Framtidsplan 2013. med flerårsplan 2014-2015

Framtidsplan 2013 med flerårsplan 2014-2015 Kommunfullmäktige 17 september 2012

Innehåll FRAMTIDSPLAN 2013-2015, FÖR UTVECKLING OCH FRAMTIDSTRO.... 3 Inledning... 5 Verksamhetens förutsättningar... 6 STYRMODELL FÖR GNESTA KOMMUN... 6 FRAMTIDSPLANEN... 6 PLANERINGSPROCESSEN... 6 VERKSAMHETSSTYRNING... 7 ÖVRIGA STYRDOKUMENT... 8 EKONOMISK STYRNING... 8 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL 2011 2014... 11 Planeringsförutsättningar... 15 BOSTADSBYGGANDE OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING... 15 Ekonomiska förutsättningar... 16 FINANSIELLA MÅL... 17 SKATTESATS... 17 PROGNOS SKATTEINTÄKTER... 17 EFFEKTIVISERINGSKRAV... 17 FÖRBÄTTRINGSARBETE... 17 LÖNEÖKNINGAR... 18 HYROR... 18 PRISUPPRÄKNING... 18 VOLYMÖKNING... 18 DRIFTSBUDGETRAMAR... 18 RESULTATRÄKNING 2013-2015... 21 INVESTERINGAR 2013 2015... 22 EXPLOATERINGSBUDGET 2013 2015... 23 Bilaga 1 Investeringar per förvaltning... 24 2

Framtidsplan 2013-2015, för utveckling och framtidstro. Inför de kommande åren planerar vi för en fortsatt god utveckling i Gnesta kommun, en utveckling som vi från kommunens sida aktivt är med och formar. En del i denna utveckling är igångsatt sedan tidigare, exempelvis det jämställdhetsarbete som vi fått stor uppmärksamhet för. Andra viktiga frågor som är under utveckling är de satsningar som görs för, och tillsammans med, det lokala näringslivet. Vi har ett starkt näringsliv som har alla förutsättningar att bli än mer framgångsrikt, detta är en synnerligen prioriterad fråga då ett starkt näringsliv kan medföra ett gott serviceutbud för såväl boende som besökande, men också för att ett starkt näringsliv skapar förutsättningar för minskad arbetslöshet. Under kommande år tänker vi därför fortsätta att föra en aktiv dialog med företagen i kommunen för att ytterligare kunna fördjupa detta samarbete. Vidare så planeras det under kommande år ett antal spännande bostadsprojekt i kommunen, såväl villaområden som flerbostadshus diskuteras. Behovet av en ny översiktsplan är känt sedan tidigare, och arbetet med en sådan plan kommer därför snart att inledas. Liljedalshemmet kommer nu att renoveras till en betydligt högre standard. Detta är viktigt för såväl de boende och deras anhöriga, som för de anställda. Alla dessa förtjänar en bra miljö att bo och vistas i. Vidare så kommer vi i denna budget ta höjd för att starta ett gediget utvecklingsarbete i Gnesta centrum. Tydliga planer behöver arbetas fram i dialog med medborgarna i kommunen, och uppfräschningen ska inledas. Totalt planerar vi att investera över 30 miljoner kronor de kommande tre åren på gator, samt gång- och cykelvägar i kommunen. Till dessa investeringar vill vi dessutom arbeta fram en kommunövergripande cykelstrategi. Denna strategi är viktig ur ett miljöperspektiv såväl som ur ett tillgänglighetsperspektiv. Strategin ska utgöra ett verktyg i utvecklingen så att trafikmiljön, förutom att förskönas, dessutom blir tillgängligare och tryggare för fotgängare och cyklister. Miljöfrågorna är viktiga för oss, både klimatrelaterade frågor och värnandet av naturen. Förutom att arbeta för en gång- och cykelvänligare kommun så kommer kollektivtrafiken utvecklas med bättre busstrafik. Vi har också, genom att ansluta oss till Sekom - Sveriges ekokommuner, för avsikt att bredda vårt engagemang inom flera olika miljöområden. När det gäller våra yngre invånare så kommer vi att fortsätta fokusera på trygghet och kvalitet. Det ser ut som att barnen blir fler och fler i vår kommun, det är på många sätt glädjande och får tas som en intäkt för att Gnesta är en barnvänlig kommun. Dock så skapar denna utveckling en del utmaningar när vi har som politisk prioritering att värna om mindre barngrupper. För att möta denna utveckling på bästa möjliga sätt väljer vi därför bland annat att planera byggnation av en ny förskola som är tänkt att tas i bruk inom budgetperioden. Vi kommer också att satsa på en ordentlig teknikutveckling inom grundskolan för att ge eleverna bättre förutsättningar för lärande och ökad måluppfyllelse. En ytterligare investering som vi nu planerar in är anläggning av en ny sporthall. Denna nya sporthall ska, för att bli så funktionell som möjligt, planeras tillsammans med berörda föreningar. Trycket på halltider är stort, och har så varit under flera år. Barn, ungdomar och vuxna som på olika sätt vill engagera sig inom idrotten bör få skäliga möjligheter till detta. Att ha ett tillräckligt stort utbud av sporthallar för att tillmötesgå behovet måste ses som en viktig faktor för såväl folkhälsa som ur en attraktionsaspekt där vi som kommun gärna vill utgöra ett bra alternativ för barnfamiljer i regionen. 3

Dessa är några av de specifika satsningar och investeringar som planeras de kommande tre åren, till dessa kommer ytterligare satsningar att tillkomma framöver, inte minst i nämnderna där många förbättringsområden är definierade och det finns en stark vilja till förbättringar. För att lyckas med det kommunala uppdraget, att leverera en hög servicekvalitet till medborgarna, samtidigt som nya satsningar genomförs så krävs ständigt förbättringsarbete i verksamheterna. Resurser ska användas så effektivt som möjligt och medborgarnas behov måste stå i fokus. Med denna budget stakar vi ut färdvägen de kommande åren och visar vilken utveckling vi vill åstadkomma. Vi drivs av övertygelsen om att en redan fin kommun kan bli än mer framgångsrik. Med ordning i ekonomin, genomtänkta investeringar och siktet inställt på framtiden så är vi på rätt väg. Johan Rocklind (s) Kommunstyrelsens ordförande Gnesta kommun 4

Inledning Inför varje nytt år beslutas om Framtidsplan med flerårsplan för Gnesta kommun. Framtidsplanen är kommunens samlade styrdokument på kommunövergripande nivå. I planen anger de förtroendevalda prioriteringar i nämndernas arbete med kommunövergripande verksamhetsmål, finansiella mål, tilldelade ramar och investeringsbudget. Planen innehåller också mått som visar hur målen ska följas upp. Här finns också viktiga planeringsförutsättningar med skattesats, befolkningsprognos, exploateringsbudget, uppräkning av löner och hyror etc. Dessutom innehåller Framtidsplanen en plan för uppföljning av mål och ekonomi. I Framtidsplan 2013-15 finns några förändringar jämfört med Framtidsplan 2012-14. I avsnittet Verksamhetsstyrning finns ett tillägg om att aktiviteter på verksamhets/enhetsnivå samlas i en verksamhetsplan/enhetsplan. Den beskriver främst vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppnå målen samt hur dessa ska genomföras och följas upp. I avsnittet kommunövergripande mål finns det även förslag på nya mått, dessa är markerade i fet och kursiv stil. 5

Verksamhetens förutsättningar Styrmodell för Gnesta kommun Styrande för all verksamhet inom kommunen är Gnesta kommuns vision: Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Till visionen finns både långsiktiga mål och en tillväxtstrategi. Kommunens långsiktiga mål Målen fram till 2020 är: En ökande befolkning. Kommunen ska ha 12 000 invånare 2020 En trygg och hållbar livsmiljö Kunskapstillväxt (bland annat utbildning) Tillväxtstrategi För att nå målen ska kommunen arbeta för ett förbättrat vägnät och god kollektivtrafik att kommuninvånare och besökare ska få berikande upplevelser Som grund i styrningen finns också en gemensam värdegrund som hela den kommunala verksamheten ska genomsyras av. Värdegrunden heter DRAG vilket står för Delaktighet, Respekt och Ansvar i Gnesta kommun 1. Uppfattningen om kommunen skapas av det sätt som politiker och medarbetare väljer att kommunicera med omvärlden på. Framtidsplanen Det övergripande styrmedlet för att uppnå visionen är kommunfullmäktiges Framtidsplan. Planen antas varje år i juni av kommunfullmäktige för den kommande treårsperioden. Framtidsplanen anger inriktningen för kommunens verksamheter de närmaste tre åren i form av kommunövergripande mål (verksamhetsmål och finansiella mål). God ekonomisk hushållning innebär för Gnesta kommun att samtliga verksamhetsmål och finansiella mål är kopplade till god ekonomisk hushållning. Framtidsplanen innehåller också förutsättningar som påverkar kommunen (t ex skatteintäkter, verksamhetens behov, ny lagstiftning, bostadsbyggande, exploateringsbudget och befolkningstillväxt) samt ramar och investeringsbudget för nämnderna. Nämnderna beslutar om sin egen Framtidsplan med verksamhetsbeskrivning och mål för nämnden, mått för uppföljning av målen, uppdrag och budget per verksamhetsområde samt händelser av betydelse i framtiden. Planeringsprocessen När kommunfullmäktige beslutar om Framtidsplanen för de kommande tre åren i mitten av juni är det slutet på en lång process som inleds redan året innan. 1 DRAG står för: - Delaktighet - Medverkan i verksamhetens utveckling genom idéer, påverkan och möjlighet till inflytande - Respekt - Alla människors lika värde. Att lyssna på och bemöta varandra som man själv vill bli bemött - Ansvar - Att med lojalitet och engagemang arbeta i riktning mot uppsatta mål och i enlighet med fattade beslut. Att se, höra och stödja varandra - Gnesta kommun - Vår kommun 6

I oktober året innan samlas politiker och tjänstemän nämligen och går igenom jämförelser ur många olika aspekter. Det rör sig bland annat om ekonomiska jämförelser, kvalitetsmätningar, verksamhetsjämförelser, befolkningsunderlag och planerade byggnationer. I mars samlas gruppen igen i en analys- och framtidsdag. Då analyseras föregående års resultat, både verksamhet och ekonomi. Framtidsfrågor som berörs är bland annat behov, efterfrågan, mål, strategier och omvärldsanalys. I juni behandlar kommunstyrelsen det slutgiltiga förslag på framtidsplan med hänsyn tagit till nämndernas redogörelser Och i juni beslutar kommunfullmäktige om de övergripande målen och de ekonomiska förutsättningarna för den kommande treårsperioden i framtidsplanen Nämnderna beslutar om framtidsplanerna i oktober. Verksamhetsstyrning Kommunen tillämpar målstyrning och de kommunövergripande målen är politiska prioriteringar för vad den kommunala verksamheten ska åstadkomma. Det innebär att av hela det kommunala uppdraget (lagstiftning, statliga föreskrifter etc) så väljer de förtroendevalda i Gnesta kommun att prioritera vissa områden via de kommunövergripande målen. Övriga delar i det kommunala uppdraget måste också fungera väl gentemot medborgarna men kraftsamlingen görs kring målen. Utifrån kommunfullmäktiges mål beslutar respektive nämnd om egna mål utifrån vad de kan bidra med till de kommunövergripande målen. Nämnden bör endast ange egna mål där det bedöms ingå i nämndens uppdrag och där nämnden kan lämna ett bidrag. Verksamheterna/enheterna utgår därefter från nämndmålen och utarbetar aktiviteter för att ange hur de kan bidra till att uppfylla nämndmålen. Dessa samlas i en verksamhetsplan/enhetsplan för respektive verksamhetsområde eller enhet. Den beskriver vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppnå målen samt hur dessa ska genomföras och följas upp. Planen innehåller dessutom de aktiviteter som verksamheten behöver utföra som inte direkt är kopplade till ett mål men som ändå är viktiga för att motsvara krav från lagstiftning och medborgare/brukare. På enhetsnivå formuleras slutligen individuella styrkort för varje medarbetare utifrån aktiviteterna (bl. a som underlag för medarbetarsamtal). Målen i Gnesta kommun är öppna mål som visar medborgarvärden och anger en strävan under en mandatperiod. Avsikten med öppna mål är att skapa engagemang i organisationen med att se sin del i helheten och vad man kan bidra med. För att kunna analysera om kommunen är på rätt väg att uppnå målens avsikter eller om det fordras en ändrad kurs på den inslagna vägen görs bedömning av måluppfyllelsen i delårsrapporten och årsredovisningen. Bedömningen baseras på indikatorer som kan vara av olika slag: Mått som beskriver resultat som kan kopplas till respektive mål Resultat från medborgar- och brukarundersökningar samt fokusgrupper som kan kopplas till respektive mål Aktiviteter/åtgärder som väsentligt bidrar till måluppfyllelsen Måtten fastställs i samband med beslut om mål i den kommunövergripande Framtidplanen och respektive nämnds Framtidsplan. Samtliga mått ska visa ett successivt bättre värde jämfört med föregående år. Bedömningen av måluppfyllelsen baseras på i vilken utsträckning resultat (t ex mått) har uppnåtts samt genomförande av väsentliga aktiviteter/åtgärder för respektive år. Bedömningen utmynnar i följande fyra sammanfattande slutsatser (med respektive definitioner). 7

1. Uppfyllt Målet är uppfyllt. Under året visar märkbara resultat förbättringar jämfört med föregående år och/eller viktiga aktiviteter/åtgärder har genomförts. (Grönt) 2. Delvis uppfyllt Under året är resultaten oförändrade eller visar viss förbättring jämfört med föregående år och/eller några aktiviteter har genomförts. Delar av målet är uppfyllt eller utvecklingen går i målets riktning, men uppfylls inte helt. (Gult) 3. Arbete inlett Inga effekter kan ännu avläsas i resultat men arbetet med att uppnå målet har inletts (aktiviteter har till viss del genomförts). (Vitt) 4. Ej uppfyllt Arbetet har inte inletts (inga genomförda aktiviteter) eller utvecklingen går i fel riktning utifrån målets intentioner (sämre resultat). (Rött) Övriga styrdokument Förutom Framtidsplanen finns ett antal styrdokument i kommunen utifrån olika syften. Vid beslut om nytt eller förändring i befintligt styrdokument måste anges om ett genomförande av planen fordrar ekonomiska medel och hur finansiering ska ske. Program: Ett program har sin utgångspunkt i visionen och utgör en viljeriktning för ett visst område (t ex personalpolitiskt program). Plan: En plan har en begränsad giltighetstid som är kortare än programmets (t ex Skolplan, Vård- och omsorgsplan) Policy: En policy är ett kortfattat, övergripande, dokument som anger kommunens förhållningssätt till något specifikt (t ex Alkohol- och drogpolicy) Riktlinje: Riktlinjer avser verkställighet inom tjänstemannaorganisationen (t ex Riktlinjer för färdtjänst) Regel: Regler är en samling paragrafer som sätter gränser för verksamheten och medarbetarna (t ex Regler för användning av Internet) Ekonomisk styrning Finansiella mål Resultatmål: Långsiktigt ska resultatbudgeten ge ett överskott (ökning av eget kapital) med 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Investeringsmål: Investeringarna ska vara självfinansierade till 100 procent (se även avsnittet Investeringar) Finanspolicymål: Avkastning på pensionsportföljen ska användas till att kapa topparna på de utbetalningsstaplar som överstiger ca 2 mkr fr.o.m. 2010 2 Driftsbudget Kommunfullmäktige tilldelar respektive nämnd/utskott en nettoram som dessa ansvarar för. Kommunfullmäktige fördelar driftsanslagen (ramar) enligt följande: 2 Det överordnade målet är att säkerställa att kommunen kan fullgöra sina långsiktiga pensionsåtaganden. De tillgångar som är placerade i pensionsportföljen får därför endast användas till pensionsutbetalningar (för de pensioner som är intjänade före 1997-12-31 och redovisas i ansvarsförbindelsen). I Finanspolicyn anges att avkastning på pensionsportföljen ska användas till att kapa topparna på de utbetalningsstaplar som överstiger ca 2 mkr fr.o.m. 2010. 8

Politisk nämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kultur och Tekniknämnden Miljö- och byggnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Förvaltning Kommungemensamma poster/kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kultur och teknikförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Nettoramen är fast och får inte överskridas utan kommunfullmäktiges godkännande. Nämnden fördelar i sin tur medel mellan olika verksamhetsområden Omdisponering inom driftbudgeten Omdisponeringar mellan olika nämnder med belopp upp till 500 tkr beslutas av kommunstyrelsen och belopp över 500 tkr beslutas av kommunfullmäktige. (Beloppsgränserna avser per gång) Omdisponeringar inom nämndens nettoram beslutas av respektive nämnd/utskott och redovisas med konsekvensbeskrivning och finansiering till nämnden. Omdisponeringar av principiell beskaffenhet eller större vikt ska dock beslutas av kommunfullmäktige. Stor restriktivitet ska råda avseende omdisponeringar pga att det försämrar möjligheter att följa upp budgetansvar och kostnadsutveckling. Resursfördelning Kommunfullmäktige tillämpar en resursberäkningsmodell för att besluta om nämndernas ramar som innebär att Nämnderna kompenseras för den beslutade uppräkningen av löner, hyror och priser för köpta tjänster Kommunens befolkningsprognos används inom förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg för att ta hänsyn till förändringar i dessa åldersgrupper mellan åren (befolkningsprognos beställs från SCB för leverans i mars månad) Jämförelser med andra kommuner avseende kvalitet och ekonomi utgör en av de grundläggande faktorerna bakom politiska prioriteringar i resursfördelningen De politiska prioriteringarna redovisas öppet för att nämnder/förvaltningen ska förstå vilka medel som tilldelats och för att ta ansvar för tilldelade medel I nämnderna genomförs successivt ett införande av ersättningssystem för resursfördelning inom verksamheter där det är ändamålsenligt. Det innebär att volymer (antal förskolebarn, antal äldre i särskilt boende mm) ska avgöra tilldelningen av ekonomiska medel. Avsikten är tydliggöra för verksamhetsansvariga och medarbetare hur pengar fördelas. Dessutom ska lika förutsättningar råda för verksamhetens möjligheter att få nöjda brukare med en rättvis fördelning. Finansieringsprincip Samtliga beslut om intäkts-/kostnadsförändringar i samtliga nämnder ska vara finansierade. Det ska alltså finnas budgetmedel anslagna. Om det undantagsvis uppstår behov av t ex kostnadsökningar ska ett beslut tas av kommunfullmäktige och kommunens egna kapital användas. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter ska ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Nivån på avgifter/taxor ska ses över årligen. Eventuella förändringar av avgifter/taxor ska beslutas av ansvarig nämnd och kommunfullmäktige. För vissa taxor har fullmäktige beslutat om en årlig indexuppräkning och då sker inget politiskt beslut. 9

Investeringar I Framtidsplanen ska en investeringsbudget per nämnd upprättas. Investeringsbudgeten ska omfatta tre år. Investeringsbudgeten skiljer på reinvesteringar och investeringar. Huvudregeln är att investeringar ska finansieras med egna medel om inte särskilda skäl finns för att låna till investeringen. Omfattningen på investeringsbudgeten får dock inte ligga på en så låg nivå att det leder till kapitalförslitning på kommunens byggnader och anläggningar. Investeringar för den avgiftsfinansierade verksamheten ska kopplas till det ekonomiska utrymme som taxan medger. Omdisponeringar inom investeringsbudgeten Omdisponeringar av investeringsanslag upp till 500 tkr beslutas av nämnden. Omdisponeringar av investeringsanslag över 500 tkr och upp till 2,0 mkr beslutas av kommunstyrelsen. Omdisponeringar av belopp över 2,0 mkr beslutas av kommunfullmäktige. (Beloppsgränserna avser per gång) Exploateringar I Framtidsplanen ska en exploateringsbudget för den närmaste treårsperioden upprättas. Exploateringsbudgeten ska visa samtliga pågående och planerade exploateringsområden samt redovisa kommande intäkter och kostnader. Uppföljning av verksamhet och ekonomi Verksamhetsuppföljning Uppföljning av mål sker i delårsrapporten och i årsredovisningen och bildar tillsammans med jämförelser av kvalitet/ekonomi och volymuppgifter ett viktigt underlag för eventuella revideringar inför nästa planeringsperiod. Bedömningen om övriga delar i det kommunala uppdraget utförs på ett tillfredsställande sätt görs bl a genom årsredovisning, muntliga/skriftliga redovisningar i nämnder och fullmäktige samt deltagande i ett jämförelsenätverk med andra kommuner (Kommunens kvalitet i korthet). Ekonomiuppföljning Samtliga nämnder ska lämna budgetuppföljning med prognos för helåret efter februari, april, maj, augusti (delårsbokslut) och oktober månad. Uppföljningarna efter februari, april och augusti månad (delårsbokslut) sker också till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Uppföljning av investeringar ska ske efter; april, augusti och december månad. Gnesta kommunkoncern AB ska redovisa sin verksamhet och ekonomi efter augusti (delårsrapport) och december månad (årsredovisning). Den slutgiltiga avstämningen av framtidsplanen med mål och budget sker i årsredovisningen. Årsredovisningen är en beskrivning av processen från ord till handling, från inriktningen i framtidsplanen till hur det faktiskt blev. Årsredovisningen behandlas av kommunfullmäktige i april. Uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmål och finansiella mål samt utvärdering av de fyra aspekterna resultat, kapacitet, risk och kontroll i den finansiella analysen visar om Gnesta kommun har en god ekonomisk hushållning. 10

Åtgärder vid avvikelser vid budgetuppföljning Driftbudget Så snart en avvikelse befaras eller har konstaterats är nämnden skyldig att vidta åtgärder inom ramen för sina befogenheter så att budget kan hållas. Detta innebär att förvaltningen samtidigt som det befarade underskottet redovisas för nämnden ska ge förslag till hantering av underskottet. Undantag kan gälla om avvikelsen är av relativt stor omfattning och fordrar förankring innan redovisning till nämnden. Då kan redovisningen göras vid nästkommande nämndsammanträde. Investeringsbudget Nämnderna ska löpande följa de investeringar som påverkar nämndens verksamhet och ekonomi påtagligt (både egna investeringar och investeringar som administreras av Gnesta Förvaltnings AB). Finner nämnden att anslag kommer att bli otillräckligt eller betydande förskjutningar i genomförandet kan befaras ska förhållandet anmälas till kommunstyrelsen. Överföring av investeringsanslag över årsskiftet sker genom begäran om ombudgetering per objekt i samband med bokslut. Kommunövergripande mål 2011 2014 Nedan redovisas mått som indikatorer vid uppföljning av de kommunövergripande målen. Ytterligare indikatorer vid måluppföljning är resultat från medborgar/brukarundersökningar och fokusgrupper samt aktiviteter/insatser som kan kopplas till respektive mål. Som en del av uppföljningen kommer dessutom jämförelser att göras med andra kommuner. 1. Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras. Gnesta centrum ska vara en plats av liv och rörelse. Den fysiska utformningen av kommunens tätorter ska förbättras och förskönas, detta berör bland annat infarterna till tätorterna samt utformningen av Gnesta centrum. Tillgängliga parkområden såväl som en stärkt lokal handel är viktiga delar i en levande stadsbild. Halva kommunens befolkning är bosatt utanför centralorten. Därför är det viktigt att utvecklingen i kommunen planeras för att komma alla till del. Mått Antal framtidsmöten. Antal aktiviteter efter framtidsmöten Antal påbörjade bostäder i nyproduktion (enfamiljs- och flerfamiljshus) Genomsnittlig handläggningstid och antal aktiviteter efter medborgarförslag Invånarnas uppfattning om bl a tillgänglighet och information på hemsidan (Undersökning av SKL) Dagbefolkning Antal aktiviteter och antal medborgare delaktiga i arbetet med centrumförnyelse i Gnesta 11

2 Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat. Gnesta kommun ska vara en bra kommun att driva verksamhet i. Den kommunala servicen till företagare ska hålla hög kvalitet. En förutsättning för ett framgångsrikt företagsklimat är tillgången till kunskap och kompetens. Kommunen bör därför aktivt verka för att stärka utbildningsnivån hos invånarna. Mått Antal nystartade företag Antal företag med fler än 5 anställda Andel invånare med fullföljd gymnasieskola och högskola Vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen? (Ur Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimat) Nöjdhet vid kommunal enkätundersökning till företag Planlagd och såld mark till företag (ha) 3 Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla. Jämställdhet är ett tillstånd vilket vi ännu inte är framme vid. Det är en rättighet för människor att behandlas lika, därför krävs aktiva åtgärder. Genom normbrytande arbete kan vi skapa kunskap som ger människor möjlighet till ett jämställt förhållningssätt. Kommunen behöver också kontinuerligt göra översyn och utvärderingar av styrdokument och praktiska arbetssätt. Kommunen ska erbjuda valfrihet inom de verksamhetsområden där så är möjligt. De individuella behoven och önskemålen kan se olika ut för olika människor, därför är det angeläget att kommunen så långt som möjligt möter de förväntningar invånarna har. En god delaktighet från invånanre såväl som anställda är att eftersträva för att den kommunala verksamheten ska kunna utvecklas och det individuella inflytandet ska kunna öka. Kommunens invånare ska ges förutsättningar att leva ett fritt och aktivt liv. Vissa grupper har idag sämre möjlighet till deltagande än andra, därför krävs ett aktivt arbete för att ta bort eventuella hinder. Barnens perspektiv likväl som äldreperspektivet ska vara en viktig del i kommunens verksamhet. Gnesta ska vara en kommun där man oavsett kön, könsöverskridande identitet, ålder, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etniskt eller nationellt ursprung har möjlighet att leva ett aktivt liv. Mått Uppföljning av indikatorer i Jämställdhetsprojektet Antal individuella valmöjligheter till medborgare/brukare per verksamhetsområde Medborgarenkät: Invånarnas möjligheter till insyn, inflytande och påverkan Antal möten med handikappråd och pensionärsråd 12

Antal aktiviteter och därpå efterföljande åtgärder angående anmälda enkelt avhjälpta hinder Fördelning av kommunala resurser inom fritidssektorn mellan flickor och pojkar Meritvärde för flickor respektive pojkar Äldres möjligheter till delaktighet inom äldreomsorgen 4 Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv. För en gynnsam utveckling behöver kommunen samverka med andra aktörer. Möjligheterna att beslut och utveckling går i rätt riktning ökar när fler aktörer deltar i dialog, planering och utförande. Ett väl fungerande förenings- kultur och näringsliv skapar mervärde för kommuninvånarna, vilket stärker kommunen attraktionskraft. Mått Antal samverkansmöten med föreningsliv, kulturliv och näringsliv inom olika områden. Antal aktiviteter efter samverkansmöten Medborgarundersökning: Nöjdhet med anläggningar och möjligheter till utövande inom fritidssektorn Medborgarundersökning: Nöjdhet med tillgång till kulturaktiviteter inom fritidssektorn Uppfattning från föreningsliv, kulturliv och näringsliv om kommunens vilja att samverka 5 Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling Gnesta kommun har en speciell identitet som kan sammanfattas i ord som småskalighet och småstadsidyll, denna bild av kommunen är värdefull att behålla. Kommande bebyggelse måste ta hänsyn till landskapsbilden, naturen samt invånarna. Exploatering ska inte ske på bekostnad av de karaktärsdrag som symboliserar Gnesta. För en sund och långsiktig utveckling är hela samhällsplaneringen viktig. Hur bostadsområden, grönstråk, förskolor, idrottsanläggningar och liknande placeras i förhållande till varandra, avgör såväl stadsbildens utseende som invånarnas möjlighet till en god livssituation. Mått Befolkningsförändring årsvis, totalt och i respektive tätort Medborgarundersökning (bl a): Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? Hur nöjd är du med din kommun vad gäller hur det planeras för bostäder? Antal fastställda och andel överklagade detaljplaner samt hur många lägenheter som omfattas av överklaganden 13

Jämförelse mellan behov och faktiskt tillgänglig hallyta inom fritidssektorn 6 Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor. Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en positiv förebild för såväl kommuninvånare som för andra kommuner, då det gäller miljö- och klimatfrågor. För att bidra till en hållbar samhällsutveckling ska samtliga verksamheter sträva efter energieffektiviseringar och minsta möjliga negativa påverkan på miljön. Mått Restavfall per invånare Antal resande med tåg och buss till resecentrum i Gnesta (tåg och buss) Effekter av energieffektiviseringar i kwh per kvadratmeter inom Gnesta kommunkoncern Andel miljöbilar och andel nyregistrerade miljöbilar inom kommunens geografiska område Andel miljöbilar i kommunens förvaltningar och bolag Andel upphandlingar med krav på miljöcertifiering i kommunens förvaltningar och bolag Andel ekologisk och närproducerad mat inom kommunens måltidsverksamhet Antal breddningar av avloppsvatten från reningsverken Utsläpp av ämnen med negativ miljöpåverkan från reningsverken 7 Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning. Kommunens verksamheter ska arbeta för ökad effektivitet. Alla medarbetare ska ständigt sträva efter att hålla högsta kvalitet gentemot invånare, företagare och andra kunder. Ekonomiskt ansvarstagande och ett effektivt resursutnyttjande ska genomsyra kommunens verksamheter. För att uppnå en kvalitativ, effektiv och ekonomiskt gångbar verksamhet behöver kommunens medarbetare ges möjlighet att aktivt delta i förbättringsarbetet. Mått Medborgarundersökning: Nöjdhet med olika kommunala verksamheter Jämförelser med andra kommuner avseende kvalitet och ekonomi Prognossäkerhet vid budgetuppföljningar Ekonomiskt resultat Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 14

Andel verksamheter som använder en systematisk förbättringsmetod för att utveckla verksamheten Sammanvägt index om innovativt organisationsklimat i medarbetarundersökning Medarbetarnas egna initiativ till förändring på arbetsplatsen i medarbetarundersökning 8 Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser Gnesta kommun ska ständigt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare med ett kompetent ledarskap. Kommunen ska ha arbetsplatser där de anställda genom delaktighet och en god arbetssituation känner arbetsglädje och stolthet. Personalen ska ha rätt till utveckling i arbetet och dess kompetens ska tas tillvara på bästa sätt. Mått Total sjukfrånvaro i % Sjukfrånvaro mer än 59 dagar i % av total sjukfrånvaro Andel heltidsanställda Andelen tillsvidareanställda som slutar sin anställning inom två år Hållbart medarbetarengagemang (HME) 3 med delindex: Motivation Ledarskap Styrning Eget initiativ till kompetensutveckling och deltagande i kompetensutveckling i medarbetarundersökning Planeringsförutsättningar Bostadsbyggande och befolkningsutveckling Under 2000-talet har befolkningen ökat i genomsnitt med ca 60 invånare per år. Det är stora variationer mellan åren. Tre år 2001, 2004 och 2011 minskade befolkningen och 2004 var minskningen 67 personer och förra året var den 15 personer. Störst ökning var det åren 2008 och 2009 då ökningen var 148 respektive 139 invånare samt 2003 då Gnesta ökade med 188 invånare. 2009 hade Gnesta dessutom den största procentuella ökningen i Sörmlands län (+1,4 %). Kommunens långsiktiga mål är att Gnesta kommun ska ha 12 000 invånare år 2020. För att nå det målet bör bostadsbyggandet öka till ca 100 lägenheter per år. Under den senaste tioårsperioden låg bostadsbyggandet på i genomsnitt 46 bostäder per år. Som mest byggdes det 2003 och 2008 då 93 respektive 112 bostäder färdigställdes. 2011 färdigställdes 37 bostäder varav 24 bostadsrätter (Bo Klok). Cirka 100 lägenheter per år är en mycket hög ambition och kommunen förbereder för detta genom att öka planberedskapen för bostadsbyggandet. Vid slutet av år 2011 hade kommunen färdiga detaljplaner för 320 bostäder. 3 Framtaget av SKL och RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser 15

Den goda planberedskapen och det goda kommunikationsläget i Stockholmsregionen gör att förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande är mycket goda i kommunen. För närvarande är det dock en låg efterfrågan på bostäder beroende på lånetaket och krav på en större kontantinsats. Detta påverkar framförallt unga människor. Ganska typiskt för dagsläget är att det är ett projekt med seniorvillor (Slåttervägen) som verkar gå bäst. Åtta hus är sålda och projektet har en option på ytterligare åtta tomter. Thulegatan med ca 40 lägenheter står närmast på tur med möjlig byggstart hösten 2012. Därefter kommer Frösjö strand med ca 140 bostäder varav ca 40 bostäder med hyresrätt som Gnestahem avser att uppföra. Tidigast byggstart är 2013. Hela projektet kommer antagligen att ta 3-5 år att genomföra. F n utreds möjligheterna att anlägga en badplats vid Frösjön i direkt anslutning till bostadsområdet. Sedan tidigare finns planer för ytterligare ca 100 bostäder på Frönäs samt planer för närmare 100 bostäder utanför Gnesta tätort i bland annat Spårbacken i Laxne, Vängsö, Nysätter i Stjärnhov och Aspliden i Björnlunda. Det är viktigt att kommunens verksamhetsplanering kan utgå ifrån så realistiska bedömningar som möjligt när det gäller befolkningsutvecklingen. 12 000 invånare år 2020 är ett mål som alla ska arbeta för men i det dagliga arbetet måste planeringsförutsättningarna bygga på realistiska bedömningar. Den befolkningsprognos som kommunen har tagit fram bygger på ett antagande om ett bostadsbyggande enligt tabellen nedan. Efter 2015 antas bostadsbyggandet ligga på ca 75 lgh/ år. Med dessa antaganden skulle befolkningen år 2020 bli drygt 11 200. Bostadsbyggande (färdigställda bostäder ) (underlag för befolkningsprognos 2011-2020) 2011 2012 2013 2014 2015 2016-2020 Antal bostäder 47 56 57 81 75 75/år Ekonomiska förutsättningar 4 Svensk ekonomi står stark, men flera länder inom eurozonen står inför kraftiga finanspolitiska åtstramningar. Det betyder att man måste räkna med en svag ekonomisk tillväxt i många europeiska länder de kommande åren. BNP föll kraftigt sista kvartalet 2011, framförallt till följd vikande efterfrågan på export och återhållsamhet i de svenska hushållen till följd av den internationella oron. Hushållen har dock ett relativt högt sparande som innebär att det finns utrymme att öka konsumtionen när konjunkturen tar fart. Svensk ekonomi beräknas växa med 0,6 % 2012, för att sedan öka till 2,6 % under 2013. De prognostiserade tillväxttalen för BNP leder endast till en måttlig förstärkning av arbetsmarknaden. För 2012 och 2013 förväntas sysselsättningen bli oförändrad i termer av arbetade timmar. 2012 förväntas resultatet i kommunsektorn räddas av engångsposter 5, för att sedan falla successivt kommande år, om inte kraftiga åtgärder vidtas i form av åtstramningar alternativt skattehöjningar eller att statsbidragen höjs. Efterfrågan på välfärdstjänster fortsätter att öka i takt med det allmänna välståndet. Medborgarna ställer också allt högre krav på kvaliteten i de utförda tjänsterna. Den offentliga sektorn står också inför kostsamma investeringar, stora delar av välfärden byggdes upp under 60- och 70-talen och reinvesteringar i infrastruktur och lokaler måste nu göras. Lokalerna behöver dessutom anpassas till nya metoder som utvecklats för att bedriva verksamheterna effektivt. Även 4 Ekonomirapporten april 2012 5 Återbetalning av AFA försäkringspremier 16

kostnaderna för kollektivtrafik förväntas öka då kraven är stora på en flexiblare arbetsmarknad utan negativa miljökonsekvenser. Finansiella mål Kommunen har följande tre finansiella mål: resultatmål, investeringsmål och mål enligt finanspolicyn. 1.Resultatmål: Resultatbudgeten ska ge ett överskott/ökning av eget kapital med minst 1,5 % av skatter och statsbidrag. För att på sikt kunna ha beredskap för konjunkturförändringar, volymförändringar och oförutsedda händelser och en tillräcklig investeringsnivå behövs en resultatnivå på minst 1,5 % (7,8 mkr) av skatter och statsbidrag. I de nu framskrivna ramarna är det budgeterade resultatet otillräckligt för att nå målet, det budgeterade resultatet når upp till resultatmålet först 2015. En ekonomisk buffert ger handlingsutrymme för att hantera olika risker i den kommunala ekonomin och man slipper att fatta kortsiktiga beslut till följd av en oförutsedd kostnadsökning eller intäktsminskning, det saknas i de framskrivna ramarna. 2. Investeringsmål: Investeringarna ska vara självfinansierade till 100 %. 3. Mål enligt finanspolicy: Avkastning på pensionsportföljen ska användas till att kapa topparna på de utbetalningar som överstiger ca 2 mkr från och med 2010 Skattesats Skattesatsen är oförändrad 22,18 %. Prognos skatteintäkter 6 I budgeten för skatteintäkterna har följande antaganden gjorts utifrån den befolkningsprognos som Statistiska centralbyrån utarbetat: 2013 10 383 inv. 1/11-2012 523 mkr 2014 10 447 inv. 1/11-2013 539 mkr 2015 10 567 inv. 1/11-2014 560 mkr Invånarantalet 31/12-2011 var 10 345 dvs. det krävs en ökning med 38 personer för att budgeten för skatteintäkterna ska hålla 2013. Effektiviseringskrav Samtliga nämnder förutsetts arbeta med effektiviseringar under åren 2014-15 för att frigöra medel för satsningar. Förbättringsarbete Allt större krav ställs på högre kvalitet på kommuner från statliga myndigheter, medborgare/brukare etc. Samtidigt ökar behoven och kostnaderna, främst pga en allt äldre befolkning. Det är nödvändigt att fortlöpande kunna effektivisera verksamheten, dvs. hantera ökade insatser och samtidigt behålla eller öka kvaliteten. Erfarenheter från kommuner/landsting har visat att kompetensutveckling bland anställda för att bedriva systematiskt förbättringsarbete ger goda resultat. 6 Befolkningsprognos (SCB) mars 2012 och skatteprognos (SKL) april 2012 17

För detta öronmärktes 2 mkr i bokslutet 2010. Under våren 2012 har fyra verksamheter provat en metod som heter Systemtänk för att på ett systematiskt sätt arbeta med förbättringsarbete. Verksamheterna är miljöenheten, bygglovsverksamheten, IT-enheten samt kultur- och fritidsverksamheten. Metoden har ett mycket tydligt kundfokus och syftar till att öka nöjdheten bland medborgare och brukare genom att fokusera på vad som är viktigast för dem. Avsikten är att hitta sätt att arbeta som förstärker fokus på medborgare och brukare, men som också skapar utrymme för att uppfylla ytterligare behov i verksamheterna. Löneökningar Nämnderna har tilldelats löneökningar enligt följande: 2013: 2,5 % 2014: 3,0 % 2015: 3,5 %. Hyror Inga fastighetskostnader budgeteras centralt. KPI-uppräkning ingår i nämndernas ramar. Det innebär att nämnden måste reservera medel för nya hyror och övriga fastighetsåtgärder. För 2013 har KPIuppräkning skett med 2,5 % och för 2014-15 med 3,0 %. Prisuppräkning Prisuppräkning har gjorts på köpta tjänster med 2 %. Volymökning Antalet förskolebarn ökar något (+0,7 %) men den största ökningen återfinns inom grundskolan (+3,2 %) samtidigt som antalet gymnasieelever (-6,3 %) minskar. Totalt ökar kostnadsramen avseende volymförändringar för Barn- och utbildningsförvaltningen med ca 0,8 mkr. Inom Socialförvaltningen ökar antalet personer äldre än 80 år något (+0,6 %), vilket ökar kostnadsramen med 0,4 mkr. Driftsbudgetramar Skatteintäkterna ökar med 12 mkr mellan 2012 och 2013, uppräkning av hyror, löner och köpta tjänster innebär en kostnadsökning på 11,3 mkr. I ramarna har verksamheterna också fått kompensation, alternativt neddragning för förändringar av volymer, en total kostnadsökning på 1,2 mkr för 2013. Det innebär att det krävs prioriteringar för att kunna skapa utrymme för nya satsningar. Reserver i nämnderna Nämnderna bör ha en reserv för tillkommande volymökningar och till viss del oförutsedda händelser. I de verksamheter där ersättningssystem används är det en förutsättning för att kunna ge verksamheterna tilldelning utifrån antal elever etc. Erfarenheter från andra kommuner visar att en budgetram utan marginaler innebär att nämnderna inte tar sitt fulla budgetansvar utan skriker efter mer resurser till kommunstyrelsen/fullmäktige. En ram med tydligt redovisade reserver gör att nämnderna själva kan hantera förändringar under året. Det är dock viktigt att reserverna är kända och att de endast får användas till vid budgettillfället okända volymökningar. Reserver i nämnderna som ingår i ramförslaget nedan Kommunstyrelsen: 100 tkr Barn- och utbildningsförvaltningen: 1 500 tkr Socialförvaltningen: 1 000 tkr Kultur- och teknikförvaltningen: 200 tkr Totalt: 2 800 tkr 18

(Belopp i tkr) Budget 2012 Ramförslag 2013 Ramförslag 2014 Ramförslag Kommungemensamma poster 489 046 505 200 518 770 540 340 Kommunstyrelsen -34 700-37 500-38 150-38 340 Miljö- och byggnämnden -10 300-11 800-11 900-12 050 Barn- och utbildningsnämnden -235 000-241 000-245 300-248 990 Socialnämnden -182 000-186 000-192 250-195 330 Kultur- och tekniknämnden -27 000-26 900-30 500-37 070 Totalt 46 2 000 670 8 560 2015 Finansiellt mål 1,5 % 7 800 8 000 8 400 Satsningar och kostnadsökningar Kommunstyrelsen tkr 2013 Medarbetarundersökning -150 Ny tjänst IT-tekniker -500 Samhällsunderstödda resor, befintlig trafik -600 Satsning på ökad kollektivtrafik -510 2014 Kvalitetsutvecklare -350 Förtjänsttecken -200 Barn- och utbildningsnämnden 2013 Fortbildning lärarlegitimation -500 Familjecentral -500 2014-15 Ökade satsningar bl.a ny förskola -2 450 Socialnämnden 2013 Förstärkning IFO -600 Livsmedel ny fsk.avdelning Dansut -70 Familjecentral -250 Utökad personal renovering LDH -600 Uppskattad hyra Apotekslokalen -500 2014 LDH, halvårseffekt -1 900 Nytt LSS-boende -2 000 19

Kultur- och tekniknämnden 2014 Övertagande av Storgatan -600 Simhall hyra 3 mån -1 750 Sporthall hyra 6 mån -1 000 2015 Simhall hyra 9 mån -5 250 Sporthall hyra 6 mån -1 000 20

Resultaträkning 2013-2015 (Belopp i tkr) Budget Budget Budget 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 64 637 64 637 64 637 Verksamhetens kostnader -580 588-595 348-609 129 Avskrivningar -9 794-12 381-12 381 Verksamhetens nettokostnader -525 745-543 092-556 573 Skatteintäkter 432 515 448 518 467 804 Generella statsbidrag och utjämning 90 075 90 089 92 474 Finansiella intäkter 5 300 5 300 5 300 Finansiella kostnader -145-145 -145 Resultat före extraordinära poster 2 000 670 8 560 Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT 2 000 670 8 560 21

Investeringar 2013 2015 7 I följande text redovisas vilka nivåer som investeringarna föreslås ligga på för planperioden 2013-2015. För att kunna finansiera investeringsnivåerna fullt ut med egna medel krävs att exploateringsbudgeten är egenfinansierad. Vad avser renhållnings- och vatten/avloppskollektivens investeringar ska dessa finansieras med egen finansiering eller externt upptagna lån. 2012 2013 2014 Nya investeringar Kommunstyrelsen -700-250 -150 Miljö- och byggnämnden -30-30 -30 Barn- och utbildningsnämnden -375-275 -275 Socialnämnden -2 180-450 0 Kultur- och tekniknämnden -7 500-13 500-12 000 Totalt nya investeringar -10 785-14 505-12 455 Reinvesteringar Kommunstyrelsen -3 070-2 620-5 820 Miljö- och byggnämnden 0 0 0 Barn- och utbildningsnämnden -3 650-5 125-4 650 Socialnämnden -460-630 -530 Kultur- och tekniknämnden -2 600-2 050-420 Totalt reinvesteringar -9 780-10 425-11 420 VA -6 300-16 300-14 700 Renhållning Totalt investeringar och reinvesteringar inkl. taxekollektivet -26 865-41 230-38 575 Totalt investeringar och reinvesteringar exkl. taxekollektivet -20 565-24 930-23 875 7 Se bilaga 3 för investeringar per nämnd 22

Exploateringsbudget 2013 2015 Under perioden kommer flera projekt att påbörjas och fullföljas. Vid Thulegatan påbörjas exploatering med 35-40 lägenheter under 2012 och färdigställs under perioden. Projektet innebär ett mindre underskott för kommunen. I Frösjö strand (140 bostäder) påbörjades utbyggnad av infartsgatan i området 2011 och byggstart för en första etapp i området sker under 2013. Området byggs ut i etapper om 20-40 bostäder per år. Resultatet pekar i nuläget på visst underskott för kommunens del, men exploateringsavtal är ännu ej tecknat, i vilket kostnaderna för infrastruktur i området kan regleras mellan parterna så att underskottet minskas. Programarbete för Norra Vackerby har påbörjats under 2011 och detaljplaneläggning under 2013 ger möjlig utbyggnad av området med start 2014. Området byggs ut i etapper med en bedömd åtgång på cirka 5-10 tomter per år. Inkomsterna för tomtförsäljning täcker kostnader för investering i gator och VA och kan ge ett visst överskott. Programarbete och detaljplaneläggning för Österkärv (30-50 bostäder) bedöms kunna påbörjas under 2013. Kommunen äger del av marken, huvuddelen är dock privatägd. Kostnader för förberedande arbete för den tredje infarten kan innebära visst underskott. I Vackerby industriområde finns cirka 40 000 kvm detaljplanerad industrimark kvar att sälja. Det är i dagsläget osäkert om någon av denna mark kommer att säljas under perioden. I Björnlunda förbereds försäljning av de 6 tomterna i Aspliden med ombyggnad av väg mm 2013 och försäljning av 2 tomter per år. Tomtförsäljningen beräknas ge ett visst överskott. Inom tätorten fortsätter arbetet med att hitta förtätningsmöjligheter för mindre bostadsprojekt. I denna typ av projekt är investeringskostnaderna oftast mindre för kommunen då befintlig infrastruktur kan nyttjas, varför ett visst överskott kan förväntas. Sammantaget är bedömningen att intäkterna kommer att överstiga kostnaderna för exploateringsverksamheten under perioden 2013-2015. 2013 2014 2015 (Belopp i tkr) Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Vackerby gc väg Vackerby 3:3 0 0 0 0 0 0 Aspliden, Björnlunda/expl Skenda 700-800 700 0 700 0 Frösjö Strand /Expl Prästhopen 2:1 Bostadsmark 6 900-500 2 300-500 2 300-500 Gnesta tätort (Thulegatan mm) 1 500-400 1 500-400 1 500-400 Norra Vackerby 0-1 000 3 500-3 000 3 500-3 000 Österkärv 0-500 1 500-1 500 1 500-1 500 Summa 9 100-3 200 9 500-5 400 9 500-5 400 Netto 5 900 4 100 4 100 23

Bilaga 1 Investeringar per förvaltning Kommunstyrelsen 2013 2014 2015 Nyinvesteringar Kommunchef Inventarier kommunhus -100-100 -100 Hemsidan -100-100 Ekonomienheten Utveckling ekonomi- och beslutsstödssystem -500-50 -50 Totalt nya investeringar -700-250 -150 Reinvesteringar Kommunikationsenheten Servrar och kommunikationsutrustning -750-300 -1 500 Generella IT-investeringar (nätverk och övervakning) -500-500 -300 Nätverksskrivare -60-60 -60 Förnyelse datorpark (ca 200/år -12,-13,-14, 400/år från -15) -675-675 -2 875 Förnyelse datorpark KLK (36 st totalt var tredje år) -85-85 -85 Utökning avseende BoU -1000-1000 -1000 Totalt reinvesteringar -3 070-2 620-5 820 Miljö- och byggnämnden 2013 2014 2015 Nyinvesteringar Inventarier möbler och övrig utrustning -30-30 -30 Totalt nya investeringar -30-30 -30 Reinvesteringar Totalt reinvesteringar 0 0 0 24

Barn- och utbildningsnämnden 2013 2014 2015 Nyinvesteringar Grundskola F-6 Omvärlden in i klassrummet/internet -175-175 -175 Frejaskolan 6-9 Omvärlden in i klassrummet -100-100 -100 Vuxenutbildning Omvärlden in i klassrummet (Telebild VUX) -100 0 0 Totalt nya investeringar -375-275 -275 Reinvesteringar Förskola Verksamhetsmöbler 1/8 av möblemanget per år (nystart flera avd.) -300-700 -300 Undervisningsdatorer 1/5 av datorparken -300-300 -300 Utelekredskap en förskola per år -100-100 -100 Grundskola Möbler sper/al-rum tot.15 rum, byte fem/år -200-200 -200 Möbler skolmatsal tot 5 matsalar (1 vart 3:e år) -75 Klassrumsmöbler tot.50 rum, byte fem/år -500-500 -500 Maskiner/möbler slöjdsal -100-100 -100 Undervisningsdatorer/AV-utr. -2 000-3 000-3 000 Utelekredskap F-9-100 -100-100 Kulturskola Ersättning uthyrningsinstrument (Flera små) -50-50 -50 Totalt reinvesteringar -3 650-5 125-4 650 25

Socialnämnden 2013 2014 2015 Nyinvesteringar Stödverksamheten Nytt boende -300 Ny bil -150 Äldreomsorgen It-system insatsmätning 1) -80 Nyckelhantering -500 Nya lokaler hemtjänst 2) Ombyggt boende, inventarier 3) blir 2013-200 Nytt kök Liljedalshemmet -400 Larm, boenden samt hemtjänst -1 000 Hälso-och sjukvårdsenheten Utrustning ny lokal 4) Totalt nya investeringar -2 180-450 0 Reinvesteringar Gem Kontorsutrustning, diverse -50-50 -50 Ifo Kontorsutrustning, diverse -50-50 -50 Stödverksamheten Bil -100 Verktyg daglig verksamhet -50-50 Kontorsutrustning, diverse -50-50 -50 Äldreomsorgen Sängar 3/boende och år -180-180 -180 Kontorsutrustning, diverse -50-50 -50 Kostenheten Kontorsutrustning, diverse -30-50 -50 Hälso-och sjukvårdsenheten Kontorsutrustning, diverse -50-50 -50 Totalt reinvesteringar -460-630 -530 1. Kopplas ihop med nyckelhantering och larmsystem för hemtjänst. 2. Samordning med hälso- och sjukvården. Till största delen kontorsutrustning som skrivbord, stolar och arkivskåp 2 3. Kan gå som reinvestering. Handlar om att byta ut bord, stolar, soffor. 4. En föskjutning av investeringar till 2012. Beroende av när nya lokaler tillkommer. 26

Kultur- och tekniknämnden 2013 2014 2015 Nyinvesteringar Gata- park-anläggningsenhet Uppsnyggning Gnesta centrum -500-500 0 Storgatan -5 000-10 000-7 000 Gång- och cykelvägar -2 000-3 000-5 000 Totalt nya investeringar -7 500-13 500-12 000 Reinvesteringar Medborgarkontor Inventarier, Elektron -100-100 0 Bibliotek och allmänkultur Kompl.av biblioteksdisken (inkl. datakablar) -200-200 0 Fritidsverksamhet Skurmaskin -60 Gata- park-anläggningsenhet Röjsågar, motorsågar, gräsklippare -60 Avstängningssmtrl gator -50 Snöfräs -100 2 st bilsläp -40-40 Thulegatan trafiksäkerhetshöjande åtgärder Parkbil SNH 567 Parkbil VW Pickup Byte av belysningsarmaturer -800-800 0 Minitraktor konstgräs inkl. snöfräs -490 Släntklippare -150 Ångpanna -250 Parkbil VW Pickup -300 Parktraktor (LilleJD) -350 Truck -200 Valsborste -80 Snöplog -100-100 Parktraktor, plog och sandspridare -500 Totalt reinvesteringar exkl. taxekollektivet -2 600-2 050-420 27

VA-enheten (Div.reinv. VA-verk pumpar och automatik) Invest i elektronik, el, styrsystem -300-300 -300 (Div.reinv. Ledningsnät ventiler och brunnslock) Invest i maskiner, verktyg o utrustning -300-300 -300 (Underhåll VA-systemet, vattenledningar)ledningsnät, Rör o relining -1 100-1 200-1 100 Vattenverk. Pumpar, ventiler och elektronik -400-500 -500 Ledningsnät. Ventiler, brunnar, pumpstationer -900-900 -900 Avloppsledningar. Avloppsledningsnät -700-700 -700 Dagvattenledningar. Ombyggnad av ledningar -400-400 -400 Avloppsledningsnät (relining) -500-500 -500 Gnesta reningsverk (alternativt en ledning till Himmerfjärdsverket) -200-10 000-10 000 Styr och övervakningssystem -1 500-1 500 Totalt reinvesteringar taxekollektivet -6 300-16 300-14 700 28