ATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER

Varför har köttet hamnat på på tapeten?

Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock Research Institute

Drivkrafter och Trender

Drivkraft: 1. Högre inkomster = mer kött Kött 160 140 konsumption 120 total (kg/cap & yr) 100 New Nya Zeeland Zealand Luxemburg USA & Australien Australia Brasilien Brazil Germany Tyskland Sweden 80 Sverige Norway 60 Norge Japan 40 Kina China 20 Indien India 0 Inkomst GDP per cap (US $/cap & yr) 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 (FAOSTAT 2011, UNSTAT 2011)

Drivkraft: 1. Högre inkomster = mer kött Kött 160 140 konsumption 120 total (kg/cap & yr) 100 New Nya Zeeland Zealand Luxemburg USA & Australien Australia Brasilien Brazil Germany Tyskland Sweden 80 Sverige Norway 60 Norge Japan 40 Kina China 20 Indien India 0 Inkomst GDP per cap (US $/cap & yr) 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 (FAOSTAT 2011, UNSTAT 2011)

Drivkraft: 1. Högre inkomster = mer kött Kött 160 140 konsumption 120 total (kg/cap & yr) 100 New Nya Zeeland Zealand Luxemburg USA & Australien Australia Brasilien Brazil Germany Tyskland Sweden 80 Sverige Norway 60 Norge Japan 40 Kina China 20 Indien India 0 Inkomst GDP per cap (US $/cap & yr) 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 (FAOSTAT 2011, UNSTAT 2011)

Drivkraft: 2. Ökande befolkning 3. Mer urban Populat tion (mill lions) 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Global befolkningsutveckling g 1950 2050 Urban least Urban developed least lessdeveloped Urban developed Urban develope Rural least Rural developed least less Rural developed less d developed Rural develope 1950 1960 1970 1980 1990 2000 0 2010 0 2020 0 2030 0 2040 0 2050 0 (UN 2010, 2011, Medium Projection)

Trend: Per capita konsumtion, 1960 2050 Kött Mjölk ( kg / capita & år) 250 200 150 ( kg / capita & år) Projections (kg/capita/year) 120 90 60 30 Projections 100 50 0 Meat consumption n (kg/capita/year) 1960 1970 1980 1990 20000 20100 20200 20300 20400 20500 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Milk consumption 0 Developed World Developing countires countries (FAOSTAT 2011, Alexandratos 2006, 2009)

Trend: Per capita konsumtion, 1960 2050 120 Kött ( kg / capita & år) 250 Mjölk ( kg / capita & år) Meat consumption n (kg/capita/ /year) 90 60 30 0 1960 1970 1980 1990 2000 0 Developed countires 2010 0 Projections 2020 0 2030 0 2040 0 nsumption (kg/capita/ /year) Milk co 200 150 100 50 0 1961 2007 2050 0 Sverige 1960 1970 1980 1990 Kött 50 80 kg/år Mjölk 300 World 360 kg/år 2000 Projections 2010 2020 2030 2040 Developing countries 2050 (FAOSTAT 2011, Alexandratos 2006, 2009)

Trend: Köttdominans produktion, 1960 2050 Production 250 Projections ( million tons ) ) 200 Bovine Pig Poultry 150 ( 100 50 0 19 960 19 970 19 980 19 990 20 000 20 010 20 020 20 030 20 040 20 050 (FAOSTAT 2011, Alexandratos 2006, 2009)

Trend: Globaliserad li produktion

En global foderomvandlare Danmark (2008) Import Sojakakor 0 1 % 1 10 % 10 25 % 25 100 %

En global foderomvandlare Danmark (2008) Import Sojakakor 0 1 % 1 10 % 10 25 % 25 100 % Export Griskött 0 1 % 1 10 % 10 25 % 25 100 %

Köttproduktion och export i Brasilien 1960 2007 30 Produktion & Export (miljoner ton) 25 20 Köttproduktion nationell konsumtion 15 Nötkött export 10 5 0 Griskött export Fågelkött export 1960 1970 1980 1990 2000 (FAOSTAT 2011)

Verkan?

Verkan? Miljö & Hälsa

Verkan: Djurtyp och system avgörande Produktionssystem foder markanvändning Bete Mixed Intensiv Mixed Intensiv Bete Grönfoder Spannmål Idisslare Nöt, get, får kött & mjölkprodukter Restprodukter Enkelmagade djur Gris & fjäderfä kött & ägg

Verkan: 1. Ökad yta för animalieproduktion 100% Global markförändring 1700 2000 Wildlands 80% Seminatural 60% 40% 20% Dense Settlements Villages DU Urban areas Rangelands Croplands 0% 1700 1800 1900 2000 (Ellis et al 2010)

Avskogning i Brasilien (Wassenaar et al 2007)

Verkan 2. Ökad vattenförbrukning Transpiration Evaporation (Peden 2006) (Rockströ öm) < 10% Dricksvatten, underhåll & industri > 90% Grödor & gräs på betesmark

Ökad vattenbrist i världen (Molden 2007)

Verkan: 3. Biologisk mångfald, + & Hög biodiversitet Låg biodiversitet

Verkan: 4. Utsläpp växthusgaser från animalieproduktion Foderproduktion Processer & transport 7% 1% Markanvändning & förändrad markanvändning Animalieproduktionen upp till 18 % av 25% totala utsläppen av 36% växthusgaser! Jäsning till följd av matsmältning Gödselhantering 31% (Steinfeld et al 2006)

Verkan: 5. Bruten näringscykel (Mooney 2011)

Verkan: 6. Fetma och sjukdomar 2 miljarder överviktiga?? Hjärt och kärlsjukdomar, cancer Spridning av sjukdomar från djur till människor

Bara problem?

Positivt: 1. Sysselsättning och ekonomiskt värde I södra Afrika och Sydasien 900 miljoner småbrukare beroende av djurhållning 60% av extremt fattiga stor del inkomsten djurhållning Gödsel, dragkraft, kapital, försäkring mot katastrof. Globalt 40 % av värdet jordbruksproduktion

Positivt: 2. Näringsvärde Globalt 17 % konsumtionen av kalorier 33 % konsumtionen av protein Näringsvärde Mental och fysisk utveckling barn i utvecklingsländer fortfarande stort problem Mikronäringsämnen t.ex. kött vs. järnbrist

Parallella verkligheter Hög konsumtion Stort utbud Industri Effektiv produktion Monokultur Orsakar hälsoproblem Sluta äta animalieprodukter Låg konsumtion Begränsat utbud Överlevnad småbrukare Ineffektiv produktion Biodiversitet Förbättrad hälsa Välja bättre produkter Producera miljövänligare

Tack! mats.lannerstad@sei-international.org international.org ILR