landstinget DALARNA Skolnämnden HANDLINGAR till sammanträdet 2010-06-07 Tid: Plats: 09.30 Kaffe i matsalen 10.00 Information samt lunch 13.00 Behandling av ärenden Fornby folkhögskola Fornbyvägen, Borlänge
LANDSTINGET DALARNA Skolnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2010-06-07 Plats: Fornby folkhögskola, Fornbyvägen, Borlänge Tid: Måndag 7 juni 2010 09.30 Kaffe i cafeterian 10.00 Information Fornby folkhögskola - Per-Erik Kaj 12.00 Lunch på egen bekostnad 13.00 Information internationella frågor - Nils-Åke Norman 13.30 Miljöredovisning, fördjupad information - Anna Wigge 14.00 Behandling av ärenden Ärenden 1. Godkännande av dagordning 2. Protokollsjustering 3. Information om Fornby folkhögskola 4. Information internationella frågor 5. Miljöredovisning - fördjupad information 6. Kvalitetsredovisning folkhögskolorna 7. Årsredovisning folkhögskolorna 8. Delårsrapport och vårprognos 9. Anmälningsärenden 10.Anmälan av beslut på delegation 11.lnformation Det är viktigt att nämnden är beslutsför. De ledamöter, som inte kan närvara, måste anmäla detta omgående så att ersättare kan kallas in. Anmälan ska ske till Margaretha Sandell, tel 023-490 134 eller med e-post margaretha.sandell@ Itdalarna.se
I le ~ landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum 2010-06-07 1 Godkännande av dagordning Godkännande av föreliggande dagordning.
Landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum 2010-06-07 2 Protokollsjustering Skolnämnden beslutar a t t utse att jämte ordföranden justera sammanträdesprotokollet.
lit. landstinget II DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum 2010-06-07 3 Information om Fornby folkhögskola Skolnämnden beslutar a t t anteckna informationen till protokollet. Per-Erik Kaj rektor vid Fornby folkhögskola informerar om verksamheten vid skolan.
Landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sam manträdesdatum 2010-06-07 4 Information om internationella frågor Skolnämnden beslutar a t t anteckna informationen till protokollet. Nils-Ake Norman deltar och informerar om internationella frågor.
I II ~ Landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum 2010-06-07 5 Miljöredovisning 2009 - fördjupad information Skolnämnden beslutar a t t anteckna informationen till protokollet. Anna Wigge medverkar och lämnar en fördjupad information om miljöredovisning 2009.
I II ~ Landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum 2010-06-07 6 Folkhögskolornas kvalitetsredovisningar 2009 Dnr LD1 0/01553 Handläggare: Margareta Dalberg Skolnämnden beslutar a t t godkänna redovisningarna samt a t t uppdra till respektive rektor att överlämna redovisningarna för 2009 till Folkbildningsrådet. FOlkbildningsrådet (FBR) arbetar på regeringens uppdrag med att följa upp kvaliteten inom landets folkbildning. Uppföljningen omfattar verksamheten vid studieförbund och folkhögskolor. Verksamheterna har under en treårsperiod 2007-2009 fått särskilda medel för att utveckla det interna kvalitetsarbetet. En första uppföljning gjordes 2007 som åtföljdes aven andra 2009. Ar 2010 ska redovisning lämnas senast 1 juli för kvalitetsarbetet 2009. FBR sammanställer verksamheternas redovisningar i en rapport till regeringen samt återkopplar resultaten till uppgiftslämnarna. I årets rapport ska verksamheten dels beskriva utvecklingen av det interna kvalitetsarbetet, dels hur man inom detta förhåller sig till folkbildningens fyra syften och sju verksamhetsområden. Rapporten ska lämna en samlad och analyserad bild av skolans kvalitetsutvecklingsarbete. Redovisningen är en webbaserad enkät som ska lämnas in till FBR. Information om processen finns på folkbildningsrådets hemsida www.fbr.se. Anvisningar för årets redovisning har i november 2009 skickats till samtliga verksamheter. Malungs folkhögskola och Fornby folkhögskola har lämnat kvalitetsredovisningar. Redovisning från Mora folkhögskola utsändes senare. Bilaga (1-12) Förhandling enligt 11 MBA äger rum den 4 juni 2010.
I II ~ Landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum 2010-06-07 7 Folkhögskolornas årsredogörelser 2009 Dnr LD1 0101552 Handläggare: Margareta Dalberg Skolnämnden beslutar a t t godkänna upprättade årsredogörelser avseende 2009 för Mora, Malungs och Fornby folkhögskolor. Folkhögskolorna ska före den 1 juli varje år lämna en verksamhetsberättelse med årsredovisning till Folkbildningsrådet (FBR). Redovisningen ska omfatta den verksamhet som bedrivs med statsbidrag. På FBR:s hemsida www.fbr.se finns publicerat kriterier och fördelningsprinciper för statsbidraget. I bilaga 3 återfinns allmänna råd och uppgifter om vad som ska finnas med i folkhögskolornas årsredogörelser. Enligt anvisningarna ska årsredogörelsen undertecknas av minst rektor och styrelsens ordförande. Samtliga folkhögskolor har lämnat årsredogörelsen för behandling i nämnden. Bilaga (13-58)
I II ~ landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum 2010-06-07 8 Delårsrapport och vårprognos för skolnämnden Dnr LD10/01567 Handläggare: Anna Skogberg, Margareta Dalberg Skolnämnden beslutar a t t godkänna delårsbokslut och vårprognos. En övergripande delårsrapport med redovisning av måluppfyllelse lämnades till ekonomienheten den 17 maj avseende Skolnämndens verksamhet. Bilaga (59-72) I föreliggande rapport återfinns enheternas egna verksamhetskommentarer samt redan inlämnad delårsrapport med uppföljning av nämndens mål enligt landstingplan 2010. Prognosen visar ett underskott om 1,1 mkr. Underskottet återfinns främst hos naturbruksgymnasiet i Älvdalen som prognostiserar ett underskott om 1 mkr och bygger på de uppgifter om sökande som för närvarande finns. Även Musikkonservatoriet prognostiserar ett underskott om drygt 0,1 mkr. Underskottet beror även där på sviktande elevunderlag. Gällande Musikkonservatoriets och Musik i Dalarnas ansökan till YH-myndigheten om höstens kompletterande utbildning i Musik och Dans räknar Skolförvaltningen med att få ett 2-årigt beslut inom en snar framtid enligt muntliga besked. Någon uppgift om statsbidragets storlek har inte lämnats. I prognosen har beräkningar gjorts med 90.000 kr per elev och år som grund. Förhandling enligt 11 MBA äger rum den 4 juni 2010.
-. landstinget II DALARNA SKOLNÄMNDEN 1 BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum 2010-06-07 9 Anmälningsärenden Skolnämnden beslutar a t t anteckna anmälan till protokollet. Anmäles följande: Från landstingsfullmäktige 2010-04-26 - Valärenden - att utse Björn Hammarskjöld som ledamot i Skolnämnden - Stadgar tör Musik i Dalarna - ändring
I II ~ Landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum 2010-06-07 10 Anmälan av beslut på delegation Skolnämnden beslutar a t t anteckna det anmälda delegationsbeslutet till protokollet. Delegeringsbeslut av skolnämndens ordförande enligt SN 31/10 - upphävande av interimistiskt beslut om avstängning av elev vid Naturbruksgymnasiet i Älvdalen LD10/01418 Av chefen tör skolförvaltningen fattade beslut enl SN 14/08 P 4.1 - avskrivning av kundfordringar vid Naturbruksgymnasiet Älvdalen LD10/00055 Bilaga (73-75)
I l) ~ Landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum 2010-06-07 11 Information Skolnämnden beslutar a t t anteckna informationen till protokollet. Information lämnas om; - bolagiseringen - budget 2011 - parlamentariska gruppen - fristående skolor Dalarna - Musikkonservatoriet Falun - påbyggnadsutbildning
01 NATIONELL REDOVISNING AV FOLKBILDNINGENS KVALITETSARBETE - folkhögskolorna Redovisningen avser den statsbidragsberättigade verksamheten. Den tidsperiod som ska redovisas tar sitt avstamp i föregående redovisningstillfälle (1 juli 2009). Bilagor ska inte bifogas. Redovisningen ska vara Folkbildningsrådet tillhanda senast 1 juli 2010, kl. 23.59. Kontaktuppgifter till ansvarig för redovisningen vid folkhögskolan: Namn Folkhögskola Adress Postadress Telefonnr e-mailadress Ange vem/vilka från er folkhögskola som har deltagit i sammanställningen av kvalitetsredovisningen Per Erik Kaj Fornby Box 5016 781 05 Borlänge 0243-23 95 05 pek@fornby.se Frågorna har diskuterats på lärarmöte och svaren har sammanställts av rektor Redovisningen ska antas av folkhögskolans styrelse Innan den skickas till Folkbildningsrådet Redovisning har behandlats av skolans styrelse 7 juni 2010 KVALITETSARBETET INOM FOLKHÖGSKOLAN 1. Systematik i kvalitetsarbetet 1 a Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats inom folkhögskolan sedan föregående redovisningstillfälle. Sammanfattande beskrivning om max 2 000 tecken. Vi har arbetat efter den processbeskrivning som vi utvecklade föregående år och som beskrivs översiktligt i skissen. Alla anställda engagerades i en omprövning av verksamhetside, vision, ledstjärnor, mål och planer genom att man i smågrupper om två till fyra personer fick ansvar för att pröva och komma med förslag utifrån var sin del av det tidigare styrkortet. Arbetet pågick under en tremånadersperiod i en virtuell konferens och avslutades med redovisningar i lärarrespektive servicegrupp och till sist en gemensam personaldag. Arbetet har gjort vårt styrdokument mer levande i vardagen.
02 Vi har försökt att göra den röda tråden synlig för såväl anställda som studerande genom att enkäter, tema- och personaldagar, utvecklingssamtal, återkommande uppföljningar etc hänger ihop. För de studerande har vi utvecklat underlagsmaterialet för utvecklingssamtalen. Samtalen hålls vid tre tillfällen under ett läsår och syftar till att de studerande ska tydliggöra sina mål, vad som krävs för att nå dem, vilket stöd de behöver, hur det går under resans gång, vad man kan lära av resultaten osv osv. Vi har arbetat med alla de tio delarna i Fornbys kvalitetsprocess. Det som vi lyckats minst med är de personliga utvecklingsplanerna. Endast en mindre del av de anställda har gjort sådana planer. Däremot så har alla haft planerade och förberdda utvecklingssamtal och rektor har dokumenterat vad han kommit fram till med var och en. 1 b Beskriv viktigare kvalitetsförbättrande åtgärder i verksamheten som gjorts till följd av kvalitetsarbetet. Sammanfattande beskrivning om max 2000 tecken. Genomgripande förändringar har gjorts beträffande mat och matsal utifrån de synpunkter som kommit fram. Matsalen har målats och fått ny konst, matsedeln har förändrats och inte minst sallad och vegetariska rätter har utvecklats, Varmhållning av maten och service runt buffen har förbättrats. Köket har renoverats i ett antal mindre avseenden, ett nytt egenkontrollprogram har skapats och introducerats, samtliga köksanställda har deltagit i utbildning, ett nytt prissystem prövas. Vår grafiska profil och marknadsföring har förnyats med kursfolder, olika informationsblad och annonser, men också genom aktiviteter där de studerande engagerats i att prata folkhögskola med allmänheten. Städ och vaktmästeri har slagits ihop till ett gemensamt arbetslag för att komma ifrån enkönade arbetslag och hitta nya former för samverkan. Administration och service har fått en samordnare och mer kontinuitet i utvecklingsarbetet. Det leder till återkommande diskussioner om hur vi kan förbättra rutiner och bemötande gentemot studerande, service till de olika funktionerna på skolan etc. Utöver kontinuerligt fortbildningsarbete för de anställda så har några större satsningar gjorts; en lärare har deltagit i en 7,.5-poängs kurs i folkbildningskunskap på Linköpings universitet. Hans arbete har fått spridningseffekter och leder till att en intern fortbildning i folkbildningsanda och mässighet startas med alla anställda imamuni 2010. Inte minst för att stå bättre rustade för att möta studerande från olika kulturer har en lärare deltagit i en veckas intensivkurs om Islam i Istanbul. Även den får en intern fortsättning för övriga lärare. En lärare deltar i en längre chefsutbildning, bl a som en förberedelse för ett utvecklingsuppdrag tör att bättre samordna och utveckla våra utbildningar och kursinslag inom de estetiska och konstnärliga ämnena. 1 c Beskriv de kvalitetsförbättrande åtgärder som gjorts sedan föregående redovisningstillfälle och som avser den allmänna kursen. Sammanfattande beskrivning om max 2000 tecken. Vi har lagt mycket tid och kraft på varje studerandes utvecklingssamtal för att studierna ska ske med tydliga mål och med den studerande som ansvarig för sin egen utveckling. Vi formulerade skriftliga antagningsrutiner för att säkra att vi antog rätt sökande till rätt
kurs och att de studerande fick bra information i förväg om den kurs de antogs till sä att förväntningarna var de rätta. Erfarenheterna från törsta året leder nu till en del justeringar, tydligare information etc. Samarbetet mellan lärarna har ökat, vilket gjort att vi kunnat hitta nya lösningar och arbeta mer ämnesövergripande. Datautbildning har t ex vävts in i kärnämnena längt mer än tidigare, undervisningen i studieteknik och lärande har utvecklats och litteraturhistoria har fått ett nytt upplägg i samverkan mellan språk- och estetlärare. Ett dubbelpass i veckan har gjorts till "verkstad" där den studerande får personlig handledning. I första hand har det gällt matematik. Genom att samverka mellan olika inriktningar kunde vi skapa en ny allmän kurs Samhälle, Ledarskap, Arbetsmarknad, där olika lärares special kompetenser kunde utnyttjas i inriktningsundervisningen. Vi tog fram ett arbetsmaterial för omdömessättningen för att säkra att alla lärare utgick från kriterierna och gjorde likartade bedömningar. Diskussionerna om materialet och i samband med omdömessättningen har varit intensiva. En levande diskussion om hur kriterierna ska tolkas, vad som ska vägas in och väga tungt osv är viktigt för att omdömessättningen inte ska ske Slentrianmässigt. Framförallt inom matematik och samhällskunskap har vi hittat nya former och metoder för att handleda studerande med stora kunskapsluckor och/eller studiesvårigheter. Vi har sett över språket i matematikdiagnoser för att studerande i svenska som andraspråk bättre ska förstå uppgifterna. Vi har kommit fram till en nytt grundschema som gör att vi kan erbjuda fler nivågrupper i kärnämnena med oförändrad resursåtgång. Det nya schemat införs från höstterminen 2010. 1 d Själwärderlng av mål, systematik och förankring. Välj ett av svarsalternativen 1.Det finns mäl för vårt systematiska kvalitetsarbete ja I&l nej D Inte * * * * alls 2. Vårt systematiska kvalitetsarbete följs upp och analyseras O O O D I&l 3. Vårt systematiska kvalitetsarbete leder till utveckling och O O O O I&l förbättring. 4. Vårt systematiska kvalitetsarbete har en långsiktig, D O O O I&l strategisk funktion (utveckling, aweckling, omprövning). 5. Vi arbetar systematiskt med förankring och delaktighet av O O O O I&l vårt kvalitetsarbete. Fullt ut D O O O 1 e. Beskriv förändringar/åtgärder i förankring och delaktighet (t ex deltagare, personal, ledning, styrelse och medlemsorganisationer) sedan föregående redovisningstillfälle. Sammanfattande beskrivning om max I 000 tecken. Kursrådet har haft en fråga att arbeta med under hela året, nämligen att fä studeranderabatt på bussarna på samma villkor som studerande på högskolan. Det har ökat delaktighet och engagemang i kursrådets arbete överhuvudtaget. Att arbetet
kröntes med framgång våren 2010 var naturligtvis extra roligt. Vi har utsett studerandeskyddsombud och de studerande har fått representation i skolans miljöledningsgrupp och skyddskommittej. Rektor har börjat skriva månadsbrev om aktuella frågor på skolan till studerande och anställda. Alla anställda har utbildats i "Förändringens Fyra Rum" om personlig utveckling och organisationsdiagnos. Varje arbetslag gjorde sedan handlingsplaner med vad man själva skulle göra, vilka förväntningar man hade på de andra arbetslagen och vilka krav man hade på ledningen. Handlingsplanerna presenterades vid en gemensam personaldag där alla fick ta ställning till vilka av de andras förväntningar man var beredd att leva upp till. 2. Statens syften och prioriterade verksamhetsområden 2a Själwärdering av propositionens sju verksamhetsområden. Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: 1.den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2.det mångkulturella samhällets utmaningar 3.den demografiska utmaningen 4.det livslånga lärandet 5.kulturen 6.tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder 7.folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Välj ett av svarsalternativen Folkhög- Folkhög- Mål/insatser kring Genom systematiska skolan skolan har området finns uppföljningar, känner till börjat beskrivet i utvärderingar och detta arbeta med verksamhetsplaner analyser av insatserna område detta och utvecklas och område verksamhetsberättels förbättras området er 1.Den O O O l&1 gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2.Det O D O l&1 mångkulturella samhällets utmaningar 3.Den O O l&1 O demografiska utmaningen 4.Det livslånga O O l&1 O lärandet 5.Kulturen O O l&1 O
05 6. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. D o D o D o Eventuella kommentarer: Skolan har ett miljöarbete av mycket hög kvalitet där vi följer t ex energiförbrukning, kemikalieanvändning och sophantering. I första hand rör detta de anställda, men vi har alltmer försökt att engagera de studerande. 2b. Självvärdering av propositionens fyra huvudsyften. Följande fyra syften utgör en bas i allt folkbildningsarbete: 1.stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2.bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3.bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4.bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Välj ett av svarsalternativen Folkhögskolan känner till syftena Folkhögskolan arbetar efter syftena Folkhögskolan har formulerat mål/insatser kopplade till syftena i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Självvärdering O o O av propositionens fyra huvudsyften Folkhögskolan genomför systematiskt uppföljning, utvärdering och analys av mållinsatser, kopplat till syftena. för att successivt utveckla och förbättra lid Eventuella kommentarer: 3. Systematiskt kvalitetsarbete i administrationen Beskriv förändringar och/eller åtgärder i det systematiska kvalitetsarbetet i administrationen (exempelvis processer och/eller rutiner för ekonomi, administration och dokumentation) sedan föregående redovisningstillfälle. Sammanfattande beskrivning om max I 000 tecken. Vi har tillsatt en samordnare för administration och service. Hela arbetslaget har regelbundna möten och uppföljningar. Laget har också tillsammans utformat ett samarbetskontrakt. Alla anställda har gjorts delaktiga i arrangemangen runt Folkhögskolans dag med olika ansvarsområden. Vi gjorde dagen till en vanlig arbetsdag genom att byta med en kompdag i maj. I ett litet utvecklingsprogram för de tre anställda inom administrationen har vi tydliggjort
Q6 vars och ens ansvar och arbetsuppgifter och arbetat med att det alltid ska finnas fler än en som kan utföra en arbetsuppgift. Vi har infört kortbetalning för att minska kontanthanteringen och ge bättre service. Skriftliga rutiner för antagningsprocessen från ansökan till kursstart har tagits fram. Studiebesök hos och samarbete med motsvarande personalgrupper på folkhögskolorna i Malung och Mora har skett. De tre landstingsskolorna har försökt samarbeta runt ITfrågor med landstingets IT-enhet, hittills dock med synnerligen måttlig framgång. 4. Utvecklings- och profileringsbidrag Beskriv projekt/aktiviteter samt dess resultat och effekter som folkhögskolan har genomfört för att utveckla och profilera verksamheten. Varje folkhögskola tilldelas årligen särskilda medel (år 2009 tilldelades 290000 kr/folkhögskola) för planerat utvecklingsarbete, ideologisk profilering och rörelseanknytning. Se Statsbidrag till folkhögskolor 2009, s. 12-13. Beskriv de tre viktigaste projekt/aktiviteter som i huvudsak har genomförts sedan föregående redovisningstillfålle. Betoning skall läggas på dess resultat och effekter. Max 2000 tecken. De tre områden vi redovisade föregående år är fortsatt centrala i vårt utvecklingsarbete; verksamheten inom svenska som andraspråk, förmågan att möta studerande med dåliga erfarenheter från sin tidigare skolgång samt mera kontakter i omvärlden runt skolan. Det senaste året har vi också utvecklat en marknadsplan med bl a grafisk profil i foldrar, annonser etc, öppna arrangemang och ökade kontakter med kommuner, politiska partier, organisationer och verksamheter inom den sociala ekonomin, gymnasieskolan etc. Vi skapade ett tema folkhälsoarbete med våra allmänna kurser som pågick under två månader med minst en halv dag i veckan; föreläsningar, prova på-aktiviteter, friluftsdagar etc. I linje med ambitionen att det ska "hända mer" runt folkhögskolan har vi startat tre nya kurser det senaste året; En sommarkursvecka med åtta olika kurser, en prova på-kurs för deltagare inom iv-programmet samt en distanskurs i vävning. (Dessutom har vi Fuga, Fornbys ungdomsgarantikurs under våren 2010). Vi försökte också starta en förberedande kurs för svenska som andraspråk, men fick inte tillräckligt med anmälningar.
Lmul.\'tillget DC/lama ']7 Mal!IIIRs folkhögskola Kvalitetsredovisning NATIONELL REDOVISNING AV FOLKBILDNINGENS KVALITETSARBETE - folkhögskolorna Redovisningen avser den statsbidragsberättigade verksamheten. Den tidsperiod som ska redovisas tar sitt avstamp i föregående redovisningstillfälle (1 juli 2009). Bilagor ska inte bifogas. Redovisningen ska vara Folkbildningsrådet tillhanda senast 1 juli 2010, kl. 23.59. Kontaktuppgifter till ansvarig för redovisningen vid folkhögskolan: Namn Folkhögskola Adress Postadress Telefonnr e-mailadress Ange vem/vilka från er folkhögskola som har deltagit i sammanställningen av kvalitetsredovisningen _Eva Avgerinou Malungs folkhögskola, _Eva A vgerinou Redovisningen ska antas av folkhögskolans styrelse innan den skickas till Folkbildningsrådet Redovisning har behandlats av skolans styrelse KVALITETSARBETET INOM FOLKHÖGSKOLAN,. Systematik i kvalitetsarbetet 1 a Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats inom folkhögskolan sedan föregående redovisningstillfälle. Sammanfattande beskrivning om max 2 000 tecken. Det systematiska kvalitetsarbetet på Malungs folkhögskola genomförs genom den lokala samverkansprocessen som fungerar som ett förankrings och kvalitetssäkringssystem. Alla viktiga beslut fattas i samverkan. Samverkansprocessen består av arbetsplatsträffar i form av lärarråd, serviceråd och ett gemensamt personal råd. Ärenden till dessa bereds av skolledning, fackföreningar, tillsatta arbetsgrupper och enskilda. När ärenden har behandlats på arbetsplatsträffar tas de upp i VaksCll1lhets!Jeriitte!se 2009
Lalldsrillger Dalama J8 Malllllgsfolkhögskola samverkans gruppen som sammanträder en gång per månad. I samverkansgruppen sker uppföljning av alla beslut. Alla träffar och beslut dokumenteras och dokumentationen är tillgänglig i digital form. I samverkansprocessen behandlas verksamhetsfrågor, ekonomi, arbetsmiljö, miljö, kvalitet, personalfrågor, elevfrågor, mm. I samverkan behandlas Uven utvärderingar, åtgärder och aktivitetsplaner. I syfte ah ytterligare utveckla det systematiska kvalitetsarbetet har vi under året som gått initierat en översyn av den lokala samverkansprocessen. Miljöledningen har lyfts in till samverkansprocessen och miljöledningsgruppen bereder ärenden till samverkan. Vi har gjort en förteckning över alla dokument innehållande regler, policies, riktlinjer, mm. för att gå vidare med en systematisering av dessa. En ny utvärderingsmodell har införts, som inbegriper både en självvärdering som personalen gör av sitt eget arbete under året och en utvärdering som elever gör av hela skolans verksamhet. Vi har påbörjat ett arbete som innebär att personalens utvärdering, elevernas utvärdering, personalens och elevernas utvecklingssamtal är integrerade delar av en process som avslutas med upprättande av nästa års aktivitetsplan och budget. Slutligen har kvalitetsarbetet "mainstreamats" genom att avskaffa kvalitetssamordnarfunktionen. Rektor ansvarar för kvalitetsledning medan kvalitetsarbetet är integrerat i samverkansprocessen. 1 b Beskriv viktigare kvalitetsförbättrande åtgärder i verksamheten som gjorts till följd av kvalitetsarbetet. Sammanfattande beskrivning om max 2000 tecken. Aktivitetsplan integrerad med utvärderingar och utvecklings samtal. Utveckling av nya kurser. Systematiskt arbete med elever med särskilda behov. Upprättande och utveckling av SYV-funktion Upprättande av elevvårds grupp Översyn och förtydligande av avgifter. Hemlagat mat Nya rutiner i köket Kompetenskartläggning av personalen. Kompetensutveckling kopplad till skolans målsättningar Utveckling av servicerådet Strategisk IT -planering Bättre service från huvudmannens organisation 1 c Beskriv de kvalitetsförbättrande åtgärder som gjorts sedan föregående redovisningstillfälle och som avser den allmänna kursen. Sammanfattande beskrivning om max 2 000 tecken. Systematiskt arbete med utvecklingssamtal & dokumentation i form av individuella utvecklingsplaner Verksamhetsberättelse 2009
ullltlslingcl Dalarna 09 MailIngs folkhögskola Systematiskt arbete med stöd till elever med siirskilda behov, omfattande bl a tydlighet i beslutsfattande och insatser, handlingsplaner och dokumentation. Utveckling av mentorskapet och införande av förshirkt mentorskap för elever med särskilda behov. Utveckling av lokala riktlinjer för behörighet i enstaka ämnen. Uppföljning av deltagarnas utbildningsbakgrund samt rutinerna för kartläggning av utbildningsbakgrunden inför antagning. Fortsatt utveckling av klassmöten och elevdemokratin. Utveckling av nya profiler som svarar målgruppernas behov. 1d Självvärdering av mål, systematik och förankring. Välj ett av svarsalternativen 1.0et finns mål för vårt systematiska kvalitetsarbete Inte * alls 2.Vårt systematiska kvalitetsarbete följs upp och analyseras D D 3. Vårt systematiska kvalitetsarbete leder till utveckling och D D förbättring. 4. Vårt systematiska kvalitetsarbete har en långsiktig, D D strategisk funktion (utveckling, aweckling, omprövning). 5. Vi arbetar systematiskt med förankring och delaktighet av D D vårt kvalitetsarbete. * * * D O D D O O D O ja I nej O Fullt ut D O O O 1 e. Beskriv förändringar/åtgärder i förankring och delaktighet (t ex deltagare, personal, ledning, styrelse och medlemsorganisationer) sedan föregående redovisningstillfälle. Sammanfattande beskrivning om max 1 000 tecken. Vi har infört ett nytt verktyg för utvärdering som innebär en högre delaktighet i själva utvärderingen. Metoden omfattar förutom enkät gruppsamtal i två nivåer vilket skapar reflektion och delaktighet. Utvärderingen genomförs både för personal (som självvärdering) och för eleverna. Resultatet av utvärderingen redovisas och åtgärder planeras och presenteras för personalen.. Redovisning av resultat och planerign - genomförande- uppföljning av åtgärder behandlas i samverkansprocessen där all personal är delaktig. En förbättring under året är att genom ett utvecklingsarbete har servicerådet blivit mer aktivt involverade i samverkansprocessen. Arbetet med skolans målsättningar, aktivitetsplan och budget har gjorts i samverkan men i år även integrerats med utvärderingen och dess resultat. En annan åtgärd som leder till större delaktighet är arbetet med utvecklingssamtal som har påbörjats för både allmän kurs och specialkurser. Verk.mm"e/.~berällelse 2009
l.nndstinget Dalarna '10 Mall/ngs folkhögskola 2. Statens syften och prioriterade verksamhetsområden 2a Självvärdering av propositionens sju verksamhetsområden. Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: 1.den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2.det mångkulturella samhällets utmaningar 3.den demografiska utmaningen 4.det livslånga lärandet S.kulturen 6.tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder 7.folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Välj ett av svarsalternativen Folkhög- Folkhög- Mål/insatser kring Genom systematiska skolan skolan har området finns uppföljningar, känner till börjat beskrivet i utvärderingar och detta arbeta med verksamhetsplaner analyser av insatserna område detta och utvecklas och 1.0en O område verksamhetsberättels förbättras området er O O gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2.0et O O mångkulturella samhällets utmaningar 3.0en demografiska utmaningen O O O O 4.0et livslånga O O O lärandet S.Kulturen O O O 6. Tillgängligheten O O O och möjligheterna för personer med funktionshinder 7.Folkhälsa, O O O hållbar utveckling och global rättvisa. Eventuella kommentarer: Verk.Wlllllretsberiittelse 2009
umt/stillget Dalarna 1 1 Alllhmgs folkhögskola 2b. Själwärdering av propositionens fyra huvudsyften. Följande fyra syften utgör en bas i allt folkbildningsarbete: 1.stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2.bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3.bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4.bidra till att bredda intresset tör och öka delaktigheten i kulturlivet. Välj ett av svarsalternativen Folkhögskolan känner till syftena Folkhögskolan arbetar efter syftena Själwärdering O O av propositionens fyra huvudsyften Folkhögskolan har formulerat mål/insatser kopplade till syftena i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Folkhögskolan genomför systematiskt uppföljning, utvärdering och analys av mål/insatser, kopplat till syftena, tör att successivt utveckla och förbättra O Eventuella kommentarer: 3. Systematiskt kvalitetsarbete i administrationen Beskriv förändringar och/eller åtgärder i det systematiska kvalitetsarbetet i administrationen (exempelvis processer och/eller rutiner för ekonomi, administration och dokumentation) sedan föregående redovisningstillfälle. Sammanfattande beskrivning om max 1 000 tecken. Ett kvalitetsarbete i administrationen har initierats under året. På ledningsnivå sker kontinuerlig uppföljning av administrationens kvalitet.. På operativ nivå är arbetet systematiskt och består i möten där problem tas upp och analyseras, åtgärder planeras och uppföljning av åtgärder och deras resultat sker. Kvalitetsarbetet inom administrationen görs av rektor och administratörer. Åtgärderna förankras genom samverkansprocessen. Syftet med arbetet är en förbättring av administrativa rutiner och processer med målsättning god service till elever och personal. Till kvalitetsarbetet i administrationen hör även kompetensutveckling [ör skolans administratörer. En administratör hal' i det syftet gått en eknomiutbildning. Verk.mmhetsberiittelse 2009
'-mulslil/gel Dalarna 1 2 Ma/III/gs Jo/khagskola 4. Utvecklings- och profileringsbidrag Beskriv projekvaktiviteter samt dess resultat och effekter som folkhögskolan har genomfört för att utveckla och profilera verksamheten. Varje folkhögskola tilldelas årligen särskilda medel (år 2009 tilldelades 290 000 kr/folkhögskola) för planerat utvecklingsarbete, ideologisk profilering och rörelseanknytning. Se Statsbidrag till folkhögskolor 2009, s. 12-13. Beskriv de tre viktigaste projekvaktiviteter som i huvudsak har genomförts sedan föregående redovisningstillfälle. Betoning skall läggas på dess resultat och effekter. Max 2000 tecken. SYV-funktion har skapats under hösten 2009. Resultatet är kompetent och tillgängligt stöd till Eleverna men även till lärarna i sina utvecklingssamtal. IT för nybörjare: En kurs som når en ny målgrupp, i det här fallet pensionärer. Resultatet har varit 12 nya Internetanvändare. Ny profil på Allmän kurs, "människan i naturen", med inriktning mot friluftsliv. Resultatet har varit nya sökande till allmänna kursen. Det är dock svdrt alt betona "effekter" dd innebörden i detta begrepp illle definierats av FBR. Tack! Skolledningen vill framföra ett stort tack till all personal och elever på Malungs folkhögskola som bidragit till ännu ett framgångsrikt verksamhetsår och ett härligt 1 OO-års jubileum. Gunnar Barke Ordförande i skolnämnden Eva A vgerinou Rektor Verksamhetsberättelse 2009
1 3 '1 '. " ~ I C-:;l~" ~..'-.:.~~.~~1 ~'-.. ~~~1.. ~. "..,,.. ~~~:,:"" r _'!..~::?~~:::.:-.J Årsredogörelse 2009 ~ Q;:L-S~''''=L:!1 n ~,. /1,... -::.:-::/.. '.'.. :'::::.:.:...' ' I'... e' 1',...,..... " I.
1 4 FORNBY FOLKHÖGSKOLA Redogörelse tör år 2009 Skolans 133e verksamhetsår Avgiven av Per Erik Kaj Gunnar Barka Landstinget Dalarna Skol nämnden Ordförande
1 5 Innehåll VERKSAMHETENS SYFTE... 5 VERKSAMHETENS OMFA TTNING... 5 Alhnänna kurser i Borlänge... 5 Allmänna kurser Falun... 5 Särskilda kurser Borlänge... 5 Korta kurser... 6 Öppen folkbildning... 6 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 6 Allmän kurs, grund... 6 Allmän kurs med svenska som andraspråk... 6 Allmän kurs för personer med förvärvad hjärnskada... 7 Allmän kurs med estetisk inriktning... 9 Samhällsarbetarinriktningen vårterminen 2009... ; 10 Allmän kurs med arbetsmarknadsinriktning våren 2009... 10 Allmän kurs Samhälle, Ledarskap, Arbetsmarknad hösten 2009... 10 Allmän kurs i Falun... 11 Allmän kurs med kvinnoinriktning... 12 Allmän kurs med social inriktning... 12 Allmän kurs med internationell inriktning... 12 Konstkursen... 13 Textilkursen... 13 Gemensamt... 15 Kursrådet... 15 Korta kurser... 15 Sommarkurser... 16 Öppen folkbildning... 16 Konferenser... 16 Kvalitetsarbete... 16 Utvecklings- och profileringsarbete... 17 Infonnation och marknadsföring... 17 Internatet... 18 Lokaler... 18 Miljöarbete... 18 VERKSAMHETENS ORGANISATION... 19 Skolnämnd 2009-01-01--... 19 Kursrådet... 19 Personal... 20 Sammanställning av genomförda kurser... 21 Ekonomisk redovisning för perioden 20090101-20091231... 22
1 6 VERKSAMHETENS SYFTE Fornby folkhögskolas verksamhetside är bedriva folkbildning och vara en bra studiemiljö för demokrati, delaktighet i kultur och samhällsliv, ekologisk medvetenhet och långsiktigt tänkande i både det lokala och globala perspektivet, jämställdhet, mångfald, folkhälsa och personlig utveckling. Vår vision är att på Fornby blir alla sedda och utvecklas, utifrån sina behov och förutsättningar, i en vacker miljö med lärorika möten och bra utbildning, samt att verksamheten hela tiden omprövas och förändras i en levande och kreativ dialog. Våra ledsljärnor är Helhetssyn, ny tänkande, lärande och utveckling där ämneskunskap och gemenskap, kärnämnen och skapande, utbildning och service samverkar för att stötta lärprocesser och personlig utveckling. Vi strävar efter hög kvalitet och aktivt värdskap i allt vi gör och i den fysiska miljön. Vårt bemötande ska överträffa förväntningarna hos studerande, gäster, samverkansparter och arbetskamrater. Året 2009 är skolans etthundratrettiotredje verksamhetsår, hela tiden med Landstinget Dalarna som huvudman. Folkhögskoleverksamheten är en del i landstingets strävan efter det hälsosamma Dalarna. Staten bidrar till verksamheten i syfte att medverka till att uljämna utbildningsklyftorna, att höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället och att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang i demokrati, samhällsutveckling och kulturliv. VERKSAMHETENS OMFATTNING Skolan har bedrivit verksamhet förlagd till Fornby i Borlänge och till filialen i Gamla Östra skolan i Falun. Till Folkbildningsrådet har rappoterats en verksamhetsvolym om totalt 6242 deltagarveckor, varav 185 på korta kurser. Allmänna kurser i Borlänge Allmän kurs grund... 40 deltagare Allmän kurs med svenska som andraspråk... 13 deltagare Allmän kurs för personer med förvärvad hjärnskada... 9 deltagare Allmän kurs med estetisk inriktning... 16 deltagare Allmän kurs Samhälle, Ledarskap, Arbetsmarknad... 21 deltagare Allmänna kurser Falun Allmän kurs med kvinnorinriktning, Falun... 12 deltagare Allmän kurs med sodal inriktning, Falun... 15 deltagare Allmän kurs med internationell inriktning, Falun... 6 deltagare Särskilda kurser Borlänge Konstkursen... 25 deltagare
1 7 Textilkursen... 15 deltagare Korta ku rser Afasiföreningen Gävleborg....37 deltagare Sommarkurser... 99 deltagare Ridsport lnfl... 75 deltagare Öppen folkbildning Onsdagskvällar i Storstugan, 6 tillfällen... 336 deltagare BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Allmän kurs, grund Grundkursen vänder sig till studerande som saknar avslutad grund- och/ eller gymnasieskola. Tyngdpunkten ligger på kärnämnesstudier samt studieteknik. Genomgående försöker vi hålla små studiegrupper i ämnena för att alla ska våga komma till tals och bli sedda i klassrummet. Flertalet kärnämnen (matematik, engelska, samhällskunskap och svenska) är också nivågrupperade. Liksom övriga kurser har grundkursen även haft skapande verksamhet en eftermiddag i veckan med möjligheter till individuella val. Från höstterminens start har schemat justerats för att bättre passa vår studerandegrupp. Därmed har tiden för fördjupningsstudier reducerats från en till en halv dag i veckan. Dessutom har gruppen varje vecka träffats under en kurstirnrne för information, kursrådsdiskussioner och friskvårdspromenad. Fördjupningsstudierna syftar framförallt till att ge de studerande verktyg för att underlätta framtida studier. Stor vikt har lagts vid att tydliggöra den röda tråden i fördjupningsarbetet och att successivt öka svårighetsgraden och kraven på arbetet. I fördjupningsstudierna har ingått framtagande av informationsbroschyrer inför öppet hus, skriftliga och muntliga redovisningar av olika slag, dataundervisning samt ett rniljöprojekt kring avfall i samarbete med skolförvaltningens rniljösamordnare. Vid årets början bestod grundkursen av 38 studerande varav 13 nya. A v dessa fullgjorde 31 st (82%) sina studier. Vid det nya läsårets start i augusti började 43 studerande varav 32 st (74%) fullgjorde sina studier. Samma tre lärare delar fortsatt på kursansvar och studerandesocialt ansvar i kursen. Formella krav på närvaro har ställts och hög frånvaro har kontinuerligt rapporterats till CSN. I kursen har under året funnits en kärna av engagerade studerande som aktivt deltagit i alla skolans aktiviteter och bidragit på ett positivt sätt till skolsarnhället i stort. Allmän kurs med svenska som andraspråk Kursen riktar sig till personer som har ett annat modersmål än svenska och som vill påbörja studier på grundskole- eller gymnasienivå. Den studerande läser kärnämnen
1 8 tillsammans med deltagare från andra allmänna kurser. Extra språkligt stöd inför w1dervisningen i kärnämnena ingår i kursen. Istället för svenska läser man i mindre grupp svenska som andraspråk. Syftet med kursen är att ge den studerande språkligt stöd och förförståeise för att bättre klara kärnämnesstudierna. Kursen ska även ge en grund för fortsatta teoretiska studier och medverka till att förbättra den studerandes kunskaper i det svenska språket. Ett antagningskrav är att den studerande ska ha godkänd SPI D- nivå alternativt att den studerande vid en intervju uppvisar motsvarande kunskaper. V åren 2009 startade kursen med nio deltagare. Gruppen var fortfarande relativt homogen med en hög andel deltagare med somalisk bakgrund. Ett flertal studerande hade lite eller ingen skolbakgrund från sina hemländer. En majoritet av deltagarna hade inte avslutat nivå D i SFI. Under vårterminen 2009 arrangerade gruppen en kulturdag på skolan. Syftet meddagen var möten mellan olika kulturer. På agendan stod mat, musik och dans. Studerande från kursen planerade, med stöd av lärare, upplägget för dagen och arrangemanget genomfördes med lyckat resultat. Hösten 2009 startade kursen med 16 deltagare vilka delades in i två grupper, en grupp på grundskolenivå och en grupp på gymnasienivå. Ett nytt ämne hösten 2009 var omvärldskunskap. Ämnet skulle ge de studerande grundläggande kunskaper i samhällsorienterande ämnen inför fortsatta studier på gymnasienivå. En nybörjarnivå i engelska infördes även för studerande med lite eller inga kunskaper i engelska sedan tidigare. Gruppen blev till hösten 2009 mer heterogen med deltagare från länder i Afrika, Asien, Sydamerika och Europa. Ett flertal av de nyantagna kursdeltagarna hade grundskoleutbildning och en del även gymnasieutbildning från sina hemländer. En majoritet av de nya deltagarna hade även klarat av nivå D i SPI. Allmän kurs för personer med förvärvad hjärnskada Utöver folkhögskolans övergripande målsättning strävar kursen efter att ge de studerande möjlighet att hitta en väg tillbaka till delaktighet i samhället. Detta gäller arbete, daglig sysselsättning eller fortsatta studier samt en meningsfull fritid. Vi arbetar för utveckling av självkänsla, självständighet och kreativitet samt insikt och medvetenhet om sina starka och svaga sidor i sin nya livssituation. Kursen verkar för att den studerande ska erbjudas att kunna upprätthålla och bygga på sina grundkunskaper samt vara en inspiration till att söka nya kunskaper. Vi anpassar studierna, till stor del, individuellt utifrån den studerandes behov och förutsättningar. En röd tråd genom hela kursen är att hjälpa den studerande att hitta strategier och metoder för bristande kognitiv förmåga, såsom minne, koncentration, planering och inlärning. När en ny studerande söker till kursen, erbjuds denne ett studiebesök först. Därefter har den studerande 5 veckors prövotid, ett utvärderingssamtal följer sedan för beslut om fortsatta studier. Inför varje nytt läsår görs en omprövning för studerande som vill fortsätta studera. tilldelas den Kursen är 1-3 årig och har kontinuerlig antagning under läsåret. Vid studiestart studerande en kontaktperson ur arbetslaget.
19 Varje studerande har individuella mål, kan vara såväl kort- som långsiktiga, vilka även kan revideras under studiernas gång. Den studerande har 1-2 utvecklingssamtal/termin med kursansvarig och kontaktpersonen. Därutöver bjuder den studerande sitt "nätverk" till skolan på en s.k. Nätverksträff för utvärdering och gemensam framtidsplanering. Den studerande har under andra läsåret möjlighet till att kombinera studier med praktik, den studerande och dennes team ansvarar för anskaffandet av praktikplats och skolan fungerar som samarbetande part. Ämnen vi haft schemalagda under detta år: Matematik, svenska, engelska, samhällsorienterade ämnen, hjärnkunskap, minnesteknik, data, skapande aktiviteter, täljeri, friskvård, vardagskunskap, tema, kurstimme samt reflektion/planering. Innehållet har genomförts såväl genom individuella studier som genom diskussioner och grupparbeten. En eftermiddag/vecka är vår kurs integrerad med skolans övriga kurser på skapande aktiviteter vilket av våra studerande har varit mycket uppskattat och utvecklande. Vi har, i den mån det varit möjligt, varvat teoretiska och praktiska studier i såväl kärnämnen som övriga ämnen på schemat för att lättare kunna förankra de nya kunskaperna i vardagen. I matematik har vi har exempelvis jämfört olika matvaror genom att besöka butiker och där tex jämföra kilopris och förpackningar eller att bygga egna fågelholkar i papp för att räkna ut area mm. Exempel på ämnet tema detta läsår: Allemansrätt med bl a tillagning av soppa utomhus, besök på Sahlins strutsfarm, resa till Leksand för att se en hockeymatch, fågelskådning vid Holmsjöarna, provat att göra egna sushi samt av personalen anordnad Nobelfest med middag samt prisutdelning. Friluftsdagar/utflykter har vi haft ca 2-3 st/termin. Bl a har vi besökt Liljans herrgård, Naturhistoriska museet och Cosmonova i Stockholm, åkt Husbyringen runt och tagit del av dess historik och miljö. Vi har även haft en svampplockardag i Gyllbergen som resulterade i en smakrik trattkantarellsoppa som tillagades och avnjöts med stor belåtenhet av de studerande och personal. Flera studerande har fått ansvara för en varsin friluftsdag/tema-aktivitet genom "planering-genomförandeutvärdering". Vi ser ett stort behov och fäster stor vikt på sociala aktiviteter som främjar social trygghet och kompetens. Under året har vi haft 5-10 studerande. Totalt har det varit en omsättning på 11 studerande. Sju st nya studerande har börjat under detta år. En studerande har avslutat sina studier på egen begäran samt två st. har avslutat efter fullföljda studier. Vi har under året haft sju kvinnliga och fyra manliga studerande, varav två rekryterade utanför länet och boende på vårt internat. Personalgruppen har under året bestått av: kursansvarig, två lärare samt två kursassistenter. Dock, har ingen arbetat heltid på kursen. Under början av vårterminen rådde brist på studerandeunderlag varvid kursansvarige tilldelades i sin ljänst marknadsföring av kursen. Detta riktade sig i första hand till närliggande län som kursansvarig besökte och informerade om kursen, främst till Rehab-avdelningar, hjärnskadesektioner, Försäkringskassan men också till intresseföreningar såsom Hjärnkraft och Afasiföreningen. Detta resulterade i ökad efterfrågan på våra kursplatser och vid årets slut var platserna fyllda.
20 Under hösten har tre av kursens personal har deltagit i Nätverksträff på Skarpnäcks folkhögskola, Stockholm. Där var sex skolor med inriktning mot personer med förvärvad hjärnskada representerade. Kursansvarig har även under våren deltagit på Nätverksträff på Oskarshamns folkhögskola, träffen riktade sig till skolor med afasiinriktning. Några syften med dessa träffar är dels fortbildning men även erfarenhetsutbyten skolorna emellan. Vi har fortsatt samarbete med Hjärnskadeteamet på Kliniken för geriatrik och rehabilitering på Falu lasarett. Möten sker en gång/ månad som kursansvarig deltar på. Kursansvarig ingår i en "Kvalitetssäkringsgrupp" som består av kursansvariga inom Sveriges folkhögskolor som har en inriktning mot förvärvade hjärnskador. I dagsläget är det sex skolor belägna från Piteå i norr till Valjeviken i Skåne. Gruppens syfte är bl a att utarbeta ett mätbart utvärderings-verktyg för de vår målgrupps studier. Träffar sker 1-2 ggr/år. Allmän kurs med estetisk inriktning Våren 2009 startade kursen med 16 studerande då en deltagare avslutade sina studier vid höstterminens slut. Hon var nöjd med den estetiska inriktningen men valde att fortsätta studera på distans där hon kunde nå sina behörighetsmål under en kortare tid. Problematiken kvarstår med dem som kommer till oss och har med sig en hel del behörigheter i kärnämnena. De får läsa de ämnena om igen och där finns en del frustration över att inte kunna välja bort eller till ämnen. Inriktningsämnen på vårterminen var för estetdelen akrylmålning, inredning miljö och design och utomhusmiljö (bl.a.betong). För textildelen var det vävning, och offentlig miljö. Gemensamma delar var gamla målningstekniker, tryckmetoder bl.a. screentryck göra träramar och eget projekt. Gruppen hade ett uppdrag att arrangera vårfesten för hela skolan vilket de genomförde med stort engagemang och ansvar. En målsättning med kursen är att den studerande ska få möjlighet att prova på många olika tekniker och material inom det estetiska området, vilket har uppfyllts och varit positivt i gruppen. Ett annat mål är att deltagarna ska få tid att utforska och utveckla sin egen förmåga av kreativitet. Det egna projektet har varit ett fritt valt område där man ska redovisa ett praktiskt arbete och en teoretisk del kopplad till det ämne man valt. Exempel på projekt är; dreja, docktillverkning, porträttmålning, broderi och gamla märktavlor, avancerad stickning, akryl- och akvarellmålning. Två dagar i veckan har varit inriktningstid. Övriga dagar har det varit kärnämnen på schemat och då har gruppen delat upp sig efter nivåer eller kurser med den allmänna kursen med samhällsarbetarinriktning.. Hösten 2009 valde vi att ha en sammanhållen estetgrupp. Det var 23 sökande, varav 16 togs in, 2 drog tillbaka sina ansökningar och 5 hamnade på reservlista. Fem studerande hade gått på skolan året innan. Inriktningstiden har varit 5 pass fördelat på två dagar. Ett pass är kurstimme och det innehåller information, planeringar, en blick bakåt om vad som hänt i veckan och
21 annat som är aktuellt. Återstående 4 pass är inriktningsämnen. Året innan var det 7 pass inriktningstid under veckan och den minskade tiden har märkts framförallt när det gäller det teoretiska innehållet, t.ex. konsthistoria har fått mindre utrymme. Övriga dagar har deltagarna läst kärnämnen tillsammans med de andra studerande i inriktningskurserna. De första veckorna i estetinriktningen ägnades åt ett gemensamt projekt, torrtovning på ullfilt. Det byggde på samarbete och en mjukstart för att bygga gruppens vikänsla. Efter det blev det teckning, färg och form och en del konsthistoria. Övrigt innehåll under hösten har varit akvarellmålning, screentryck, kalligrafi, akrylmålning, rörliga figurer och hantverk vid juletid. Gruppen gjorde en egen julgran som blev en glittrande ljusprydnad i vår Storstuga. Samhällsarbetarinriktningen vårterminen 2009." Vårterminen startade med åtta deltagare. En studerande slutade under januari. Hög frånvaro bland de kvarvarande studerande ledde bland annat till dålig gruppd ynamik i gruppen. Dock gjordes ett antal bra individuella specialarbeten. Utvärderingar visade att man var nöjd med kursen. Fem studerande gick ut med högskolebehörighet, resterande två sökte till ett andra år på Fornby. Gruppen har under vårterminen arrangerat skolans vinterfriluftsdag, detta med stor framgång. Allmän kurs med arbetsmarknadsinriktning våren 2009 Huvuddelen av vårterminen för de studerande inriktades på deras praktikperiod. Tanken var att praktiktiden skulle göras i två omgångar men pga den finansiella krisen blev det vissa ändringar under våren. För några blev praktik tiden något kortare. Vi startade terminen med att förbereda gruppen inför praktiktiden då endast ett fåtal överhuvudtaget hade varit ute på arbetsmarknaden tidigare. Detta gjordes genom besök från arbetsgivare/tagare, individuella samtal samt gruppdiskussioner/ information om arbetsmarknadens regler/rättigheter/skyldigheter samt studiebesök. Tre av deltagarna i kursen gjorde vi speciallösningar för då deras hälsa för tillfället krävde det. Resten av gruppen var ute på praktik inom områdena handel, omsorg (såsom äldreomsorg, Hemköp; ICA, Biltema, Gemensamma krafter). Praktiken förlades för vissa på deras hemorter då de bodde här på internatet och inte hade för avsikt att fortsätta bo här i Borlänge efter skolan slut. Tre av de studerande valde att fortsätta under nästa termin här på Fornby (två på Slamkursen och en på konstkursen), en övergick till studier på Sjöviks folkhögskola, en flyttade tillbaka till sitt hemland{thailand) resten söker vidare utbildning hos andra utbildnings anordnare (KOMVUX, högskola, KY -utbildning) alternativt arbete. Allmän kurs Samhälle, Ledarskap, Arbetsmarknad hösten 2009 Inför läsåret 2009/10 sammanförde vi tre inriktningskurser till en gemensam kurs Samhälle, ledarskap, arbetsmarknad, Slam, med 25 platser. Höstterminen startades