ÅRSREDOVISNING 2004 Sammandrag.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens ordförande.2 Inledning 3 Omvärldsanalys. 8 Ekonomisk översikt.....10 Driftredovisning...30 Investeringsredovisning.. 33 Personalredovisning 35 Miljöredovisning..39 Kommunens redovisningsmodell 41 Redovisningsprinciper.42 Resultaträkning 44 Balansräkning.. 45 Finansieringsanalys.....46 Noter...47 Externa driftinkomster och driftutgifter......53 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Förvaltningsberättelse koncernen.. 54 Resultaträkning. 56 Balansräkning... 57
SAMMANDRAG År 2004 i korthet Årets resultat är 10,7 Mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande poster om 7,9 Mkr som har försämrat årets resultat. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 101,8 % vilket innebär att kommunen idag lånar av det egna kapitalet för att bedriva den löpande verksamheten. De största avvikelserna i förhållande till den av kommunfullmäktige fastställda budgeten är kommunstyrelsen + 13,6 Mkr och barn- och utbildningsnämndens 6,1 Mkr. Kommunstyrelsens avvikelse utgör ca 5% av nämndens omslutning och barn- och utbildningsnämnden ca 2%. Årets nettoinvesteringar uppgår till 34,2 Mkr. Året har präglats av många mindre investeringar. Investeringar i kommunens infrastruktur har gjorts för 7,5 Mkr. Kommunala VA-ledningar har bytts ut för 4,2 Mkr. Datautrustning har köpts för 2,5 Mkr. Årets skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 612 Mkr vilket är 6 Mkr mer än 2003. Den procentuella ökningen mellan 2003 och 2004 är ca 2,1 % vilket är lägre både än 2003 2,2 % och under perioden 1999-2001 då den årliga ökningstakten var på nivån 5-6 %. Antal tillsvidareanställda i kommunen vid årets slut var 1 249 personer, därav återfanns 1 012 personer inom verksamhetsområdena skola, utbildning och social omsorg. De totala personalkostnaderna uppgick 2004 till 445 Mkr. Befolkning Befolkningen har under året minskat med 95 personer. Vid utgången av 2004 var antalet invånare 16 534. Miljöförbättringar Kommunen har en beslutad miljöstrategi som utgör underlag för kommunens miljöarbete. Utveckling i korthet 2000-2004 2000 2001 2002 2003 2004 Antal invånare 16 565 16 411 16 520 16 629 16 534 Skattesats kommunen, kr 21:38 1 21:38 21:38 21.38 21:38 Skattesats kommunen och landstinget 30:60 31:10 31:10 31:10 31:10 Årets resultat, Mkr +16 +22-12 -17,9-10,7 Nämndernas budgetavvikelse, Mkr +1 +13-13 -27,2 +9,6 Nettokostnadernas andel av skatteint, % 97 96 102 103 102 Nettokostnad per invånare, kr 31 300 33 200 36 500 37 600 37 700 Nettoinvestering, Mkr 36 41 31 52 34 Låneskuld, Mkr 10 7 0 0 0 Soliditet, % 75 79 79 76 77 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser, Mkr 185 159 145 143 128 1 Skatteväxling avseende övertagande av kostnadsansvar för kollektivtrafik från landstinget. K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\2004 i sammandrag.doc
KS-ORDFÖRANDE Årets resultat uppvisar ett bättre utfall än väntat. Det budgeterade resultatet uppgick till -20 Mkr, att jämföras med det redovisade resultatet 10,7 Mkr. Det förbättrade utfallet i förhållande till budget är naturligtvis glädjande. Många komplexa beslut har fattats för att hejda den höga kostnadsutvecklingen beslut som effektivt verkställts i verksamheterna. Jag vill framhålla att flera nämnder genom handlingskraft lyckats vända 2003 års negativa resultatutveckling. Kommunens förbättrade resultat beror även på att kommunens anslag för oförutsedda behov inte förbrukats och att pensionskostnaden blivit 7,4 Mkr lägre än beräknat. I årets resultat ingår även nedskrivningar av bokförda värden på kommunala fastigheter. Årets resultat visar att kommunens ekonomi är på rätt väg och att glappet mellan kostnader och intäkter minskar. Fortfarande återstår mycket arbete för att vidareutveckla den verksamhet vi har med de medel vi förfogar över. Men Flens kommun är på rätt väg! Under 2005 måste vi fortsätta med planerade kostnadseffektiviseringar men också våga gasa genom att de beslutade investeringarna fortgår för att skapa förutsättningar för bl a nya invånare. Om vi blir fler som väljer att bo i kommunen ökar möjligheten till en god kvalitativ kommunal service för alla! Lotta Finstorp Kommunstyrelsens ordförande K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\KS ordf.doc
Befolkningsutveckling i Flen. Antalet invånare i Flens kommun minskade under 2004 med 95 personer. Om man tittar på hela länet hade Gnesta, Katrineholm, Vingåker och Oxelösund också befolkningsminskning medan övriga kommuner ökade sin befolkning. Målsättningen är dock fortfarande att Flens kommun ska ha 18 000 invånare år 2010. Under 2003 och 2002 hade Flens kommun en ökning med 109 respektive 109 personer. Befolkning nettoförändring per år 300 200 100 0 1990 1993 1996 1999 2002-100 -200 INLEDNING -300 Population 1985-2003 17 600 17 400 17 200 17 000 300 250 200 födda döda 16 800 16 600 16 400 150 100 16 200 16 000 50 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Under perioden 1989 till 1994 hade kommunen en ökning på 273 personer och 1994 var invånarantalet nästan 17 500 personer. Därefter följde en minskning med i genomsnitt 150 personer per år. Under 2002 och 2003 ökade befolkningen men nu under 2004 blev det återigen en minskning. Som man kan se av diagrammet nedan är dock nettoförändringen ganska låg. Befolkningsminskningen under senare hälften av 1990-talet berodde både på en negativ nettoflyttning och på ett minskat födelsetal. År 2001 innebar ett trendbrott, då antalet födslar kraftigt ökade jämfört med tidigare år. Därefter har dock antalet födda minskat något varje år. År 2004 föddes det få barn i kommunen, endast 147 barn vilket är mycket lågt. Sedan 1996 har antalet döda överstigit antalet födda. År 2004 uppgick födelsenettot till minus 49 personer. Församlingar och tätorter I Flens kommun finns tio församlingar och åtta tätorter. Fyra av församlingarna har över 1000 invånare. Det är Flen (6657), Mellösa (2994), Lilla Malma (2649) samt Hyltinge/Helgesta (1648). Övriga församlingar är Bettna, Dunker, Vadsbro, Årdala, Blacksta och Forssa.
INLEDNING Karaktäristiskt för kommunen är att den har flera mindre tätorter. Cirka 1/3 av invånarna bor i Flen, som är den största orten. Tätorter 2003-06-30 2004-12-31 Åldersgrupp Flen 6 153 Malmköping 2 050 Hälleforsnäs 1 717 Sparreholm 800 Mellösa 542 Bettna 411 Skebokvarn 220 Vadsbro 117 Pendling Flens kommun Flens kommun % Riket % 0 6 1190 7,2 7,4 7 17 2498 15,1 14,1 18 24 1028 6,2 8,23 25 44 3617 21,9 26,9 45 64 4835 29,2 26,0 65 79 2374 14,4 11,9 80-992 6,0 5,3 År 2001 hade drygt 2 000 av de boende i Flens kommun sin arbetsplats i en annan kommun. I huvudsak var det till Katrineholm, Eskilstuna, Stockholm och Nyköping som de pendlade till. Cirka 1300 personer pendlade till en ort inom Sörmlands län. Nästan 800 personer pendlade till ett annat län. Av dessa var det cirka 550 personer som pendlade till Stockholms län. Drygt 1 200 personer pendlade från en annan kommun till Flens kommun. Dessa kom i huvudsak från Katrineholm, Nyköping och Eskilstuna. Drygt 1000 personer av inpendlarna bodde i Sörmlands län. Åldersfördelning Åldersfördelningen bland invånarna i Flens kommun skiljer sig något från fördelningen i hela riket. Andelen barn och ungdomar, det vill säga åldrarna 0-6 och 7-17 ligger ungefär i samma nivå som riket i övrigt. Om man däremot tittar på åldrarna 18-24 ligger Flen lägre än riket. I åldersgruppen 25-44 ligger Flen ännu lägre. I resterande åldersgrupper ligger Flen däremot högre än rikets genomsnitt. Flens kommun arbetar aktivt för att öka pendlingen ännu mer och vara ett attraktivt boendealternativ för bland andra stockholmare. Sedan augusti 2003 rullar regionaltåget Sörmlandspilen mellan Stockholm och Hallsberg. Tåget bygger på ett samarbete mellan Vingåkers, Katrineholms, Gnesta och Flens kommun, där kommunerna tillsammans med Landstinget betalar för ett bibehållande och i framtiden en kraftig förbättring av tågtrafiken längs Västra Stambanan. Flen och Hälleforsnäs har även tågförbindelser mot Eskilstuna- Västerås och Norrköping. Varje år sedan 1996 genomför kommunen en resanderäkning på tågstationerna i Flen. Under 2004 genomfördes en räkning i maj och en i december. Årets räkning tyder på
att resandet från Flens station fortsätter att öka. Resandet till och från Stockholmsområdet inklusive Södertälje är störst men resandet på linje 56 Norrköping- Katrineholm- Eskilstuna-Uppsala står för den största ökningen. Möjligheter till rik fritid I Flens kommun finns det många möjligheter till en aktiv fritid. Landskapet är präglat av slott och herresäten och det finns ett varierande och rikt natur- och kulturliv. Sjön Båven tillsammans med många andra mindre sjöar ger ett rikt utbud av vattenleder för kanotister, fiskare och för andra vattenaktiviteter. För den idrottsintresserade finns badhus, ishall, golfbana, fotbollsplaner och mycket mer. Det finns också gott om hästar, ridvägar och stallplatser. Föreningslivet är rikt och många driver en aktiv ungdomsverksamhet. Kultur är ett naturligt inslag i vardagen. På olika håll i kommunen ordnas det litterära caféer, musikcaféer, konstutställningar, föreläsningar osv. Det finns flera museer med olika inriktningar. Många kommuninvånare sysslar med hantverk av olika slag. Rena Bruket Regeringen har inrättat en fond för att sanera nedsmutsade industritomter på flera platser i Sverige. En av de mest förorenade platserna i Sörmland är området kring Hälleforsnäs Bruk. Verksamheten vid Hälleforsnäs Bruk startade redan 1659 med järnframställning och kanontillverkning. Genom åren växte bruket till en stor industri med bland annat förtenning, lackning och betning. På 1960- talet hade man 900 anställda. Under denna långa period genererades inte bara arbetstillfällen och produkter utan också en hel del föroreningar. Tjärtippen är det största INLEDNING förorenade området med bland annat höga halter av zink, arsenik, kadmium och bly. I maj 2004 startade projektet Rena Bruket med syfte att eliminera de risker som föroreningarna innebär. Man kommer att forsla bort en del förorenad mark. Det mesta kommer dock att samlas på tjärtippen som ska kapslas in för att förhindra spridning av föroreningarna. Målen är bland annat att vattnet i bruksån åter ska bli drickbart och att människor ska kunna arbeta och vistas på området utan risk för hälsan. Projektet finansieras till 95% av Naturvårdsverket via länststyrelsen och till 5% av Flens kommun och beräknas vara avslutat under 2005. Ny Översiktsplan Under 2004 påbörjades arbetet med att revidera kommunens översiktsplan. Arbetsgruppen började med en översyn av det faktaunderlag som ligger till grund för planen. Dessutom hölls ett tidigt samråd ute i orterna i Flen. Där fick medborgarna en första chans att tycka till om framtiden vad det gäller bland annat infrastruktur, service och byggande. Den nya översiktsplanen sträcker sig fram till år 2025, med möjlighet till revidering varje mandatperiod, och ska vara klar under början av 2006. Näringslivet Näringslivet domineras av högteknologiska tillverkningsindustrier och det finns flera företag inom elektronik och logistik. Kommunens centrala läge befolkningsgeografiskt har gjort att flera logistikföretag har etablerats i Flens kommun. Andra stora näringsgrenar är handel och kommunikation samt vård och omsorg. Jämfört med riket är det en hög andel som arbetar inom jordbrukssektorn och färre än rikssnittet som arbetar med handel och kommunikation. Förvärvsarbetande med % %
arbetsplats i kommunen, fördelat på näringsgrenar 2002 Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Tillverkning, mineralutvinning Energi- vattenförsörjning, avfallshantering kom mun riket 5,6 1,8 29,2 18,5 0,2 0,8 Byggindustri 6,4 5,8 Handel, transport, kommunikation 14,0 20,8 Finansiell verksamhet och 5,9 13,8 företagstjänster Utbildning och forskning 9,5 8,5 Vård och omsorg, veterinär 17,3 18,4 Personliga, kulturella tjänster, 5,6 4,2 renhållning Offentlig förvaltning mm 4,9 5,4 Näringsgren okänd 1,8 1,9 De största företagen i kommunen med över 100 anställda är De La Rue Cash Systems AB, GB Glace AB, och Volvo Parts AB. Andra större företag är Schneider Electric AB, Statoil Logistik, Momento AB, Danaher Motion AB och Kitron Flen AB. Mål för näringslivsarbetet En avgörande faktor för ett framgångsrikt arbete med näringslivs- och sysselsättningsfrågorna är att arbetet präglas av en långsiktighet och en bred partipolitisk samsyn. Som ett led i detta tänkande har en näringslivsstrategi utarbetas, denna antogs av kommunfullmäktige i december 2004. I strategin finns tre viktiga inriktningsmål som kommunen ska verka för: Tillväxt i befintliga företag Ökat nyföretagande Fler företagsetableringar Kommunen arbetar aktivt på många sätt, från vision till strategi och ett åtgärdspaket för utveckling och profilering samt en medveten satsning på marknadsföring av INLEDNING kommunen som boende-, etablerings- och besöksort. Ett exempel är den fortsatta satsningen på Matklustret - småskalig livsmedelsproduktion och förädling. Projektet har varit mycket framgångsrikt och är numera länsövergripande. Ett annat lyckat exempel på konkret utvecklingsarbete är projektet Kvinnor i affärsutveckling som drog igång i oktober 2003. Målgruppen för projektet var kvinnor som nyligen startat egna rörelser och syftet var att deltagarna skulle skaffa nya kontakter och utveckla sitt företagande. Bland annat fick deltagarna lära sig mer om marknadsföring, kommunikation och affärsutveckling. Deltagarna fick också planera och delta på en företagsmässa, Fokus Flensbygden, som hölls 23-24 april 2004. Mässan hade över 80 olika utställare och blev mycket välbesökt. Fokus Flensbygden kommer i fortsättningen att hållas vartannat år och nästa mässa blir således våren 2006. Den kommunala organisationen Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det finns 45 ledamöter i Flens kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges ordförande är Stig Karlsson (c). Kommunfullmäktiges mandatfördelning Partier 2003-2006 Socialdemokraterna 17 Alternativ 2000 9 Moderaterna 6 Centerpartiet 4 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet liberalerna 3 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 1 Totalt 45 Kommunfullmäktige ger styrelser och nämnder i uppdrag att sköta verksamheten inom respektive verksamhetsområde. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenhe-
ter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har elva ledamöter och ordförande är Lotta Finstorp (m). Anders Berglöv (s) är 1:e vice ordförande. INLEDNING Övriga större nämnder är Barn- och utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Bygg-, miljö- och räddningsnämnden samt Socialnämnden. De har alla elva ledamöter vardera. Valnämnden har sju ledamöter och kommunrevisionen består av fem ledamöter.
Internationella ekonomin Året som gott blev toppåret i den innevarande internationella högkonjunkturen. I Sverige liksom i många länder släpar sysselsättningen efter. Inom EU-området har återhämtningen hittills varit långsammare än i världsekonomin och tillväxten väntas kulminera 2005. En viss dämpning av den internationella konjunkturen väntas under 2006. Främst beroende på en mindre inbromsning i USA och Kina, något kraftigare i Japan och ett Europa som står och stampar. Tillväxten i den globala ekonomin kommer emellertid att vara fortsatt god. Svensk ekonomi I Sverige var utvecklingen överraskande positiv under 2004. Stark ökning av exporten, hög produktivitetstillväxt och låg inflation var kännetecknande. Utvecklingen på arbetsmarknaden var däremot dyster och ännu ses inga tydliga tecken på att sysselsättningen tar fart. Stora delar av det privata näringslivet avvaktar med att anställa personal. Bristen på arbetskraft är låg och symboliserar den svaga efterfrågan på arbetskraft. Sveriges Kommuner och Landsting, tidigare Svenska kommunförbundet, räknar emellertid med en försiktig sysselsättningsuppgång på 0,5 procent under 2005. Resursutnyttjandet väntas stiga ytterligare 2006 och skulle därmed skapa förutsättningar för en snabbare ökning av antalet sysselsatta. Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, växte med ca 3,5 procent 2004. Nästa år förväntas den enl ett antal prognosmakare bli runt 2,9 procent. Men eftersom det var ovanligt många arbetsdagar 2004 är drygt 0,5 procentenheter av tillväxten en ren kalendereffekt. Åren därefter väntas tillväxten dämpas något. Exporten har gått bra. Den internationella efterfrågan har varit gynnsam för den svenska varusammansättningen. Det är OMVÄRLDSANALYS framförallt fordons- och teleproduktindustrin som går mycket bra. Till de större riskerna för konjunkturen framöver är de stora obalanserna i USAekonomin. Ett snabbt och kraftigt dollarfall ger svagare Europakonjunktur och lägre exporttillväxt. Fortsatt trögt på arbetsmarknaden, högre oljepriser, svagare USAkonjunktur och nya terrordåd är andra risker. Faktorer som skulle få konjunkturen att gå bättre är fler nya jobb, högre konsumtion och starkare internationell konjunktur. Kommunernas ekonomi De senaste åren har kostnadsökningen dämpats kraftigt i kommunerna. För 2004 förväntas kostnaderna inte öka alls, om pris- och löneökningarna exkluderas. Samtidigt förväntas kraven på den kommunala verksamheten, till följd av befolkningstillväxt och statliga beslut, öka med drygt 1 procent. Detta till trots beräknas kommunernas samlade resultat uppgå till minus 3,5 miljarder kronor. Den kommunala ekonomins problem är inte tillfälliga. En förbättring skedde dock hösten 2004. De befarade underskotten för helåret 2004 som prognostiserades under våren har nu halverats. Att underskotten nu blivit mindre än tidigare bedömningar kan bl a hänföras till höjningen av det generella sysselsättningsstödet redan i år och att skatteintäkterna blivit bättre än vad vårens prognoser visade. Kommunernas resultat måste dock betraktas som mycket svagt. Det är särskilt oroande mot bakgrund av att kommuner och landsting sammantaget höjt skatten med i genomsnitt nästan en krona på två år. Under 2004 höjde ett fyrtiotal kommuner och landsting skatten. Dessutom har ett kraftigt trendbrott skett i kostnadsutvecklingen. Det senare sammanhänger med de kraftiga besparingspaket som genomdrives i flera kommuner och landsting, anställningsstopp, investeringsstopp etc. K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\Allmän översikt.doc
OMVÄRLDSANALYS Sveriges Kommuner och Landsting gör bedömningen att 2004 års kraftiga underskott vänder till nästan lika stora överskott 2005. År 2006 beräknas överskottet bli ytterligare något större för att åren därefter börja minska. Det samlade resultatet är dock långt ifrån de 10-11 miljarder som krävs för god ekonomisk hushållning. Men i relation till de resultat som kommuner och landsting redovisat de senaste tio åren ger prognosen ändå en ljusare bild av framtiden. Statlig styrning Kostnadsdrivande rättighetslagstiftningar och olika detaljstyrningar begränsar det lokala utrymmet för prioriteringar. Ökade resurser till kommunerna är välkomna, men de får inte styras av kortsiktigt handlande. Eftersom skillnaderna är mycket stora mellan kommunerna måste prioriteringarna få se olika ut. Riktade statsbidrag till personalförstärkningar är därför synnerligen olämpliga. Den statliga och kommunala styrningen måste utvecklas så att kommunerna kan ge kommuninvånarna så bra verksamhet som möjligt även när resurserna är knappa. Det är särskilt viktigt att den kommunala självstyrelsen upprätthålls så att kommunerna på lokal nivå kan hitta de bästa lösningarna. Välfärdsuppdraget Kommunsektorns problem med att finansiera den kommunala sektorns uppdrag är inte tillfälliga. Redan idag brottas kommunerna med svåra prioriteringar mellan gamla och unga, potthål i asfalten och nedklottrade väggar, stöd till funktionshindrade och arbetslösa, människor med olika sjukdomstillstånd osv. Avvägningarna kommer att bli allt svårare när behovet av vård och omsorg växer i snabbare takt än intäkterna. Finansieringssvårigheterna bottnar i att befolkningsutvecklingen är sådan att sysselsättningen och därmed skatteunderlaget kommer att växa långsammare framöver. Samtidigt kommer en växande andel äldre att ställa ökade krav på vård och omsorg. Under de närmaste 30 åren kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas och kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg öka i snabbare takt än skatteinkomsterna. I långtidsutredningarna som Kommunförbudet - resp Staten gjort dras slutsatsen att möjligheterna att vidmakthålla nuvarande nivå på den offentligt finansierade välfärden är relativt goda under de närmsta 10-15 åren, men utrymmet för ytterligare reformer och förbättringar är mycket små. Efter år 2020 kräver däremot befolkningsutvecklingen att de skattefinansierade resurserna ökar, också per invånare räknat, för att ambitionsnivån ska kunna hållas oförändrad. K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\Allmän översikt.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT Årets resultat Årets resultat är -10,7 Mkr. I jämförelse med budget är avvikelsen +9,3 Mkr. Mkr 25 15 5-5 -15-25 Resultat före extraordinära poster 15,6 21,5 2000 2001 2002 2003 2004-12,0-17,9-10,7 År Avvikelserna i förhållande till budget är sammanfattningsvis, Lägre skatteintäkter och generella bidrag än budgeterat 7,7 Mkr. Verksamhetens nettokostnader, exkl avskrivningar lägre än budgeterat +17,8 Mkr. Högre avskrivningar än budget - 0,4 Mkr. Lägre finansnetto än budgeterat -0,4 Mkr. Skatteintäkterna avviker från budget främst beroende på en under året stegvis nedjustering av skatteintäktsprognoserna. Slutavräkningen för 2003 blev negativ vilket också prognosen för slutavräkningen 2004 förväntas bli. Den positiva nettokostnadsavvikelsen +17,8 Mkr beror främst på: Nämndernas resultat + 9,6 (inkl nedskrivningar -6,1 Mkr och outnyttjade medel för oförutsedda utgifter +9,2 Mkr) Pensionskostnader mm +7,4 Mkr Outnyttjad budgeteringsreserv +2,2 Mkr Kalkylerade kapitalkostnader +3,3 Mkr Resultat exkl jämförelsestörande poster Mkr 15 10 5 0-5 -10-15 -20 10,2 6,9 3,6 2000 2001 2002 2003 2004-2,8-16,2 De jämförelsestörande posterna som påverkat årets resultat är nedskrivningar av anläggningstillgångar +6,1 Mkr, realisationsvinster mm -1,5 Mkr samt korrigering avseende skatteintäkterna +3,3 Mkr. Tas hänsyn till de jämförelsestörande posterna uppgår resultatet till 2,8 Mkr. Nämndernas resultat bör betraktas som en viss framgång. Trots nedskrivningar har nämndernas sammantaget genererat ett överskott om ca 9,6 Mkr. Den totala kostnaden för personal har under året minskat samtidigt som de avtalsenliga löneökningarna uppgått till i snitt 2,41 %. Organisations- och strukturförändringar i enlighet med besparingsbesluten samt en medveten återhållsamhet torde vara huvudorsaken. Det är dock väsentligt att påpeka att kommunen inte har en ekonomi i balans och är långt ifrån resultatmålet + 10 Mkr som ger förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi. Förändringsarbetet måste fortsätta i syfte att effektivisera och förbättra verksamhet och rutiner och att uppnå en stabil plattform för framtida kommunal service. Kommunstyrelsen har under året kontinuerligt följt besparingsarbetet vilket förmodligen påverkat utvecklingen positivt. Kraftfull ledning och styrning är fortsatt avgörande för att nå slutmålet en god ekonomisk hushållning. Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av föränd- År k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
ringar i vår omvärld. Nedan visas hur kommunens kostnader och intäkter påverkas av olika förändringar. Löneökningar 1% - 4,4 Mkr Tio heltidstjänster +/-3,4 Mkr Prisförändring 2% +/-5,3 Mkr Förändring av ekonomiskt bistånd 10% +/-1,5 Mkr Ränteeffekt vid förändrad kassa med 25 Mkr +/-0,8 Mkr Förändrade skatteintäkter och statsbidrag vid ökning/ minskning av invånarantalet med 100 personer +/-3,7 Mkr Förändring med 1% i skatteprognosen +/- 5,3 Mkr Åren framöver Budgeten för 2005 är ingen stark budget. Den förutsätter att nämnderna både klarar det allmänna effektiviseringskravet på 1 % och de strukturella besparingarna. För åren 2006 och 2007 har inga generella effektiviseringskrav ålagts nämnderna. Budgeten innehåller också en bedömd kostnadsutveckling där alla löneförändringar inbakats i nämndernas ramar. Detta innebär att det i kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov inte finns medel avsatta för löneökningar. Läget försämras också av att befolkningen minskat. I budget 2005 förväntas ökningen av skatteunderlaget uppgå till 4 %. I nuläget är skatteintäktsutvecklingen mera osäker och prognoser från Sveriges kommuner och landsting tyder på en ökning av skatteunderlaget med något mindre än 4 %. Även framledes kommer nyckeln till en positiv resultatutveckling att bestå i, Fortsatt positiv befolkningsutveckling Kommunens förmåga att omfördela de totala ekonomiska resurserna mellan de kommunala verksamheterna med utgångspunkt från förändrade behov. EKONOMISK ÖVERSIKT Nämndernas förmåga att strukturellt och verksamhetsmässigt anpassa sin verksamhet efter de av kommunfullmäktige beviljade ekonomiska resurserna Ekonomi i balans För kommunerna gäller balanskravet, vilket innebär att kommunernas intäkter varje enskilt år måste överstiga kostnaderna. Uppkomna underskott måste täckas inom två år. På grund av en kommunallagsändring kommer uppkomna underskott from 2005 att kunna täckas inom 3 år. I kommunallagen finns möjlighet att frångå balanskravet om synnerliga skäl föreligger. Som exempel nämns om kommunen medvetet byggt upp ett eget kapital att användas för tillfälliga kostnadsökningar/intäktsminskningar. Kommunen är skyldig att redogöra för hur balanskravet uppfyllts då negativt resultat redovisas. Balanskravsutredning Årets resultat enligt Resultaträkningen Reavinst Synnerliga skäl enligt Kommunallagen 8kap, 5, Justerat resultat -10,7 Mkr -1,2 Mkr 0 Mkr -11,9 Mkr Det negativa resultatet 11,9 Mkr kommer att återställas genom att fortsätta det påbörjade förändringsarbetet enligt Budget 2005 samt i nämnderna beslutade åtgärder. Kommunfullmäktige tog i februari 2005 en reviderad resultaträkning för budget 2005 som bl a innehåller täckning av 2004 års underskott. Underskottet kommer att täckas under två år. I budgetdokumentet redovisas också en rad besparingar i syfte att återställa ekonomin i balans. k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
God ekonomisk hushållning Av kommunallagen kap 8 1 framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär i realiteten ett bättre resultat än det 0-resultat som balanskravet kräver. De skäl som motiverar ett bättre resultat är bl a, Trygga servicen till kommuninvånarna Stå emot omvärldsförändringar Skapa utrymme för investeringar Ha beredskap för oförutsedda händelser Rätt generation ska betala EKONOMISK ÖVERSIKT Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska styrningen som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik emellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen söker kontinuerligt att förbättra de system som finns för styrning, ledning och uppföljning. Ett led i detta är den förändrade budgetprocess som genomfördes under 2001. Den förändrade processen har inneburit en utveckling av den kommunala demokratin med bättre förankrade mål hos de förtroendevalda, mindre detaljstyrning och breddat deltagande för de politiska partierna i budgetberedningen. Förvaltningschefer har genomgått en utbildning med syfte att utifrån kommunens övergripande mål utveckla en gemensam metod för att bryta ner och följa upp de kommungemensamma målen. Arbetet fortsätter med att utveckla planeringsförutsättningarna och så småningom ett kommungemensamt planeringsdokument. Syftet är att redovisa nuläge och prognoser som ett underlag till det väsentliga prioriteringsarbetet som måste genomföras för att nå en god ekonomisk hushållning. Skattenettots utveckling Kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har från år 2000 till 2004 ökat med 78 Mkr eller ca 15 %. 2000 2001 2002 2003 2004 Kommunalskatt 400 421 438 451 455 Kostnadsutjämning LSS 11 11 9 8 7 Generella statsbidrag och utjämning 123 133 143 147 150 Skattenetto 534 565 590 606 612 Ökningen av skatteintäkterna och de generella bidragen och utjämningen mellan 2003 och 2004 är 5,6 Mkr. Däri ingår slutavräkningen för 2003 års skatteintäkter med 2,1 Mkr och prognosen på slutavräkningen för 2004 4,9 Mkr. Tabellen nedan visar den procentuella ökningstakten av skatteintäkterna, generella bidrag och utjämning perioden 2000 2004. För att få jämförelse har korrigering skett mellan år 2003 och 2004 pga bokföringsfel. År 2000 2001 2002 2003 2004 Förändring % 5,3 5,8 4,4 2,2 2,1 Ökningstakten har varit betydligt lägre de senaste två åren än tidigare under perioden vilket ytterligare försvårat kommunens ekonomiska läge. Enligt Sveriges kommuner och landstings prognos i januari 2005 förväntas skatteintäkterna öka med 3,7 % 2005 och med drygt 4 % per år perioden 2006 2008. Skattintäktsutvecklingen indikerar ett fortsatt behov av en låg kostnadsutveckling. k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
Befolkningstrenden fluktuerar Kommunen har från att ha ökat sin befolkning med 109 invånare/år både under 2002 och 2003 återigen blivit färre. Minskningen under året uppgår till 95 invånare och i kommunens finns nu 16 534 invånare. Det långsiktiga målet om 18 000 invånare i kommunen år 2010 gäller dock fortfarande. En rad påbörjade och planerade projekt inom strategiska utvecklingsområden för kommunen ger ändå förutsättningar för att långsiktigt nå befolkningsmålet. En ökande befolkning ger förutsättningar för utveckling och en god och stabil kommunal service. Nettokostnadernas utveckling Verksamhetens nettokostnader minskade mellan 2003 och 2004 med 2,2 Mkr eller 0,4 %. Mellan år 2002 och 2003 ökade nettokostnaderna med 22,2 Mkr eller 3,7 %. Rensas nettokostnadsutvecklingen från de jämförelsestörande posterna blir minskningen mellan 2003 och 2004 1 % medan förändringen mellan år 2002 och 2003 var en ökning med 6,0 %. Den kraftiga nettokostnadsökningen de senaste åren har bytts till en minskning av nettokostnaderna. Under samma period 2003-2004 ökade skatteintäkterna och de generella bidragen med 5,6 Mkr eller ca 1 %. Motsvarande ökning mellan 2002 och 2003 var 16,6 Mkr eller 2,7 %. Siffrorna korrigerade med jämförelsestörande poster blir 2,1 % respektive 2,2 %. Årets resultat förklaras främst av att nettokostnaderna minskat samtidigt som skatteintäktsutvecklingen varit dämpad. Förändringen av nettokostnaderna är främst hänförligt till förändrade lönekostnader samt förändring av den allmänna prisnivån dvs kostnaderna för varor och tjänster. De avtalsmässiga löneförändringarna har under året ökat med i snitt 2,41 %. Summan av de utbetalade kostnaderna för EKONOMISK ÖVERSIKT arbetskraft i kommunen har dock minskat med 0,9 % i jämförelse med 2003. Effekterna av minskade personal kostnader bidrar starkt till den sjunkande nettokostnadsutvecklingen i kommunen. Skatteint + gen statsbidr och nettokostn utveckling per år 14% 10,5 5,2 5,9 5,0 4,4 3,7 2,3 2 4-0,5-0,4-6 2000 2001 2002 2003 2004 År Skatteintäkt + stb Netto kostnader Nettokostnaders andel av skattenettot Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter och generella bidrag ger en god uppfattning om hur kommunen klarar sin löpande verksamhet. Om nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och de generella bidragen uppgår till över 100 %, behöver kommunen låna pengar eller ta av det egna kapitalet för att klara den löpande driften. Om nyckeltalet uppgår till nära 100 % eller däröver har kommunen en långsiktigt ohållbar ekonomisk situation. Inget ekonomiskt utrymme kvarstår för investeringar och konsolidering. 105,0% 100,0% 95,0% 90,0% Verks nettokost % av skatteintäkter och genbidrag 97,3% 96,5% 102,2% 103,1% 101,8% 2000 2001 2002 2003 2004 Kommunens mål är att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag får uppgå till högst 98 %. Nyckeltalet har inte uppnåtts de senaste tre åren. I praktiken lånar kommunen idag till driften av verksamheten då de löpande intäkterna inte täcker kostnaderna. k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag inkl och exkl jämförelsestörande poster i procent, Resultat 2001 2002 2003 2004 Inkl jämförelsestörande poster 95,6 102,2 103,1 101,8 Exklusive jämförelse-störande poster 99,1 99,4 102,9 100,4 Ovanstående tabell visar nettokostnaderna i relation till skatteintäkter och generella bidrag både inkl och exkl de jämförelsestörande posterna. Även utan de jämförelsestörande posterna klarar kommunen inte den löpande verksamheten med erhållna skatteintäkter och bidrag. Kommunen använder sig av det egna kapitalet för att finansiera verksamheterna. Effekten blir att det egna kapitalet minskar och likviditeten sjunker. Under 2005 kommer kommunen att vara i behov att låna upp kapital till planerade investeringar. Viktiga händelser efter räkenskapsårets slut Arbetsmiljöverket har under senare delen av 2004 och början av 2005 gjort en mycket omfattande systemtillsyn i Flens kommuns samtliga förvaltningar. Slutrapporten som överlämnades till kommunen i anslutning till årsskiftet utvisar att kommunen behöver vidta omfattande åtgärder. I januari 2005 köpte det kommunägda Flens Industrihus AB byggnaden på fastigheten Skiringe 1:52 av Borga Bygg. Bolagets avtal med Borga Bygg har under åren lett till omfattande kostnader som kommunen fått täcka. I och med försäljningen är förhoppningen att bolaget framledes ska klara ekonomin utan drifttillskott från kommunen. EKONOMISK ÖVERSIKT Budgetavvikelser Nämndernas avvikelse i förhållande till budget, Mkr Nämnd Netto Avvik kostnad Kommunstyrelse 84,1 +13,6 Kultur- och fritidsnämnd 24,3-0,5 Barn- och Utbildningsnämnd 282,4-6,1 Socialnämnd 229,9 +2,3 Bygg- miljö- och räddningsnämnd 15,1 +0,3 Summa 635,8 +9,6 Den ojämförligt största avvikelsen redovisar kommunstyrelsen med +13,6 Mkr eller 4,9 % av omslutningen. Orsakerna är flera varvid kvarvarande medel ur anslaget för oförutsedda behov +9,2 Mkr är den största. Barn- och utbildningsnämnden redovisar en negativ avvikelse om 1,9 % i förhållande till budgetomslutningen och socialnämnden en positiv sådan på 0,9 %. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar sammantaget för kommunledningsförvaltningen och Tekniska kontoret ett budgetunderskridande för 2004 med 13,6 Mkr. Kommunledningsförvaltningen Ekonomiskt utfall och nyckeltal Med anledning av kommunens svåra ekonomiska situation har 2004 för KLF:s vidkommande präglats av ett omfattande besparingsarbete och en långtgående återhållsamhet med sådana utgifter som bedömts kunna senareläggas. Det s.k Hedenlundapaketet har medfört besparingar på ca 7 Mkr eller 13% för KLF och en minskning med personalstyrkan med 10 tjänster eller ca 15%. k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
Kommunledningsförvaltningens lämnar ett överskott på 18,2 Mkr vilket främst kan hänföras till följande verksamheter, Ej förbrukade anslag för oförutsedda behov +9,2 Mkr Kollektivtrafik + 3,0 Mkr Utvecklingsinsatser +1,9 Mkr Kommunledningsstab, kommunkansli, ekonomikontor och personal administration + 1,8 Mkr A/I-enheten +2,0 Mkr KompetensCentrum + 0,75 Mkr Kollektivtrafikkostnader 2000 2001 2002 2003 2004 Kollektivtrafikkostnader 5,0 5,1 7,3 9,4 8,8 Mkr Kr / Per invånare 301 13 441 565 532 Anslaget för kollektivtrafik lämnar överskott till följd av minskade kostnader för busstrafik samt att viss betalningsberedskap finns för ökade kostnader för tågtrafiken. Överskotten inom kontoren beror på att tjänster varit vakanta och medvetet hållits vakanta samt stor återhållsamhet med alla rörliga kostnader. Målavstämning och kvalité KLF:s nettokostnader fördelar sig ungefär enligt följande: Service till andra förvaltningar, 45% Politisk verksamhet, 10% Egen verksamhet (kommunikationer och a/i-verksamhet, 20% Styrning, beslutsstöd, ledning, utveckling, marknadsföring och information, 25 % EKONOMISK ÖVERSIKT Attraktivt boende KLF gör en stark prioritering av boendefrågorna och arbetar med ny översiktsplan, fördjupad översiktsplan för Malmakvarn, samt olika förberedelser för exploatering av nya bostadsområden. Bättre kommunikationer Även infrastrukturfrågorna prioriteras. Utbyggnad av riksväg 55 och Flens stationsområde bevakas. Regionaltåget har fått fortsatt finansiering och planerade åtgärder i Gnesta har understötts. Flens kommun har bevakat fortsatt trafikering med den sk UVEN och Nyköpings arbete med framtida persontrafik på TGOJ-banan. Utbyggnaden av bredband går planenligt och vid årets slut hade ca 75% av kommuninvånarna tillgång till bredband. Nöjdare invånare KLF gör med jämna mellanrum olika enkäter för att mäta upplevd kvalitet inom olika områden. De viktigaste är inflyttningsenkäten, medborgarenkäten, pendlingsenkät/resanderäkning samt attitydundersökningen bland kommunens anställda. Till 2005 planeras även en lokal näringslivsenkät för att mäta det lokala näringslivsklimatet. KLF förbereder successivt införande av klagomålshantering i kommunens alla verksamheter under 2005. Under 2004 har KLF upphandlat nytt dokument- och ärendehanteringssystem som är WEB-baserat och därmed kommer att göras tillgängligt för förtroendevalda, allmänhet och massmedia. Högre utbildningsnivå KLF har lagt förslag till en samordnad och uthållig organisation för vuxnas livslånga kompetensutveckling. Förslaget innebär en samordning av A/I-enhet, Kompetenscentrum och Komvux och syftar bla till effektivare utnyttjande av kommunens resurser, ökad tydlighet för brukarna samt individualiserad syn på vuxenutbildning. KLF har också medverkat i arbetet med en ny industriutbildning. k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
Näringsliv och arbetsmarknad Under året utarbetades i samverkan med lokala näringslivsföreträdare en ny näringslivsstrategi för de kommande fem åren. KLF har anordnat en företagsmässa och arbetat såväl med stöd vid etablering som stöd till befintliga företag i utvecklingsfas. Matklusterarbetet går vidare med Flens kommun som projektägare. KLF har i samverkan med BU och ortens näringsliv upprättat ansökan om KY-utbildning för främst industrisektorn. Ett landsbygdsråd har initierats och fått starthjälp. Profilering/marknadsföring Tillsammans med övriga kommuner längs Västra stambanan har KLF tagit fram ett förslag till gemensamt marknadsföringskoncept Sörmlands pärlor. Initiativ har tagits till eventuell CSRsamverkan med GB-Glace kring konceptet Glassens stad. KLF stödjer kulturverksamheten i Hälleforsnäs och har idéer kring utbyggd museiverksamhet avseende militärhistorien i Malmköping. Personalmål Ett nytt personalpolitiskt program antogs i början av året. Arbetsmiljöarbetet är prioriterat och kommer att vara högt prioriterat även kommande år. En arbetsmiljöutvecklare har anställts, utbildningar har anordnats och utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet har prioriterats. Kommunens samtliga chefer utbildas i hälsoorienterat ledarskap. Kommunens rehabiliteringspolicy har förtydligats och arbetet med aktiv rehabilitering prioriteras. Under året har en översyn av kommunens jämställdhetsarbete gjorts. Översynen har inneburit att en ny princip för aktivt jämställdhetsarbete har införts. Förutom befintlig jämställdhetspolicy har en kommunövergripande jämställdhetsplan tagits fram. Planen hanterar de kommungemensamma jämställdhetsfrågorna och anger EKONOMISK ÖVERSIKT inriktningen för förvaltningarnas arbete med att ta fram specifika handlingsplaner. Fyra av kommunens anställda deltar i Eskilstuna kommuns intern-trainee-program Framtidens ledare. Denna satsning är mycket lyckad och en fortsättning är önskvärd. KLF har tagit fram ett nytt introduktionsprogram för nyanställda. Kommunens personalfest under våren 2004 lockade inte mindre än 1000 gäster. Framtiden KLF kommer fortsatt att prioritera utvecklingsområdena med särskilt fokus på boende, kommunikationer och profilering/ marknadsföring. KLF bedömer att det är av avgörande betydelse för kommunens utveckling att arbetet med att tillskapa attraktiva boendemiljöer och förbättrade kommunikationer fortsätter. Följande nyckelområden kommer att bevakas särskilt: Fortsatt planläggning och exploatering av nya bostadsområden Regionaltågets långsiktiga finansiering, utbyggnad och utveckling Utbyggnaden av riksväg 55 Tågstopp i Sparreholm UVEN:s framtid TGOJ-banans framtid Marknadsföring som understödjer kommunens satsningar Det inre arbetet kommer att domineras av ökad fokusering på ekonomi och kvalitet samt betingelserna för medarbetarna att göra ett gott arbete, dvs arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering. Även arbetet med översiktsplan, lokala miljömål och konceptet en trygg och säker kommun får hög prioritet. En annan framgångsfaktor är samverkan. Ett stort antal samverkansprojekt pågår men fler behöver initieras inom nya områden. k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT Tekniska förvaltningen Ekonomiskt utfall och nyckeltal Tekniska förvaltningen redovisar en negativ budgetavvikelse med 4,6 Mkr. Resultatet är dock starkt påverkat av jämförelsestörande poster främst nedskrivning av fastigheter med totalt 5,5 Mkr. Den största enskilda posten är nedskrivning av Hemgården med 3,8 Mkr. Förvaltningens resultat exklusive dessa poster hamnar på en positiv avvikelse om 2,2 Mkr. Kostenheten visar på en positiv budgetavvikelse om 0,8 Mkr. Resultatet visar att man lyckats med åtgärderna för att minska kostnaderna. Råvarukostnaden har sjunkit med 1,1 Mkr (11%) jämfört med 2003. Detta beror på att KFV-regionens avtal gällande livsmedel har börjat gälla fr o m april 2004. Under året har kundenkäter inom skola och äldreomsorg inte genomförts pga att mycket arbete har lagts ner på att komma tillrätta med kostenhetens underskott. Att i detta läge genomföra enkäter vore tämligen meningslöst när man medvetet varit tvungen att göra kvalitetsförsämringar. Varje kökschef har även fått relevant utbildning i data för att kunna bättre följa upp kostnaderna. Verksamheten för förvaltade fastigheter visar på en negativ budgetavvikelse om 3,4 Mkr. Resultatet beror delvis på ovannämnda nedskrivningar med även på att kostnaden för den samordnade fastighetsförvaltningen har överskridit budgeten med 4,0 Mkr. Underhållskostnaden per m² ligger långt under det budgeterade. Underhållet har avsiktligt hållits nere för att minska underskottet totalt för fastigheterna. Detta är dock inte hållbart i längden och risken för akuta, dyrare åtgärder ökar. VA-verksamheten visar på ett underskott om 0,2 Mkr. Avvikelsen beror på kostnaderna i samband med skadegörelsen vid vattenverket i Malmköping. Förvaltningen räknar med att kostnaderna för skadegörelsen uppgår till ca 250 tkr. Även underhållet vid kommunens reningsverk har varit högre än normalt. Under året har en enkät genomförts som visar 82% av de tillfrågade anser att kommunens vattenverk levererar gott och rent dricksvatten. I samma enkät svarar 63% att de får tillräcklig information gällande kommunens taxor och bestämmelser för vatten och avlopp. Den andra taxefinansierade verksamheten, renhållningen visar på ett överskott om 0,6 Mkr. Överskottet förklaras av ökade intäkter och lägre kostnader än budgeterat. Kostnaderna för behandling av hushållssopor har varit 0,2 Mkr lägre än budgeterat. Skrotpriset har under året varit mycket gynnsamt vilket inneburit ca 0,3 Mkr högre intäkter än budgeterat. Målavstämning och kvalité År 2005 är Flens kommun känd som en barnvänlig kommun. För potentiella inflyttare är miljön och säkerheten för barnen en attraktionskraft. Varje år görs investeringar i gatumiljön för att invånarna tryggt och säkert ska kunna förflytta sig mellan bostaden och sina vanligaste hållpunkter. Lekplatser ses över årligen och gamla och ej godkända lekredskap byts ut. Tekniska förvaltningen totalrenoverar eller nyanlägger minst två lekplatser varje år. Vi är nöjdare i Flens kommun år 2006. Tekniska förvaltningen deltar i en omfattande enkät avseende hur invånarna upplever skötseln av parker, fastigheter, VA samt gator och vägar. Enkäten genomför- k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
des under 2004. Av svaren kan utläsas att Flensborna har ungefär samma uppfattning om kommunens skötsel av gator, parker, VA och renhållning som 2001. Vi har fler attraktiva boendealternativ år 2006. Kommunfullmäktige har beslutat att exploatera tre områden för bostadsbyggnation i Malmköping, Sparreholm och Flen. För Malmakvarnsområdet i Malmköping pågår arbete med fördjupad översiktsplan. Den mycket komprimerade tidplanen säger att första tomterna skall var klara för byggnation senhösten 2006. Kommunen ska verka för jämn könsfördelning på alla nivåer och i alla verksamheter. Förvaltningen i helhet är relativt jämnt fördelad, 41% av anställda är män. Dock är könsfördelningen mer skev inom de olika verksamheterna. Inom de tekniska verksamheterna är 74% män medan kostenheten endast har 9% manliga anställda. Nämndmålen avseende tekniska kontoret följs upp i bilaga till årsredovisningen. Framtiden Vid arbetet med budget 2005 samt flerårsplan 2006-2007 togs beslut om exploatering av bostadsområden i Malmköping (Malmakvarn), Flen (Stenhammarsområdet) och Sparreholm (Dax-door). För Tekniska förvaltningen innebär det en ökad investeringsbudget, de årliga investeringarna för exploatering kommer att ligga mellan 5 och 10 Mkr. Om investeringsbudget för ombyggnad av skollokaler är tillräcklig är svårt att överblicka eftersom BU-nämndens lokalutredning inte är klar. I övrigt står flera projekt på agendan inför framtiden några nämns nedan: Malmköpings busstation Renovering av avloppsnätet Utbyggt reningsverk EKONOMISK ÖVERSIKT Flens vattenverk Hantering av avloppsslam Regionalt samarbete för drift av VA-verken Miljö- och Q-ledningssystem Sopförbränning och källsortering Lugna gatan projektet Samordnad fastighetsförvaltning Kostenheten åtgärder enl utredning Kultur- och fritidsnämnden Ekonomiskt utfall och nyckeltal Nämndens verksamhet redovisas ett underskott på 0,5 Mkr. Därav utgör 0,6 Mkr nedskrivningskostnader avseende inom och utomhusanläggningar. Verksamheter exkl dessa nedskrivningskostnader redovisar ett överskott om 0,1 Mkr. Utomhusanläggningar redovisar ett budgetöverskridande om 0,5 Mkr varav ca 0,2 Mkr avser nedskrivning. Resterande överskridande beror av ökade kostnader för entreprenörers arbete på isbanor, fotbollsplaner och utomhusbad. Bidrag till föreningar och organisationer underskrider budget med 0,4 Mkr främst beroende på en medveten återhållsamhet mot bakgrund av befarat budgetöverskridande för året. Övriga verksamheter uppvisar mycket små avvikelser i förhållande till budget. Nyttjandegraden av fritids- och kulturanläggningar uppvisar följande; antalet besök på simhallen är oförändrat. Antalet medialån på biblioteken har minskat med 12 %, och antalet besök på huvudbiblioteket i Flen har minskat med 2 %. Utfallet för dessa nyckeltal 2004 har inte uppnått budgeterade värden. Positivt är att antalet uthyrda timmar i ishallen har ökat med 30 % och att antalet sammankomster med aktivitetsstöd har ökat med 10 %. k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc
EKONOMISK ÖVERSIKT Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområden har minskat sina nettokostnader med 1,2 Mk eller 4,7 % under perioden 2001-2004. Målavstämning och kvalité Kultur och fritidsnämnden arbetar främst med det kommungemensamma målet År 2005 är Flens kommun fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bosätta sig i. Genom att prioritera bidrag till barn och ungdomsverksamhet samt gratis barn och ungdomsaktiviteter arbetar nämnden för måluppfyllelse. Årliga enkätundersökningar genomförs i syfte att mäta nöjdhetsgraden samt förbättra utbudet såväl öppettider som innehåll i verksamheterna. Framtiden Den stora utmaningen är att framledes skapa ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter med minskade ekonomiska förutsättningar. Fokus måste sättas på att hitta ny okonventionella lösningar vad avser både lokaliteter och driftformer. Förvaltningen omprövar ständigt sin verksamhet i syfte att göra verksamheten så kostnadseffektiv som möjligt och att med så små verksamhetsinskränkningar som möjligt hålla beviljade anslag. Kultur och fritidsnämnd samt förvaltningens tillhörighet är under översyn. Barn- och utbildningsnämnden Ekonomiskt utfall och nyckeltal Barn och utbildningsnämnden redovisar ett bugetöverskridande om 6,1 Mkr. Därav utgör 6,9 Mkr överskridandet för gymnasieskolan. Barnomsorgen redovisar ett överskridande om 2 Mkr medan både vux enutbildningen och grundskolan underskrider sin budget med 1,5 Mkr vardera. Nyckeltal 2000 2001 2002 2003 2004 Kostn/barn förskoleverk samhet tkr 63,8 67,1 69,6 70,7 Antal barn 623 625 630 715 745 Kostn/elev förskoleklass o grundskola tkr 47,2 52,8 56,8 57,9 58,5 Antal elever 2367 2351 2262 2249 2213 Kostn/elev gymnasiet tkr 86,3 90,1 83,3 89,2 91,8 Antal elever 620 635 592 630 681 Nyckeltalen visar att kostnaden per barn/elev, jämfört med 2003, har ökat måttligt, inom förskoleverksamheten 1,6 % och inom grundskolan 1,0 %. Gymnasiekostnaden har ökat med 2,9 %. Effekterna av den måttliga kostnadsökningstakten inom förskoleverksamheten och grundskolan är lägre personaltäthet. Kostnadsökningen inom gymnasieskolan beror främst på ett ökat antal gymnasieelever och en ökande andel som väljer utbildningar utanför kommunen. Personaltätheten har ökat något inom gymnasieskolan. Noteras bör att förskoleverksamheten utökats kraftigt. Sex avdelningar har tagits i drift sedan hösten 2002. Samtidigt har antalet dagbarnvårdare minskats med 10 st eller 30 %. Antalet barn i barnomsorgen har ökat med 20 st eller 2,8 % sen föregående år och uppgår nu till 745 st. Antalet barn inom grundskolan har minskat med 1,6 % från föregående år och uppgår till 2213 elever. Nedan visas kommunens kostnader per invånare 2003 och 2004 jämfört med standardkostnaden för områdena barnomsorg, grundskola och gymnasieskola. Standardkostnaden beskriver den nivå bidragssy- k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc