Folkhälsomyndigheten 3 november Stockholm

Relevanta dokument
Utemiljöns betydelse för barns lek, samspel och koncentration

Naturkontakt på skolgårdar

MOVIUM FAKTA #

Hälsofrämjande äventyr med naturen som distraktion

Vägledande miljödimensioner för barns utomhuslek

1. Brügge, B. m.fl. (2011): Friluftslivets pedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet, Liber. 4:e upplagan ISBN:

1. Brügge, B. m.fl. (2011): Friluftslivets pedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet, Liber. 4:e upplagan ISBN:

Ute är inne. Platser, verktyg och metoder Nynäshamn den september 2017

Hur utemiljöer påverkar förskolebarns fysiska aktivitet och solexponering i olika landskap och klimat

Projekt Kidscape om förskolemiljöer och barns hälsa fysisk

kopplade till förskolans utemiljö

Hur aktiva är vuxna?

Hållbart stadsbyggande om barns platser i staden Nätverksträff Skånes planerare, November 2018 Landskapsarkitekt, Dr. Maria Kylin Institutionen för

UV-strålning, aktivitet och allmän hälsa

OMEP-nytt. tidskrift för svenska OMEP nr 3 - december 2012 ORDFÖRANDEBREV FRÅN SKÅNEKRETSEN INNEHÅLL. 1

Multifunktionella utomhusmiljöer

Fysisk aktivitet och effekter på hälsa hos barn. Daniel Berglind PhD, Post-doc Departement of Public Health Sciences Karolinska Institutet

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Skolverket har tagit fram ett förslag till författningsändringar grundskolan gällande mer rörelse i skolan.

Toronto Charter maj 2010 PA on behalf of health, for economy, for a sustainable environment

Förskolebarns naturkontakt under vägledning en prospektiv interventionsstudie

LOKALPROGRAM UTEMILJÖ FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i förskolan

Utvärdering av kultur på recept

Barnvänlig bebyggd miljö - vad är det?

Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt?

Centrum för Urbana och Regionala Studier. CUReS

Ansökan om medel för uppdrag inom SLU:s FoMA program Bebyggd miljö

Mats Wejdmark Robert Lättman-Masch. Foto: Nynäshamns Naturskola där inget annat anges.

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer

Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.

Det var naturen som bestämde hur vi lekte och dagdrömde. (Astrid Lindgren)

Idéer till skolgårdsförnyelse

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Daniel Berglind PhD, Post-doc Departement of Public Health Sciences Karolinska Institutet. Aktiva barn är smarta barn

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande barn: hälso- och samhällseffekter. Daniel Berglind PhD, Post-doc Departement of Public Health Sciences Karolinska Institutet

Breeam communities, examples from Sweden. Sustainable Urban Development. Presentation in cooperation with SGBC

Skolans och förskolans utemiljö

Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska

Barns perspektiv på hälsofrämjande boendemiljöer

Mälarängskolan Examensarbete Mälaräng School Degree Project. Rei Mark Seares. Supervisor. Elin Kolnhofer Rosenberg. Examiner

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från

Var finns barnen i forskningen?

Hälsoeffekter av utomhusvistelse

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck

Åtta karaktärer svarande mot grundläggande behov (intervjustudier 95-04)

Undervisning för hållbar utveckling (UHU) Hur har implementeringen av UHU påverkat undervisningen och ungdomars medvetande?

Programmering på vetenskaplig grund? Några forskningsresultat. Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

SUrF, Hållbar hantering av urbana översvämningar

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel

Hur underlättar nationella riktlinjer detta?

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

Water management in Sweden

BEGRÄNSAD LEKMILJÖ, BEGRÄNSAD LEK?

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Målsättningar och framtidsbilder

CREATING LIVING CITIES

Upplevelse av urban grönska

Uppgradering av förskolemiljöer i Nynäshamn. Utvärdering av en implementeringsprocess

Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen

Utbildningsplanen gäller från: HT 2019 Ansvarig programnämnd: Programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård (PN-LT)

Skolgårdens design för lust, lek och lärande

Universitetslektor i översiktlig planering, institutionen för Landskapsarkitektur, Alnarp, SLU

Motion av Mia Nordström (C) om Grön skolgårdsplan

Förskolan Kastanjen The Chestnut. Freja Palerius. Ersätt bilden med en egen bild. Handledare/ Lisa Deurell & Stefan Inghult Raam Supervisor.

Fysiska skillnader hos barn och ungdomar

Betydelsen av kvalitet och storlek på förskolors utemiljöer: En fallstudie av förskolor i Gävle

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Egenskaper i utomhusmiljön som skapar förutsättningar för fysisk aktivitet hos barn

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Vi skapar mötesplatser

Förutsättningar för förskolepersonal att få en hälsofrämjande arbetsplats i utemiljön

Så kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Lärande från olyckor. Praktisk erfarenhetsåterföring. Anna-Karin Lindberg Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan

Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp

Trädgårdsingenjör: odling kandidatprogram

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Om äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön. En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson

Utomhuspedagogik i teori och praktik 7,5hp

Transkript:

Folkhälsomyndigheten 3 november Stockholm Fredrika Mårtensson docent i miljöpsykologi Institutionen för Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi, SLU, Alnarp

1/3 Lek med kompisar 1/3 Ärenden/ Fixa sake 1/3 Aktiva fritidsintressen Aktivitet enligt dagbok BOENDE FRITID Skolgård flickor 30 % Skolgård pojkar 40% SKOLGÅRD GYMPA SKOLVÄG Skolvägen (3 %) Jympan (17 %) Procent av rekommend erad fysisk aktivitet

Min syn är att området kan möta samhällets utmaningar, inte bara som en sinnlig upplevelse i nuet, vilket i sig är viktigt, utan på det sätt som arkitektur, form och design påverkar vår livsmiljö, i vår vardag [ ] Att det offentliga ska gå före i gestaltningen av livsmiljön är självklart. Inte minst i utformningen av välfärdens miljöer, där man sänder signaler till medborgarna om rätten till en vacker och varaktig livsmiljö. (Gestaltad livsmiljö, Krister Larssons förord, sid. 13)

Skall vi utforma livsmiljön (staden) så att barn kan vara ute på egen hand från de är 4, 7, 10 eller 14 När jag släpps ut härifrån

Staffanstorp

Staffanstorp - Hjärup

Staffanstorp

Slottsparken, Malmö Stadsparken, Borås Societetsparken, Varberg Scaniaparken, Malmö

Fysisk sinnlig och ickeverbal Funktion, barn och plats växlar Uppmärksamt utforskande Fri rörlighet

Outdoor Play Environment Categories (OPEC) - för värdering av ett områdes lekpotential A. Totalyta B. Ytor med buskage, träd eller kuperad terräng C. Ytor med lekstrukturer och vegetation integrerade och omgivna av öppna ytor

Rejäla ytor för säkert spring och möjligheten att hitta egna platser samt vegetationens överlevnad A. Utomhusarean - två varianter: 1 poäng <1200 m 2 2 poäng 1200-3000 m 2 3 poäng >3000 m 2 < 2000 m 2, 2000-6000 m 2 > 6000 m 2 A1 A2 A3

B. Andelen buskar, träd och kullar: 1 poäng lite/ icke existerande 2 poäng <hälften 3 poäng hälften B1 B2 Naturkontakt underlättar samspel och förhandling, samtal, fabulerande och sång B3

C. Integrationen mellan vegetation, öppna ytor och lekplatser: 1 poäng Ingen integration. Öppna ytor, vegetation och lekredskap finns i separata delar av miljön. 2 poäng Något av följande karakteristika: a) Det finns träd eller buskar intill lekredskapen eller dessa är placerade i naturpartier på gården. b) De öppna ytorna ligger mellan lekredskapen. 3 poäng Både 2 a) och 2 b). C2a C2b C1 En mix av byggda element, vegetation och öppna ytor ger många visten, incitament till rörelse och mjuka övergångar som underlättar förhandling i lek och samspel

Se upp för konstruktioner som låser in leken och döda enfunktionella material

Öppna och flexibla mötesplatser med mix av byggda och gröna element samt öppna ytor

Lek och rörelse friluftsdag Barnens egna platser Odling Uteklassrum

27 June to 1 July 2016, Masterprogram: Outdoor Environments for Health and Well-being, 120 credits Fredrika Mårtensson, Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi, SLU, Alnarp fredrika.martensson@slu.se

Stadsmiljöpublikationer Projekt: Barn till fots Stadsmiljö och barns vardagsrörlighet FORMAS 2008-2013) Raustorp, A., Boldemann, C., Johansson, M. & Mårtensson, F. (2010). Objectively measured physical activity level a during a physical education class: A pilot study with Swedish youth. Int J Adolesc Med Health, 22, 469-476. Westman, J, Johansson, M, L.E, Olsson, Mårtensson, F, Friman-Westman, M, (2013) Children's affective experience of every-day travel, Journal of Transport Geography, pp. 95-102, DOI information: http://dx.doi.org/10.1016/j.bbr.2011.03.031 Raustorp, A., Boldemann, C., Mårtensson, F., Sternudd, C. & Johansson, M. (2013). Translation of children s cycling into steps; The share of cycling in 10 year-olds physical activity. Int J Adolesc Med Health 2013;25(2):00-00. Johansson, M., Raustorp, A., Mårtensson, F., Boldemann, C., Sternudd, C. & Kylin, M. (2011). Attitudinal antecedents of children s sustainable every day mobility. In W. Gronau, K. Reiter, & R. Pressl (Eds.). Transport and Health Issues. Volume 3, (pp. 55-68). Studies on Mobility and Transport Research. Mannheim: Verlag MetaGISInfosysteme.

Skolgårds- och lekmiljöpublikationer Projekt: Skolgårdsutveckling,Partnerskap Alnarp/Malmö Stad Kidscap II, FORMAS Pagels, P, Raustorp, A, Ponce De Leon, A, Mårtensson, F, Kylin M, Boldemann, (2014) A repeated measurement study investigating the impact of school outdoor environment upon physical activity across ages and seasons in Swedish second, fifth and eighth graders, BMC Public Health 2014, 14:803 Jansson, M. & Mårtensson, F. (2012). Green school grounds: a collaborative development and research project in Malmö, Sweden. Children, Youth and Environments 22(1), 260-269. Mårtensson, F., Jansson, M., Johansson, M., Raustorp, A., Kylin, M. & Boldemann, C. 13 (1). The role of greenery for physical activity play at school grounds. Urban Forestry & Urban Greening Jansson, M., Gunnarsson, A., Mårtensson, F. & Andersson, S. (submitted). Children s perspectives on vegetation establishment implications for school ground greening. 13 (1) Urban Forestry & Urban Greening Pagels, P, Raustorp, A, Ponce De Leon, A, Mårtensson, F, Kylin M, Boldemann, (2014) A repeated measurement study investigating the impact of school outdoor environment upon physical activity across ages and seasons in Swedish second, fifth and eighth graders, BMC Public Health 2014, 14:803 Mårtensson, F, ( 2012) Hälsofrämjande äventyr med naturen som distraktion, Sociamedicinsk tidskrift, Vol 89, 3. Mårtensson, F (2013) Vägledande miljödimensioner för utomhuslek. Socialmedicinsk Tidskrift, 2013, 90 (4), 502-509.

Förskolepublikationer projekt: Kidscape och Scamper, FORMAS Söderström M, Boldemann C, Sahlin U, Mårtensson F, Raustorp A, Blennow M. The quality of the outdoor environment influences children s health. -A cross-sectional study of preschools. (2012) Acta Paediatrica 5. DOI Information: 10.1111/apa.12047 Boldemann C, Dal H, Mårtensson F, Cosco N, Moore R, Bieber B, Blennow M, Pagels P, Raustorp A, Wester U, Söderström M (2011) Preschool outdoor play environments may combine promotion of children s physical activity and sun protection. Further evidence from southern Sweden and North Carolina, Science and Sports, 2011, 26, 72-82 Raustorp, A, Boldemann, C, Johansson, M, Mårtensson, F (2010) Objectively measured physical activity level during a physical education class. A pilot study on Swedish youth, International Journal of Adolesc Med Health, 22 (4)469-476 Mårtensson F, Boldemann, C, Söderström, M, Blennow, M, Englund, J-E, Grahn, P Outdoor Environmental Assessment of Attention Promoting Settings for preschool children part of salutogenic concept, Health and place, 15, 2009, 1149-1157 Boldemann, C., Blennow, M., Dal, H., Mårtensson, F., Raustorp, A., Yen K., Wester, U., 2006. Impact of preschool environment upon children s physical activity and sun exposure. Preventive medicine 42, 301-308.

Tack för uppmärksamheten! Forskningen finansierad av FORMAS, SLU, MOVIUM, MALMÖ STAD Fredrika Mårtensson Instutionen för Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi, SLU, Alnarp