Sändlista Anders Duvkär, Örebro kommun, förhinder Andreas Blom, Teknikcollege Elaine E Lindblom, Karlskoga Folkhögskola Fredrik Jönsson, Business Region Örebro Evelina Carey, Externa relationer, Örebro universitet Helena Svensson, Arbetsgivarrepresentant, Region Örebro län Ingrid Grabö, Cityakademin, Örebro kommun Jan Mannerhag, Vuxenutbildningen Karlskoga kommun Johan Dietrichson, Region Örebro län, GySam, utbildning och arbetsmarknad, förhinder Johanna Tybell, Länsstyrelsen Örebro län Kerstin Lilje, Länsstyrelsen Örebro län Lars Pettersson, Arbetsförmedlingen, förhinder Linda Carlsson, Vård- och omsorgscollege, förhinder Maja Söderlund, Arbetsförmedlingen Magnus Sjöberg, Masugnen Lindesbergs kommun, förhinder Markus Klinton, Externa relationer, Örebro universitet Marie Kilk, Sydnärkes Utbildningsförbund, förhinder Oskar Axelsson, Handelskammaren Mälardalen, förhinder Karolina Holmlund, Arbetsgivarrepresentant, Örebro kommun, förhinder Birgitta Rydén, Region Örebro län, VuxSam, område Utbildning och arbetsmarknad Sammankallande: Maria Svensson Hallberg, Region Örebro län, område Utbildning och arbetsmarknad Milla Tähtelä, Region Örebro län, område Utbildning och arbetsmarknad Inbjudna: Thobias Torstensson, analytiker, Region Örebro län TEMA: Nya Utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser 2025 mm. Välkomna, nuläge och avsikt med mötet Presentation av nya i kansliet Maria Svensson Hallberg berättar kort om utvärderingen av Kompetensplattformsprojektet Ett urval av deltagarna i Kompetenskansliet har blivit intervjuade av Apel och tanken är att ett diskussionsunderlag ska finnas klart till 5 december, nästa Kompetenskansli. Sedan juni har Anette Granberg gått över till Kultur och Ideell sektor och Maria är numera Projektledare fram till årsskiftet. Syftet med Kompetenskansliet är att vara ett inspirationsforum, kunskaps- och erfarenhetsutbyte med fokus på implementering av handlingsplanen. Laget runt, med gamla och nya ansikten får presentera sig. Familjen Kompetensfrämjande aktörer ett sätt att se på Kompetenskansliet. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognosen 2025 Presentation av Thobias Torstensson, analytiker Region Örebro län Maria berättar kort om framtagande av prognosen Östra Mellansverige 2025 och dess koppling till Kompetensplattformsuppdraget. Thobias Torstensson presenterar prognosen med start i den strukturomvandling man sett. Det första som setts är att befolkningen fortsätter att öka i Örebro län. Prognosen ligger något i underkant. Dock ökar även den åldrande befolkningen också. Det är även väldigt många barn (0-19 år) som ökar vilket ger hopp för framtida år efter 2025. Jämfört med EU
ser det mer positivt ut för vår del, där ligger vi i framkant. Ökad utbildningsgrad, framförallt bland kvinnor vilket innebär att det blir svårare för de som inte går vidare till gymnasiet och vidare studier. Inom Örebro län finns det väldigt stora skillnader i arbetsmarknadsstrukturen i de olika kommunerna där Örebro kommun är drivande. Även om de långsiktiga prognoserna inte går att bryta ner på kommunnivå så är det möjligt att komplettera prognosen med annat material där Arbetsförmedlingen kan erbjuda stöd för detta. Vad som ses för branschutvecklingen i Örebro län så är det hushållstjänster (där hälso- och sjukvård, vård och omsorgs och skola ingår) ökar mer än de andra branscherna. Inom besöksnäring finns det mycket att arbeta med så att de jobben kan bidra lika mycket. Tillverkningsindustrin och distributionstjänster är de branscher där det syns en minskning inom antal förvärvsarbetare. Det är en växande grupp som inte examineras från högre utbildning men som ändå går ut på arbetsmarknaden. Hur räknar man på den fria rörligheten? Det går in under in- och utflyttning i modellen och är medtaget i beräkningen. De utbildningar som ligger i risk för brist 2025 är demografidrivna förutom fordonsutbildning. Är prognosen efterfrågans styrd eller utifrån utbildning? Den utgår från utbildningsbakgrunder. I prognosen för vård- och omsorgsutbildade, gymnasial nivå, syns ett skifte i vilka krav som ställs på utbildningen vilket bidrar till en brist beräknad på -1900 person. Kollegor som arbetar med bostadsförsörjning har däremot sett siffror närmare -5000. Grundutbildade sjuksköterskor beräknas nå balans 2025 dock syns brister inom specialistsjuksköterskeutbildningarna. Bland pedagogiska utbildningar visas det även på stora brister räknat på cirka -2300 personer, speciellt inom ämneslärare och barn- och fritidsutbildade. Restaurang- och livsmedelsbranschen leder till spännande diskussioner då efterfrågan finns där men även ett överskott av utbildade. Utbildar vi då rätt? Dialog Vad fångar du som viktigast? Vad tar du med dig? Vilka behöver ta del av prognosen? Hur får vi spridning? Hur kan kompetenskansliet arbeta med prognosen? Grupp 1, Kerstin, Evelina, Andreas, Maja och Birgitta: Diskussionen skedde mycket kring sjuksköterskor och yrkesutbildning. Man behöver prata om detta i alla grupper. Som region måste man lyfta det i sina nätverk och regionen har statistik och måste lyfta frågan vad gör vi? Vad kan jag lyfta ur det här och arbete med den mot vad AF presenterar för underlag som är styr utifrån efterfrågan. Det är en intressant komplexitet när den långsiktiga prognosen visar andra saker än vad man ser på kort sikt. De går att ställa mot varandra. Det finns en fara i prognosen att det blir en form av sanning. Politikern säger att vi inte ser behov av en yrkesgrupp utifrån prognosen och därför satsas det inte på den vilket leder till brister senare. Vi måste komma ihåg att det är en prognos som vi får förhålla oss till på ett klokt sätt. Grupp 2, Henny, Helena, Fredrik och Elaine: Hälso- och sjukvård var en stor diskussionsfråga. Barnmorskor till exempel är en stor faktor där för då söker in och för att flera platser erbjuder utbildning och därmed får för få sökande och utbildningarna blir inte av vilket leder till brist på barnmorskor. Samarbete måste ske så
utbildningen kan ske på en plats istället och därför dra igång så de utbildas. Arbetsorganisationens koppling till kompetensförsörjning. Jobbar de med kompetensförsörjning? Annars fyller vårt arbete ingen funktion om inte arbetsgivarna ser långsiktigt på det eller arbetar med frågan själva. Vi måste visa företagen what s in it for me det är jätteviktigt. Det finns också ett eget fotarbete att göra i det offentliga. Grupp 3, Maria, Ingrid, Jan, Thobias och Johanna: Arbetet med flyktingarna är också en form av bransch man måste ha i åtanke. SFI kopplat till en yrkesutbildning är väldigt viktigt. Det blir konkurrens mellan de kommunala vuxenutbildningarna och Arbetsförmedlingen, det blir för mycket revirtänk. Karlskoga Degerfors har ett eget kompetensråd, vilket är fantastiskt och bra för denna typ att dialog förs lokalt. Det kom som ett initiativ från Degerfors eftersom de arbetade mot samma målgrupp, samma personer. Att få en koppling, politik och tjänstemän är också viktigt för att få styrning. Man väntar in att förordningen förändras, är det verkligen rätt att ta de som står längst ifrån arbetsmarknaden och plocka in den i ett yrke direkt. Facket har gjort en undersökning bland medarbetare där de ställt frågan Tycker du att din arbetsgivare tar vara på din kompetens? vilket resulterade i en hög procent nej. Det måste det arbetas med och det finns mycket att diskutera. Inom Hälso- och sjukvård anlitar man en serviceorganisation som sköter städ, förrådshantering m.m. för att undersköterskorna ska kunna fokusera på sitt och inte pendla mellan de arbetsuppgifterna och patientkontakten. Detta har skett under en försöksperiod, det man kan se nu är dock att det innebär stora kostnader för vårdavdelningarna. Det har fungerat väldigt bra men är inte möjligt utifrån den budget som finns. När beslutet ligger på verksamhetscheferna så uppstår problem för de är oftast läkare och inte alls insatta i kompetensförsörjning och dess innebörd. Business Region Örebro Koordinator för kompetensförsörjning Fredrik Jönsson berättar om vad BRO gör och har som mål med sin verksamhet Fredrik Jönsson är ny koordinator för Business Region Örebro sedan augusti. Fredriks funktion är under utveckling och börjar ta form utifrån hur han kan arbeta med dessa frågor och stå till tjänst i sitt arbete. Vi kan få draghjälp från varandra. Går det bra för en kommun går det oftast bra för den närliggande och vi kan hjälpas åt att stärka varandra. Vi är också ett varumärke på många olika sätt, vi är en Logistikregion hur arbetar vi med detta tillsammans? Ingela Pihl är den som sitter i verksamhetsledningen och stöttar koordinatorerna i deras arbete och samornar arbetet. Vad är unikt för oss? Hur påverkar vi infrastruktur, logistik och kompetensförsörjning? Hur får vi företag att etablera sig här istället för på en annan plats? Hur gör vi Örebro län attraktiv för familjerna så att de flyttar hit? Handelskammaren är inte med i BRO men är en viktig och bra samverkanspart eftersom de arbetar med liknande frågor som t.ex. TAM. Ingela basar även över Näringslivsfrämjande utvecklingsarbete och Fredrik råder över Kompetensförsörjningsområdet. Kompetensförsörjning är något man brukar säga att alla äger frågan men ingen råder över den. En utmaning är att inte konkurrera med varandra eller kliva in på andras domäner utan istället hitta hur vi kan arbeta med detta tillsammans, kroka arm. BRO är också en viktig aktör kring omvärldsbevakning, det händer mycket runt om i världen och där packar BRO ihop det mest relevanta. Man kan prata om att åka hiss när man pratar om att få ihop det här. Det ska ske från lägsta nivå ner i verksamheterna upp till
högsta nivån i styrningen. För Arbetsförmedlingen, som också arbetar med Näringslivschefer, är BRO en viktig aktör. Externa relationer, Örebro universitet förändringar och nyheter! Markus Klinton, enhetschef samverkan Markus börjar med att berätta om nya rektorn Johan Schnürer som är väldigt betydelsefull för universitetet. Johan har växt upp i Örebro. Vid äldre ålder flyttade han till Uppsala och startade sin karriär där. Han arbetade flera år på SLU och de sista sex åren var han vicerektor där och arbetade med samverkansfrågor. Johan har pratat om tre områden som han vill lägga fokus på: De tunga industriföretagen i regionen ny-industrialiseringen i Sverige, livsmedel och hälsa/måltid, nutrition och hälsa kopplat till Måltidens hus och den medicinska forskning som finns. Sist är det skola där samverkan mellan kommun och region är viktig för att stärka och utveckla kvalitet mm. Det som redan finns på plats är Linje 14 samarbetet som bra kopplar till detta. Novatorget då. Den plats där externa relationer håller till. Markus är enhetschef där och hanterar även deras projekt. Hinner man så kan man lyfta in frågan att arbeta med personalvetarprogrammet i existerande projekt. Ett viktigt arbete är studentsamverkan som det arbetas mycket med och det är samarbete med Karriärcentrum. Numera finns funktionen studentsamverkan på universitetet och är stödverksamhet både mot studenter och arbetsgivare och även program- och studieansvariga så att alla får de stöd som behövs för sina arbeten. Evelina, vikarie för Karin Colleen, kommer att arbeta som stödkoordinator. De har också startat en Facebook-sida, Novatorget, där de arbetar med sin stödsamverkan. Mattias Dyrvik har gått in i ett nytt uppdrag och arbetar mot studenterna och deras idéer där han har en koordinerande roll. ORU KickStart är exempel på en aktivitet i det hela. Nu är man inne på pilot två i KickStart och en stor fokus ligger på mat och integration och mindre svinn. Pia Ridderby, ansvarar för linje 14 och hon och Mattias deltar i den gemensamma lunchen för närmare presentation. Evelina berättar kort om projektet och APD där matchmaking är en del och möten som ska leda till samarbeten mellan utbildning och bransch. Vad händer framåt, framtagande av ny regional utvecklingsstrategi, RUS Utvärdering av projektet Kompetensplattform Region Örebro län? Nya riktlinjer för kompetensplattformarna? Maria Svensson Hallberg Det kommer att komma en trycksak med erfarenheter och lärdomar från projektet som kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet med Kompetensplattformen och Kompetenskansliet. Den 5 december kommer Apel leda Kompetenskansliet i en diskussion kopplad till de intervjuer som genomförts och som inspel till den kommande slutrapporten. Inför 2017 har Maria tagit fram förslag på datum så det finns och så får man se hur man arbetar med dem framöver. Tillväxtverket har också fått ett uppdrag att ta fram riktlinjer för det regionala kompetensplattformsarbetet. Det kan vara så att de riktlinjer som kommer, utifrån erfarenhet, att kompetensplattformarna får mer mandat och legitimitet i vissa frågor. Förslaget som Tillväxtverket ska tas fram ska vara klart till sommaren 2017. Den nya RUS:en är under framtagande och det påbörjade i augusti 2015. Utifrån inspelen som inkom under Loka-dagarna har man brutit ner tolv områden till några specifika. I februari kommer en remiss skickas ut och i mars bjuds man in till remissdialoger. De tolv
målen är nedbrutna till fem: Samhällsplanering, företagsamhet - specialisering och innovationer, utbildning kompetensförsörjning, hälso- och sjukvård omsorg och sist attraktiva miljöer. Ett målbegrepp som ringar in ett stort område är att prata om en effektivare kompetensförsörjning. Något som lyfts i framtagande är inte bara samhandling utan faktiskt samhandlingsavtal för att få än bättre och konkret verkstad av RUSen. Nästa Kompetenskansli: 5 december 9 12 med avslutande lunch Förslag på datum 2017: 17 februari 9-12 19 maj 9 12 15 september 9-12 17 november 9-12