Kritiska vänner online (KVOL)

Kritiska vänner online (KVOL) Sammanfattning Umeå universitet erbjuder i dag via UPC pedagogiskt stöd när det gäller nätbaserad utbildning i form av kurser, seminarier och verkstäder. På institutionsnivå håller det på att växa fram ett nätverk av IKT- coacher vars funktion är att stötta lärarna i användningen av IKT i sin undervisning. För att ytterligare bredda stödet till undervisande lärare utvecklade UPC en modell på en tredje nivå: Lärare stödjer lärare. Genom att ta del av de erfarenheter som gjorts när det gäller Peer Review, Peer Observation i främst Storbritannien och begreppet Kritiska vänner i Sverige och Norge, har UPC utformat en observationsmodell direkt inriktad mot nätbaserad undervisning och s.k. Blended Learning. Vi kallar modellen KVOL Kritiska vänner online. Modellen är utformad för att ge både den som blir observerad och den som utför observationen möjlighet till reflektion, gemensam förståelse och konstruktiv feedback. Med andra ord är modellen minst lika givande för den som utför observationerna av undervisningen som för den som blir observerad. Det är dock den som blir observerad som har full kontroll över både vad som ska bli observerat, vem som ska utföra observationen och vad som ska hända med resultatet. Modellen introducerades för IKT- coacherna vid Umu vid ett lunchseminarie. IKT- coacherna har en unik möjlighet att sprida, utveckla och utvärdera modellen. Modellen är utformad att kunna användas av alla lärare som använder någon form av IKT i sin undervisning. För att nå ut till så många lärare som möjligt är modellen publicerad på Viper Virtuell pedagogisk resurs. UPC kommer också att erbjuda utbildningstillfällen via UPC:s kursutbud under hösten 2010. Introduktion Många lärare är nya för nätbaserade kurser och ovana att bedriva utbildning med hjälp av t.ex. lärplattformar. Det faktum att de själva inte varit studenter i liknande miljöer eller är ovana vid webben överhuvudtaget, gör att det finns ett behov av att få ta del av andras erfarenheter och råd när det gäller planering, utförande och utvärdering av nätbaserade kurser. Även om många moment direkt relaterar till hur undervisning på Campus fungerar kan tekniken som används i undervisningen skapa ett extra lager av komplexitet för läraren. Hur och när kursen ska planeras, hur examinationen ska genomföras, hur kommunikationen i kursen ska fungera är några av de många frågor som en ny nätlärare ställs inför. Universitetspedagogiskt centrum erbjuder konsultation och utbildning inom högskolepedagogik och användning av IKT i form av kurser, kortare verkstäder och webbresurser i form av Viper - Virtuell pedagogisk resurs. Även om centrala resurser är nödvändiga, har lärarna uttryckt ett behov av lokalt stöd ute på institutionerna. Därför har ett nätverk av lärare och administrativ personal som

vill fungera som stöd inom användning av IKT bildats. Nätverket kallas för IKT- coacher och samordnas av UPC. En viktig fördel med IKT- coacherna är att de är väl insatta i den egna institutionens organisation och undervisningskultur. Ur lärarens perspektiv erbjuds alltså ett centralt stöd för pedagogisk utveckling av UPC, men också lokalt stöd i form av IKT- coacher. För att ytterligare stötta lärarnas ambitioner att utveckla sin undervisning behövs en tredje nivå där lärare stöttar lärare. I dag planeras och genomförs många kurser av en grupp lärare. I vissa fall sker en naturlig utveckling av kurserna genom diskussioner mellan de lärare som genomför kursen. I andra fall så ligger ansvaret för kursens utveckling ensamt på den kursansvarige och övriga lärare ansvarar bara för enskilda moment som ingår i kursen. UPC vill erbjuda en modell för kursutveckling som långsiktigt leder till högre kvalitet av användningen av IKT vid Umeå universitet, där enskilda lärare tillsammans samarbetar utifrån egna frågeställningar och problem i anknytning till nätundervisning. Den förväntade effekten av en sådan modell är en ökad kunskapsspridning och reflektion mellan lärarna gällande nätbaserad undervisning och därigenom en högre kompetens bland Umeå universitets lärare när det gäller användning av IKT i utbildning. Observation av undervisning Gunnar Handal ska ha sagt följande: Att ge och ta kritik är en dygd inom universitetsvärlden. Men kritik av undervisningen är ett tabu jämställt med kritik av den personliga hygienen 1. Orsaken till denna hållning härleder han till det faktum att många lärare har en ganska kort eller obefintlig pedagogisk utbildning och att det inte är rimligt att universitetslärare/forskare utvecklar en dubbel professionalitet. Han hävdar i sin rapport kritiske venner (1999) att genom att ta tid för kollegiala samtal om undervisningen, så kan lärarna tillsammans utveckla undervisning där de själva känner delaktighet, förstår och värdesätter processen. Han är också väl medveten om det motsatsförhållande som orden kritik och vänskap innebär. Han påpekar dock att kritik inte ska tolkas som negativ kritik, utan mer i termer av konstruktiv feedback. Vänskap betyder i det här sammanhanget att det finns ett förtroende mellan observatör och den som blir observerad. Så här kan man sammanfatta relationen mellan de två parterna: Personen som observerar vill dig väl Personligt förtroende för den som ska observera, den har integritet Tilltro till observatörens kompetens Observatören har en förpliktelse att analysera Båda parter får en möjlighet att förstå tillsammans Fokus bör ligga på studenternas lärande, snarare än lärarens prestationer. 1 http://www3.lu.se/info/lum/lum_02_01/08_handal.html

Genom att dela planering, undervisning och utvärdering med en kollega så gör båda parter värdefulla lärdomar när de tillsammans utforska lärprocessen (Dahlgren m.fl. 2006). Modellen för kritiska vänner har använts i Sverige inom alla utbildningsnivåer. I Storbritannien och Irland har begreppet Peer Observation tidigare använts för kvalitetskontroll av undervisningen. 1999 uppmuntrade Quality Assurance Agency användningen av Peer Observation i högre utbildning för att underlätta kvalitetsgranskningen av högre utbildning. På senare år har flera utvecklingen gått mot att Peer Observation enbart ska användas för intern utveckling av undervisningen och inte som en metod av extern bedömning av undervisningens kvalitet (Bennet & Barp, 2008). Med andra ord har fokus förflyttats från extern kvalitetskontroll till intern utveckling av undervisning. Observatörens förhållande till den som observeras är av stor vikt. Det är viktigt att de är varandras likar för att gemensam reflektion ska komma till stånd. Gosling (2002) visar i ett enkelt diagram skillnaden mellan modeller för utvärdering-, utveckling- och Peer Review. Modellen där observatör och den som observeras är jämlikar är den enda modell där tanken på utveckling av undervisning kommer före yttre värderingar från t.ex. ledning, experter eller arbetsgivare gällande lärarens prestationer (McMahon m.fl. 2007). Tabell: Gosling (2002)

Shirley Bennet och Donatella Barp (2008) hävdade i sin artikel Peer observation - a case for doing it online att det var dags att börja använda Peer Observation inom nätbaserad undervisning. De menar att användningen av t.ex. lärplattformar har speciella förutsättningar där tekniken skapar ett extra lager av komplexitet som inte återfinns i den campusbaserade undervisningen och där frågor om vad som kan observeras online, hur observationsprocessen ska organiseras och vilka förväntningar man kan ha på den processen. Shirley Bennet och Patrick Lynch vid University of Hull skapade en modell för att stödja Peer Observation i deras lärplattform vilket de kallar COOL - Collaborative Observation On-Line. De har tillämpat sin modell vid University of Hull och kopplat modellen ganska hårt mot deras lär- och samarbetsplattform Sakai. Utvärderingar har gjort som visar att modellen fungerar, men att lärarna hellre söker sig till de pedagogiska konsulterna än till sina kollegor. Detta resultat väcker åter igen frågor om vem ska observera, vad som ska observeras och vad som ska hända med resultatet. KVOL Kritiska vänner online Kritiska vänner är som vi tidigare konstaterat inget nytt begrepp inom högre utbildning, men användningen av modellen inom nätundervisning är inte särskilt utbredd. UPC utgick ifrån den modell som utvecklats vid University of Hull, men har anpassat den efter lokala förhållanden här vid Umeå universitet, där vi beaktade den modell som bygger på Gunnar Handals begrepp Kritiska vänner. Det innebär att vi vill lägga den kontrollen över processen till den som ska bli observerad. Det innebär att personen som vill bli observerad bestämmer vad som ska observeras, vem som ska observera och vad som ska hända med resultatet av observationen. Vi har döpt vår modell till KVOL - Kritiska Vänner Online. Syftet med modellen är att med hjälp av en kritisk vän betrakta och reflektera över olika aspekter av nätundervisningen i för att utveckla kvaliteten på undervisningen. Den som observerar får samtidigt tillfälle att reflektera över sin egen syn på nätundervisning. Som stöd för observationerna har vi utarbetat ett antal protokoll som kan fungera som stöd planering, genomförande och utvärdering av observationen. Denna formalisering baserar vi på erfarenheter från COOL- modellen. Syftet med formulären är i första hand att avgränsa och förtydliga vad det är som ska observeras. Modellen är flexibel och fungerar både på hela kurser och på enskilda moment liksom på kurser där IKT används på Campuskurser (Se bilaga 1). Den som vill bli observerad väljer ut och frågar någon person som den har förtroende för. Den personen kan vara: En kollega i samma korridor En kollega på samma institution En kollega från en annan institution En person från en annan fakultet Personen kan vara en person som de har förtroende för både när det gäller integritet och kompetens, vilket skulle kunna inkludera en IKT- coach. Det viktiga är att den som ska bli observerad som utför valet av observatör.

Som vi tidigare påpekat är denna process dubbelverkande. Den om observerar lär sig ofta lika mycket av observationen som den som bli observerad. Genom konstruktiv feedback och gemensam reflektion skapas: En möjlighet att utveckla undervisningen En grund för samarbete med andra lärare Nya perspektiv på den egna undervisningen och den egna lärarrollen. Utvecklande för både den som blir observerad och den som observerar. Introduktion av KVOL vid Umeå universitet Metoden testades i ett första steg internt på UPC. Två lärare bildade par och den ene fick instruktioner av den andre gällande vad som skulle observeras i en Flexkurs. Kursen gick alltså delvis på nätet och delvis på Campus med fysiska träffar. Observationen utfördes efter modellen KVOL. Enbart den nätbaserade delen granskades. Observatören gav feedback utifrån de fastställda målen med observationen. Feedback gavs efter observationens slut, både i muntlig form, men också i form av en skärminspelning. Anpassningar gjordes av modellen baserat på dessa första erfarenheter. Upplevelsen från båda parter var att modellen hade tillfört ny kunskap och nya tankar om undervisningens upplägg och fick som resultat att den nätbaserade delen av kursen reviderades. KVOL- metoden introducerades sedan under en IKT- lunch den 24 maj 2010. Syftet att introducera modellen för IKT- coacherna var att de finns spridda ute på institutionerna och de kan därför fungera som spridare av metoden. Tanken är inte att IKT- coacherna automatiskt ska bli valda som observatörer av lärarna på sina institutioner, utan den är att IKT- coacherna kan hjälpa till att sprida och utveckla metoden. En redovisning gjordes av de erfarenheter UPC gjort av modellen. Flera lärare visade sig intresserad av att testa modellen i kommande kurser under hösten. För att nå ut till lärare vid UmU, så publicerades materialet även i nätresursen Viper (Virtuell pedagogisk Resurs). Där publicerades också en introduktionsfilm samt de digitala resurser och dokument som behövs för att börja använda modellen. Hur går vi vidare? Nätverket av IKT- coacher behövs för att använda, sprida och utveckla metoden. Nätverket erbjuder en plattform där vi kan dela erfarenheter med varandra om hur modellen fungerar och hur den kan förbättras. UPC kommer att bjuda in till seminarier där vi diskuterar och redovisar erfarenheter av modellen. UPC har redan börjat använda modellen internt och har som avsikt att fortsätta att sprida dessa erfarenheter. Under höstterminen 2010 kommer UPC att erbjuda en verkstad i utbildningsutbudet som är direkt inriktat mot användningen av KVOL för att stödja användningen och utveckling av metoden. Den verkstaden kommer att vara öppen för alla lärare. Jörgen Ivarsson Universitetspedagogiskt Centrum

Referenser: Bennett, Shirley and Barp, Donatella (2008)Peer observation - a case for doing it online, Teaching in Higher Education,13:5,559 570 Dahlgren, L.O, Erikson, B.E., Gyllenhammar, H, Korkeila, M, Sääf- Rothoff, A., Wernerson, A. & Seeberger, A. (2006): To be and to have a critical friend in medical teaching. Blackwell Publishing Ltd 2005. MEDICAL EDUCATION; 40: 72 78. Handal, Gunnar (1999). Kritiske venner - Bruk av interkollegial kritik innen universiteten, Nying, rapport nr 9. < http://www.isy.liu.se/nying/rapport/pdfs/rapp09.pdf> Hämtad Gosling, D. 2002. Models of peer observation of teaching. LTSN Generic Centre McMahon, Tim, Barrett, Terry and O'Neill, Geraldine (2007) Using observation of teaching to improve quality: finding your way through the muddle of competing conceptions, confusion of practice and mutually exclusive intentions, Teaching in Higher Education, 12:4, 499 511 Nätverk för IKT- coacher < http://www.upc.umu.se/natverk- for- ikt- coacher/> Viper Virtuell pedagogisk resurs <http://www.viper.upc.umu.se> Bilaga 1 Formulär för användning av KVOL