Att stiga över tröskeln rapport från en FoU-cirkel Anna Engkvist Helle Wijk November 2008
Bakgrund På initiativ av samrådsgrupperna för FoU i Väst/GR startade planeringen av en FoUcirkel kring miljöns betydelse i januari 2008 för personer verksamma inom socialtjänst, social omsorg samt hälso- och sjukvården. Syfte Syftet med cirkeln var att ge möjlighet att fördjupa insikterna om betydelsen av hur mottagandet utformas. Ytterligare ett syfte var att bidra till metodutveckling vid arbetsplatsen. Målgrupp Medarbetare och chefer som arbetar med att förbättra och utveckla mötet med människor som besöker verksamheter för vård och omsorg eller socialtjänst. Deltagare i FoU-cirkeln 14 personer Alla kvinnor En yngre person En chef Olika yrkeskategorier, majoriteten från vårdområdet, tre från socialtjänsten Cirkelledare Anna Engkvist, utvecklingsledare i Göteborgs Stad Centrum Helle Wijk, universitetslektor vid Sahlgrenska Akademin, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Metod Vi valde tidigt under planeringen att använda FoU-cirkeln som metod för kunskapsfördjupning, vilket bygger vidare på studiecirkelformen, en unik form för kunskapsinhämtning som utvecklats inom Sverige: Studiecirkelformen Varje år ansluter sig tusentals människor i Sverige till någon form av studiecirkel som är en unik 100 årig form för kompetenshöjning och fördjupning i Sverige. För att information skall omvandlas till kunskap behöver människor läsa, fundera och diskutera. Detta är de tre byggstenarna i en studiecirkel. Att formen för detta projekt är studiecirkelns kommer sig alltså av att strukturen i en sådan utgör ett bra angreppssätt för att närma sig ett ämne. Studiecirkelns idé är just ett intressestyrt lärande med stort mått av självstyrning samtidigt som det kan vara skönt att ha en hjälpande struktur när man närmar sig materialet. Målet är att erbjuda en möjlighet att diskutera frågor kring design och miljö och få ämnet belyst ur olika synvinklar. 1
Oscar Olsson grundade i början av 1900-talet studiecirkeln som studieform och redan 1942 beskrev han själv cirkelstudier med orden: Det nya och karakteristiska i den folkliga studiecirkeln är att de kunskaper som inhämtades verkligen angick en, att de kom till användning och fick omedelbar tillämpning i det dagliga livet och arbetet, det personliga och det sociala. Lektioner och undervisning undanträngdes till ett blygsammare utrymme till förmån för de aktiva självbildningsmetoderna, bokläsningen och det naturliga samtalet eller diskussionen. Kunskapstillägnandet blev således i allra högsta grad personligt och aktivt sökande i stället för passivt anammande av andras färdiga uppfattningar om fakta och åsikter. (Den första studiecirkeln, 1942) Det är viktigt att notera att det finns en inneboende frihet i studieplanen vilket motsvarar en av idéerna med just studiecirkel som utbildningsform. En studiecirkel består inte av en lärare och elever och kan inte jämföras med traditionell skolundervisning. Istället ligger styrkan i studiecirkeln i att gruppen tillsammans utformar sin agenda och att alla deltar och bidrar lika mycket. Det kan sägas vara en friare form för studier i och med att deltagarna tillsammans beslutar vad man vill lägga fokus på. Studiecirkelledaren har vissa sammanhållande uppgifter och ska bl.a. se till att alla deltagare tar del i lika stor utsträckning och att alla får nödvändig information. En studiecirkel utmärks alltså av att deltagarna själva kan påverka inriktningen. Deltagarnas ansvar Bygger på aktivt deltagande Möjlighet att påverka innehåll och målsättning Inga förkunskaper men intresse för ämnet Ingen kunskapskontroll. I alla cirklar finns en person som åtar sig uppgiften att vara cirkelns ledare. Det är en mycket informell ledarroll och skall på inget sätt jämföras med en traditionell lärares. Men cirkelledaren har en rad sammanhållande uppgifter och också ansvaret för att alla i gruppen kan göra sig hörda och ta del. Cirkelledarens ansvar Förbereder Tillhandahåller material Instruerar Leder diskussioner Sammanfattar Handleder Aktiverar Administrerar 2
Genomförandet av FoU-cirkeln Tillfälle 1 Presentation Förväntningar - innehåll - metod - klimat - verksamhetens förväntningar - vad är Ok att prata om Upplägg Kollegial granskning/deltagande intervju Metod genomgång: Stödlista för observationsstudier i vård och omsorgsmiljöer Studiebesök Inbjudna ämnesexperter Litteratur Reflektioner och återkopplingar Hemläxa : Besök en attraktiv miljö (hotell, SPA, restaurang eller dylikt) och nedteckna Dina intryck Läs boken Rum för god omvårdnad Tillfälle 2 Återkoppling av hemläxan i storgrupp Föreläsning med efterföljande diskussion Forskningsrön från vårdsektorn kopplat till miljö samt stödlistan för observationer av miljön Helle Wijk Planering av observation av varandras arbetsplatser. Indelning i 4 grupper efter önskemål och geografisk hemvist Hemläxa: Besöka varandras arbetsplatser och göra observationer. Tillfälle 3 Återföring gruppvis av hemläxan för hela gruppen Föreläsning med efterföljande diskussion Erfarenheter av ombyggnation av socialkontor Anna Engkvist Presentation av möjlighet till studiebesök inom psykiatrin SU och Vårdcentralen Kungshöjd. Två exempel på nybyggnationer inom öppen- och slutenvård. Indelning efter intresse. 3
Tillfälle 4 Återföring gruppvis av hemläxan för hela gruppen Magnus Carlstrand arkitekt och Ola Sjöholm kirurgsjuksköterska visar bildspelet Med andra ögon med efterföljande diskussion Tillfälle 5 Återföring gruppvis av hemläxan för hela gruppen Uppsummering av deltagarnas erfarenheter av studiecirkeln i jämförelse med förväntningar Cirkelledarnas reflektioner - Obalans mellan vård och omsorgsbakgrund påverkar innehållet Svårt att leda och dokumentera processen parallellt Hur gick det sen? + Enkel metod med mycket potential Genialt att bygga på både evidens- och erfarenhetsbaserad kunskap Deltagarstyrt med ett starkt patient/klientfokus Lätt att engagera ämnesexperter externt att bidra till ett ämne som intresserar dem Blandade professioner och miljöer Bra med erfarenhet av att leda grupper Bra arrangemang och praktisk support Cirkeldeltagarnas reflektioner Muntlig utvärdering gjordes vid sista cirkeltillfället i form av gruppdiskussion. Till hjälp för diskussionen användes de förväntningar som deltagarna initialt tog fram vid cirkelstarten. Under samtalet framkom bland annat följande reflektioner: Granskningen av min arbetsplats har gjort att jag ser på arbetsplatsen med nya mer positiva ögon. Jag har fått ut mycket av att vara granskare av andras arbetsplatser. 4
Jag har fått mycket ut av cirkeln. Jag ångrar inte att jag var med. Samtidigt hade jag till en början andra förväntningar, men så här på slutet är jag ändå mycket nöjd. Saknade till viss del bemötandefrågan. Mycket har fokuserat på den fysiska miljön. Jag har fått en massa praktiska tips. Hade hoppas att vi hunnit prata om telefonkultur. Cirkel har varit mycket kostnadseffektiv. Upplägget med granskningar och studiebesök har gett mycket kompetens och kunskap i relation till vad deltagandet har kostat i tid och pengar. Referenslitteratur Engkvist, A.(2008). Uppföljning besöksarena. Rapport 2008. Göteborgs stad Centrum. Målarmästarna. (2007). Rum för god omvårdnad. Göteborg. Wijk, H. (2004). Red. Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund:Studentlitteratur. 5
Fysisk och psykosocial miljö Vad kännetecknar en fysisk och psykosocial miljö där man kan uppleva välbefinnande? Med fysisk vårdmiljö avses här rummets utformning i hemmiljö, dagvårdsverksamheter särskilda boenden och olika sjukhusmiljöer. Psykosocial miljö avser sociala faktorer i ovan nämnda miljöer och dessa faktorers influenser på personers beteende och/eller sinnesstämning och innehåller enligt Edvardsson (1) följande fem aspekter: 1) upplevelser av välkomnande, att känna sig välkommen genom att uppleva sig vara väntad, sedd och inbjuden; 2) upplevelser av att se och bli sedd, att kunna se och samtidigt bli sedd av personal och inte uppleva en invasion av sin privata sfär från andra patienter, 3) upplevelser av en generositet, att uppleva en generositet genom att ha möjlighet att få och ge det lilla extra, 4) upplevelser av ett lugn, att uppleva ett lugnt tempo där personalens stressfria tempo signalerar tillgänglighet och där man kan följa sin egen personliga rytm, 5) upplevelser av trygghet/säkerhet, att känna sig trygg och säker genom att veta vad som sker eller att tillförlitligt lämna sig själv eller sin närstående i trygga händer hos kompetent personal (1). Besök en arbetsplats inom vård eller omsorg. Observera vad som händer, hur människor rör sig och interagerar med varandra. Registrera även Din egen känsla av att vistas i miljön. Använd motstående sidas stödlista för Dina observationer. 6
Stödlista för observationsstudier i vård och omsorgsmiljöer Plats: Datum: Fysisk miljö Miljön är lättillgänglig Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Färgsättningen är behaglig och tydlig Ljussättningen är tydlig och stödjande Det är lätt att orientera sig Inbjudande mötesplatser Psykosocial miljö Man känner sig välkommen Man upplever att bli sedd Upplevelsen av generositet, att ge det lilla extra Upplevelsen av ett lugnt tempo Upplevelsen av trygghet och säkerhet Egna reflektioner: 7