PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier



Relevanta dokument
Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca ton CO 2 e)

Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

DB Schenkers Emission Report

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Railport Skaraborg. Ur ett miljöperspektiv. Rickard Bergqvist

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Självkörande fordon Vad kan uppnås? Barriärer att lösa! Mårten Johansson, teknikchef Sveriges Åkeriföretag

Huvudet - Index för måluppfyllelse

PM SjöV, Trollhätte kanal. PM Samhällsekonomisk bedömning. 1. Inledning. 2. Identifiering av effekter

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

PM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg

Miljökonsekvensanalys Resandeinförsel och smuggling av alkohol till Sverige

Verktyget är tillgängligt i DB Schenkers portal för e-tjänster, MySchenker.

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Klimatneutrala godstransporter på väg

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

Logistikutredning Södermalm

Godstransporter Naturskyddsföreningen Ansökan för Bra Miljöval

Systemanalys av införande av HCT på väg i Sverige. Henrik Pålsson Docent, Förpackningslogistik Lunds universitet

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Miljökonsekvensrapport

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

PM, CO 2 -utsläpp Datum

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Hur kan vi försörja Sverige med varor i framtiden? Befria lastbilarna från fossila drivmedel! Anders Berndtsson Strategisk Utveckling.

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Bantrafik miljoner resor gjordes på järnväg under miljoner resor gjordes på spårväg. 353 miljoner resor gjordes i tunnelbanan

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Energieffektivisering av transporter

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid

Fakta om åkerinäringen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Attdeklareradinagodstransportersklimat påverkan! Fallstudie Scania Analysmedosäkerhetsbedömning. Sönke Behrends Stockholm, 5 oktober 2010

Mårten Johansson, ordf Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr Vägverket Konsult

Nedan beskrivs de utsläppsvärden som redovisas enligt europeisk standard EN 16258:

BERÄKNING AV BYGGTRAFIK OCH RESULTERANDE TRAFIKFLÖDEN KRING PLANOMRÅDET

Sjöfarten på Göta älv en arkivstudie inför planerad ersättning av Göta älvbron i Göteborg Meddelande 3:2009

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Persontransporter Godstransporter

Uppföljning målområde transporter 2017

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Inrevattenvägar. Sveriges infrastruktur är överbelastad och kräver stora investeringar.

Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP

Effektivare masshantering centralisering av masshantering i Norra Djurgårdsstaden för minskad miljö- och samhällskostnad

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Ett initiativ som verkar för att bevara vänersjöfarten

Utsläpp till luft från transporter som kan kopplas till Sundsvall Logistikpark AB:s planerade kombiterminal och containerhamn

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

1-årsutvärdering av projektet Ett coil till (ECT)

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl

Diagram för exempelkommun Växjö

Transportslag. Väg-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter Transportslag, Logistikprogrammet, Norrköping

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Göta Älvbron & EUs Regelverk för IWW. Henrik Källsson Erik Thun AB

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Vårt mål är att bli den miljömässigt mest hållbara logistikleverantören i världen.

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter

Klimatneutrala godstransporter på väg

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas

Hållbara transporter det börjar med ett transportinköp. Linda Styhre, Tekn. Dr IVL Svenska Miljöinstitutet

Trafikslagsövergripande Stråkstudie Vänerstråket. Vänersamarbetet. Bertil Hallman Långsiktig planering Samhälle region väst

Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan

REDOVISNING AV UPPFÖLJNING AV VILLKOR 1 "UTSLÄPPSTAKET"

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Hållbara transporter framtida möjligheter

Transkript:

1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer att variera beroende på om slussarna i kanalen byggs ut eller ej är emissionerna från den trafik som går till och från Vänern. Miljöpåverkan varierar inte bara med vilket transportslag som används och hur långt de kör utan även av lastgrad, bränslekvalitet och fordonstyp. Därutöver finns ett stort antal andra, mer svårkvantifierbara faktorer som påverkar emissionerna, såsom körsätt, fordonsunderhåll, infrastruktur, väderlek m.m. 1.1 Scenarier Här har framförallt en översiktlig beräkning genomförts utifrån två scenarion. I det ena fallet så byggs slussarna inte ut och därmed kommer det totala transportbehovet inte att kunna tillgodoses på kanalen utan en del av godset kommer att behöva transporteras på land med lastbilar eller tåg. I det andra fallet så sker en utbyggnad och upprustning av slussarna vilket medför att inga landtransporter behöver nyttjas för dessa godsmängder. I scenariot för att slussarna byggs ut så att de samlade godsmängderna kan transporteras på vattenvägen så har emissionerna endast beräknats för dessa sjötransporter. I scenariot för att slussarna inte underhålls och restaureras så antas det gods som flyttas över till landtransporter transporteras till hälften med lastbil och till hälften med eldrivet tåg. Eftersom godset stegvis flyttas över till landtransporter fram till dess att slussarna stänger för lastfartyg 2030 så ingår även emissioner från sjötransporter i detta scenario, se Tabell 1. Godsmängder kton/år År 2011-2015 2016-2020 2021-2025 2026-2030 2031-2040 2041-2050 Utbyggda slussar alla transporter sker med båt 2 151 500 2 018 500 1 975 000 2 051 000 2 132 000 2 132 000 Outbyggds slussar sjöfartens godsandel 2 144 000 2 000 000 1 838 000 1 039 000 180 000 0 Outbyggda slussar gods som förs över till lastbil och 7 500 18 500 137 000 1 012 000 1 952 000 2 132 000 Sweco Infrastructure AB 1 (6)

tåg Tabell 1 Godsmängder per år som transporteras med båt respektive lastbil/tåg Avstånden för transporterna baseras på avståndet mellan Karlstad och Göteborg. För sjöfarten har avståndet hämtats från www.distances.com där avstånd mellan olika hamnar kan räknas fram. Detta har genererat ett medelavstånd på 224 km för fartyg. 1.2 Tåg De transporter som sker som järnvägstransporter antas utföras med eldrivna lok. Beräkningsmetod för emissioner till luft av olika ämnen från eltåg är hämtade från BVH 706 1. Det innebär att luftföroreningar och koldioxid enbart beräknas för dieseldriven tågtrafik. Eftersom ingen dieseltågstrafik antas genereras av det transportbehov som uppstår inom ramen för föreliggande arbete så beräknas inga emissioner från tågtrafiken. Om tågen är dieseldrivna eller om annan beräkningsmetod för emissioner från eldrivna fordon tillämpas än vad som används i BVH 706 så påverkas emissionerna från dessa transporter radikalt. 1.3 Lastbil För de vägtransporterna som antas utföras med lastbilar så har bränsleförbrukning i liter per kilometer och emissioner i gram per kilometer hämtats från BVH 706 2. Dessa data prognostiserar emissioner och bränsleförbrukning för år 2020 givet EET-strategin för effektivare energianvändning och transporter. Dessa data har tillämpats för vägtransporterna som sker med lastbil, oaktat vilket år transporten utförs. Fordonstyp Lokalisering HC NOx SO2 Partiklar CO2 Bränsleförbrukning gram/fkm gram/fkm gram/fkm gram/fkm gram/fkm liter/fkm lastbil m släp Landsbygd 0,33 8,98 0,00101 0,194 782 0,315 tätort 0,54 12,35 0,00139 0,27 1070 0,431 Tabell 2 Emissionsdata för lastbilar med släp enligt BVH 706 Här har endast emissionsdata för trafik på landsbygd tillämpats i beräkningarna. 1 Beräkningshandledning Hjälpmedel för samhällsekonomiska bedömningar inom järnvägssektorn, Banverket Handbok 706, Dnr S05-2287/SA10, Banverket Handbok BVH 706, giltig från 2005-07-15 2 Revidering av BVH 706 kapitel 5 Kalkylvärden och övriga kalkylparametrar samt kapitel 6 Prognoser och planeringsverktyg, Banverket Handbok 706 2 (6)

Lastbilarna antas vara tunga fordon med släp med en maximal lastkapacitet av 40 ton. I genomsnitt antas de vara lastade med 25 ton gods. Medelavståndet för transporterna med lastbil antas vara 264 km. 1.4 Båt Båtar är i ännu högre grad än andra transportslag högst individuella i sin miljöprestanda. Om inte detaljerade uppgifter finns för de aktuella transporterna så blir felmarginalen stor på beräkningarna; större än för motsvarande beräkningar för andra transportslag. Emissioner angett som gram per tonkm BVH 706. Miljödata för fyra olika typer av båtar har använts. Bilfärjor ingår inte i föreliggande beräkningar. Fartgygstyperna är båtar på över 8000 dwt, på mellan 2000 och 8000 dwt, på mindre än 2000 dwt samt RoRo-fartyg på 2000-3000 dwt. Fartygstyp HC NOx SO2 Partiklar CO2 gram/tonkm gram/tonkm gram/tonkm gram/tonkm gram/tonkm Lastfartyg < 8000 dwt 0,017 0,427 0,261 0,0203 15,1 lastfartyg 2000-8000 dwt 0,015 0,54 0,36 0,02 21 lastfartyg < 2000 dwt 0,016 0,725 0,513 0,0245 30,4 RoRo 2000-3000 dwt 0,029 0,66 0,422 0,0334 24,5 Tabell 3 Emissionsdata för fartyg enligt BVH 706 Av de samlade godsmängderna antas 5 % gå med de största fartygen, 80 % på fartyg som kan ta 2000-8000 dwt, 10 % med de mindre fartygen och 5 % med RoRo fartyg. Medelavståndet för båttransporterna antas vara 224 km 3. 1.5 Osäkerheter i data Det är viktigt att poängtera att dessa beräkningar är mycket schablonartade. Ingen hänsyn har tagits till fordons- och teknikutveckling. Beräkningarna baseras på ett fåtal olika fordonstyper och drivmedel. Ju mer detaljerade data om transporterna som kan erhållas desto högre noggrannhet i resultaten kan uppnås. Utöver fordonsutformning, bränsletyp, beläggning, körsträcka och liknande direkta parametrar så påverkar även körsätt, väg-/bantyp, fordonsunderhåll 3 Enligt avståndsberäkning på hemsidan www.distances.com 3 (6)

m.m. storleken på bränsleförbrukning och emissioner till luft. Alla uppgifter som beräknas bör därför betraktas som uppskattningar av storleksordning på emissionerna snarare än som exakta data. I de samlade resultaten för beräkningarna för scenariot med outbyggda slussar är det också viktigt att beakta att förhållandet mellan hur stor andel av ökningen av godsmängder som går med lastbil respektive tåg. Eftersom tåget inte antas generera några emissioner så påverkar förhållandet väg/järnväg resultatet avsevärt. Det är också viktigt att beakta hur miljöpåverkan från den elektriska tågdriften ska beräknas. Beroende på beräkningsmetod och hur elen produceras så varierar miljöpåverkan från eltågen mycket kraftigt. 1.6 Resultat När emissionerna beräknas utifrån ovan angivna förutsättningar så erhålls resultatet att emissionerna minskar då godset istället transporteras på land. Detta givet att hälften av transporterna sker med lastbil och hälften med eltåg. Ju mer gods som går med eltåg desto större blir skillnaden mellan scenarierna. Om lastbilarna börjar nyttja förnybara drivmedel så minskar koldioxidemissionerna från dessa transporter. Det är högst sannolikt att framtida vägtransporter kommer att använda en betydligt högre andel förnybart drivmedel än vad som sker i dagsläget. från 2011 2016 2021 2026 2031 2041 till 2015 2020 2025 2030 2040 2050 Kg CO2 52 600 813 49 349 170 48 285 663 50 143 745 104 248 136 104 248 136 NOx 1 347 203 1 263 922 1 236 684 1 284 273 2 669 985 2 669 985 50 950 47 800 46 770 48 570 100 975 100 975 HC 38 330 35 960 35 185 36 539 75 964 75 964 SOx 900 265 844 613 826 411 858 212 1 784 210 1 784 210 Tabell 4 Emissioner från godstransporter om slussarna byggs ut och alla transporter kan gå med båt Från år 2011 2016 2021 2026 2031 2041 Till år 2015 2020 2025 2030 2040 2050 Kg CO2 52 600 813 49 349 170 47 849 053 46 348 447 80 792 228 88 129 461 NOx 1 347 203 1 263 922 1 191 774 893 890 927 768 1 012 024 50 950 47 800 44 627 29 942 20 043 21 863 HC 38 330 35 960 34 135 27 409 34 094 37 190 SOx 900 265 844 613 778 084 438 129 104 114 Tabell 5 Emissioner från godstransporter om slussarna inte byggs ut och en del transporter sker på land 4 (6)

BILAGA resultat emissionsberäkning Emissioner från scenario där slussarna byggs ut och alla transporter kan göras på kanalen med båt Kg per period Från år 2011 2016 2021 2026 2031 2041 Till år 2015 2020 2025 2030 2040 2050 Sjöfart CO2 52 600 813 49 349 170 48 285 663 50 143 745 104 248 136 104 248 136 NOx 1 347 203 1 263 922 1 236 684 1 284 273 2 669 985 2 669 985 50 950 47 800 46 770 48 570 100 975 100 975 HC 38 330 35 960 35 185 36 539 75 964 75 964 SOx 900 265 844 613 826 411 858 212 1 784 210 1 784 210 Totala emissioner från scenario där slussarna inte byggs ut och en del transporter görs med lastbil och tåg Kg per period Från år 2011 2016 2021 2026 2031 2041 Till år 2015 2020 2025 2030 2040 2050 Sjöfart väg, järnväg totalt CO2 52 600 813 49 349 170 47 849 053 46 348 447 80 792 228 88 129 461 NOx 1 347 203 1 263 922 1 191 774 893 890 927 768 1 012 024 50 950 47 800 44 627 29 942 20 043 21 863 HC 38 330 35 960 34 135 27 409 34 094 37 190 SOx 900 265 844 613 778 084 438 129 104 114 Sweco Infrastructure AB 5 (6)

Emissioner från scenario där slussarna inte byggs ut och en del transporter görs med lastbil och tåg, från respektive transportmedel Från år 2011 2016 2021 2026 2031 2041 Kg per period Till år 2015 2020 2025 2030 2040 2050 Sjöfart CO2 52 600 813 49 349 170 45 461 869 25 597 514 0 0 NOx 1 347 203 1 263 922 1 164 361 655 599 0 0 50 950 47 800 44 035 24 794 0 0 HC 38 330 35 960 33 128 18 653 0 0 SOx 900 265 844 613 778 081 438 102 0 0 Järnväg CO2 0 0 0 0 0 0 NOx 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 HC 0 0 0 0 0 0 SOx 0 0 0 0 0 0 Lastbil CO2 0 0 2 387 184 20 750 933 80 792 228 88 129 461 NOx 0 0 27 413 238 291 927 768 1 012 024 0 0 592 5 148 20 043 21 863 HC 0 0 1 007 8 757 34 094 37 190 SOx 0 0 3 27 104 114 Lb/jvg totalt CO2 0 0 2 387 184 20 750 933 80 792 228 88 129 461 NOx 0 0 27 413 238 291 927 768 1 012 024 0 0 592 5 148 20 043 21 863 HC 0 0 1 007 8 757 34 094 37 190 SOx 0 0 3 27 104 114 6 (6)