säljs mest ekologiska varor. Av den totala mejeriförsäljningen är 5,3 procent ekologisk men mjölk hamnar inte ens på topp tre av vad vi helst vill köpa ekologiskt. Detta visar tydligt på hur viktigt det är för försäljningen av ekologiska varor att prisskillnaden är liten samt att utbudet är stort inom varugruppen. När det kommer till frukt och grönsaker utgör ekologiska varor 3,1 procent av totalförsäljningen. Ekologiskt kött utgör endast 1,3 procent av den totala köttförsäljningen. Och det har mycket att göra med utbudet det finns helt enkelt inte tillräckligt med produkter. Coop Änglamark har funnits i snart tjugo år. Vissa uppfattar Änglamark som en märkning men det är inte någon märkning utan ett miljövarumärke som 89 procent av svenskarna känner till. Änglamarks produkter är dock märkta med Krav, Svanen eller Bra miljöval. Det finns 233 Änglamark-produkter i Coops sortiment. Av dessa är 168 stycken Krav-märkta, 30 stycken har Svanen eller Bra Miljöval som märkning. 18 19

KAPITEL 2 EKOLOGI KAPITEL 2 EKOLOGI Maten i framtiden Ekologi för unga vuxna Medlemspanelen visar tydligt att det i dagsläget finns andra variabler än att en vara är ekologisk som spelar större roll när man väljer matvaror. Kvalitet är absolut viktigast följt av pris. Att en vara är svensk är också ett viktigt kriteria för många. Däremot tror de svarande att det är något som kommer att förändras. Många av de som svarat på våra Medlemspaneler tror att framtidens matkasse kommer att se annorlunda ut i jämförelse med dagens. I framtiden tror 84 procent att de kommer äta mer ekologisk mat och 80 procent säger att de kommer äta mer närproducerade livsmedel. Så många som 72 procent hävdar att de kommer att öka sin konsumtion av mat som är rättvisemärkt. 69 procent säger sig vilja öka intaget av hälsosam mat generellt och 54 procent tror att de kommer minska på snabbmaten. I Coops undersökning bland 20 till 30-åringarna visade det sig att de svarande anser att företag och industrier måste ta ett stort ansvar för miljön. Det man själv ser sig kunna bidra med är enklare saker som att dricka kranvatten i stället för flaskvatten, sopsortera och byta till lågenergilampor. Större uppoffringar i vardagslivet som t ex att sänka inomhustemperaturen, äta baljväxter i stället för kött och avstå bil och flyg till förmån för andra transporter var få personer beredda att göra. Kvinnorna i undersökningen var i större grad än männen beredda att göra uppoffringar för att bidra till en bättre miljö. På frågan om vilka faktorer som var viktiga vid köp av livsmedel visade det sig att 96 procent ansåg att kvalitén på varan var mycket eller ganska viktig. Motsvarande siffra för priset var 91 procent. Att varan är ekologisk kom sist på prioriteringslistan bland dessa 20 till 30 åringar, endast 56 procent ansåg att det var mycket eller ganska viktigt. Vilka kriterier spelar störst roll när du väljer varor? Varans kvalitet 61 % Priset 55 % Svensk vara 51 % Att varan har ekologisk eller miljömärkning 45 % Att varan är närproducerad 36 % Att varan är rättvisemärkt 19 % Varans utseende 11 % Varans förpackningsstorlek 10 % De medverkande i undersökningen fick svara på vilka märkningar av livsmedel de tyckte var trovärdiga. Resultatet visade att de flesta av märkningarna har en mycket hög trovärdighet. Intressant är att Forest Stewardship Council (FSC) och Marine Stewardship Council (MSC) Märkningarnas trovärdighet har en så hög trovärdighetsfaktor eftersom undersökningen visar att endast ca 12 procent kände igen dessa symboler. Trovärdighetstoppen ser ut så här bland dem som känner till respektive märke: Trovärdighetstoppen Viktigt att göra något själv för miljön 56 procent tycker att det är mycket viktigt att göra något själv för en bättre miljö, 40 procent menar att det är ganska viktigt och 4 procent säger att det är ganska oviktigt. 78 procent säger sig vara villiga att sänka sin levnadsstandard för en bättre miljö i viss mån och 11 procent i stor utsträckning. 10 procent säger sig inte alls vara villiga att sänka sin levnadsstandard. Vad är man då beredd att göra för miljön? Att sopsortera tidningar och glas svarade 95 procent att de absolut kunde tänka sig att göra. Därefter följde sopsortera metall och mjölkförpackningar 83 procent och dricka kranvatten i stället för vatten på flaska 74 procent. Äta upp rester och slänga mindre mat kunde 69 procent tänka sig. 64 procent sa sig kunna göra en enkel sak som att byta till lågenergilampor. Att sluta använda standby på datorer,tv mm kunde 54 procent göra. Handla mer ekologiskt var 47 procent beredda att göra. Få kunde avstå från utrikes flygresor, 19 procent, och att byta ut kött mot baljväxter, 16 procent. KRAV Svanen Bra miljöval Rättvisemärkt Svenskt Sigill 95 % 94 % 93% 90 % 87 % FSC MSC Nyckelhålet EU-blomman 83 % 81 % 79 % 70 % 20 21

KAPITEL 2 EKOLOGI COOPS SVAR COOPS SVAR KAPITEL 2 EKOLOGI COOPS SVAR PÅ EKOLOGI Coops satsning på ekologi som startade för 20 år sedan fortsätter. I dag är Coops marknadsandel inom dagligvaruhandeln drygt 20 procent men samtidigt står Coop för 44 procent av Sveriges totala försäljning av ekologiska varor. Den ökade försäljningen av ekologiska varor visar på ett ökat intresse och köpvilja hos konsumenterna. Medlemmarna ställer krav. De vill kunna ta hänsyn till miljön när de handlar i Coops butiker. Därför har Coop tagit fram Sveriges största ekologiska och miljömärkta sortiment med ca 5000 produkter. Coop gör också mycket mer inom området ekologi och miljö. Här följer några av årets leveranser. Kravmärker butikerna Coop har beslutat att Krav-märka samtliga butiker och stormarknader i hela Sverige. Krav-certifieringen är vald eftersom Coops stora miljöpåverkan ligger i varuflödet, det vill säga i hur varorna som säljs produceras. Det är genom att öka den försäljningen av ekologiska och miljömärkta varor som butikerna bäst når upp till miljömålen. För att godkännas krävs att butikerna har ett brett sortiment av kravprodukter och att personalen har goda kunskaper om Krav och ekologisk produktion. En Kravcertifierad butik får stycka, märka och hantera Kravgodkända produkter. Det innebär också att butiken har möjlighet att sälja Krav-godkända produkter i lösvikt parallellt med konventionella produkter. Butiken får även marknadsföra sig som Krav-certifierad. Förhoppningen är att märkningen ska påminna kunderna om att de kan ta miljömässigt kloka beslut varje dag när de handlar hos Coop och att det därmed gynnar den ekologiska försäljningen. Ekobutik I våras öppnade Coop en helt ekologisk butik med café på Avenyn i centrala Göteborg. Den nya butiken är en del av Coop Konsum Avenyn, men framför allt ett skyltfönster för Coops satsningar på ekologi, hälsa och hållbar konsumtion. Coop vill tydigare visa för alla kunder vad kooperationen står för, ställningstaganden och värderingar. Ekobutiken, och så småningom också den ordinarie butiken inne i fastigheten, ska bli testbutik för ett nytt uttryck som framöver kommer att synas i fler av Coops butiker runt om i landet. Kundvagnar av PET-flaskor I Coop Forum Häggvik utanför Stockholm var det i våras Sverigepremiär för två helt nya modeller av kundvagnar, gjorda av återvunna pet-flaskor. Vagnarna är tillverkade i Italien och Tjeckien och används idag i ibland annat Canada och flera länder i södra Europa. Beräknad livslängd är 10-12 år, vilket är den samma som för de traditionella vagnarna. Det går åt 250 pet-flaskor för att tillverka den stora vagnen, som rymmer 230 liter. Den lilla vagnen har två löstagbara kundkorgar och manövreras lätt. Det går åt totalt 121 pet-flaskor för att tillverka stommen och de två korgarna. Miljöanpassad bärkasse Coop har börjat sälja en komposterbar miljökasse. Kassen tillverkas av bland annat majsstärkelse och minskar därmed användningen olja. Coop har också tagit beslut om att på sikt helt slopa de traditionella platskassarna till förmån för miljökassen. Coop vill minska sitt beroende av fossila bränslen som olja både i material och som energikälla. Den nya miljökassen är ett litet steg i det långsiktiga miljöarbete där Coop vill göra det möjligt för kunderna att bidra till en hållbar utveckling. Precis som från de vanliga kassarna kommer tre öre per miljökasse att gå till Kooperation utan gränsers biståndsarbete. Coop söker bonde Konsumentkooperationen och LRF har nyligen inlett ett samarbete för att utveckla utbudet av lokalt producerad mat i konsumentkooperationens butiker i hela landet. En ny regional organisation har skapats med uppgift att hitta fler lokala odlare och producenter och se till att deras varor finns i kooperationens alla Coop-butiker. Konsumentkooperationen är föregångare inom lokalt producerad mat med mycket framgångsrika regionala satsningar. Nu ska de goda exemplen spridas till kooperationens Coop-butiker i hela landet. De regionala försäljningsframgångarna samt svar från Medlemspanelen visar att intresset för lokal mat är stort och ökar. Vi har marknadens mest medvetna kunder, och de vill veta var maten kommer ifrån och hur den producerats. De vill ha möjlighet att välja god mat med lokal karaktär som minimerar matens klimatpåverkan. Ekologi i butikerna Nya Krav-märkta varor lanseras kontinuerligt i butikerna. Det är ett led i Coops långsikta arbete med att erbjuda marknadens största sortiment av ekologiska och miljömärkta varor. Som svaren i Medlemspanelen visar efterfrågar medlemmarna att det ska bli lättare att hitta de miljömärkta varorna i butiken. Därför håller Coop nu på med att ta fram gröna hylletiketter så att det blir lätt för ögat att se var i hyllan de miljömärkta varorna finns. Coop Sveriges Konsum- och Nära-butiker i Stockholmsoch Göteborgsområdena säljer från och med i år enbart ekologiskt odlade bananer. Priset har varit det samma som de konventionellt odlade skulle ha kostat. Nu följer alla Coop Konsums och Coop Näras butiker inom Coop Sverige efter och tar bort de vanliga bananerna ur sitt sortiment. Coop lanserade marknadens första Krav-odlade tulpaner i början av året. De svenskodlade tulpanerna säljs i Coops butiker och stormarknader över hela landet under varumärket Coop Änglamark. Tidigare i år lanserade Coop fyra frysta produkter av Krav-märkt torsk under varumärket Coop Änglamark. Fisken är vildfångad i Barents hav och fiskas med lina och krok. Fisken har full spårbarhet och på varje konsumentförpackning anges vilken båt som fiskat, i vilken fångstzon och datum. För att fisken ska bli Krav-märkt är det tre områden som har certifierats; beståndet, båtarna/ fiskemetoden och anläggningarna där fisken bearbetas. Flera torskbestånd i världshaven är hotade och det är svårt för den enskilde konsumenten att veta vilken fisk som är OK att äta. Vi vill hjälpa kunderna att göra bra val. Spårbarheten på förpackningarna och Krav-märket är en tydlig signal om att det här är en fisk man kan äta med gott samvete. Coop arbetar med att ta fram en tydlig policy för försäljningen av fisk och andra produkter från världshaven. Försäljningsökning av ekovaror Coops försäljning av ekologiska produkter ökade med 49 procent, räknat i värde under första halvåret 2008. Håller trenden i sig så kommer förra årets rekordökning på 41,7 procent att slås. Det som kan stå i vägen för fortsatta framgångar är att för få konventionella bönder ställer om till ekologisk odling. De ekologiska varorna räcker helt enkelt inte, efterfrågan är större än utbudet. 22 23

KAPITEL 3 VARDAGSSOLIDARITET KAPITEL 3 VARDAGSSOLIDARITET Kapitel 3 Vardagssolidaritet global värld kräver global omtanke Lägre priser skulle få mig att köpa mer Rättvisemärkt. Det får gärna vara lite dyrare för att människor inte ska bli utnyttjade. Men självklart är det viktigt att vardagsekonomin går ihop. Kort sagt, inga orimliga prisskillnader. För Coop är det en självklarhet att bidra till en hållbar samhällsutveckling både i Sverige och runt om i världen. Coop har en lång historia av ansvarstagande både lokalt och internationellt. Redan 1958 genomfördes den första insamlingskampanjen för ett hjälpprojekt i Asien. I dag är Coop involverat i ett flertal projekt för att hjälpa utsatta människor och miljöer. Engagemanget för utsatta människor och naturområden är en del av den kooperativa tanken som Coop delar med sina medlemmar. De allra flesta som svarat i Medlemspanelen vill på något sätt bidra till bättre villkor för människor i andra länder. Endast 5,5 procent säger sig inte vara intresserade av detta. Av de som vill bidra säger sig 7,5 procent att de vill ha ett synligt bevis på att de skänker pengar som till exempel en nål att sätta på rockslaget. Det finns många sätt att skänka en slant. Coops Medlemspanel visar att en majoritet tycker att det är viktigt att handla rättvisemärkta varor (Fair Trade). Att handla Rättvisemärkt är viktigt för 74 procent av Så här vill vi skänka pengar: Via en hjälporganisation 60 % Genom att runda upp sina inköp 39 % Skänka panten från burkar och flaskor 34 % Fadderskap 28 % Genom direkta påslag på vissa varor 21 % Välgörenhetsevenemang,TV-galor 17 % Arbeta som biståndsarbetare 7 % Rättvisemärkt de svarande, 21 procent är indifferenta och resterande tycker det är oviktigt. Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. När du som konsument köper en Rättvisemärkt produkt bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, genom kriterier för högre löner och ett minimipris som överstiger produktionskostnaden. För mig är det frustrerande att handla nuförtiden: ska man välja ekologiskt för miljön eller ska man ta Fairtrade för att de som odlat kaffet behandlats schysst? Jag har i alla fall fått min Konsumaffär att ta in Organico kaffe. Svaren från Medlemspanelen visar att intresset för Rättvisemärkta varor är stort. Försäljningen av dessa varor är däremot fortfarande blygsam. Rättvisemärkt kaffe och bananer är de produktgrupper med högst marknadsandel, ca 2 % för respektive produktgrupp. Ingen annan varugrupp når över 1 procent. Vad kan då få konsumenten att öka sin konsumtion av dessa varor? Ett större utbud, svarade 68 procent, är det som skulle 24 25

KAPITEL 3 VARDAGSSOLIDARITET COOPS SVAR KAPITEL 3 VARDAGSSOLIDARITET påverka mest. Lägre pris skulle också medverka till en ökad konsumtion av dessa produkter svarade 58 procent. 45 procent anger att om det fanns en garanti för att märkningen är seriös skulle de vara villiga att öka inköpen av Rättvisemärkta varor. Faktum är att två huvudsakliga typer av kontroll finns: Dels kontroll av dokumentation varje kvartal samt årlig extern revision, dels årlig fältkontroll som innebär besök hos producenten och genomgång av verksamheten. Hjälporganisationer populärast bland unga COOPS SVAR PÅ VARDAGSSOLIDARITET Coop har en lång historia av ansvarstagande både lokalt och internationellt. Coop ska bidra till en hållbar samhällsutveckling både i Sverige och runt om i världen. Det aktiva ställningstagandet och samhällsengagemanget tillsammans med ekologiska och miljömärkta varor är en viktig del av Coops identitet. Även i Coops separata undersökning bland 20 till 30-åringar visar det sig vara populärast att skänka via hjälporganisationer. Några svarande, 5 procent, sa sig vilja bidra på något sätt men ville ha något synligt bevis på rockslaget som visar ens godhet. Undersökningen visar att de unga vuxna är positiva till företag som skänker en del av vinsten till välgörenhet. Bidra till bättre villkor för människor i andra länder föredrar man att göra på dessa sätt: Så här vill vi unga skänka: Skänka pengar via hjälporganisationer 55 % Köpa varor med märkning, t ex Rättvisemärkt 49 % Handla av butik/företag som skänker del av vinst till välgörenhet 34 % Runda upp min inköpssumma 33 % Skänka burk- & flaskpanten 26 % Arbeta själv som biståndsarbetare 15 % Donera via TV-galor 14 % Är inte intresserad av att bidra till bättre villkor för människor i andra länder 6 % Visst kan det kännas futtigt när man trycker på biståndsknappen på pantautomaten och ger bort 10 kronor. Men jag brukar fundera på vad det blir på ett år, då blir det faktiskt en liten slant och det är ju så himla enkelt. Coop stöder Världens barn Coop stöder Radiohjälpens och SVT:s stora insamling för Världens Barn. Insamlingen har bland annat bidragit till Kooperation Utan Gränsers projekt för hivdrabbade familjer i Zimbabwe och Vi-skogens projekt i Rwanda där skolbarn lär sig bruka jorden. Rättvisemärkt Många kunder vill handla klokt för miljö och klimatet. Men de etiska frågorna är minst lika viktiga för många. Det märks både i butiker och på svaren i Medlemspanelen. Coop har därför som mål att kunna erbjuda rättvisemärkta produkter inom alla varugrupper där sådana produkter finns tillgängliga. Coop arbetar mycket med att göra rättvisemärkningen mer känd och se till att rättvisemärkta varorna syns i hyllorna. Tidigare hade Coop en policy att Rättvisemärktcertifierade varor också skulle vara Krav-märkta. Den har ändrats vilket gjort det möjligt att utöka sortimentet rejält. Ekologiska och Rättvisemärkt-certifierade varor är bra var för sig. Målsättningen är att fortsätta utveckla sortimenten inom båda dessa områden. Rättvisemärkta varor har ökat i försäljning de senaste åren. Mellan 2006 och 2007 ökade försäljningen med 165 procent. Konsumenterna är redan engagerade i hur det vi konsumerar påverkar miljön, och då är steget inte långt till att även intressera sig för om varorna framställs på ett acceptabelt sätt. Coop är inte bara största kedjan i Sverige på ekologisk mat utan säljer också mest rättvisemärkt mat. Många små bidrag ger stort stöd, tillsammans gör vi stor skillnad! Genom Biståndsknappen på pantautomaterna, insamlingsbössorna i kassorna, tre öre per bärkasse och andra insamlingsmetoder samlade konsumentkooperationen och dess kunder in nästan 21 miljoner kronor 2007. Pengarna går till Kooperation Utan Gränser, som hjälper fattiga att bekämpa fattigdomen och Vi-skogen, som arbetar med trädplantering i samverkan med odling och boskapsskötsel i länderna runt Victoriasjön i Afrika. Biståndsknappen, öresbidrag från bärkassarna och öresavrundningen via Bistånd på Köpet är viktiga insamlingskanaler som gör det enkelt för kunderna att ge bistånd. Insamlingsformerna ger möjlighet till vardagssolidaritet, som vi ser att många kunder uppskattar. Insamlingsresultatet för 2007 är det högsta någonsin. Men viljan att skänka en slant har inte avstannat. Fram till och med juni 2008 hade Coop (och KF) samlat in ca 7500 000 kr till Kooperation Utan Gränser, ca 500 000 kr mer än motsvarande period 2007. Vi-Skogen har sett en liknande ökning i insamlade medel. 26 27

Märkningar som en tydlig signal Coops treklöver Coops egen märkning. Är inte officiell men fungerar som samlingssymbol för alla ekologiska och miljömärkta varor i butiken. Bra miljöval Naturskyddsföreningens märke som tagits fram i samarbete med handeln för att underlätta för konsumenterna att handla miljövänligt. EU-blomman EU:s gemensamma symbol för miljömärkning. Blomman är EU:s motsvarighet till den nordiska Svanen. Ekologiskt jordbruk Märket får användas frivilligt av producenter vars system och produkter uppfyller bestämmelserna i EU:s ekologiska förordning. Märket garanterar bl.a. att minst 95 procent av varans ingredienser är ekologiskt producerade. FSC (Forest Stewardship Council) är en miljöcertifiering av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk. KRAV Kontrollförening för ekologisk odling. Reglerna omfattar odling och produktion. KRAV kontrollerar årligen att reglerna efterföljs. Svanen Officiellt nordiskt miljömärke. Används på kemiska varor, hygienartiklar, maskiner m.m. MSC Ett miljömärke för fiske från världshaven när fisket skett med godkända metoder och på fiskbestånd som tål fiske. SMAK Utför kvalitetskontroller av potatis i alla led i distributionskedjan. Används som symbol för kvalitetsmärkning av potatis och bygger på kvalitetsnormer som Stiftelsen Potatisbranchen fastställt. Svenskt Sigill Ett kvalitetsmärke för svenska livsmedel och växter och garanterar att råvaran har producerats på kontrollerade svenska gårdar. Märkta produkter kan spåras tillbaka till producenterna. 28