TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV. N:r 2 1986



Relevanta dokument
Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

l iootterdotterdotterdotterbolag

5. Roger Nordén, Ä:.' I

Låt ledarskap löna sig!

Översyn och ändring av taxa för offentlig kontroll av livsmedel 2019 Dnr MBN2018/80/03. Miljö- och bygglovsnämndens beslut

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

Ge bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor.

jlsocialstyrelsen Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: /2014 och terminologi

DOM YRKANDEN OCH UTVECKLING AV TALAN

Mälarhöjdens ryttarsällskap

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

l l l l l l l l l l l l l l l

Mot. 1982/ Motion

Datum Regional modell för strategiprocess för film och rörlig bild Diarienummer

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET

hela rapporten:

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Sammanträdesprotokoll. Kommunala handikapprådet

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Svenska Spels GRI-profil 2013

e l h a ll byb o 4-6 januari Cupen för hela föreningen +

4 Verksamhetsmål

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Allas rättighet. Ett arbete för likabehandling och mot diskriminering

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad

Timkostnadsnorm för år 2015

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET

Chefen & Arbetsmiljön

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Astrakanen, tisdag , kl 13:30-17:40

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Verksamhetsberättelse 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Ärende nr 9. Yttrande över "En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24)

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

Ulf Sundberg. Kriget i Finland

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 {43) M SALA LEDNINGSUTSKOTTET. Ulrika Spärebo [S] inkom den 19 juni 2017 med rubricerad motion.

Motion 1986/87 :Skl75

Pressmeddelande Från Regionkansliet :30

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Övning 7 Diffraktion och upplösning

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

Umeå C Utveckling AB, Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Verksamhetsplan Folkrättskretsen (Krets 01145)

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: Tid: KL 13.30

Rapport; årsredovisning Norra Västmanlands samordningsförbund

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända


KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

BESLUT E Ledningsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige f beslutar

Kommunfullmäktiges sammanträde - kompletterande handlingar

KALLELSE. Datum

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Angående utökat samarbete, enligt kriterier DUA "Unga till arbete". orgnr: orgnr:

TIDSKRIFT I SJÖVÅ~SENDET MED FHRSTÅND OCH STYRKA. KUNGLÖRLOGsMANNA SÄLLSKAPET. N:r

Handläggare. Lena Henlöv Svar på motion från folkpartiet "utvärdering av södertälje skol modell"

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Ungdomslyftet. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass. År

Bilaga B Uppdragsmodell

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

b Salstentamen Kognitiv och psykisk aktivitetsbegränsning 6 hp, tentamen 20ltS

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Blå målklasser i skogsbruksplan

Leaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND. Utvecklingsstrategi

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Sammanträdesdatum Årsredovisning för Norra Västmanlands samordningsförbund

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

KBU Grundskolan Åk Kronoparksskolan

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Innehåll. Inledning 3

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013.

Gruppmöte majoriteten: kl Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18.

DOM. SAKEN Åtgärder med anledning av anmälan öm störningar från måsar ipåvelund, Göteborg. Telefax Telefon

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

DATUM KFN-2015/

Var god vänd. Lönestrukturstatistik privat sektor xxxx AM/SLP. Ú Vänd på sidan

Bolagsstyrningsrapport

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus

Transkript:

TIDSKRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGESAV KUNGL ÖRLOGSMANNAS~LLSKr'\PET N:r 2 1986

TIDSKRIFT I SJÖV ÅSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGRO 125 17-9 BANKGIRO 446-3220 Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendör B. GRANA TH, Womar Yxkusgatan 40, 116 50 Stockhom, teefon 08/84 98 58. Tidskrift i Sjöväsendes och Kung. Örogsmannasäskapets postadress: Box 101 86 100 55 Stockhom. Annonser: ÅKE T:SON LOVEN, Djurgårdssätten 92, 115 21 Stockhom, teefon 08/62 10 71. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i rege med 4 häften per år. Prenumera tionspris 25 kronor per år, i utandet 35 kronor. Prenumeration sker enkast genom att avgiften insätts på postgirokonto 125 17-9. Inbetaningskort utsänds med första häftet årigen. Införda artikar, recensioner, o dy honoreras med c:a 50 kronor per sida. För införd artike, som av KÖS anses särskit förtjänt, kan författaren beönas med säskapets medaj och/eer penningpris. Bestämmeser för Kung. Örogsmannasäskapets tävingsskrifter återfinns i häftena nr och 4. TIDSKRIFT SJÖVÄSENDET 149 årgången 2 häftet INNEHÅLL Meddeanden.... Organisationsutvecking i Karskrona.... Av STEFAN FURENIUS Nya stridsuppgifter ti Ka-förband; semantisk ordek eer verkigt behov?.... Av NILS EKLUND Om nyttan av offentig kritik Av GUNNAR BERG 97 101 131 141 Meddeanden från Kung Örogsmannasäskapet Nr 4/1986. Ordinarie sammanträde i Stockhom den 11 februari 1986 (Utdrag ur protoko). Sammanträdet hös i miitärstabsbyggnadens (Bastionen) fimsa i närvaro av 46 edamöter och 20 inbjudna gäster. 2. Hedersedamoten Bengt Schuback hö i sin egenskap av chef för marinen ett anförande med rubriken "Antaets betydese". Därefter föjde en ivig frågestund som i korthet refererats i protokoet. Stockhom den 20 mars 1986 Per nsuander sekreterare 97!SSN 0040-6945 Särtryck av införda artikar kan bestäas hos huvudredaktören inom en månad efter utgivningsdagen. Axe Abrahamsons Tryckeri. 19.86

Nr 5 1986. Ordinarie sammanträde i Stockhom den 11 mars 1986 (Utdrag ur protoko) PHILIPS. Sammanträdet hös i SOSS okaer, Långa Raden 8, Skeppshomen i närvaro av 25 edamöter. 2. Meddeades att sedan föregående sammanträde edamöterna Hans Gottfridsson och Jens Stefenson samt korresponderande edamoten Kar-Erik Westerund avidit. 3. Meddeades att Säskapet av korresponderande edamoten Kar-Erik Westerund, kort före hans bortgång, förvärvat ett bibiotek av marinitteratur och ett kipparkiv, vika införivas med fiiabibioteket. 4. Meddeades att organisationskommitten Ymer 80 avsutat sitt arbete. 5. Vades edamoten Hans Gösta Skogund att vara föredragande i vetenskapsgrenen "Underhåstjänst och förvatning. Häso- och sjukvård med navamedicin" för år 1986-87. 6. Ledamoten Lars Hoff hö sitt inträdesanförande med rubriken "Vapensagsinspektion och ändrade förutsättningar för dess verksamhet". 7. Ledamoten Gunnar Karsson föredrog utdrag ur sin årsberättese i vetenskapsgrenen "Krigsfartygs konstruktion. Maskin- och eektroteknik. Teeteknik" med rubriken "Modern heikopterteknoogi i miitära heikoptrar. Dimensionerande krav och tekniska ösningar". Stockhom den 9 apri 1986 Per Insuander sekreterare 98 The nobe art of sef-defence Inbyggd inteigens och mutisensorteknik har snabbt ökat sjömåsrobotarnas effektivitet. Dessutom har det bivit at vanigare att man avfyrar fera robotar samtidigt för att mätta fartygens ed edningssystem. Dags att kasta in handduken, atså? Nej, ångt därifrån. Det bästa och biigaste sättet att skaffa sig ett fugott egenskydd är att kompettera artierisystemet med ett bra passivt motmedessystem. Ett system som automatiskt kan avfyra både remsammunition och IR-skenmå enigt inteigenta mönster, och som ger rorgängaren information om ämpigaste kurs under robotanfaet Men systemet måste ha kort reaktionstid; många gånger har man mindre än 20 sekunder på sig för att vidta åtgärder från det att roboten har åst på mået. En kort tid kan det tyckas, men det är mer än tiräckigt, åtminstone med våra 9CM-system. En serie passiva motmede som förvandar ett avarigt hot ti ett sag i uften. Phiips Eektronikindustrier AB Defence Eectronics, 175 88 Järfäa. Teefon 0758-100 00

Med en kombination av måsökning och tråd rning Ledamoten STEFAN FURENIUS Organisationsutvecking i Karskrona Stefan Furenius är överste. gr och chef för Bekinge kustartieriförsvar. Årsberättese i vetenskapsgrenen "organisation och persona. Utbidning." för år 1984-85 har man fu kontro ända ti dess torpeden träffar mået Två moderna torpedtyper är under utvecking, både med avanceradetrådstyrnings-och av Sveriges största industrikoncerner med FFV Försvarsmaterie är en sektor inom en måsökningssystem. Den tunga TP 617 har över 8.000 anstäda. Vårt nya företags-märke unik precision och ång räckvidd vid hög fart. är en symbo för hur hög teknoogisk kompetens och moderna produktionsanäggningar Den ätta TP 427 är en universatorped, både då det gäer vapenpattformar :. och mål har samverkat ti den positiva utvecking som FFV uppever VVV Försv_a_r_s_m_a-te-r-ie--I--------6-3-18-7E_s_K_is_t_u_n_a Inedning, avgränsningar m m Organisationsfrågorna i marinen har under de senaste åren givits stort utrymme och medfört omfattande arbetsinsatser. Ytigt sett kan det därför synas som om den organisatoriska utveckingen i det närmaste stått stia under 50-, 60- och 70-taen. Så är dock ingaunda faet. Under förarbetet med denna utredning har jag sökt efter ett ämpigt utgångsäge för att kunna redovisa uppnådda resutat av det genomförda arbetet. Jag har härvid kunnat konstatera att den marina organisationen successivt har anpassats ti rådande förhåanden bestämda av b a uppgifter och resurser. Organisationsförändringar är såunda ingen nyhet som uppfanns i och med att man yfte fram decentraiseringstankarna under sutet av 1970-taet eer genom att ÖB presenterade en fredsorganisationspan i början av 1980-taet. I det svåra vaet av startpunkt har jag sutigen fastnat för att gå tibaka ända ti 1956. Detta inte minst av nostagiska skä eftersom jag detta år påbörjade min anstäning som fänrik vid kustartieriet. Materiaet och dokumentationen av genomförda organisationsförändringar under denna nästan 30-åriga period är omfattande. Det har därför inte varit möjigt att här presentera en tota bid av den marina utveckingen även om studierna begränsas ti Karskrona. En mängd materia är överämnat ti Krigsarkivet och svåråtkomigt eftersom det förvaras ute i Sovaa. Så gäer t ex organisationsbeskrivningar och bemanningsistor för 1956. Min redovisning kommer därför att koncentreras ti kustartieriförsvarets och kustartieriregementets förändrade organisation i Karskrona. Devis berörs även nuvarande örogsbas och örogsskoa då ju vissa utredningsuppdrag och därmed också vissa utredningsresutat varit gemensamma eer samordnade. Historik, utvecking 1956-1976 Den organisation som mötte de unga fänrikarna i årskurs 1956 hade faststäts med "nådigt besut" 15/6 1956 och presenterades som Go nr 2449 Okt 17, i TSB nr 52 1956 okt 25. För stabs- och förvatningstjänsten m m vid Karskrona försvarsområde och Bekinge kustartieriförsvar samt Karskrona kustartieriregemente angavs föjande organisation att tiämpas i fred fr o m 1110 1956 eer senare (dock senast 1/7 1957). 101

Förvatningar för Tyg Regementsstab Fartyg och verkstad A m avd Persona avd Intendentur Fort och byggnader Sjukvärd 5. omp Chefen för Centraavdeningen var tiika stabschef. Centraavdeningen motsvarade i stort vad som i dag deas upp i sektion 1-3 i Kafstaden. Ärenden rörande marinottor avseende försvarsområdet och kustartieriförsvaret handades dock av assistenten för friviigfrågor i dåvarande marinkommandots stab, som i dessa frågor var föredragande för bef fo 15/CBK. Denna senare passus tifördes som ett tiägg ti organisationsbestämmeserna genom TSB 31157. Vi kan såunda konstatera att garnisonssamordning ingaunda är några nya tankar i Karskrona. Kustartieriregementet (KA 2), understät CBK, var sedan 1949 organiserat enigt biden på sid 103. Regementsstabschefen var tiika chef för den amänna avdeningen. Vissa funktioner var samordnade mean kust- artieriförsvaret och regementet, t ex persone mobredovisning, bokförråd mm. Regementets utbidningsbatajoner omorganiserades under 1957 ti den struktur som nedan redovisas för 1973. Fo 15/BK resp KA 2 var dock i grunden två skida myndigheter av vika den förra hade att understödja utbidningsverksamheten vid KA 2 b a avseende materie, utspisning, kasernärenden och sjukvård. Det som kanske för den moderne betraktaren väcker mest intresse är vad som inte står omtaat i ovannämnda annars mycket detajerade go. Organisationsbestämmeserna nämner inte ett ord om hur ekonomi och panering ska skötas. A v detta kan man frestas dra den djärva sutsatsen att marinen under 1950-taet utnyttjade en utrerad form av måstyrning. Nödvändiga resurser fanns och ekonomiska ramar var inte begränsade. Måhända kan man dra het andra och kanske riktigare sutsatser också, men det skue nog kasta en skugga över "den gama goda tiden". Det fanns dock en kassaförvatning, viket framgår av TSD nr 69 1956 okt 25. Organisationen omfattade totat ca 600 ordinarie, extra ordinarie samt exfra tjänster fördeade på miitär ca 340 civimiitär ca 10 civia ca 250 (Här ingår ej persona för okavård samt arbetare, hantverkare m m vika avönats på sakansag. Ej heer ingår vp vika tjänstgjorde i stabs- och förvatningstjänst.) Vi gör därför ett raskt hopp, drygt 15 år framåt i tiden, ti jui 1973, då nya organisationsförändringar i marinen kungjordes på TKG 740055 1973-12-14. Att tiden inte stått stia i marinen under dessa år framgår av att nämnda TKG upphäver organisationsbesut från 15 juni 1956, 6 feb 1959, apri1960, 26 maj 1961, 30mars 1962, 23 apri 1964, 4 juni 1964 (avser ändringar inom b a BK/KA 2), 3 juni 1966 (avser ändringar inom b a BKIKA 2 och Ör!B S), 6 juni 1968. Enigt besutet i jui 1973 skue Bekinge kustartieriförsvar/karskrana försvarsområde organiseras enigt biden på nästa sida: Mean här redovisade organisationsstrukturer igger b a OLLI-utredningen som i hög grad påverkade kustartieriförsvarets utformning samt befäsförhåandet CK- Regch. Regementet förbev fortfarande en sjävständig myndighet understäd kustartieriförsvarschefen. I utbidningsfrågor och i vissa personafrågor ydde regementschefen direkt under CM. Re- 102 103

Stab 1) Regementets organisation oförändrad sedan besut 1957 gementschefen var också fortfarande personakårschef för vid de båda myndigheterna tjänstgörande och ruförda putonsbefäen. Man kan också ägga märke ti att myndighetsbenämningen kuperats, Fo 15/BK hade bivit BK/fo 15. Den nya organisationen kom att omfatta totat ca 800 tjänster fördeade på: miitär 330 civimiitär civia 460 De inedande åren av 1970-taet karakteriserades för försvaret som hehet av s~ccessivt ökande ekonomiska probem. Personakostnaderna steg i en oroväckande takt och utrymmet för materie förnyese minskade i motsvarande grad. 104 Kung Maj :t uppdrog därför åt ÖB såvä i december 1971 som december 1973 att i samråd med FRI ämna försag ti åtgärder så att antaet anstäda inom försvarsmakten kunde minskas. Under perioden sept -72 ti sept -76 reducerades antaet anstäda inom försvaret med närmare 2 700 personer. I prop 1976/77:74 accepterar föredragande departementschef ÖB försag om en fortsatt minskning med ytterigare 2 500 personer under perioden 1977-1982 Departemenschefen anger vidare att han anser det nödvändigt med en fortöpande rationaisering och vissa strukturea förändringar. B a omtaas att F 11 i Nyköping, F 12 i Kamar samt P i Enköping ska äggas ned. Härutöver anges att reduceringar motsvarande 3-4 regementsenheter samt en reducering av vissa förvatningsenheter inom armen och marinen bör ske. Propositionen som är dagtecknad 3 mars 1977 kan därmed anses utgöra startskottet för de omfattande organisationsförändringar som vi nu tycks kunna se sutet på. Under några år i föjd under mitten av 70-taet visade marinens årsredovisningar ett besvärande överutnyttjande. Budgetåret 75/76 avsutades med ett underskott på ca 60 mkr. I detta äge bestämde sig CM för att agera. I ett handbrev dagtecknat 2 dec 1977 ti C Ör!B S, med kopior ti miitärbefähavaren i Södra miitärområdet, chefen för huvudavdeningen för marinmaterie, huvudavdeningen i Karstad, generadirektören i FRI samt CBK, skriver amira Lundva b a: "Det ekonomiska äget tvingar ti att vi snarast möjigt griper oss an med översyn av vår organisation över hea det marina fätet. Karskronaorganisationen står nu i förgrunden. Jag vi atså ha en Ag Karskrona med C Ör!B S som edare (ordf). I gruppen vi jag att CBK ska ingå." Därmed hade också CM anammat de signaer departementschefen givit uttryck för i början av år 1977. Arbetet kunde börja. Datorutvecking - organisationsteorier Möjigen kommer någon i framtiden att karakterisera 70-taet som datorteknikens genombrottsperiod. Det var under dessa tio år som datorerna förvandades från att vara enstaka exkusiva maskiner för regeringars och storföretags stöd ti att bi en hjäpreda för nästan varje människa som syssar med ekonomi, förvatning eer administration. Föroppet gick mycket snabbt och avspegas kanske bäst i OB successivt förändrade pan för datorstöd. I början och mitten av 70-taet arbetade panen i huvudsak med enstaka stordatorer som skue förse myndigheter med nödvändiga fakta. Det är därför naturigt att organisationsteorierna föjde samma väg. En samordning av resurser och stordrift i aa former bev ösenordet. I den amänna hänföresen över datasystemens möjigheter tänkte man kanske mindre på människans arbetsmijö och man refekterade kanske inte heer så mycket över att den centraiseringstendens som stordatorerna medförda gick stick i stäv mot det tidigare införda FPE-systemet. I mitten av 70-taet hade den pågående miniatyriseringen av datorernas hårdvara gjort det möjigt att framstäa mindre datorer med hög kapacitet och med överkomiga kostnader för de tänkbara användarna. Paraet med denna utvecking pågick ett intensivt arbete med datorernas mjukvara. Det tidigare kompiceade språket kunde förenkas och programmen kunde ges en sådan utformning att man inte behövde vara professor i matematik för att kunna umgås med datorer. Datorerna bev inte ängre konkurrenter ti människorna om arbetstifäen. Datorn bev istäet en rumsren arbetskamrat. Ungefär samtidgt förändras organisationsteorierna och begrepp som "decentraisering" och " deegering" bir honnörsord även inom den offentiga sektorn. Man kan naturigtvis spekuera i om det finns något samband mean dessa båda utveckingstrender. Men detta är 105

inte rätta patsen och tifäet - men nog kan man undra. Jag har önskat presentera den här ytiga anaysen därför att jag anser det nödvändigt att känna bakgrunden för de människor som nu skue påbörja det omfattande och ansvarsfua arbetet med att skapa en ny organisation för myndigheterna i Karskrona. Man befann sig i en brytningstid. En stor de var utbidade i den ädre skoan med fasta normer, centraisering och stordrift som grundstenar, andra åter hade degivits kunskaper om fördearna med deegerat ansvar "organisationstät", maktfördening och fexbiitet. FRI utgav under 1979 en skriftserie om decentraiseringens fördear. Amira Rudberg startade sin chefsperiod 1978 med ett kart ståndpunktstagande för decentraisering och deegering. Det är stät utom aa tvive att såvä FRI skrifter som CM agerande i hög grad påverkat organisationsutformningen i Karskrona, men dessa nya strömningar har fitrerats genom de ståndpunkter och den erfarenhet den ädre skoan stått för. Den ti synes oyckiga omständigheten att organisationsarbetet startade i en brytningstid kanske därför i stäet ska uppfattas som en förde. Man kunde härigenom skapa en asidig beysning av behandade probem. Framtiden får vä utvisa huruvida ett sådant antagande är riktigt eer ej. Utredningar på oika nivåer Om man föjer upp det genomförda organisationsarbetet i marinen under åren 1978-1984 kanske man bibringas den uppfattningen att styrningen från centrat hå i marinstaben varit vackande. Ett bevis på detta skue kunna vara den 106 mängd direktiv som under pågående arbete successivt utgivits. Tvivesutan är antaet anvisningar mycket stort och i många fa har nya inriktningar utgivits som inte atid varit paraea med tidigare utstakade handingsinjer. Orsaken ti detta förhåande bör dock knappast sökas i en obestämd marinstab, utan mera i det förhåandet att antaet under denna tid pågående eer just avsutade organisationsutredningar på skida nivåer varit omfattande. Som exempe kan nämnas: Regeringsnivå: Försvarsutredningar -74 och -78, FLU, FFU, U 80, FK 78/FRO ( dödspatruen) ÖB-nivå: Perspektiv- och programpaner, ÖB FOP, DEPROLförsök, IRL (inköp), FÖFu (förpägnad) URG (godstp), PAV (av CM-nivå: vecking fastigheter) Ag mtruh, Ag utb, Ag edning, marina verkstadsutredningar, CM FOP Lägre regiona nivå: Ag Karskrona, PG Karskrona 82, Ag Omorg. Förbandsanays -84 Det är naturigt att denna mängd utredningar kommer att behanda ämnesområden som i många fa är gemensamma. Det är ika naturigt att utnyttja redovisade resutat från en utredning i en annan ännu pågående, eer för att förändra direktiven ti en just uppstartad utredning. Sammanfattningsvis kan konstateras att antaet samtidigt pågående utredningar varit mycket stort och att det i vissa fa kan ha varit svårt att överföra information snabbt mean oika utredningsuppdrag under pågående arbete. Men just därför att antaet utredningar har varit stort och därför att utredningsarbetet bedrivits intensivt under en reativt ång period har det totat sett varit möjigt att skapa en iterativ process som gjort det möjigt att återkoppa väsentiga resutat mean oika utredningar. Resutatredovisning CM tidigare citerade handbrev från 2 dec 1977 föjdes snabbt av mera detajerade anvisningar i "Direktiv för Ag Karskrona". (CM 1978-01-04, A m 302) Av dessa framgår b a - Att två aternativ för fredsorg ska studeras des ett med fyra myndigheter i Karskrona och med ökad samordning mean myndigheterna inom fottan resp kustartieriet, des ett med sammansagning av Ör!B S och KÖS ti en myndighet samt BK och KA 2 ti en myndighet och med en ökad samordning avseende främst verkstäande förvatningsfunktioner mean de sammansagna myndigheterna. Myndighet Mi + civmi OrB S 222 KOS 264 S:a Fottan 486 BK/Fo 15 92 KA2 283 S:a KA 375 S:a Marinen 861 - Ett anta okaiseringsaternativ ska studeras b a koncentration av BK/Fo 15 med KA 2 ti Rosenhom, en tota eer partie avvecking av Gräsvik och Stumhomen, en begränsning i utnyttjandet av Kungshomen. möjigheter ti samokaisering av utbidningsfunktioner (främst inom uhtjänst) resp verkstäande förvatning (ex vis verkstadsdrift), möjigheter att förägga den utb som sker vid KA 4 - utom radarskoa och Marinens sjukvårdsskoa - het eer devis ti KA 2. - Härutöver anges ett anta detajorganisationsfrågor (som inte redovisas här). - r den översiktiga studien ska en personaminskning på minst 150 befattningshavare ti 1985 eftersträvas inom Karskrona garnison. Så ångt huvuddragen av CM direktiv. Utgångsäget vad gäer organisationsstrukturen jämte personainnehå för BK/Fo 15 och KA 2 har tidigare redovisats. Under perioden -73 ti-76 hade vissa personaförändringar gjorts och CM fredsbesättningsista för 76/77 omfattar föjande anta tjänster. Civi 355 577 Totat 104 1/2 368 1/2 459 1/2 945 1/2 309 1/2 401 1/2 g 292 318 1/2 693 1/2 778 1639 107

Hea 70-taets utredningsarbete har prägats av svårigheter att faststäa ett ensartat utgångsäge. Diskussioner har förts om antaet tjänster eer antaet människor ska vara grunden. Sutresutatet bev dock att man enades om att 1V1yndighet Mi + civrni1 Civi Or B s 226 329 KOS 256 76 Totat 482 405 ---- BK/Fo 15 98 262 KA 2 282 10 Totat 380 272 r-- Marinen totat 862 677 ~. L_ beräkningarna ska utgå från "personår". Det kan därför vara naturigt att redovisa antaet anstäda enigt CM personaförteckning 76/77 som en jämförese med ovanstående tabe. Totat 555-22 Jämförese =d anta tjänster en tab ovan 332-36 1/2 887-58 1/2 360-41 1/2 292 + - o 652-41 1/2 1539-1 DO Myndighet Tjänster Personår Mi Civmi Civi S:a Mi Civmi Civi S:a OrB S 201 19 397 617 167 13 403 583 KDS 262 2 104 1/2 368 1/2 179 1 1 /2 126 306 1/2 S:a F 463 21 501 1/2 985 1/2 346 14 1/2 52 g 889 1/2 BK/Fo 1 s 83 g 383 1/2 475 1/2 75 7 377 4sg KA2 298 3 12 313 284 2 14 1/2 300 1/2 S:a KA 381 12 395 1/2 788 1/2 3sg g 3g1 1/2 7sg 1/2 S:a marinen 844 33 8g7 1774 705 23 1/2 920 1/2 164g En jämförese mean av marinstaben angivna utgångsvärden och av Ag Kars- Tjänster Mi + civmi Civi MS 861 778 Ag Karskrona 877 897 krona ger föjande totabid. Personår Mi + civrni Civi 862 677 728 1/2 920 1/2 skinad - 16-119 + 133 1/2-243 1/2 I denna redovisning ingår ej AST R-tjm, dessutom tikommer ekonomibiträden en! normer. Den nu genomförda redovisningen spegar på ett mycket kart sätt främsta stötestenen i hea utredningsarbetet. Det vakansäge som framgår av tabeerna ovan på totat 100 personer kunde såedes inte inräknas i besparingsmået. Av naturiga skä kom vidare ekonomibiträdena att senare inräknas i tigängig personakader. En mera omstridd fråga, som vä ännu inte är het avsutad, är frågan om AST R-tjm ska ingå i personaramarna eer inte. Främst gäer det verkstadspersona, vars öner är inräknade i verkstadsimpriserna. I denna fråga har diskussionens vågor gått höga. Ag Karskrona En enig arbetsgrupp redovisar med skrivese Ör!B S 1978-04-25 nr 302 sitt resutat. Som utgångsäge för personaberäkningarna har Ag Karskrona använt något skijaktiga värden från de som tidigare redovisats. Utnyttjade värden framgår av föjande tabe. Ag Karskrona har såedes ansett sig ha betydigt fer tjänster ti förfogande men en väsentigt sämre personatäckning än vd MS anger (större vakansäge). Skinaden på den civia sidan är ti stor de hänförbar ti beräkningsnormerna för ekonomibiträden och AST R-tjm. Det säger sig sjävt att här redovisade skijaktigheter varit ett besvärande moment under organisationsarbetet. Tyvärr har förhåandet återkommit under de festa av de fortsatta redovisningarna. Här ska vä också tiäggas att det även fanns skinader mean ÖB och CM utgångsvärden. I Ag Karskrona rapport konstateras b a: Ett bibehåande av fyra myndigheter i Karskrona förordas. Härvid beräknas 108 109

personaminskningen fram ti 1985 efter genomförda rationaiseringar bi ca 185 personår. En sammansagning av ÖrB S och KÖS skue kunna ge en minskning på ytterigare två personår. Ag finner dock att en sammansagning skue innebära att två myndigheter med oika uppgifter och i fera avseenden väsenskid verksamhet sammanförs. Ag anser att fördearna av en sammansagning inte uppväger nackdearna. Något hinder föreigger egentigen inte för att sammanså BK/fo 15 med KA 2 ti en myndighet. Ag beräknar den möjiga ytterigare personaminskningen ti tre personår, men finner i övrigt fördearna med en sammansagning små. Det finns kara fördear med att sama aa ednings- och administrativa funktioner för BK/fo 15 och KA 2 ti Rosenhom, men att ett bibehåande av Bå Port, som uppfyer rimiga krav på okautrymmen och arbetsmij ö, innebär att investeringar på ca 10 mkr kan undvikas. Atgärd Utbidningsverksamheten för spärrbat stab, 2.batt och mudiv permanent bör föräggas ti Kungshomen. Härigenom kan annars nödvändiga investeringar, beräknade ti ca 15 mkr, på Rosenhom undvikas. Gräsvik föjdriktigt bör avveckas i den takt verksamheten kan föräggas ti Rosenhom och Kungshomen sumt att Gräsvik på sikt ämnas het. stumhomen bör bibehå as. Som skä anför Ag att en avvecking medför investeringskrävande åtgärder på andra patser samt att en avvecking kommer att få negativa konsekvenser för utbidningen vid batajon Sparre. Ag bedämmer heer inte att någon personabesparing är möjig i samband med en avvecking. Föräggningskapaciteten under jui- aug är otiräckig för ett fu ständigt överförande av "KA 4-vp" ti KA 2. Ag föresår att GKU-perioden vid en eventue överföring för här aktuea vp genomförs vid KA 4. Möjiga personabesparingar beräknas och okaiseras enigt fö j ande OrB S och KOS BK/Fo 15 och KA 2 Mi+civmi' Civi Mi+civmi civi Rationaiseringar 30 74 3 30 i nom ett a t med fyra myndigheter Overgäng ti två 2 3 enrnyndigheter Nedäggning Gräsvik 7 15 Nedäggnings ivs- 30 medesind Su!1na 32 104 13 45 Förstärkt personafunktion - 1-1 2-3 Summa 31 103 13 43 Summa totat ca 190 Ag Karskrona förordar vidare en viss organisationsförändring inom KA 2. Underhåskoan, tidigare FörpS, och Mekanikerskoan föresås sammansagna ti en mot batajon svarande enhet benämnd KA Underhåsskoa (KA UhS). - Bå Port - RH (b a) en generapan kansihus ny kasern nybyggnad KA UhS ny skobyggnad med fimsa m m förråd utbyggnad mirest säskapsokaer vägar m m - Kungshomen fyttningskostnader - Avvecking Gräsvik Kostnaderna ska dock jämföras med vad ett bibehåande av Gräsvik hade inneburit. Ag beräknar för detta aternativ nödvändiga investeringar ti ca 77 mkr. Den egentiga merkostnaden för en avvecking av Gräsvik beräknas såunda ti 18 mkr. Ag beräknar dock att amän- Aternativ Driftvinster ink persona Utredningen konstaterar vidare att ett permanentande av Kungshomen som föräggning och en nedäggning av Gräsvik kommer att medföra ett betydande investeringsbehov. Kostnaderna beräknas enigt föjande ca 1 mkr 26 " 56,3 " 10 mkr 2 " S :a ca 95 mkr na rationaiseringsåtgärder samt personabesparingar ska ge kostnadsreduceringar på,9 mkr/år. Ti detta ska äggas vissa andra driftvinster på ca 0,6 mkr/år eer totat 2,5 mkr/år. Ag redovisar också kostnaderna för övriga studerade aternativ avseende BK/fo 15 och KA 2. Investeringar Bibehåen org och 0)3 mkr/år 77 mkr gruppering Koncentration RH z 7 7 mkr/år 119 mkr 110 111

Ag Karskrona genomförde en omfattande genomysning av förvatningsorganisation inom garnisonen. Granskningen genomfördes i tre steg. Steg Bibehåen organisation. Steg 2 Samordning inom fottan resp KA. Steg 3 Samordning mean fottan och KA. Av Ag försag framgår b a att provskjutnings- och amdet vid ÖriB S bör överföras ti BK/fo 15, samordning av hea garnisonens restaurangdrift ej bör ske, BK/fo 15 bör hänvisas ti ÖrB S för materieunderhå av fartyg och båtar, ÖriB S bör hänvisas ti BK/fo 15 för fordonsunderhå, samokaisering sker av viss röd verksamhet (minunderhå), verkstäderna vid ÖriB S/T resp BK/fo 15 kvarbir okat och administrativt enigt tidigare organisation, gemensam godstransporttermina organiseras inom garnisonen. Myndighet Mi + civmi OrB S 165 KOS 259 S:a fottan 424 BK/fo 15 93 KA2 299 S:a KA 392 S:a mari nen 816 Efter stabs- och remissbehanding av Ag Karskrona försag samt med hänsyn ti FFU sutbetänkande de 3 ämnar CM med skrivese 1978-11-09 Am 302:2 nya direktiv för fortsatta försök och utredningar. CM fastägger i detta sammanhang organisationsstrukturer och personaramar för det fortsatta arbetet. Vad gäer myndigheternas organisationsstruktur accepterar CM Ag Karskrona försag avseende ÖrB S och KÖS. CM, i ikhet med FFU, anser att BK/fo 15 och KA 2 bör sås samman ti en myndighet. CM godtar er. sammansagning inom KA 2 av UhS och MekS. Vidare föreskriver CM att provskjutnings- och apteringsdetajen överförs från ÖrB S ti BK/fo 15. Kamera-, materie- och fortenheterna ges en något förändrad struktur. I okaiseringsfrågorna går CM het på Ag Karskrona huvudförsag. Av CM angivna persoanramar (personår) framgår av föjande tabe (avser sutäge efter genomförd omorg) Civia S:a 334.5 499.5 52 311 386.5 810.5 359 452 8 307 367 759 753.5 1569.5 För det fortsatta arbetet ger CM dessutom föjande direktiv avseende BK/fo 15 med KA 2. - Personasektionens och stabsavdeningens dimensionering och okaisering ska prövas. - Verkstadssektionens organisatoriska stäning ska särskit prövas. Försök med en inpacering i materieenheten ska därför genomföras. - Förpägnadsfunktionens detajorganisation och framtida dimensionering ska prövas i samverkan med FöFu. - Sjukvården ska inriktas mot en garnisonsvis samordning. C ÖrB S ska i samråd med CBK utreda de förändringar beträffande sjukvårdsenheternas personauppsättning som åtgärden medför. - Fortenheten ska organiseras en FortF utredningsförsag (FortF 1977-02-25 dnr 2486/77 C), viket innebär att BK/fo 15 ska understödja ÖrB S resp KÖS. Persona ur BK/fo 15 fortenhet tjänstgöringspaceras härvid vid ÖriB S. CM kräver avsutningsvis myndigheterna i Karskrona en rapport över försöken senast 1980-08-01. Ag Omorg BK, etapp Som en föjd av CM direktiv beordrade CBK med Kaf/foorder nr 2 1979-01-18 tisättande av en särskid arbetsgrupp benämnd Ag Omorg BK. Arbetsgruppen kom att fungera som myndighetens beredningsorgan ända fram ti juni 1984. I arbetsgruppen ingick representanter för personaorganisationerna. CM utökade givna anvisningar med skrivese " Kompetterande direktiv för fredsorganisationsarbetet i Karskrona" 1979-12-20 Am 302. Kompetteringarna var föranedda av riksdagens besut med anedning av proposition 1978/79:96, där det b a fastades att Gräsvik skue avveckas. CM begär i de nya direktiven b a: - En avveckingspan för Gräsvik. - Pan för omokaisering av fottans Basförsvarssko a. - Organisatoriska åtgärder samt behovsunderag för att fytta apteringsverkstaden från Basarehomen ti Tving samt för att åstadkomma en för garnisonen gemensam " röd verkstad". - En redovisning av genom organisationsförändringar uppkommen övertaighet. - Ett aternativ ti gäande organisation av ÖrB S pjäsverkstad och BK verkstad. Aternativet ska förutsätta att de förbandsbundna verkstäderna avveckas och ersätts med i myndigheterna ingående servicegrupper. - En redovisning av hur det fredsmässiga sambandet inom garnisonen ska anordnas. När CBK med skrivese "Marinens fredsorganisation i Karskrona - Rapport över genomförda försök vid BK/fo 15 med KA 2" 1980-06-19 nr 302 redovisar resutatet konstaterar han att försöksorganisationen prövats under ett år. Försöken har omfattat hea myndigheten utom fortenheten, vars organisation utreds samt kameraenheten vars organisation då fortfarande var under utredning av FCF. CBK anger vidare att erfarenheterna från försöken avseende den gjorda sammansagningen av BK/fo 15 och KA 2 är övervägande positiva. CBK föresår att materieenheten, i ikhet med inom MKV, benämns materieförvatning. I rapporten ämnas försag ti aternativ organisation för BK verkstad, men CBK anmäer att en omorganisation bör anstå i avvaktan på pågående 112 113

centraa utredningar. Sambandet inom Karskronaområdet föresås ösas genom en garnisonsväxe på Rosenhom. CBK konstaterar vidare att ytterigare personaminskningar inte kunnat föresås. Den organisationsstruktur som CBK förordar framgår av föjande skiss. En jämförese med organisationen i stort från 1973 uppvisar endast få skinader. Den tidigare verkstadsenheten CBK/fo 15 har bivit en verkstads- och servicesektion och ingår i materieförvatningen. En stabsavd har tikommit. KA 2 har fått ändrade ydnadsförhåanden. Regementsstaben har het inriktats mot utbidning och en särskid KA UhS har skapats. Detajorganisationen har dock ändrats i fera fa. Ag Omorg BK, etapp 2 ÖB fredsorganosationspan för det miitära försvaret 1982-92 (ÖB FOP 82-92) utgavs med skrivese 1981-05-05 Pan 302. Panen påverkade i hög grad det pågående arbetet i Karskrona. B a krävdes i panen ytterigare personaminskning inom den marina sektorn. I panen fastsås vidare att kvarteret Sparre ska ämnas samt att Bå Port ska avveckas. Ör!B S och KÖS ska sammansås ti en myndighet och handingsfrihet ska skapas för en organisation i Karskrona (MKS) motsvarande den i Göteborg. ÖB FOP resuterade i nya och kompetterande direktiv ti CBK, vika utgavs 1981-03-13, 1981-07-01 och 1981-09-07. B a medförde direktiven krav på en reducering av ytterigare ca 30 civia tjäns- ter vid BK/fo 15 med KA 2. Ag Omorg BK insände med skrivese 1981-11-26 nr 302 försag ti fredsorganisation för BK/fo 15 med KA 2. CBK konstaterade att försöksorganisationen fungerade bra enigt hans bedömning. Vissa smärre justeringar hade dock gjorts avseende Kameraenheten. Myndighetens transportcentra hade överförts från materieförvatningen ti BK stab. Erfarenheterna från den nyinrättade stabsavdeningen var goda och sambandet avseende kommendanturtjänsten under fred-kupp-mob-krig hade förstärkts. CBK/fo 15 försag innehåer föjande personaramar...--------------'---------,- ---- stabschef Enhet Stab Materieenhet Fortenhet Sjvenhet Kameraenhet Mi och civmi Civia 33 32. s 47 196 8 102 4 6 2 7.5 S: a BK edning 94 344 j KA2 294 3 Mtr förvatn Fort enhet Sjv enhet S:a totat 388 347 Den av CM avkrävda minskningen på 30 personer hade kunnat genomföras. 114 115

Paraet med de pågående organisationsförändringarna vid BK/fo 15 med KA 2 pågick motsvarande arbete inom ÖrB S och KÖS. Med skrivese 1982-6-04 Org 301:60930 överämnade CM ti regeringen det samade försaget ti organisation av myndigheterna i Karskrona. I regeringsbesut 1982-06-30 uppdrogs åt chefen för marinen att i avvaktan på genomförande av ytterigare organisationsförändringar (b a sammansagning av ÖriB S och KÖS), faststäa provisorisk organisation för de marina myndig- ----------- Myndighet Mi ~ civmi OrB S KOS S:a fottan 205 170 375 BK/KA 2 333 ------ ---'------------ PG Karskrona -82 Medan sutfasen av Ag Omorg BK etapp 2 ännu pågick startade CM nya utredningar avseende Karskronamyndigheterna. Med skrivese 1981-08-24 Org 302:61260 skapades en ny utredning - Projektgrupp Karskrona (PG Karskrona 82). Projektgruppens arbete skue inriktas enigt föjande grundvärden: De prövade försöksorganisationerna ska utgöra grund för fortsatt utvecking. Måen i ÖB FOP ska uppnås vad gäer e~onomi och personaminskning. Av OB angiven organisationsstruktur ska vara intagen senast 85-06-30. heterna i Karskrona. CM meddeade sitt besut med skrivese 1982-09-03 Org 301:61320. I detta besut biäggs också de personaramar som CM faststät i sin pan för verksamheten i sin inriktning 1981-09-04 Pan 480:61240. Dessa ramar innebar för myndigheterna i Karskrona avseende bgå 82/83 det anta tabeen visar. Den anmärkningsvärda skinaden vad gäer miitär persona mean CBK försag i nov -81 och CM ram sept -81 är hänförbar ti att personaen redovisats i tjänster respektive personår. CV 405 61 Handingsfrihet ska skapas för fortsatt organisationsutvecking som ti ytterigare reduceringar. Ör!B S och KÖS ska sammansås senast 85-06-30. Gräsvik ska ämnas som föräggning senast 81-10-01. Utbidningen på Gräsvik ska avsutas senast 84-10-01 Sparre skaämnas senast 85-06-30. Bå Port ämnas med riktpunkt 87-06-30. Utnyttjandet av stumhomen ska begränsas starkt. Kungshasförrådet ska överges på sikt. Gruppen ges vidare ett anta utredningsuppdrag som omfattar Aternativ för fortsatt samordning av underhås-, förråds- och förvatningsorganisationerna inom Karskrona garnison. Grupperings- och samokaiseringsrnöj igheter för stabs-, förvatnings-, sjukvårds- och utbidningsfunktioner inom Karskrona garnison. Härvid ska aternativa möjigheter för gruppering av BK/fo 15 med KA 2 stab och förvatningar studeras. Organisationsstrukturer och personaramar för myndigheter. Förutsättningar för och konsekvenser av att på ång sikt (efter 1992) övergå ti en organisationsstruktur motsvarande den för MKV. Om man anayserar PG Karskrona uppdrag finner man att de i väsentigt högre grad än tidigare gav uttryck för en samordningstanke. Av ursprungigen fyra myndigheter hade organisationsarbetet hittis förts fram så ångt att antaet reducerats ti två. En ogisk fortsättning var då naturigtvis att fortsätta studierna mot att redovisa förutsättningar samt för- och nackdear med ett en-myndighetsa! ternativ. I CM preiminära tidspan förutsattes att utredningen skue vara kart redan i juni 1982. Hade man kommit en bit framåt efter fyra års utredningar så hoppades man tydigen från centrat hå på att man nu skue kunna ta ett jättekiv på åtta månader. Möjigen trodde man kanske också att det tröga föret i portgången nu skue ersättas med en betydigt enkare och behagigare resa. Arbetsuppgifterna var mycket omfattande och PG Karskrona bev inte färdig på utsatt tid. I stäet kompetterade CM sina direktiv med skrivese 1982-06-24 Org 301:61035. Direktiven som styrdes av fattade riksdagsbesut (försvarsbesutet) innebar b a att en för marinen gemensam OHS skue skapas i Karskrona. Den nya skoan skue i ett huvudaternativ vara en sjävständig myndighet direkt understäd CM. Förvatningsstöd skue ämnas av ÖriB S och BK. Härutöver skue BK/fo 15 med KA 2 kunna överta ytterigare PBS-utb från KA 4 med bibehåen organisationsstruktur för KA 2. PG Karskrona ämnade sin sutrapport 1983-06-29 och den sändes ut på remiss med CM 1983-07-09 Org 301:61206. PG Karskrona hade genomfört sitt arbete direkt understäd " CM edningsgrupp för organisationsutvecking". Ledningsgruppen hade härvid samverkat med kontaktmän från centraa myndigheter, okaa PO samt civia myndigheter. Sjäva utredningsarbetet hade bedrivits i funktionsuppdeade arbetsgrupper med representanter för myndigheterna och personaorganisationerna. Vissa arbetsgrupper hade arbetet med en vapensagsvis uppdening inom grupperna. Arbetsgrupperna hade beyst funktionerna PG Karskrona arbete resuterade i föjande försag ti organisationsstrukturer Intendenturförvatningen skue ingå i MF som sektion. Kameraenheten deades mean PE-avd och sekt 3. Garnisonssamordning av förpägnad och oka vård skue ske inom Ör!B S/MF intsektion. sjukvårdsenheten skue vara garnisonsgemensam. I enighet med U 80 inriktning inordnades pjäsverkstaden och optiska verkstaden samt eventuet också torped- och minservicegrupperna i en för garnisonen gemensam verkstad under CBK ansvar. 116 117

Sekt 1 Sekt 2 Stabs- och panavd BK/KA 2 föresogs ges föjande struktur Linje KA se Sekt 1 Sekt 2 Sekt 3 Sekt 4 PE-avd F~ I staben hade tikommit en sekt 4 för armefrågor. Den garnisonsgemensamma andtransportcentraen ingick i MF. Fortenheten och garnisonsverkstaden var gemensam för myndigheterna i Karskrona. Kameraenheten hade deats upp på sekt 3 och PE-avd. Den tidigare sjukvårdsenhetens paneringssekt bibehös och ingick i staben sektion 2. sjukvårdsavdeningen utgick och överfördes ti den samordnade häso- och sjukvårdfunktionen inom garnisonen. KA 2 bibehö i princip tidigare struktur. Inom regementsedningen bröts 118 stabsavd dock regementsavdeningen ut ur utbsektionen och bidade tisammans med paneringsdetajen en sjävständig enhet direkt under regementschefen. C KA 2 skue enigt tidigare besut i ny befäsordning (NBO) vidare vara personakårschef för samtiga yrkesofficerare vid myndigheten t o m kaptens grad. PG Karskrona hade varken funnit det funktionet eer förenigt med sund ekonomi att samokaisera ÖrB S och BK stabs- och förvatningdear. Den nyskapade för marinen gemensamma OHS (MOHS) gavs föjande struktur Skoan okaiserades ti Trossö (okaer i b at af Tro e). PG Karskrona hade i sina anayser funnit att skoan borde vara en sjävständig enhet direkt under CM. Skoans karaktär av utbidningsanstat för marinens bivande yrkesoffi- Myndighet Mi pers Or B S med KDS 1) Z80.5 BK/KA Z 3Z3.5 MJHS (utom eever) 1 39 Totat 643 cerare hade härvid varit ett tungt vägande skä vid projektgruppens stäningstagande. De oika organisationsförsagen innebar föjande personaramar Civi pers 1) Persona tjänstgörande vid BoMö ingår ej. Projektgruppen beräknade att ca 25 mkr erfordrades i investeringar för att genomföra föresagen organisationsförändring. C ÖrB S yttrade sig med skrivese 1983-09-30 301 :4786 över PG Karskrona 82 försag. Av yttrandet framgick b a S:a 315 595.5 3Z9.5 653 z 41 646.5 1289.5 - _... MOHS bör en C ÖrB S ingå i örogsbasstabens organisation. C ÖrB S förordar att Sparre kansihus bibehås för den samordnade garnisonssjukvårdens ändamå (enigt PG huvudförsag). C ÖrB S anser att basens torped-, 119

min- och optiska verkstäder ej bör ingå i den gemensamma garnisonsverkstaden, utan överförs ti ÖrB S/MF som servicegrupper. Vidare anges att teeverkstaden inte bör ingå i ganisonsverkstaden. Enigt C Ör!B uppfattning bör såvä Ör!B S som BK repiera på KkrV. C ÖrB motsätter sig en sammansagning av tidigare teknisk förvatning och intendenturförvatning. C Ör!B S anser inte att det finns några större vinster att hämta i en gemensam andstransportcentra och anför vidare att om transportverksamheten ska samordnas så bör det ske över hea injen och Ör!B S härvid ges ansvaret för sjötransporterna. Ekipageavdeningen måste ges ökade resurser b a mht säkerheten och ökad beäggning i ÖHK. MUC (Marinens undersökningscentra) bör bibehåas inom KÖS organisation och inte ingå i den gemensamma garnisonssjukvården. Av CBK yttrande 1983-10-11 301:897 framgår b a CBK anser att den försöksorg som skapades 1979 fungerar tifredsstäande. CBK vi dock inte motsätta sig de försag om garnisonsamordning som PG framagt. CBK accepterar att den garnisonsgemensamma stabsäkaren fredsmässigt tjänstgöringspaceras vid ÖrB S under förutsättning av att krigspaceringen sker vid BK med hänsyn ti ansvarsförhåandena i krig. Den av PG föresagna "uhsektionen" bör ges namnet "teknisk sektion", Utformningn av tee/eedvst bör t v anstå i avvaktan på pågående utredningar. CBK biträder PG försag vad gäer MOHS organisation och ydnadsförhåanden. Försaget om att Bå Port bibehåes biträds. Ska en fyttning trots at ske vore det naturigare att myndighetens stab och förvatningar förades ti Rosenhom än ti Trossö. Chefens för marinen sutförsag vad gäer organisationen av myndigheterna i Karskrona insänds efter remissbehanding via ÖB ti regeringen med skrivese 1983-12-02 Org-utr 301:60220. Regeringsbesutet, som faststäer CM försag, utsändes 1984-06-28 52/84. CM har vidare dokumenterat argutveckingen i Karskrona med skrivese 84-03-20 Org-utr 301:61004. Myndigheterna i Karskrona ges härvid i princip den struktur som föresagits av PG Karskrona. Organisationen trädde i kraft 84-07-01. De personaramar som härvid är aktuea framgår av sista raden i tabeen på sid 121. CM gör dock vissa organisatoriska justeringar en! C ÖrB S yttrande vad gäer torped- och minverkstäderna, vika inte kommer att ingå i den gemensamma garnisonsverkstaden utan tiförs örogsbasens tygförvatning. Tyg- och intförvatningarna sås inte ihop. Ekipageavd understäs stabschefen. CM faststäer att hea kvarteret Sparre ska ämnas viket innebär att garnisonssjukvården samordnas i kvarteret Ankarstierna (f d fottans sjukhus). BK/KA 2 detajorganisation fr o m 84-07-01 meddeades på BK/KA 2 tjänstemeddeande 84-06-05 nr 84:23. Några intressanta "sutsatser": 20 års utredande av personaminskningsmöjigheter under perioden 76-89 har resuterat i en personaökning på 20 pers. BK/KA 2 har i princip samma perso- Underag OrB S Mi Civi CM tjänster 222 355 76/77 CM anstäda 226 329 76/77 Ag Karskrona 220 397 tjänster stat Ag Karskron~ 180 personår start 403 (Ag Karskrom -32-103 resutat CM besut 165 334.5 78-11-09 Ag Omorg BK etapp 1 80-06-19 Ag Omorg BK etapp 2 81-11-26 CM besut 205 1405 82-09-03 PG Karskrom 83-06-Z9 (på siktä11:e Med avseende E:äy_&:å::::8!/HS 280.5 1315 CM program- 166 470 pan 81/86 CM verks- 180 order 83/88 1365 CM verks- 363 419 order 84/89 CM besut 345 419 84-03-30 KOS BK/Fo 15 KA 2 M)HS Mi Civi Mi Civi Mi Civi Mi Civi 264 104.5 92 309.5 283 9 256 76 98 262 282 10 264 104.5 92 383.5 301 12 178.5 126 82 377 286 14.51-13 -43 ) 259 52 93 359 299 8 388 376 (ingår i BK) 94 344 294 3 170 61 330 370 (ingår i BK) (ingår i OrBS)323.5 329.5 r -"- 39 2 317 (ingår i 316 320 OrB S) 130 54 i i (ingår i BK) i T (utom eever J 327 340 c -"- ) 275 1 (ingår i OrBS)333 340 ( -"- ) 229 1 ( -"- )333 340 ( _,,_ J ) 229 1 120 121

naram före som efter hea utredningsarbetet. Personaminskningarna inom fottan kompenseras mer än vä av MOHS tikomst. personautvecking i Karskrona 76-84 (en CM besut, antaet anstäda, personår) Organisationsförändringarna har medfört ett investeringsbehov på ca 125-150 mkr. Redovisning är Fottan KA MJHS Tota t - - 1976 887 651-1538 1978 810.5 759-1569. 5 1982 841 700-1541 1984 764 673 230 1667 r--- Beräknat äge 88/89 1) 708 648 202 1558 '-- 1) En Q.1verksamhetsorder 1983-10-01 Pan 483:61526 Förbandsanays -84 (Ag Omorg BK, etapp 3) Under 1984 fortsätts genomförandefasen av organisationsarbetet i Karskrona bi a med "förbandsanayser" vid BK/KA 2 som avsutades under våren. En motsvarande anays av Ör!B S med KÖS är inpanerad ti hösten -84. I samband med detta arbete och även senare under 1984 ändrade CM vid fera tifäen tidigare faststäda personaram;r (okt -83, se tab ovan). Vid BK/KA 2 har det därmed uppstått en brist mean PG Karskrona 82 beräknade behov (i faststäd justerad organisation) och av CM senast angivna ramar. 122 I ett beräknat äge 91/92 uppgår ditteransen ti : mi pers -30, civi pers -18,5. Förbandsanaysen visar att denna brist endast kan mötas genom en fortöpande organisationsanpassning eer ändrade uppgifter. Med den av CM ansatta ramen för bgå 89/90 på totat 600 civia inom myndigheterna i Karskrona bedöms f n en övertaighet uppstå på 33 personer inom BK/KA 2. Den bedömda övertaigheten inom Ör!B S bedöms bi större. Förbandsanaysen visar vidare att de ekonomiska sparmåen för BK/KA 2 kan innehåas. Funktionsvis utvecking I det föjande granskas endast utveckingen inom BK/fo 15 och KA 2. Ledning Enigt 1956 års besut skue fokatstaben bestå av en centraavdening och en infanteriavdening. staben ingick vidare de oika tjänstegrenscheferna. Vid centraavdeningen handades opertiva ärenden berörande förband ur samtiga försvarsgrenar, ärenden rörande förbindesetjänsten och bevakningstjänsten. Ti centraavdeningen var chefsexpeditionen knuten. Vid infanteriavdeningen handiades ärenden rörande krigsförberedesearbetet, utbidning av armeförband samt friviigfrågor för förband ur armen och KA. Chefen för infanteriavdeningen förde dessutom det direkta befäet över fo 15 okaförsvarsförbund ur armen. Han benämndes i denna sin egenskap infanterichef. Regementsstaben vid KA 2 indeades i en amän avdening med regementsexpedition, utbidningsavdening samt personaavdening. Den amänna avdeningen handade ärenden rörande fredsorganisation, anstäning, avsked, befordran m m. Vid utbidningsavdeningens handades förutom utbfrågor även uppföjningen av övningsansaget. Personaavdeningen ombesörjde redovisning av vid regementet truppregistrerad persona (d v s hea BK/fo 15 och KA 2), inkaeser, personaredovisning, mabredovisning av persona m m. 1973 års organisationsbesut medförde vissa förändringar. Motiven ti detta var b a en vija att bättre samordna edningen av stödfunktionerna. CBK skue atjämt vara mobiiserings- och förvatningsmyndighet. Grundutbidningen av vp skue genomföras med tidigare ansvarsfördening. Försaget innebar att staben bev sektionsindead samt att en stabsavd tikom. Härutöver inrättades en budgetdetaj direkt under CBK. Tyg-, fartygsoch intendenturförvatningarna sogs samman ti en materieenhel En kameraenhet tikom understäd CBK. C KA 2 edningsorganisation och ansvar var i stort oförändrade. 1973 års grundstruktur vad gäer BK/fo 15 edning ändrades i AG Karskrona försag. Vid en sammansagning av BK/fo 15 och KA 2 skisserades en stabsorganisation indead i sekt sekt 2 armesektion personasektion stabsavdening Budgetdetajen föresogs vara en sjävständig enhet direkt under CBK. C KA 2 stab reducerades ti en utbidningsektion med samat ansvar för a utbidningsverksamhet inom myndigheten utom vad avser reputbidning av armeförband samt friviigutbidning. Dessa frågor skue handäggas av armesektionen. Personasektionen bev gemensam för hea myndigheten. Under Ag Omorg BK, etapp fortsattes dem successiva förändringen av myndighetens edning. Arme- och personasektionerna fördes samman ti en gemensam sektion 3 med infanterichefen som huvudansvarig. Chefen för personaavdeningen var dock direkt föredragande för C KA 2 i personafrågor. Budgetdetajen omskapades ti en PE-avdening och understädes stabschefen vid BK/fo 15. PG Karskrona 82 återinförde dock den i fyra sektioner uppdeade staben 123

genom tiskapande av en sektion 4, viken motsvarade Ag Karskrona armesektion. Sekt 3 bev härigenom en renodad personasektion. I staben ingick fortfarande också PE-avd, stabsavd och expedition. PG Karskrona föresog vidare en utbrytning av vissa ärenden ur utbidningssektionen, vika sammanfördes i en regementsavdening under C KA 2. Som framgår av det redovisade har edningsfunktionen successivt förändrats under perioden 1956--1984. Förändringarna är dock inte större än att man ännu i dag kan känna igen grundtankarna från 1956. Beträffande ydnadsförhåandena mean CBK och C KA 2 faststädes redan 1956 att C KA 2 skue vara understäd CBK. Detta förhåande har sedan utveckats under det fortsatta organisationsarbetet. C KKA 2 har i nu gäande organisation dessutom kart angivits såsom varande stäföreträdande myndighetschef. Förvatning Förvatningsorganisationen vid kustartieriförsvaren har under ång tid haft en stor tyngd och en funktionsvis naturig indening. Större och mera genomgripande förändringar har därför inte varit behöviga. Den under senare år at mer accentuerade ramstyrningen har dock gjort det nödvändigt att även ändra förvatningsorganisationen. Den tidigare kara funktionsindeningen har därför fått ge vika för samordningstankar som b a styrts av okaiserings- och personaminskningsfrågor. Organisationsförändringarna har prägats av varierande former ~v sammansagningar av de år 1956 besutade tjänstegrenarna och förvatningsorganen. Intendenturförvatningen från 1956 har härvid varit den enhet som genom- gått de största förändringarna. 1973 års organisation ingick tidigare sjävständiga intförvatning som en intsektion i materieförvatningen. sutäget 1984 har funktionen växats ned ti en intendenturavdening inom underhåssektionen. Ansvaret för förpägnads- och okavårdsfrågor har härvid garnisonssamordnats under C ÖrB S edning. Fartygs- och verkstadsförvatning från 1956 har också genomgått skiftande öden. I 1973 års organisation redovisas en renodad verstadsenhet direkt under CBK. De speciea fartygsfrågorna handäggs av en fartygs- och verkstadsdetaj inom stabens sektion 2. Ag Karskrona presenterar en i princip oförändrad verstadsedning och verkstadsorganisation, men föresår tikomsten av en fartygssektion inom materieförvatningen. Som en föjd av CM direktiv föresår Ag Omorg fera förändringar på fartygs- och verkstadssidan. B a föresås viss samordning inom garnisonen samt som ett aternativ att den förbandsbundna verkstaden avveckas samt ersätts med servicegrupper. Under det fortsatta arbetet i Ag Omorg BK ändras verkstadsenhetens tydningsförhåande så tivida att den fyttas in som en verkstads- och sevicesektion inom materieförvatningen. PG Karskrona presenterar i sin tur en ide om garnisonsgemensam verkstad under CBK edning. Detta innebär en genomgripande och under modern tid ej prövad organisationsform vad gäer verkstadstjänsten i Karskrona. I CM besut justerades PG Karskrona försag något, men grundprincipen kvarstår. sjukvårdförvatningen i 1956 års organisation var kompett med b a expedition, sjvmaterieförråd, sjukhus, sjukavdening på Kungshomen samt tandpoikinik. Paneringsfrågorna handades av stabsäkare med biträde av den faggunderofficer som tjänstgjorde som uppbördsman vid sjvmaterieförrådet. 1973 ändras benämningen ti sjukvårdsenhet. En häso- och sjukvårdsdetaj ingående i uhavd tiskapas inom BK stab sektion 2. I övrigt var organisationen i stort oförändrad. Ag Karskrona behandar i sin sutrapport i begränsad omfattning sjukvårdsfunktionen vid BK/fo 15 med KA 2. Ag föresår dock ett permanentande av tidigare tiämpade rutiner genom tiskapandet av ett garnisonsgemensamt "Marinens sjukhus" inom KÖS organisation. Härvid kan den sutna vården vid KA 2 avveckas. Under det fortsatta utredningsarbetet utveckas garnisonssamordningstankarna för att i sutäget 1984 resutera i en fuständig samordning under C Ör!B S edning. Denna utvecking har underättats av de ändrade former sjuk- och tandvården under motsvarande tid genomgått inom den civia sektorn. Kamera- och kassatjänsten syns i tidigare organisationsförsag haft en något underordnad betydese. Koppingen ti panerings- och personafunktionerna var svag. Av kbr 1956 juni 15 framgår att FCF genomfört undersökningar avseende kassatjänstens organisation vid Sydkustens marindistrikt. Arbetet hade givit ti resutat att en för marindistriktet gemensam kassa borde inrättas fr o m jui 1956. CM anser att man i avvaktan på fortsatta utredningar t v inte bör inrätta någon kassaavdening vid BK/fo 15. I mo 582 sept 18 1956 anger CM att föreskrifter för kassatjänsten kommer att meddeas i särskid ordning. kbr 1956 okt 19 förordnade Kung Maj:t att en gemensam kassa för myndigheterna försöksvis skue inrättas. Försöken avsutas i och med Kung Maj:t faststäer ny personaförteckning 1964 för marinen. I samband därmed organiseras en egen kassaavdening inom BK/fo 15 fr o m 65-07-01. Kassaavdeningen bir direkt understäd CBK. En särskid kassadetaj orgniseras vid KA 2. Enigt 1973 års organisationsbesut ges kassaavdeningen ökade uppgifter och namnbyte sker ti kameraenhet. Vid enheten handägs ärenden rörande kassatjänst, kostnadsredovisning, personafrågor, avöningar och inköpsärenden. Ag Karskrona finner i sitt arbete att starka serviceskä taar för ett bibehåande av en kassadetaj vid KA 2. Kameraenheten försås få något ändrade uppgifter om personafunktionen sammanordnas inom BK/fo 15 stab. Ag omorg BK, etapp och 2 behandar endast perifert kameraavdeningens organisation och uppgifter. Inga större eer principiea förändringar föresås. jui 1979 ger CM direktiv ti C Ör!B S och CBK om en ny utredning avseende samordning av kameratjänsten för myndigheterna i Karskrona. I november samma år hemstäer CM hos FCF om biträde med detta arbete. Utredning kan dock inte avsutas på av CM begärd tid. FCF anser att försök med ev ny organisation måste bedrivas fram ti jui -82. PG Karskrona 82 genomför en omfattande anays av kameratjänsten. Arbetsgruppen föresår att myndigheternas kameraenheter ska utgå och uppgifterna fördeas på resp PE-avdeningen och sektion 3. Ag finner detta vara en mer ändamåsenig ösning än en garnisonsgemensam kamerafunktion, viket aternativ också studerats. Som motiv anförs b a att genomförandet av ÖB FOP kräver en utökad samordning avseende budgetering och redovisning samt att en ökad kopping avseende önefunktion och övriga personaadminist- 124 125

rativa åtgärder eftersträvas. Fortenheten har under större deen av utredningsarbetet i Karskrona haft en viss särstäning. Enhetens organisation och omfattning har ti stor de regerats genom centraa utredningar. Som en kuriositet kan nämnas att den senare så segsitna frågan om storeken på myndigheten i "egen regi-styrka" enigt 1956 års organisationsbrev avfärdades i en fotnot- "erforderigt anta, avönade från sakansag". Fortenhetens struktur har i at väsentigt varit oförändrad under hea utredningsarbetet. Efter 1956 genomystes fortenhetens organisation vid två skida tifäen. 1979 års organisationsförsag innebar b a att verksamheten vid BK/FE integrerades med örogsbasen, varvid Ör! B S (och KÖS) understöddes av BK/FE vad gäer fastighetsförvatning. BK/FE gavs också motsvarande ansvar vad gäer vissa andra statiga civia myndigheter i Karskrona. Vid ÖrB S tjänstgöringspacerades viss persona ur B K/FE. PG Karskrona finner inga skä som taar för en strukture förändring av FE organisation och uppgifter. En personaminskning på 10 % främst avseende hantverkspersona förordas dock. Medbestämmande Under hea utredningsarbetet 1977-1984 har personaorganisationerna detagit. Efterhand som agstadgade bestämmeser om medbestämmande tikommit och trätt i kraft har samarbetet PO - myndigheter ökat i omfattning. Förhandingar och avta om Karskronamyndigheternas organisation har genomförts och sutits på såvä CM - som myndighetsnivå. Icke oväntat har den främsta stöte- stenen i förhandingarna berört personaramarna. Från PO sida har man också genomgående stät krav på redovisning av effektivitetsvinster i samband med framagda eer besutade organisationsförsag. Under arbetet har PO varit representerade i edningsgrupper, styrgrupper, referensgrupper samt i funktionsvisa arbetsgrupper. PO har regemässigt utsett särskida kontaktmän inom injeorganisationen. CBK/KA 2 synpunkter Jag har föjt organisationsarbetet i Karskrona från skida utgånspunkter. 76--78 som C PE-avd/Marinstaben 78-80 som C KA 2 80--83 som C MS/2 (Orgsektionen) 83-84 som CBK/KA 2 Det är därmed naturigt att jag har en något spittrad uppfattning om må och resutat och mina värderingar av det genomförda arbetet kan komma att påverkas av en dubbe ojaitet. Den fråga man naturigtvis stäer sig är om det omfattande arbetet edde fram ti mået och om uppnådda resutat verkigen gav den ökade effektivitet och den minskade resursförbrukning som var avsikten. Med så kort distans som vi nu ännu har ti sutresutatet finns det knappast några möjigheter att besvara här uppstäda frågor. De s k "sutsatser" som redovisades på sid 120 och 122 väger vä inte atför tungt i detta sammanhang. Så mycket kan man dock säga att BK/KA 2 fått en bred och djupodande genomysning av sin organisation. Den "uft" som möjigen fanns tidigare i personatigången har komprimerats ti ett abaut minimum. Möjigen har t o m personaramarna gjorts något för snäva med hänsyn ti myndighetens utökade uppgifter avseende ubåtsskydd, mabberedskap och utbidning. Det som ger mig det kanske starkaste intrycket är dock att den 1956 skapade organisationsstrukturen för BK/fo 15 och KA 2 visat sig så framsynt och arbetsdugig att den ti väsentiga dear består även efter 1984 års avsutade organisationsutredningar. Den då skapade rofördeningen och ydnadsförhåandet mean CBK och C KA 2 har bestått och även fått tjäna som mönster för senare tikomna organisationer. Organisationsmodeen utnyttjas som föraga för dear av pågående omorganisationsarbete inom armen. 1956 års organisation byggde på en ogisk uppdening av myndighetens operativa-, förvatnings-, mobiiserings- och utbidningsansval Den undvek dubbeorganisationer genom att föreskriva vissa samordnings- och understödsuppgifter för CBK gentemot C KA 2. Samtidigt var organisationen tiräckigt kompetent för att tiåta vad vi i modern tid kaar deegering och decentraisering. Den funktionsvis indeade förvatningsorganisationen var stark och byggde på en nödvändig och omfattande kunskap om myndighetens materie, persona och uppgifter. Moderna krav på systemsammanhåning och systemansvar har tvingat fram en utökad samordning mean de oika fackområdena. Dagens organisation syns timötesgå detta, utan att därför tubba på kvaitetsmedvetandet. På den operativa sidan företer kanske dagens organisation väsentiga skijaktigheter i förhåande ti den organisation som faststädes 1956. Fördjupar man sig emeertid närmare i nu gäande arbetsordning och nu gäande organisation finner man att skinaderna i arbetssätt och uppgifter är förvånande små. De moderna kraven på edning av ubåtsskydd och försvar mot överraskande anfa tvingar fram en arbetsform inom staben som svarar mot 50-taets centraavdenings. Finns det då några vinnare och finns det några förorare i det genomförda organisationsarbetet? Aa de som är kvar i den nyigen besutade organisationen bör känna sig som vinnare. Det har under det pågående arbetet varit en genomgående strävan att förbättra arbetsmijön, att öka medstämmandet och arbetstivsen. Förorarna är naturigtvis de som nu stäes utanför organisationen antingen på grund av övertaighet eer på grund av att många tjänster inte nybesätts i samband med avgångar. Men som framgår av tidigare redovisning, har det stora antaet tjänster inte förändrats på det drastiska sätt som från skida hå många gånger påståtts. Snarare torde det vara så att de ökade möjigheterna ti detidstjänstgöring som numera medges har skapat förutsättningar för att bereda arbetstifäen åt fera än tidigare. Man hoppas också att chefen för marinen är vinnare. Den omfattande ökningen av den offentiga sektorn har åtminstone vad gäer marinen i Karskrona kunnat håas nere i en nära nog O-tiväxt. Det omfattande utredningsarbetet syns också kunna resutera i att mede överförs från andra sektorer ti en nödvändig materieförnyese inom marinen. I förhåandet miitära - civia så har " kampen" om anstäningsmöjigheterna medfört vissa föruster inom den civia sektorn. Det får nu inte uppfattas som en kompetensfråga, utan grundar sig framför at på krigsorganisationens krav 126 127

samt på de nya uppgifter den ändrade beredskapssituationen stäer. sutigen kan man vä konstatera, och jag gör det med ett bekagande, att förespråkarna för stordrift och samordning fått vissa fördear före "decentraisterna" i och med att den sutiga organisationen i vissa väsentiga dear kom att omfatta principer om garnisonssamordning. Jag har en stark aversion mot påtvingade giftermå och jag anser att en ytterigare utvecking av garnisonstankarna kan föra ti icke önskvärda resutat som t ex brister i fackkunskap och därmed inkompetent edning. En okritisk fortsatt samordning fjärmar fredsorganisationen från krigets krav. En sutösning i Karskrona motsvarande den i Göteborg kan jag därför b a av dessa skä inte anse motiverad. WIRENS REDERI AB/ RUNE NILSSONS REDERI AB Utför aehanda transportuppdrag ti sjöss Tfn 0911-18 000 941 00 PTEA ERNST NYMANS HERREKIPERING 128 Etaberad 1 890 Erbjuder at i uniformer och tibehör för Kung. Fottan John-Erik Jansson Ronnebyg. 39 : 371 00 Karskrona : Tfn 0455-102 98 Kvaificerad persona, kvaificerad utbidning för miitära uppdrag Huvudkontor: Sehstedtsgatan 11 Box 27326 102 54 Stockhom Teefon 08-65 96 00 129

Ericsson i försvarets tjänst Ericsson Radio Systems har fuständigt kunnande inom områdena sensorsystem, kommunikation, edningscentraer och fygeektronik. stora satsningar på ett område ger tekniska andvinningar på ett annat. Därför kan vi satsa stort. Ti godo för den som behöver hea system. Men också för den som vi ägga pusset sjäv. ERICSSON RADIO SYSTEMS AB FÖRSVARSPRODUKTER 16380 STOCKHOLM TEL: 08-7570000, TELEX: 13545 BOX 1001, 43126 MÖLNDAL TEL: 031-671000, TELEX: 20905 ERICSSON ;e ~J~ ~ m ~ Ledamoten NILS EKLUND Nis Ekund är överseöjnant vid Kusartierie. Han har b a vari kurschef vid MHS och bach vid CK. Nu är han chef för produktionsedningsavdeningen i marinstaben. Nya stridsuppgifter ti Ka-förband; semantisk ordek eer verkigt behov? Uppgifter då och nu De stridsuppgifter som vi idag stäer ti Ka-förband är i stort samma som användes redan på 40-taet. Grundäggande bestämmeser återfinns i Fätregemente för Kustartieriet (FRKA). Ett regemente som i väntan på att marinens gemensamma taktiska regemente ska faststäas fortfarande gäer, men som av naturiga skä atmer säan används i taktisk utbidning. Taktik och framförat hotbiden har ändrats sedan FRKA skrevs. Tidigare var angriparen i huvudsak " endimensione'', dvs ett överskeppningsföretag riktat mot oss var sjöburet. Dagens och morgondagens angripare utnyttjar nu för sina amfibieoperationer såvä vattnet som uften för att föra över styrkor ti eer mot Ka-försvarande områden. Det är naturigt att vi tidigare inriktade våra vapensystem mot det hot som den sjöburna angriparen utgjorde. De oika sjöfrontssystemen hade sina vä definierade uppgifter i striden. Man fick en bindning mean vapensystem och uppgifter, som var reevanta, men egentigen endast för de vapensystem som då fanns och då kunde sättas in mot angriparen. Det förefaer emeertid, som om stridsuppgifter ti dagens förband i stor utsträckning fortfarande är beroende av vapensystemets utformning och arvet och i mindre omfattning av det syfte, man vi uppnå med striden. Knytningen ti vapensystem är mest påfaande vid avvärjningsuppgiften. Förband som innehåer kombinationen minor och artieri eer robot får automatiskt denna uppgift. Detta kan i vissa fa eda ti absurditeter. Avvärjningsuppgift - att bryta fiendens anfaskraft eer hindra honom att genomföra viss verksamhet - ges exempevis ti ett rörigt spärrkompani därför att förbandet innehåer min- och robotkomponent. Om förbandet verkigen kan ösa uppgiften har adrig ifrågasatts. Med nuvarande terminoogi ska uppgiften egentigen också stäas ti det kommande amfibiekompaniet. Ett förband som innehåer några "enstaka" robotar och minor. Ett av våra kraftfuaste förband - 12 cm kabatajonen - får däremot idag uppgiften att försvåra, dvs att tifoga fienden föruster så att han tvingas begränsa sina uppgifter. Detta av gamma hävd, för artieriförband ska ha denna uppgift! Ovanstående exempe visar på probemet. stridsuppgifterna är avhängiga vapensystemet och inte syftet med striden och är egentigen ganska oogiska. Frågan är om det finns ett verkigt behov av nytänkande, eer om vi ska ha det som tidigare, dvs om exempevis de tre väsentigaste sjömåsuppgifterna 131

ska ha innebörd och syfte enigt nedan ~ avvärjningsuppgift ges ti sammansatta förband som innehåer min- och artieri/robotkomponent. (Syftet att bryta fiendens anfaskraft, hindra honom att.... ) ~ försvårauppgift ges ti artieri- och robotförband och minförband. (Syftet att tifoga fienden föruster så att han tvingas begränsa sin verksamhet) ~ hindrauppgift ges ti minförband. (Syftet att tifoga fienden sådana föruster att han tvingas avbryta sin verksamhet). stridsuppgifter och stridssätt Striden förs med ett bestämt syfte. Detta anges med en stridsuppgift. stridsuppgifterna kan och bör ösas på oika sätt, genom oika metoder ~ nämigen stridssätt. I armen är sammanhanget stridsuppgift ~ stridssätt noga utrett och regerat (AR 2 3:31~35). Hos oss i marinen är en sammanbandning mean exempevis stridssättet avvärjningsstrid och uppgiften att avvärja vanig. Och hur många gånger har inte kustjägarförband givits uppgift att anfaa, som ju är ett sätt att föra striden och inte någon stridsuppgift! Det kommer inte att bi enkare i framtiden, då amfibieförbanden kommer att tiföras krigsorganisationen. Vi ska då också kunna genomföra fördröjningsstrid i skärgård. Mot bakgrund av det nya tvådimensionea hotet, ny syn på edning av förband, nya tikommande förbandstyper, ökad samverkan med armestridskrafter samt naturigtvis förhåandet att enheter ur armen i stor utsträckning ingår i Ka-förbanden finns mycket som taar för, att vi bör ta ti oss det bästa av ar- mens synsätt avseende sammanhanget stridsuppgift ~ stridssätt och uppgiftsformuering. Förhåandet, att syftet med en stridsuppgift om möjigt bör vara uttryckt på samma sätt inom hea försvarsmakten, taar också för detta. stridsuppgiften måste vara koppad ti ett bestämt syfte. Des för att chef som stäer uppgiften härigenom entydigt ska kunna taa om vad han vi ha gjort, des för att mottagande chef ska veta vad som förväntas av honom. Dessutom måste uppgiften vara städ så att understäd chef har möjighet att ösa den. Detta är grundäggande. Andra faktorer att överväga är o avvärjnings- och fördröjningsstrid för Ka-förband (framförat i skärgårdsterräng) påminner i mångt och mycket om armens sätt att genomföra striden. Varför då inte använda sig av samma terminoogi ~ oberoende av viket medium fienden tränger fram inom/på? o uppgifter som är överfödiga (dvs andra uppgifter taar bättre om syftet med striden) bör rensas bort ~ även om de är gama och invanda. En värdering av ovanstående ingångsvärden ger b a vid handen att Ka-förbanden kan och bör ha samma stridssätt som armeförbanden. stridssätten (metoder för att ösa stridsuppgiften) bir då för Ka-förbanden o avvärjningsstrid o fördröjningsstrid o anfa o försvar Avvärjningsstrid är ett kompext integrerat stridssätt som kräver "sammansatta" förband. Fienden ska hindras att tränga fram genom ett visst område såvä på (som under) vattnet, på marken och i uften. Avvärjningsuppgiften bir en "totauppgift". Avvärjningsuppgift kan därför bara ges ti högre förband och batajon. Dessa förband är de enda som har förmåga att ösa den kompexa uppgiften. Fördröjningsstrid däremot ~ dvs att vinna tid och/eer titvinga fienden föruster ~ ska även ägre förband kunna genomföra. Fördröjningsstrid ingår som en de av avvärjninggstriden. stridssätten kan kombineras på oika sätt. Avvärjningsstrid genomförs som fördröjningsstrid, anfa och försvar. Fördröjningsstrid genom anfa och försvar. Av bid 4 framgår sambandet mean stridsuppgiften och sätt att föra striden. Samtiga uppgifter som avser sjömåsstrid och insats med markstridsförband framgår av biden. stridsuppgifterna knyts ti stridssätten. Uppgiften att exempevis avvärja innebär att striden ska genomföras som avvärjningsstrid. Chef som får avvärjningsuppgift genomför sin avvärjningsstrid som fördröjningsstrid, anfa och försvar. De stridsuppgifter ~ syftet med striden ~ han i sin tur ger sina understäda chefer beror på äge, förbandssammansättning och det sätt han avser att föra striden. Rent principiet kan en batajonschef utnyttja samtiga stridsuppgifter i bid 4 ~ förutom en. Avvärjningsuppgiften. Den kan bara ösas av batajon och högre förband. Tidigare har påvisats den nuvarande knytningen mean stridsuppgift och vapensystem. Ti viss de finns bindningar kvar. Det är ju ändå vapensystemets kapacitet som avgör syftet med en insats mot fienden! Innan jag närmare går in på de uppgifter som ämpigen kan stäas ti oika Ka-förband kan två exempe på avvärjningsstrid vara av intresse. I utkastet ti det nya taktiska regementet för kustartieriet (TR:KA) finns några gama, beprövade och grundäggande moment som beskriver grunderna för Ka-förbandens taktiska utnyttjande o Ka-förbandens förstahandsuppgift är att avvärja fiendens framträngande mot och genom skärgård. o Om fiendens anfaskraft inte kan brytas i havsbandet ska hans fortsatta framträngande genom skärgården fördröjas och därefter avvärjas innan han når hamnar och urastningsområden på fastandet. o strävan är att utkämpa striden i havsbandet i samverkan med... AR 2 terminoogin vid avvärjningsstrid översatt ti Ka-förhåanden och andemeningen i momenten ovan visas i bid och 2. I första faet (bid ) genomför den fasta spärrbatajonen sin avvärjningsstrid i havsbandet. Fördröjningsområdet är området från artieriporte fram ti avvärjningsområdet. Eventue fördröjningsstrid på "insidan" av spärrbatajonens avvärjningsområde genomförs av tikommande amfibieförband. I fa två (bid 2) genomför amfibiebatajonen fördröjningsstrid utefter HU VUDLEDEN fram ti avvärjningsområdet vid D NÄS ~C ÖN, där fienden sutigt ska hejdas. 132 133