TEMA: Kompetensplattform 2.0

Transkript

1 Milla Tähtelä, Utbildning och arbetsmarknad (5) TEMA: Kompetensplattform 2.0 Välkomna och avsikten med mötet Anette berättar att hon lämnar området Utbildning och arbetsmarknad för att gå över till Kultur och ideell sektor. Idag syftar till att reda i hur vi går vidare. Många projekt är avslutade och andra har utvecklats till nya aktiviteter. Vad är nästa steg? Lars: Hur är återkopplingen till de som klubbade uppdraget? Anette: Positiv respons och något som politikerna ställer sig bakom. Resultat för detta kan ses i t.ex. Gysam och Vuxsam:s utveckling. Avsikten: Identifiera nya utmaningar, följa upp åtgärderna i handlingsplanen och även identifiera våra roller och uppdrag. Vi checkar in vad händer i vår omvärld som har bäring på kompetensförsörjning och matchning? 1 Tillsammans identifierar vi utmaningarna. Vi går laget runt utifrån roll: Marie Kilk Målgruppen nyanlända och hur vi matchar dem mot vård- och omsorg. Det gäller att få till både språkutbildningar och praktik. Vi måste försöka få ut dem på arbetsmarknaden och tumma på regelverken, det är en stor utmaning för att kunna få till matchningen. I dagsläget bidrar de med SFI men problemet landar sen i praktik och arbetsliv efter. Lars tillägger att systemen och uppläggen är gamla och inte anpassade efter den situation vi är i nu med frågan kring de nyanlända och hur vi stöttar dem med utbildning och arbetsliv. En stor vikt ligger även vid långsiktig etablering. SFI-formen och dess utveckling är ett positivt resultat på arbetet. Oskar Axelsson Många vill att AMK kan hjälpa till med nyanlända. Under våren testar Handelskammaren på att hålla AMK-lektioner för nyanlända med hjälp av tolk. Efter möten med diverse byggföretag visar det på att de efterfrågar mycket arbetskraft vilket inte framgår. Föräldrar kan ha en snedvriden bild av vad som leder till jobb och hur man går vidare. Oroliga föräldrar rekommenderar sina barn fel utifrån förutfattade meningar och oro. Det är svårare att gå ett studieförberedande program och sedan läsa något praktiskt. Många elever är även studietrötta. Mycket mer kunskap om arbetsmarknaden krävs i skolan för matchningen. AMK kommer att pågå ytterligare ett år efter projektets slut. AMK har sammanställt ca 5000 elevers tankar om framtiden och yrken. Ca 25 yrken är samma i åk. 7 som i åk. 3 på gymnasiet. Matchar du dem mot arbetsmarknaden så är det ingen bra matchning. En stor utmaning för syv är att det är 1 Vad pågår i vår omvärld på lokal, regional, nationell och internationell nivå som har bäring på kompetensförsörjning och matchning?

2 Milla Tähtelä, Utbildning och arbetsmarknad (5) mycket handledning men väldigt lite omvärldsbevakning och matchning mot arbetsmarknaden. Det goda resultatet är att processer startas upp utifrån AMK:s arbete. Linnea Cederborg Arbetar både på grundskolan och Komvux/SFI. Det är 100 elever på deras SFI vilket är mycket för en liten kommun. Det är en utmaning att få ut dem på praktikplatser och speciellt relevanta praktikplatser. Det har gått att få ut dem som språkstöd i grundskolan vilket gett goda resultat. De har regelbundna möten för hur de arbetar mot den Lokala Överenskommelsen och nu har de även börjat arbeta mer med utbildningskontrakt praktikplats/anställning parallellt med att man läser upp en utbildning. I grundskolan är det svårt att få eleverna att söka de utbildningar och mot de yrken som efterfrågar arbetskraft. I årkurs 9 är det för sent för att informera om detta och få effekt av det. Prao är viktig men det är svårt för arbetsgivare för hur de ska sysselsätta eleverna, många elever har prao samtidigt och det har även diskuterats kring att korta ner praotiden till ett antal dagar istället. Jan Mannerhag Arbetar med praktikhantering och en förstudie som är i avslutningsfasen. Det saknas en överblick och det finns en stor konkurrens kring praktikplatserna. Arbetssättet måste struktureras upp. En ansökan för ett pilotprojekt har lämnats in till Region Örebro län där en plattform tas fram under två års tid. Plattformen ska samla alla praktikplatser och vara ett verktyg både för elev, arbetsgivare och syv. Plattformen ska underlätta dialogen för praktikplatserna och dess överskott av elever. Skolverket har stöttat ekonomiskt mot ett parallellt projekt som arbetar mot samma mål. Markus Klinton Arbetar med ORU Kickstart. Blandar elever från olika utbildningar. Vinova kanske sponsrar kopplat till en tävling där några elever tagit fram en proteinbar. Även Inkubera stöttar arbetet. Fler inriktningar är på gång med fokus på musik och restaurang. Eleverna får ett arvode i piloten för att underlätta och motivera. Hur kan vi skapa en struktur för detta? Hur ser vi till att matchning sker? Formen går att använda på många sätt. Det är ett sätt att matcha studenterna mot företagarnas behov av hjälp men bris på resurs. Samhällsproblematik hos företagare kräver ofta flera olika kompetenser vilket gynnas av att studentgruppen utgörs av diverse representanter från ett antal olika men relevanta utbilningar. Utifrån positiv respons finns en stor möjlighet att koppla Linje 14 till AMK för ett bättre samarbete. Även Get ready som är ett samarbete med Tegelbruket har utvecklingspotential för att unga ska få en koppling till arbetslivet. Elaine Lindblom Mycket händer i folkhögskolorna och man pratar på nationell nivå om ett folkbildningslyft. De har blivit tilldelade positivt beslut för en matchningsinsats. En grund i detta är DUA och utbildningskontrakt på folkhögskola. Matchningsinsatsen innebär en rekrytering av en person som kan fokusera på att elever matchas mot utbildning och arbetsmarknad. Lokalt är en grundutbildning i uppstart för socialt företagande. Det är ett samarbete med Arbetsförmedlingen och sociala företagare. Johanna Tybell I Länsstyrelsen arbetar Johanna främst med integrationsutmaningen. Mycket

3 Milla Tähtelä, Utbildning och arbetsmarknad (5) som händer styr och problematiserar t.ex. den bostadslagen som tillkommit. I länet får de kommuner som haft ett stort mottagande en omställning och ett minskat mottagande på anvisning. Ljusnarsberg och Hällefors t.ex. anvisas 0 personer under Egenbosatta är fortfarande kvar. Fördelningsmodellen tar inte hänsyn till pendlingsavstånd. Andreas Blom Yrkesutbildning är det stora för Teknikcollege. En utmaning är fördomen att yrkesutbildning inte är något att satsa på. Diskussion rör sig kring hur man ska tänka bort gymnasieutbildning och tänka nyanlända mot SFI och yrkesvux. Yrkessvenskan måste in på något vis i utbildningen. Tack vare engelska underlättas detta. Sedan finns det ett stort värdegrundsarbete att göra på arbetsplatser. Vardagsrasism har visat sig varit ett stort problem på ett flertal arbetsplatser. Traineesatsningen som kopplas mot yrkesintroduktion har ännu inte riktigt satt sig och det finns en större fokus mot vård- och omsorg. Industrin har börjat vakna till liv och arbetsgivare har visat intresse av att börja visa upp sig mot elever och blivande arbetstagare. Johan Dietrichson Utvecklingsledare som arbetar med Samverkansdokumentet och Gysam. Inkopplad i åtta olika nätverk och samarbetar med Jan Mannerhag kring praktikplatser. Efter sommaren kommer mycket ske kring samverkansdokumentet och mycket kan bockas av redan nu då många aktiviteter och insatser redan format, påbörjats och tagit fart. Skolresultaten sjunker och det har varit oklart varför det fortsätter sjunka trots ökade insatser. Skolverket har nu fastställt att de nyanlända samt föräldrar utbildningsståndpunkt är orsaker som har en stor påverkan. Yrkesutredningen har även lyft prao och diskussioner har förts kring att prao inte ska vara något obligatoriskt. På vilket sätt kan matchningsindikatorerna 2 vara ett stöd i vårt fortsatta arbete? Vilken kunskap söker vi? Vilka behov finns? Några exempel visas. Karolina Holmlund, Örebro kommun berättar. Hur ser det verkligen ut och hur krossar vi myterna? En person har rekryterats för att arbeta med åtgärderna för hur man rekryterar lärare bättre. Ett sätt att arbeta för bättre matchning är att ta del av de regionala matchningsindikatorerna som finns på SCB:s statistikdatabas. Vad är behovet och hur ser bristerna ut? Vi måste hitta nya vägar. T.ex. har skolan bemannats på samma vis under alla år medan skolorna har utvecklats. Inom Region Örebro län har man påbörjat med ett arbete för vilken form av kompetenser som faktiskt efterfrågas. Ett stort problem är att tyngden läggs på pengar och kostnader istället för kompetens. Det finns ett stort antal variablar som måste tas hänsyn till för den strategiska kompetensförsörjningen och arbetet med att rekrytera rätt. 2 Matchningsindikatorerna= ett kunskapsunderlag för regionala, bransch och utbildningsanalyser. Framtaget av SCB i samarbete med regioner och Reglab.

4 Milla Tähtelä, Utbildning och arbetsmarknad (5) Kompetenskansliets fortsatta roll och uppdrag Handlingsplanens åtgärder och resultat - Hur går vi vidare? Arbetet har pågått sedan Deltagare i Kompetenskansliet har förändrats utifrån behov och handlingsplanens process. Roll och uppdrag har förändrats och utvecklats betydligt under tidens gång. 32 att göra åtgärder fastställdes från början och i dagsläget är det 10 stycken som fortfarande pågår. Resterande är avslutade eller har implementerats i ordinarie verksamhet och tagit en annan form. Arbetet har, utöver processledarnas arbete, skett i form av Kompetenskanslimöten, processledarmöten och Mötesplatser som varit branschspecifika. Andreas lyfter kopplingen. Hade samhandlingen och samverkan skett utan Kompetenskansliet eller står resultaten och aktiviteterna i relation till genomförandet av Kompetenskansliet och processledarmötena. Grupp 1: Ett regionalt ansvar kring det kommunala självstyret. Det går inte att begränsa sig kommunalt så det drabbar individen. Region Örebro län skulle kunna ha mer av en överblick av brisyrken och de olika utbildningarna. Dimensionering och resursfördelningsfråga. Pendlingsmöjligheterna bidrar även med en stor problematik, ett hinder förutsättning för utbildning. Lyfta aktuella frågor utifrån utmaningar mot kompetensförsörjningen. När lösningar finns men möts av hinder de ska lyftas till rätt forum. Ett gemensamt åtagande eller uppdrag behövs för kompetenskanslimötena för att få igenom förändring och inte bara bli en form av gemensam mötesplats. Det kan krävas nya åtgärder och ytterligare handlingsplaner. Benchmarking mot andra regioner. Hur tar vi vara på andra regioners arbete och erfarenheter? Vi ska inte behöva uppfinna hjulet på nytt. Grupp 2: Samhällsnyttan av kompetenskanslimötena. Dialogen ska ske på rätt nivå. Det har kopplats till vad och varför men fokus kanske ska läggas på hur? Dialogen kanske ska föras kring samhällsnyttan av arbetet. Hur hanterar vi detta i de olika organisationerna och verksamheterna? Utifrån nya inspel i handlingsplanen kopplar man ihop det med insatser och vad arbetets samhällsnytta blir. Leder det till något eller är det slöseri med tid? Samverkansbehovet uppfylls av kompetenskanslimötena. Det är ett tidseffektivt sätt att omvärldsbevaka och hitta kontakter och inspel till sina nätverk och frågor. Det ligger en stor vikt vid att inte bara ta med sig inspel till kanslimötena utan även ta med sig informationen till sina ordinarie verksamheter. Vara tydliga med de roller och de kompetenser man har och använda varandra till de funktionerna. Inför 2.0 även se över deltagarna i kansliet. Finns det några aktörer som vi saknar? Grupp 3: Möjligheten att arbeta i relation till Projektstöd som finns på Region Örebro län. Vad händer hos andra aktörer? Det är väldigt nyttigt och kunskapsgivande med kompetenskanslimötena. Det är en effektiv form av omvärldsbevakning från området. Däremot är det återkommande att kansliet är rörande överens men det saknas mandat och den förankrings som krävs för att driva detta vidare. Resurser krävs för att driva frågorna vidare. Kansliet kan arbeta ut mot sina verksamheter men sen att det tas in 150% resurs som kan arbeta mot projektstöd för att driva frågor vidare. Vi måste kunna kroka arm för att få resultat och även ta

5 Milla Tähtelä, Utbildning och arbetsmarknad (5) tillvara på erfarenheter. Kompetensplattform 2.0 ska kunna skapa bättre förutsättningar för att driva projekt. Det finns även koppling till regionens andra nätverk så att alla frågor kan lyftas och förankras. Identifiera målgrupper och bjuda in relevanta deltagare från organisationerna för en bättre spridning och förankring i organisationerna. Grupp 4: Den här gruppen, framöver, borde lägga en större vikt vid arbetslivet. Det finns ett flertal nätverk som arbetar primärt med skola även om kopplingen även finns här. Men en större vikt bör läggas vid arbetsmarknaden och kompetensförsörjningsfrågan. Samtalen i kanslimötena har stor betydelse för vad man tar med sig tillbaka. Det krävs inte alltid en handlingsplan och checklista för att uppleva att tiden var väl använd. Dock återkommer frågan om mandat och föra frågorna vidare.