Helsingfors stad Bokslut 2007
HELSIINGFORS STADS BOKSLUT 2007 INNEEHHÅLLLL I 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 1.1 Väsentliga händelser inom verksamheten och ekonomin 1 1.1.1 Stadsdirektörens översikt 1 1.1.2 Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen 2 1.1.3 Stadens personal 3 1.1.4 Väsentliga förändringar i stadens verksamhet 4 1.1.5 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna 5 1.1.6 Miljöfaktorer 6 1.2 Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten 7 1.2.1 Räkenskapsperiodens resultat 7 1.2.2 Finansieringen av verksamheten 9 1.3 Den finansiella situationen och förändringar i den 10 1.4 Totala inkomster och utgifter 12 1.5 Kommunkoncernens ekonomi och resultat 13 1.5.1 Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet 13 1.5.2 Styrning av koncernens verksamhet 13 1.5.3 Väsentliga händelser som rör koncernen 15 1.5.4 Koncernbokslutet och dess nyckeltal 15 1.6 Behandling av räkenskapsperiodens resultat 17 2 BUDGETUTFALLET 18 2.1 Utfallet för driftsekonomin 18 2.2 Utfallet för resultaträkningsdelen 85 2.3 Utfallet för investeringarna 91 2.4 Utfallet för finansieringsdelen 106 3 BOKSLUTSKALKYLER 109 3.1 Resultaträkning 109 3.2 Finansieringsanalys 110 3.3 Balansräkning 111 3.4 Koncernkalkyler 113 4 NOTER TILL BOKSLUTET 117 4.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper 117 4.2 Noter till koncernbokslutet 128 5 SÄRREDOVISADE BOKSLUT 140 5.1 Boksluten för de kommunala affärsverken 140 5.2 Boksluten för de övriga särredovisade enheterna 163 6 UNDERSKRIFTER 167 7 FÖRTECKNING ÖVER BOKFÖRINGSBÖCKER OCH VERIFIKATIONSSLAG SAMT FÖRVARINGSSÄTT 168
1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER INOM VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1.1 Stadsdirektörens översikt Bakom oss ligger ett bra år när man ser till skatteinkomsterna och de operativa resultaten. Staden kunde erbjuda stadsborna mångsidiga tjänster och en bättre stadsmiljö. Det gick bra för samhällsekonomin och Helsingfors skatteinkomster ökade under 2007. Från Helsingfors Energis goda resultat gjordes också extra inkomstöverföringar för att finansiera verksamheten. Trots att utgifterna för social- och hälsovården överskreds höll sig helheten med god marginal inom budgetramarna. Under 2007 beslutade staden om en rad åtgärder för att stärka stadens skattebas. Genom en förnyad företagsvänlig näringspolitik eftersträvas fler arbetstillfällen i Helsingfors. Som mål för bostadspolitiken föreslogs en höjning av bostadsproduktionen till 5 000 bostäder per år och för att göra boendestrukturen mångsidigare intensifierades planeringen av de områden som frigörs när hamnen flyttar. För att göra Helsingfors attraktivare började man liva upp stadshuskvarteren och bildade Helsingfors Lejon Ab för att förvalta lokalerna. Helsingfors visade sig från sin bästa sida i maj 2007 då staden stod värd för Europeiska schlagerfestivalen. Schlagerfestivalen och kringevenemangen ökade huvudstadsregionens dragningskraft som evenemangsarrangör och turistmål. Samarbetet i Helsingforsregionen var intensivt i Delegationen för huvudstadsregionen och vid Helsingforsregionens samarbetsmöten. Under året fick fjorton arbetsgrupper i huvudstadsregionen sina utredningar klara. I utredningarna behandlades markanvändning, bostadspolitik, kollektivtrafik, vattenförsörjning, arbetskrafts- och yrkesinriktad utbildning, social-, hälsovårds- och undervisningstjänster, alternativa ägarstyrningsmodeller och upphandlingsstrategi. I den stadsregionplan som antogs vid stadsfullmäktiges gemensamma möte presenteras metoder för samordning av markanvändning, boende och trafik och tjänster över kommungränserna. Under fjolåret pågick förhandlingar om sammanslagning av SAD:s och Helsingfors stads trafikverks nuvarande planerings- och beställarfunktioner till en ny beställarorganisation för Helsingforsregionens kollektivtrafik. Ett avtal nåddes i januari 2008 och var förbundet med en anslutning av huvudstadsregionens nuvarande vatten- och avloppsverksfunktioner till SAD:s organisation. Helsingfors och Esbo bildade ett gemensamt bolag för att administrera, bygga och upprätthålla metron på avsnittet Gräsviken Mattby. Helsingfors, Esbo och Vanda bildade den gemensamma yrkeshögskolan Metropolia Ammattikoulu Oy och laboratoriet MetropoliLab som specialiserat sig på analys av livsmedels-, vattenoch miljöprover inledde sin verksamhet i början av 2008. Det gemensamma marknadsföringsbolaget för städerna i huvudstadsregionen och Nylands förbund fick namnet Greater Helsinki Promotion och området marknadsförs under rubriken Helsinki Business Hub. Inom stadens verksamhet tog man itu med strukturerna. Socialverket och hälsovårdscentralen gjorde ett gott samarbete med att förbättra vårdkedjornas funktion. Inom datatekniken gjordes strategiska vägval. De elektroniska tjänsterna ska bli fler och mångsidigare. T.ex. av bostadsansökningarna inkom redan 91 procent på elektronisk väg. Staden har tillämpat e-fakturering och sedan hösten 2007 har man t.ex. kunnat få elektroniska dagvårdsfakturor. Helsingfors och Åbo samlade kommuner och sammanslutningar till samarbete för att förebygga övergödning av Östersjön. Staden intensifierade koncernstyrningen, ordnade utbildning för dottersamfundens ledning och införde ett koncernkontosystem. Öppnandet av Fiskhamnens metrostation i början av 2007 innebar en vitamininjektion för företagslivet i Sörnäs-Hermansstranden och förbättrade förbindelserna för stadsborna. Byggandet av Nordsjö Hamn pågick som intensivast och projektet fortskred gynnsamt. Helsingfors Energi investerade 1
i fjärrvärmeverk och fjärrvärmenät. Helsingfors Vatten sanerade sitt vattenförsörjningsnät i klart högre grad än tidigare år. Byggandet av Helsingfors stads nya joursjukhus i Mejlans inleddes i maj med markbyggnadsarbeten, grundstenen murades i november och byggnaden ska stå färdig 2009. 1.1.2 Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen Den ekonomiska utvecklingen Enligt förhandsprognosen ökade produktionen i Helsingforsregionen med 4,6 procent från föregående år, omkring en halv procentenhet mer än i hela landet. Tillväxten var bred och baserade sig på både förädlingsbranscher och tjänster. Sedan 2000 har produktionen i regionen ökat med 27 procent, medan motsvarande siffra för hela landet är 24 procent. Kulmen i den ekonomiska tillväxten antas småningom vara förbi och en långsam konjunkturnedgång är att vänta. Även den internationella konjunkturbilden är osäkrare än förut. År 2007 var inflationen enligt förhandsuppgifter 2,5 procent och konsumentpriserna höjdes mest av att boendet blev dyrare. Sysselsättning och arbetslöshet Den starka och långvariga ökningen av lediga jobb i Helsingforsregionen avstannade i december. Då var antalet lediga jobb 8 000, efter att ha varit nästan 1 000 fler ett år tidigare. I hela landet var antalet lediga jobb på samma nivå som ett år tidigare och var 26 700. I Helsingfors var antalet lediga jobb vid årets slut 19 procent mindre än ett år tidigare. I Esbo hade antalet lediga jobb minskat med 15 procent och i Vanda med 7 procent. Däremot hade antalet lediga jobb i kransområdet ökat med 35 procent. Den sysselsatta arbetskraften i Helsingforsregionen bestod av 680 556 personer enligt medeltalet för 2007. Ökningen från föregående år var 2,0 procent eller 13 133 personer. Den sysselsatta arbetskraften ökade kraftigt inom finanssektorn och inom hotell- och restaurangtjänster. Antalet sysselsatta minskade inom transportsektorn och inom data- och telekommunikation. De arbetslösas andel av arbetskraften i Helsingforsregionen var 5,7 procent i december enligt arbets- och näringsministeriets uppgifter. I hela landet var siffran 8,4 procent. Jämfört med december föregående år var siffran omkring en procentenhet lägre. Arbetslöshetsgraden i Helsingforsregionen hade minskat lika mycket. I Esbo var de arbetslösas andel av arbetskraften i december 4,6 procent, i Helsingfors 6,3 procent, i Vanda 6,6 procent och i kransområdena 4,7 procent. Befolkningsutvecklingen Enligt förhandsuppgifter ökade befolkningen i Helsingforsregionen med 14 500 personer under 2007. Det är nästan 900 fler än föregående år och i samma klass som i början av det innevarande decenniet. Befolkningsökningen var lägst åren 2003 och 2004. Sedan dess har ökningen varierat mellan 2 300 och 4 700 personer per kvartal. På tre månader föds det 4 000 barn i Helsingforsregionen medan drygt tvåtusen personer dör. Siffrorna har varit oförändrade under en lång tid. Den tidsmässiga variationen i befolkningsökningen beror således på variationer i flyttningsrörelsen. Bakom ökningen av folkmängden i hela Helsingforsregionen låg befolkningsökningen i Helsingfors, Vanda och kransområdet. Utan det utländska inflyttningsöverskottet skulle folkmängden ha varit sjunkande i Helsingfors och Esbo. Vid årets slut bodde 568 400 personer i Helsingfors, omkring 4 000 fler än föregående år. Befolkningsökningen i Helsingfors var 13 procent större än 2006. Inflyttningsöverskottet var 19 procent större än föregående år och inflyttningen ökade folkmängden med 3 000 personer. Enligt förhandsuppgifter flyttade 41 700 personer till och 34 000 personer från Helsingforsregionen under 2007. Inflyttningsöverskottet var därmed 7 700 personer. Drygt hälften av befolkningsökningen hänförde sig 2
alltså till inflyttningsöverskottet. Inflyttningsöverskottet i huvudstadsregionen var 4 800. Största delen, 2 900 personer, kom till Helsingfors. Helsingforsregionens inflyttningsöverskott från utlandet var rekordstort, 5 700 personer. Inflyttarna var 10 900 och utflyttarna 5 200. Största delen av den utländska inflyttningsrörelsen till Finland riktade sig till Helsingforsregionen, eftersom dess andel av inflyttningen var tre fjärdedelar. Visserligen var också fyra av fem personer som flyttade till utlandet bosatta i Helsingforsregionen. I huvudstadsregionen riktade sig inflyttningsöverskottet från övriga delar av Finland huvudsakligen till Helsingfors, eftersom 3 400 fler personer flyttade dit än därifrån. Från huvudstadsregionen till kransområdena flyttade 3 900 fler personer än i motsatt riktning. Helsingfors hade det största utflyttningsöverskottet till andra kommuner i regionen. Från Helsingfors flyttade man framför allt till Esbo och Vanda, men också till Kyrkslätt, Kervo, Tusby och Nurmijärvi. Byggande Byggandet var fortsatt livligt i Helsingfors. Antalet beviljade bygglov och påbörjade byggnadsarbeten samt den pågående byggnadsproduktionen var större än 2006. Ökningen har emellertid hänfört sig till annat än bostadsbyggande. Bostadsbyggandet i Helsingfors har redan i flera års tid legat på en relativt låg nivå. Antalet beviljade bygglov var en tredjedel större än året innan. För verksamhetslokaler beviljades lov för 614 000 m 2 vy och för bostäder beviljades lov för 256 000 m 2 vy. Under året påbörjades 42 procent fler byggnadsprojekt än 2006. De påbörjade byggnadsprojekten hade en sammanlagd våningsyta på 752 000 m 2 vy. Den pågående byggnadsproduktionen (929 000 m 2 vy) ökade betydligt, eftersom våningsytan för pågående byggnadsprojekt var 318 000 m 2 vy större i slutet av 2007 än i slutet av 2006. Bidragande orsaker till den exceptionellt snabba ökningen av den totala byggnadsproduktionen under 2007 har varit byggandet av Nordsjö hamn och särskilt de stora lagerbyggnaderna som började byggas där under 2007. I Helsingfors färdigställdes 422 000 m 2 vy ny våningsyta, varav 260 000 m 2 vy i bostadsbyggnader och 162 000 m 2 vy i verksamhetslokaler. I Helsingfors färdigställdes 3 308 nya bostäder. Av dem var 427 bostadsproduktion inom ombyggnadsverksamhet som baserar sig på ändring av användningsändamålet (kontors- eller fabriksbyggnader som byggs om till bostadshus) medan 2 881 var sedvanlig nyproduktion. Inom nyproduktionen färdigställdes 592 fler bostäder än 2006 och 183 fler än 2005. Källa: Helsingfors stads faktacentral. 1.1.3 Stadens personal Stadsfullmäktige godkände 1.2.2006 stadens personalstrategi för åren 2006 2008. I strategin definierades följande centrala målområden: tryggande av tillgången till personal, hantering av kompetensen, belöning och personaldelaktighet. Personalstrategin genomförs i enlighet med det åtgärdsprogram som stadsstyrelsen godkänt så att man under 2006 och 2007 har utvecklat projekten och produkterna som ingår i åtgärdsprojektet medan man under 2008 inriktar sig på att slutföra projekten i fråga och ta i bruk de framtagna produkterna. Vid årets slut hade staden 38 623 anställda, varav 32 380 ordinarie anställda och 6 243 visstidsanställda. De anställda var 589 (1,5 procent) fler än i slutet av föregående år. Under året hade staden sammanlagt 2 494 personer som var sysselsatta med sysselsättningsstöd. Från Seure Henkilöstöpalvelut Oy köptes kortvarig arbetskraft motsvarande sammanlagt 835 årsverken. År 2007 var lönesumman (utan dem som var sysselsatta med sysselsättningsstöd) 1 134 miljoner euro, vilket är 4,8 procent mer än året innan. 3
År 2007 lämnade 1 154 personer (2006: 985 personer) sin anställning hos staden medan 681 personer (2006: 697 personer) gick i pension. Medelåldern hos dem som gick i pension var 61,52 år (2006: 60,94). Den ordinarie personalens medelålder var 46,5 år (2006: 46,3). Närmare uppgifter om personalen finns i den separata personalrapport som staden ger ut. TABELL: Stadens anställda sektorvis i slutet av åren 2006 2007 *). Sektorer Ordinarie anställda Anställda för viss tid Anställda sammanlagt 2006 2007 2006 2007 2006 2007 1 Stadsdirektörsroteln 2 510 2 530 165 133 2 675 2 663 2 Stadsplanerings- och fastighetsväsendet 867 866 41 47 908 913 3 Bildnings- och personalväsendet 6 899 6 936 1 922 1 942 8 821 8 878 4 Byggnads- och miljöväsendet 5 519 5 609 311 477 5 830 6 086 5 Social- och hälsovårdsväsendet 16 247 16 439 3 553 3 644 19 800 20 083 Sammanlagt 32 042 32 380 5 992 6 243 38 034 38 623 *) Personerna som var sysselsatta med sysselsättningsstöd ingår inte. 1.1.4 Väsentliga förändringar i stadens verksamhet Lagen om en kommun- och servicestrukturreform trädde i kraft 23.2.2007 och gäller fram till utgången av 2012. Paragraf 7 i lagen förutsatte att kommunerna i huvudstadsregionen (städerna Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda) senast den 31 augusti 2007 ska utarbeta en plan för hur samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken samt användningen av service över kommungränserna ska förbättras i regionen med beaktande av de projekt i syfte att utveckla samarbetet som redan pågår. Utgångspunkten för utarbetandet av en regionplan enligt ramlagen var det samarbetsavtal mellan städerna i huvudstadsregionen som fullmäktige i städerna i fråga godkände 22.5.2006. Målet enligt avtalet är att förtäta och bredda det samarbete som ingångsatts på grundval av ett samarbetsdokument som fullmäktigeförsamlingarna godkände 2004, och att främja regionens samarbete med staten. Samarbetet enligt avtalet är mera omfattande än vad som krävs i paragraf 7 i ramlagen och för samarbetet finns ett avtalat tidsschema. Städerna i huvudstadsregionen behandlade stadsregionplanen vid ett gemensamt möte 19.6.2007. Den stadsregionplan som lämnades till stadsrådet innehåller en MBT-del som behandlar markanvändning, boende och trafik och en Tjänster-del som behandlar sambruk av tjänster. Vid sitt möte 19.6.2007 godkände stadsfullmäktige också Helsingfors stads genomförandeplan och utredning enligt 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform. Häri ingår en befolkningsanalys enligt åldersgrupp för 2015 och 2025, en analys av servicebehovet för 2015 och 2025, en utredning om servicenätets täckning och tillräcklighet för 2009 och 2013 samt en plan för hur kommunens viktigaste funktioner ska ordnas samt för personalresursernas tillräcklighet och utveckling för 2009 och 2013. En gemensam personalstrategi förbereds i samråd i huvudstadsregionen. Det här är ett omfattande utvecklingsprojekt som även stöds ekonomiskt av utvecklingsprogrammet för arbetslivet, Tykes. För undersök- 4
ningsdelen svarar Helsingfors Handelshögskola och Villmanstrands tekniska universitet. Utvecklingsarbetet sker vid en rad case-enheter i städerna i huvudstadsregionen. Arbetets fortskridande följs vid arbetsseminarier där personalutvecklarna deltar och där fackorganisationerna i alla städerna är representerade. Sydvästra delen av Sibbo och Västerkullakilen i Vanda ansluts till Helsingfors 1.1.2009. Saken avgjordes slutligt när Högsta förvaltningsdomstolen i januari 2008 förkastade besvären mot statsrådets beslut i frågan 2006. Helsingfors stadsfullmäktige beslutade 10.10.2007 att kommunerna i huvudstadsregionen i enlighet med samarbetsavtalet mellan kommunerna inrättar ett affärsverk med namnet MetropoliLab för produktion av tjänster för analys av livsmedels-, vatten- och miljöprover. Affärsverket inrättades inom Helsingfors stads egen organisation och fungerar utifrån den s.k. värdkommunmodellen. Affärsverket inledde sin verksamhet 1.1.2008. Stadsfullmäktige godkände 17.1.2007 att ett bolag bildas som ansvarar för den nuvarande yrkeshögskoleverksamheten vid Helsingfors yrkeshögskola (Stadia) och yrkeshögskolan Evtek. Den nya yrkeshögskolan Metropolia inleder sin undervisningsverksamhet 1.8.2008. Stadsfullmäktige beslutade 25.4.2007 att Helsingfors stad tillsammans med Esbo stad bildar ett ömsesidigt fastighetsbolag med uppgift att administrera, bygga och upprätthålla en metrolinje på avsnittet Gräsviken (Helsingfors) Mattby (Esbo). Förhandlingar pågår om sammanslagning av SAD:s och Helsingfors stads trafikverks nuvarande planerings- och beställarfunktioner till en ny beställarorganisation för kollektivtrafiken i Helsingforsregionen. Parter i organisationen skulle vara de städer och kommuner som deltar i ordnandet av regiontrafiken samt staten som beställare av VR:s närtrafik. En annan fråga som är aktuell är att knyta de nuvarande vattenoch avloppsverksfunktionerna i huvudstadsregionen till SAD:s organisation. Byggandet av Nordsjö hamn fortsatte. Farleden och vägförbindelsen blev färdiga i slutet av året och en stor del av infrastrukturen i hamnområdet är klar. Nordsjö hamncentrum tas i bruk i slutet av november 2008. I enlighet med stadsstyrelsens ägarpolitiska riktlinjer har man inlett förberedelser för att omvandla fastighetskontorets lokalcentral, personalcentralens utvecklingstjänster samt ekonomi- och planeringscentralens ekonomiförvaltningstjänst till kommunala affärsverk från och med 2009. 1.1.5 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna Målet är att på medellång sikt nå en situation där finansieringen av basservicen vilar på en hållbarare grund än i dag och där servicenivån inte är beroende av extra inkomstöverföringar från affärsverksamheten, närmast från Helsingfors Energi. I måltillståndet täcks avskrivningarna av årsbidraget från den egentliga verksamheten enligt budgeten. År 2007 täckte årsbidraget 85 procent av avskrivningarna. Tack vare den gynnsamma ekonomiska utvecklingen år 2007, den betydligt förbättrade sysselsättningen och den gynnsammare skatteinkomstutvecklingen efter konjunkturtopparna i samhällsekonomin kan stadens ekonomi balanseras på lång sikt för att nå dessa mål. Det är viktigt att balansera ekonomin, eftersom den framtida ekonomiska utvecklingen fördystras av den växande osäkerheten i den internationella ekonomin och dess eventuella återspeglingar på utvecklingen i Finland och huvudstadsregionen, likaså av den åldrande befolkningens inverkan på arbetskraftsutbudet och därigenom på skatteunderlaget. Staden har som huvudprincip att bara teckna lagstadgade försäkringar. Man har berett sig inför skador genom en försäkringsfond, vars kapital vid räkenskapsperiodens slut var 53,8 miljoner euro. Produktionen vid Helsingfors Energis kraftverk är försäkrad med en avbrottsförsäkring. 5
För personalens del kommer de största utmaningarna i framtiden att gälla tillgången till arbetskraft och arbetskraftens kompetens samt den yrkesmässiga rörligheten. Staden tvingas konkurrera allt hårdare om arbetskraften med den övriga offentliga sektorn och den privata sektorn. Arbetskraftsbristen och strukturomvandlingarna ställer allt större krav på kvantitativ och kvalitativ framförhållning i fråga om personalen. 1.1.6 Miljöfaktorer Helsingfors stad har en rad lagstadgade myndighetsuppgifter som gäller miljöskyddet, men på grund av sin omfattande verksamhet är staden också en betydande miljöbelastare. Stadens hantering av miljöfrågor styrs med en rad miljöledningsinstrument. De viktigaste är stadens miljöpolitik och handlingsprogrammet för hållbar utveckling och programmet för ekologisk hållbarhet (Heko). Dessutom har de största affärsverken och vissa verk fungerande miljösystem som baserar sig på ISO 14 001 eller Green Office-systemet. När man ser till miljön är Helsingfors stad en av de viktigaste aktörerna i området och inom många sektorer rentav den viktigaste, t.ex. inom trafiken, energiproduktionen, vattenförsörjningen, hamnverksamheten. Staden står för cirka 6 procent av Finlands koldioxidutsläpp. Viksbacka avloppsreningsverk renar nästan en miljon människors avloppsvatten. Stadsorganisationens funktioner och miljöeffekter är av många slag. Verksamheten vid stadens stora affärsverk är förbunden med betydande direkta miljöeffekter såsom utsläpp eller förbrukning av naturresurser. Verksamheten vid de stora verken såsom byggnadskontoret, socialverket och utbildningsverket samt hälsovårdscentralen förbrukar också mycket naturresurser och energi. Under de senaste åren har stadens miljökostnader legat kring 85-95 miljoner euro per år (2,5-3,0 procent av stadens totala verksamhetskostnader). Därtill har staden årligen investerat 25-45 miljoner euro i miljöskydd. De största verksamhetskostnaderna har hänfört sig till miljöskatter och behandling av avloppsvatten, renhållning av allmänna områden samt luftvårdsfunktioner. De största investeringarna har hänfört sig till projekt för behandling av avloppsvatten och sanering av nedsmutsad mark. Bekämpningen av klimatförändringen och anpassningen till den, åtagandena för att spara energi, vård av den lokala luftkvaliteten, bullerbekämpning och sanering av nedsmutsad mark samt grundberedning kommer att medföra ökade kostnader i framtiden. Luftvård Enligt förordningen om luftkvalitet är kommunen skyldig att göra upp planer och program, om gränsvärdena i förordningen överskrids. I Helsingfors har gränsvärdena för kvävedioxid överskridits 2005 och 2006 och gränsvärdena för inandningsbara partiklar 2003, 2005 och 2006. Staden håller som bäst på att utarbeta ett handlingsprogram för luftskyddet på grund av att gränsvärdena överskridits. Programmet kommer att uppta en rad åtgärder som kräver investeringar från stadens sida. Det närmare innehållet i investeringarna definieras dock senare i projektplaneringsskedet. Energi- och klimatpolitiken Direktivet om energitjänster ålägger EU-länderna att minska sin energiförbrukning med nio procent under perioden 2008 2016. Helsingfors uppfyller sin del av målet genom ett energieffektivitetsavtal som ingåtts med handels- och industriministeriet (numera arbets- och näringsministeriet). Målet för det nuvarande avtalet är en riktgivande energibesparing på nio procent under perioden 2008 2016. Det totala målet för stadens energisparande är en fast energivolym på 133,05 GWh, som man försöker nå före utgången av 2016. Staden har förbundit sig att genomföra SAD-områdets klimatstrategi. I januari 2008 godkände stadsfullmäktige en redogörelse om de energipolitiska riktlinjerna. Redogörelsen innehåller riktlinjer för energiproduktionen och -anskaffningen, byggnadernas energiförbrukning, trafiken, markanvändningen och stadsplaneringen. 6
Bullerbekämpning Enligt EU:s miljöbullerdirektiv och miljöskyddslagen ska bullerutredningar och handlingsplaner för bullerbekämpning utarbetas för befolkningskoncentrationer med över 100 000 invånare. Enligt Helsingfors stads bullerutredning 2006 var 237 500 stadsbor bosatta inom bullerområdet för vägtrafiken och 69 800 stadsbor inom bullerområdet för spårvägstrafiken. Av Helsingfors totala areal är ungefär en tredjedel bullerområde. Staden ger årligen ut en separat miljörapport där miljöeffekterna av stadens funktioner samt miljöekonomin specificeras. Rapporten tillställs stadsfullmäktige för kännedom. 1.2 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH FINANSIERINGEN AV VERKSAMHETEN 1.2.1 Räkenskapsperiodens resultat Resultatet för 2007 var positivt. Räkenskapsperiodens resultat är 363,0 miljoner euro. Överskottet efter reserver och fonder var 257,8 miljoner euro. Det positiva resultatet beror huvudsakligen på skatteinkomster och på Helsingfors Energis positiva resultat. RESULTATRÄKNING 1.1-31.12.2007 1.1-31.12.2006 1 000 euro Verksamhetsintäkter 1 477 728 1 492 050 Tillverkning för eget bruk 102 451 94 173 Verksamhetskostnader -3 538 333-3 418 405 VERKSAMHETSBIDRAG -1 958 154-1 832 182 Skatteinkomster 2 262 334 2 093 709 Statsandelar 181 474 173 958 Finansiella intäkter 94 743 62 163 Finansiella kostnader -35 644-26 952 ÅRSBIDRAG 544 754 470 696 Avskrivningar och nedskrivningar -298 699-296 346 Extraordinära poster 116 973 220 984 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 363 027 395 335 Bokslutsdispositioner -105 232-107 671 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER- /UNDERSKOTT 257 795 287 664 Skatteinkomsterna var 123,0 miljoner euro större än man räknat med i budgeten. I kommunens inkomstskatt inflöt 61,4 miljoner euro mer än budgeterat. Orsaken till detta var att sysselsättningen utvecklades bättre än väntat. I intäkter från samfundsskatten inflöt 46,9 miljoner euro mer än budgeterat. Orsaken till detta var att den ekonomiska situationen var bättre än väntat och att företagens resultatutveckling var god till följd av det. I fastighetsskatt inflöt 14,9 miljoner euro mer än budgeterat, vilket beror på att skatteförvaltningen justerade tomternas beskattningsvärden. Helsingfors skatteinkomster var 8,1 procent större än året innan. Enligt kommunernas bokslutsprognoser ökade skatteinkomsterna i kommunerna i Fasta Finland med 7,5 procent. I siffrorna ingår alla skatteinkomster för olika år som influtit 2007. Helsingfors skatteförskott för 2007 (förskott för december som erhållits i januari 2008) steg för sin del med 7,9 procent från föregående år, förskotten på kommunens inkomstskatt med 6,7 procent och andelen av intäkterna från samfundsskatten med 19,3 procent. Kommunens inkomstskattesats för 2007 var 17,5, den allmänna fastighetsskatteprocenten 0,7 och fastighetsskatteprocenten för stadigvarande bostadsbyggnader 0,22. Hundskatten var 50 euro per hund. 7
Enligt debiteringsstatistiken för 2006 ökade kommunalskatten i Helsingfors med 5,2 procent från föregående år och samfundsskatten med 9,3 procent. I Esbo var ökningen 7,5 procent för kommunalskatten och 11,5 procent för samfundsskatten och i Vanda 5,7 procent för kommunalskatten och 13,8 procent för samfundsskatten. I hela landet ökade kommunalskatterna med 5,7 procent och samfundsskatten med 14,6 procent. Jämförelsen av resultaträkningen med föregående år försvåras av att Helsingfors Energis elnätsverksamhet avskildes till ett separat aktiebolag 1.10.2006. Elnätsverksamheten ingår i siffrorna för 2006 för tiden 1.1.- 30.9.2006. Det här märks särskilt när man jämför verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna med föregående år. Verksamhetsintäkterna var en procent mindre än föregående år samtidigt som verksamhetskostnaderna ökade med 3,5 procent. Verksamhetsintäkterna utan affärsverken ökade med 2,1 procent och verksamhetskostnaderna med 5,3 procent. Verksamhetsintäkternas andel av verksamhetskostnaderna (100 * verksamhetsintäkter/(verksamhetskostnader - tillverkning för eget bruk) har utvecklats på följande sätt: 2007 2006 2005 2004 Verksamhetsintäkter i % av verksamhetskostnaderna 43 44,9 41,5 44,6 Verksamhetsbidraget minskade med 126 miljoner euro och 6,9 procent. Detta är en direkt följd av att utgifterna ökat snabbare än inkomsterna. Årsbidraget på 544,8 miljoner euro täckte avskrivningarna på 294,2 miljoner euro och 84 procent av investeringarna på 648,6 miljoner euro. Årsbidraget har utvecklats på följande sätt: 2007 2006 2005 2004 Årsbidrag, miljoner euro 544,8 470,7 329,3 380,9 Årsbidrag, % av avskrivningarna 182,4 158,8 110,8 124,6 Årsbidrag, euro/invånare 958 834 587 681 Mätt med årsbidraget är stadens totala ekonomi i balans. Det hela ser annorlunda ut om man granskar stadens ekonomi utan affärsverken. Årsbidraget utan affärsverken, 167,2 miljoner euro, täcker 85 procent av avskrivningarna och bara 48 procent av investeringarna. Årsbidraget utan affärsverken var 294 euro/invånare. Enligt kommunernas bokslutsprognoser för 2007 var det genomsnittliga årsbidraget i kommunerna i Fasta Finland 368 euro/invånare resp. 131 procent av avskrivningarna. De extraordinära intäkterna på 117,0 miljoner euro utgjordes huvudsakligen av försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva, dvs. anläggningstillgångar. Det påfallande höga jämförelsetalet för 2006 innefattar överlåtelsevinsten som uppstod vid bolagiseringen av Helsingfors Energis elnätsverksamhet. Balansen i stadens ekonomi baserar sig på affärsverkens och i synnerhet Helsingfors Energis goda resultat. Från Helsingfors Energis resultat har man redan under en rad år gjort extra inkomstöverföringar, med vars hjälp man har kunnat finansiera en betydande del av basservicen. Det här har gett en felaktig bild av finansieringens tillräcklighet och i framtiden kommer inkomstöverföringar inte längre att vara möjliga då kostnaderna för energiverksamheten ökar genom utsläppshandeln och ibruktagandet av förnybara energikällor. Då stadsfullmäktige godkände budgeten för 2008 godkände man också tanken att stadens ekonomis beroende av extra inkomstöverföringar från Helsingfors Energi gradvis ska avvecklas. År 2007 gjordes en överföring på 150 miljoner euro från Helsingfors Energis ackumulerade överskott till stadens överskott från tidigare år. Dessutom föreslog tekniska nämnden att man 2008 överför 200 miljoner euro från Helsingfors Energis överskott till stadens överskott från tidigare år. 8
År 2007 var affärsverkens överskott och inkomstöverföringar till staden följande: 1 000 euro Energi Vatten Hamn HST Palmia Heltex Avkastning på grundkapitalet 47 429 12 987 6 317 8 442 168 99 Ränta på grundläggningslånet 24 064 15 514 677 1 485 - - Amortering på grundläggningslånet 19 274 7 325 1 880 1 988 - - Räkenskapsperiodens överskott 217 564 2 861 0 0 3 276 12 De interna inkomstöverföringarna inom staden elimineras i resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen för den externa bokföringen, men inverkar på siffrorna när stadens ekonomi granskas utan de kommunala affärsverken. Av räkenskapsperiodens resultat på 363 miljoner euro överfördes 74,9 miljoner euro till fonder, varav den största överföringen var 47,0 miljoner euro till fonden för Kampen-Tölöviken. Från fonderna överfördes 18,1 miljoner euro. Vidare gjorde förändringen av investeringsreserver att resultatet minskade med 48,4 miljoner euro, varför räkenskapsperiodens överskott blev 257,8 miljoner euro. 1.2.2 Finansieringen av verksamheten FINANSIERINGSANALYS, 1 000 euro 1.1-31.12.2007 1.1-31.12.2006 KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag 544 754 470 696 Extraordinära poster 116 973 220 984 Korrektivposter till internt tillförda medel -140 576-235 322 521 151 456 358 KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL Investeringsutgifter -648 596-566 363 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 9 612 5 689 Överlåtelseinkomster av tillgång bl bestående aktiva 123 854 507 731-515 130-52 943 VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE 6 020 403 415 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -66 030-247 161 Minskning av utlåningen 21 096 25 451-44 934-221 710 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 130 000 0 Minskning av långfristiga lån -93 881-58 931 Förändring av kortfristiga lån 1 100-29 37 219-58 960 Förändringar i eget kapital -150 8 222 Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvalt medel och förvaltat kapital 11 433-12 390 Förändring av omsättningstillgångar -7 942 12 156 Förändring av fordringar -9 429-24 289 Förändring av räntefria skulder 60 267 43 157 54 329 18 634 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL 46 464-253 815 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 52 484 149 601 Likvida medel 31.12 780 553 728 069 Likvida medel 1.1-728 069-578 468 52 484 149 601 9
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde visade ett överskott på 6,0 miljoner euro och kassaflödet för finansieringens del ett överskott på 46,5 miljoner euro. Förändringen av likvida medel blev alltså en ökning på 52,5 miljoner euro. Investeringarnas kassaflöde skiljer sig betydligt från 2006, eftersom överlåtelsevinsten på 136,0 miljoner euro från bolagiseringen av Helsingfors Energis elnätsverksamhet ingår i överlåtelseinkomsterna av tillgångar bland bestående aktiva. Räkenskapsperiodens investeringar utan affärsverken hänförde sig till: anskaffning av fast egendom 108,2 miljoner euro, husbyggnad 84,6 miljoner euro, byggande av gator, trafikleder och banor 72,8 miljoner euro, byggande av skyddsrum 1,2 miljoner euro, anläggande av parker 9,0 miljoner euro, idrottsplatser 9,6 miljoner euro, investeringar i Högholmens djurgård 1,4 miljoner euro, anskaffning av lös egendom 41,4 miljoner euro, investeringar i Helsingfors stads partitorg 1,1 miljoner euro, anskaffning av aktier 11,2 miljoner euro och investeringar som finansieras med medel ur förortsfonden 8,7 miljoner euro. Affärsverkens investeringar var: Helsingfors Energi 54,0 miljoner euro, Helsingfors Vatten 35,8 miljoner euro, Helsingfors Hamn 170,9 miljoner euro, trafikverket 35,7 miljoner euro, Servicecentralen 1,4 miljoner euro och Textiltjänst 1,2 miljoner euro. I nya lån beviljades 44,9 miljoner euro mer än vad man amorterade på gamla lån. I förändringen i lånebeståndet ingår ett lån på 130 miljoner euro till Helsingfors Hamn för byggandet av Nordsjö hamn. Lånen amorterades med 93,9 miljoner euro. Finansieringsanalysens nyckeltal har utvecklats på följande sätt: 2007 2006 2005 2004 Intern finansiering av investeringarna, % 85,3 84,0 80,2 77,7 Intern finansiering av kapitalutgifterna, % 70,0 55,9 63 52,8 Låneskötselbidrag 4,5 5,8 4,4 2,2 Likviditet, kassadagar 67 63 57 65 Nyckeltalet intern finansiering av investeringarna (100*årsbidrag/självfinansiering av investeringar) anger hur stor del av självfinansieringen av investeringarna som har finansierats internt. År 2007 finansierades ca 14,7 procent av investeringarna genom försäljning av egendom eller lån. Den interna finansieringen av kapitalutgifterna anger årsbidragets procentandel av det sammanlagda beloppet av självfinansiering av investeringar, nettoökning av utlåningen och amorteringar. Nyckeltalets värden visar att stadens årsbidrag inte räcker till för att finansiera kapitalutgifterna. Låneskötselbidraget [(årsbidrag + räntekostnader)/räntekostnader + amorteringar)] anger den interna finansieringens tillräcklighet för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Stadens låneskötselförmåga har varit fortsatt god. Nyckeltalet likviditet, kassadagar anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med stadens likvida medel. Stadens likviditet har legat kvar på en god nivå. 1.3 DEN FINANSIELLA SITUATIONEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN BALANSRÄKNING 2007 2006 2007 2006 AKTIVA 1 000 e 1 000 e PASSIVA 1 000 e 1 000 e BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital 2 972 406 2 972 406 Immateriella rättigheter 36 804 37 391 Uppskrivningsfond 1 831 715 1 834 987 Övriga utgifter lång verkningstid 32 515 39 033 Övriga egna fonder 516 243 459 384 Förskottsbetalningar 334 250 Övrigt eget kapital 729 031 729 031 Överskott från tig räkenskapsper. 1 041 776 754 262 Räkenskapsperiodens överskott 257 795 287 664 69 654 76 675 7 348 966 7 037 734 10
1 000 euro 2007 2006 2007 2006 Materiella tillgångar AVSKRIVNINGSDIFFERENS Mark- och vattenområden 2 665 355 2 584 151 OCH RESERVER Byggnader 1 392 847 1 410 140 Fasta konstr och anordningar 1 712 020 1 662 085 Avskrivningsdifferens 111 248 111 287 Maskiner och inventarier 200 464 200 648 Reserver 387 114 338 701 Övriga materiella tillgångar 9 374 8 951 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 583 383 389 146 Placeringar 6 563 442 6 255 122 498 362 449 988 AVSÄTTNINGAR Aktier och andelar 797 305 788 414 Avsättningar för pensioner 302 145 319 620 Masskuldebrevsfordringar 279 179 225 100 Övriga avsättningar 21 683 47 752 Övriga lånefordringar 741 768 750 912 1 818 252 1 764 427 323 828 367 372 FÖRVALTADE MEDEL FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 384 244 391 648 Statens uppdrag 384 506 391 936 Donationsfondernas Donationsfondernas kapital 3 989 3 848 särskilda täckning 3 989 3 848 Övrigt förvaltat Övriga förvaltade medel 259 858 249 462 kapital 258 351 236 495 648 091 644 957 646 846 632 278 RÖRLIGA AKTIVA FRÄMMANDE KAPITAL Omsättningstillgångar Långfristigt Material och förnödenheter 69 624 64 125 Masskuldebrevslån 20 000 20 000 Varor under tillverkning 3 237 794 Lån från finansinstitut och 72 861 64 919 försäkringsinrättningar 637 724 566 442 Långfristiga fordringar Lån från offentliga samfund 2 125 Lånefordringar 62 62 Skulder till leverantörer 12 8 Övriga fordringar 3 631 4 386 Anslutningsavgifter och övriga skulder 12 792 8 725 3 694 4 449 670 530 595 301 Kortfristiga fordringar Kortfristigt Kundfordringar 92 002 84 022 Masskuldebrevslån 0 35 000 Lånefordringar 949 1 190 Lån från finansinstitut 58 719 58 719 Övriga fordringar 58 122 50 912 Lån från offentliga samfund 1 223 162 Resultatregleringar 104 672 109 438 Erhållna förskott 8 928 12 893 Skulder till leverantörer 175 663 162 113 Övriga skulder 88 443 81 229 Resultatregleringar 390 786 351 390 255 745 245 561 723 762 701 505 Fordringar sammanlagt 259 439 250 010 Främmande kapital sammanlagt 1 394 292 1 296 806 Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument 550 061 719 025 Kassa och bank 230 492 9 044 AKTIVA SAMMANLAGT 10 212 292 9 784 178 PASSIVA SAMMANLAGT 10 212 292 9 784 178 11
Balansomslutningen har ökat med 428,1 miljoner euro. Bland aktiva har förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ökat mest, med 194,2 miljoner euro. Ökningen beror på de pågående investeringarna i Nordsjö hamn. Nya markförvärv har ökat värdet på mark- och vattenområden i balansräkningen med 81,2 miljoner euro. Bland passiva är ökningen störst för eget kapital på grund av räkenskapsperiodens överskott och för främmande kapital på grund av Helsingfors Hamns låntagning. Förändringen mellan balansräkningsgrupperna kassa och bank samt finansiella värdepapper jämfört med föregående år beror på nya avtal, enligt vilka marknadsränta betalas på koncernkontot. Balansräkningens nyckeltal för soliditet, finansieringsförmögenhet och skuldsättning har utvecklats på följande sätt: Balansräkningens nyckeltal 2007 2006 2005 2004 Soliditet, % 76,9 76,6 75,7 74,7 Relativ skuldsättning, % 35,3 34,1 38,3 39,6 Skuldsättningsgrad, % -0,9-0,7-0,9 2,0 Lånebestånd, 31.12, miljoner euro 718 680 739 796 Lån, euro/invånare 1 263 1 205 1 318 1 424 Lånefordringar, 31.12, miljoner euro 1 021 976 754 699 Soliditeten [(100*(eget kapital + avskrivningsdifferens och reserver)/hela kapitalet erhållna förskott)] mäter kommunens soliditet, förmågan att tåla underskott och förmågan att klara av åtaganden på lång sikt. En soliditet på i genomsnitt 70 procent anses vara en bra målnivå inom den kommunala ekonomin. Nyckeltalet relativ skuldsättning [(100*(främmande kapital erhållna förskott)/driftsinkomster)] anger hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för att återbetala det främmande kapitalet. Ju mindre nyckeltalets värde är, desto större möjligheter har kommunen att klara av att återbetala skulden genom internt tillförda medel. Nyckeltalet skuldsättningsgrad [(100*(räntebärande främmande kapital (finansiella värdepapper + kassa och bank)/ eget kapital)] beskriver förhållandet mellan räntebärande skulder och eget kapital. Nyckeltalet kan anses gott om värdet är < 1. 1.4 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER Mn e % UTGIFTER Mn e % Egentlig verksamhet Egentlig verksamhet Verksamhetsintäkter 1 478 34,3 Verksamhetskostnader 3 538 82,1 Skatteinkomster 2 262 52,5 Tillverkning för eget bruk -102-2,3 Statsandelar 181 4,2 Räntekostnader 35 0,8 Ränteintäkter 75 1,7 Övriga finansiella kostnader 1 - Övriga finansiella intäkter 19 0,5 Extraordinära kostnader - - Extraordinära intäkter 117 2,7 Korrektivposter till internt tillförda medel Korrektivposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar 26 0,6 Överlåtelseinkomster av tillgångar bland bestående aktiva -111-2,5 12
INKOMSTER Mn e % UTGIFTER Mn e % Investeringar Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster från bestående aktiva Investeringar 10 0,2 Investeringsutgifter 649 15,1 124 2,9 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 21 0,5 Ökning av utlåningen 66 1,5 Ökning av långfristiga lån 130 3,0 Minskning av långfristiga lån 94 2,2 Ökning av kortfristiga lån 1 0,0 Totalinkomster sammanlagt 4 307 100,0 Totalutgifter sammanlagt 4 307 100,0 1.5 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 1.5.1 Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Av de 118 dottersamfunden har 115 sammanställts i koncernbokslutet. Helsingfors Lejon, Helsinki Abroad Ltd Oy och Posivire Oy gjorde inte ännu upp något bokslut för 2007. I koncernbokslutet har även sammanställts boksluten för alla 5 samkommuner där staden är medlem samt för de 9 stiftelser där staden har bestämmande inflytande. I koncernbokslutet har också sammanställts boksluten för 3 samägda samfund och 41intressebolag. Av intressebolagens bokslut sammanställdes 12 inte, eftersom information inte erhölls om dem. I noterna till koncernbokslutet finns en detaljerad förteckning över vilka samfund och stiftelser som sammanställts resp. inte sammanställts i koncernbokslutet. 1.5.2 Styrning av koncernens verksamhet Till Helsingfors stadskoncern hör de bolag, stiftelser, föreningar och andra samfund i vilka staden har bestämmande inflytande. Till stadskoncernen hör 118 dotterbolag och 9 dotterstiftelser. Koncernstyrningsansvaret för dessa har delats enligt sektor mellan stadsdirektören och biträdande stadsdirektörerna. Som modersamfund ansvarar staden för styrningen av stadens utveckling och för bestämmandet av den service som staden ordnar. Bolagen och stiftelserna som hör till koncernen används för att komplettera stadens serviceproduktion och sköta andra uppgifter inom koncernen. Den nuvarande verksamhetsmodellen för koncernstyrning har tillämpats sedan 2004. Koncernens ledning består av: - stadsfullmäktige - stadsstyrelsen - stadsdirektören - biträdande stadsdirektörerna Kommunlagen och i stadsstyrelsens instruktion innehåller bestämmelser om koncernledningens uppgifter. Stadsfullmäktige - beslutar om koncernens verksamhet och de centrala målen för ekonomin - beslutar om viktiga och ekonomiskt vittgående principer för organiseringen av stadens förvaltning - godkänner bokslutet som innefattar koncernbalansräkning jämte bilagor. 13
Stadsstyrelsen - leder koncernen - övervakar att koncernens dottersamfund verkar i enlighet med de mål som stadsfullmäktige satt upp och att deras verksamhetspolitik överensstämmer med stadens mål. Stadsdirektörskollegiet - följer verksamheten vid enheterna som hör till koncernen - ser till att det råder enhetlighet mellan koncernledning och förvaltning - bedömer utvecklingsbehoven i koncernstrukturen. Stadsdirektören - sköter den allmänna planeringen av koncernens verksamhet och ekonomi - följer koncernens funktion och kommer med förslag till utveckling av koncernstrukturen - bevakar stadens intressen i de samfund och stiftelser där staden har bestämmande inflytande. Biträdande stadsdirektören inom sin sektor - bevakar stadens intressen i de samfund och stiftelser där staden har bestämmande inflytande. Enligt paragraf 23 i kommunlagen ger kommunstyrelsen eller någon annan i en instruktion förordnad kommunal myndighet vid behov dem som företräder kommunen i olika samfunds, institutioners och stiftelsers förvaltningsorgan anvisningar om hur kommunen ska ställa sig till de frågor som behandlas. I en koncern kan anvisningar ges av stadsstyrelsen när det gäller frågor som är ekonomiskt betydande eller av principiellt vittgående betydelse och i övrigt av stadsdirektören eller av vederbörande biträdande stadsdirektör inom sin sektor. De personer som företräder staden ska agera i enlighet med de mål som stadsfullmäktige satt upp för koncernen. De som verkar i dottersamfundens förvaltning ska följa koncernstyrelsens anvisningar. Stadsstyrelsen följer dottersamfundens verksamhet och resultat utifrån regelbundna uppföljningsrapporter och bedömer vid behov behovet av verksamheten och enhetens ställning i koncernorganisationen. Koncernstyrningen utvecklas i enlighet med följande utvecklingslinjer som stadsstyrelsen beslutade om 30.10.2006: - koncernstyrningen effektiveras med målet att förbättra effektiviteten och produktiviteten i dottersamfundens verksamhet och förenhetliga lednings- och förvaltningsrutinerna - stadsstyrelsens ställning inom ägarstyrningen stärks initialt genom utredning av frågor som rör inrättande av en koncernsektion vid stadsstyrelsen, och att - den totalekonomiska granskningen av stadskoncernen utvidgas genom att man till koncernbokslutet från och med räkenskapsåret 2007 förutom koncernbalansräkning även fogar övriga kalkyler och uppgifter enligt bokslutet Utvecklingen av stadskoncernens riskhantering är en av tyngdpunkterna i utvecklingen av koncernstyrningen. Utgångspunkten är att styrelsen för respektive koncernsamfund ansvarar för samfundets riskhanteringspolitik, uppgörande av en riskhanteringsplan och övervakning av den. Verkställande direktören ansvarar för att riskhanteringen är ordnad på behörigt sätt. Riskhanteringen ska vara integrerad i koncernsamfundets dagliga verksamhetsprocesser och beslutsfattande. I samband med uppföljningen av den normala verksamheten och ekonomin följer koncernledningen koncernsamfundens risksituation med hjälp av regelbundet uppgjorda delårsöversikter och uppföljningsrapporter. De potentiella riskerna är huvudsakligen förbundna med störningar i samfundets verksamhet och med betydande egendomsskador. Samfunden har täckt riskerna med egna försäkringar. Varje koncernsamfunds verksamhet förväntas vara fortsatt stabil under nästa räkenskapsperiod. 14
1.5.3 Väsentliga händelser som rör koncernen Stadsstyrelsen definierade 17.9.2007 ägarpolitiska riktlinjer för stadens dotter- och intressesamfund. Riktlinjerna definierades för varje enskilt samfund och gällde ägarstrukturen, utvecklingsvisionerna och målen. År 2007 grundades följande dotterbolag: Helsingfors Lejon Ab, Helsinki Abroad Ltd Oy, Tölövikens parkering Ab och PosiVire Oy. Staden förvärvade hela aktiestocken i Helsinki Region Marketing Oy. Intressebolag som inledde sin verksamhet var Metropolia Ammattikorkeakoulut Oy och Länsimetro Oy. Under verksamhetsåret inleddes en s.k. koncernbanksverksamhet, då man upphandlade ett gemensamt koncernkonto med därtill hörande banktjänster för staden och dess dottersamfund. Upphandlingen vanns av Sampo Bank. Dottersamfunden har anslutit sig till koncernkontosystemet, vilket ger dem tillgång till avgiftsfria betalningsrörelsetjänster och bättre depositionsränta än tidigare på sina egna medel. 1.5.4 Koncernbokslutet och dess nyckeltal Enligt gällande bestämmelser upprättar kommuner bara en koncernbalansräkning. Det första fullständiga koncernbokslutet enligt de nya bestämmelserna ska upprättas för 2008. Ett fullständigt koncernbokslut enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning kan emellertid upprättas redan för 2007. Staden har också upprättat ett koncernbokslut och en finansieringsanalys för 2007. Inga jämförande uppgifter kan presenteras för 2006. KONCERNRESULTATRÄKNING 1.1-31.12.2007 1 000 euro Verksamhetsintäkter 1 997 255 Verksamhetskostnader -3 712 108 Andel av intressesamfundens förlust (vinst) 13 413 Verksamhetsbidrag -1 701 440 Skatteinkomster 2 262 334 Statsandelar 181 474 Finansiella intäkter 68 983 Finansiella kostnader -113 876 Årsbidrag 697 475 Avskrivningar och nedskrivningar -425 498 Extraordinära poster 116 138 Räkenskapsperiodens resultat 388 115 Bokslutsdispositioner -127 670 Minoritetsandelar 639 Räkenskapsperiodens överskott 261 084 Koncernresultaträkningens nyckeltal Årsbidrag/Avskrivningar, % 165,7 Årsbidrag, euro/invånare 1 227 Invånarantal 568 400 Koncernresultaträkningen visar hur stadskoncernens resultat uppkommit i förhållande till enheter utanför koncernen. Stadskoncernens interna intäkter och kostnader har eliminerats. Finansieringsanalys för koncernen Koncernens finansieringsanalys har upprättats på en grövre nivå än bokföringsnämndens kommunsektions modell. Vid upprättandet av finansieringsanalysen har man bara utnyttjat uppgifter från resultaträkningen och balansräkningen. På grund av detta kan inga nyckeltal för koncernens finansieringsanalys presenteras. 15
Finansieringsanalys för Helsingfors stadskoncern FINANSIERINGSANALYS FÖR KONCERNEN 1.1-31.12.2007 1 000 e KASSAFLÖDET I VERKSAMHETEN Årsbidrag 697 475 Extraordinära poster 116 138 Korrektivposter till internt tillförda medel -39 602 774 011 KASSAFLÖDET FÖR INVESTERINGARNAS DEL -841 246 VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE -67 235 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL Förändringar i utlåningen -52 162 Förändringar i lånebeståndet 145 577 Förändringar i eget kapital -150 Övriga förändringar av likviditeten 18 465 KASSAFLÖDET FÖR FINANSIERINGENS DEL 111 730 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 44 495 Likvida medel 31.12 995 503 Likvida medel 1.1-951 008 44 495 Koncernbalansräkning för Helsingfors stadskoncern AKTIVA 2007 2006 PASSIVA 2007 2006 1 000 e 1 000 e 1 000 e 1 000 e BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital 2 972 406 2 977 946 Immateriella rättigheter 42 693 43 078 Ökning av samkommunens eget kapital 0 18 280 Övriga utgifter med lång verkningstid 63 953 69 318 Uppskrivningsfond 1 838 053 1 839 453 Förskottsbetalningar 2 093 922 Övriga egna fonder 1 454 528 663 534 Materiella tillgångar Övrigt eget kapital 729 031 729 031 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 748 280 384 800 Räkenskapsperiod. överskott 261 084 299 446 108 739 113 318 7 274 351 6 912 490 Mark- och vattenområden 2 715 675 2 632 625 MINORITETSANDELAR 44 199 53 633 Byggnader 4 129 517 3 987 866 Fasta konstr. och anordningar 1 772 708 1 702 364 Maskiner och inventarier 530 204 512 966 Övriga materiella tillgångar 35 891 37 156 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 727 155 622 531 9 911 150 9 495 508 44 199 53 633 16
1 000 euro 2007 2006 2007 2006 PLACERINGAR RESERVER Aktier och andelar 153 038 134 140 Avskrivningsdifferens 158 857 142 646 Övriga aktier och andelar 321 401 306 728 Reserver 453 542 543 665 Masskuldebrevsfordringar 279 179 225 100 Avsättningar 350 904 394 109 Fordringar 179 591 180 801 933 209 846 769 963 303 1 080 420 FÖRVALTADE MEDEL 306 573 281 263 FÖRVALTAT KAPITAL 649 659 634 708 RÖRLIGA AKTIVA FRÄMMANDE KAPITAL Omsättningstillgångar 83 115 71 704 Långfristigt, räntebärande 2 753 864 2 571 479 Fordringar Långfristigt, räntefritt 26 455 16 608 Långfristiga fordringar 18 608 21 863 Kortfristigt, räntebärande 127 365 164 173 Kortfristiga fordringar 293 318 256 975 Kortfristigt, räntefritt 811 019 747 543 311 926 278 838 3 718 703 3 499 803 Finansiella värdepapper 578 590 789 259 Kassa och bank 416 913 161 749 12 650 12 038 AKTIVA SAMMANLAGT 215 408 PASSIVA SAMMANLAGT 12 650 215 12 038 408 Koncernbalansräkningens nyckeltal 2007 2007 Soliditet, % 62,5 Koncernens lånebestånd, 1 000 euro 2 881 229 Relativ skuldsättning, % 83,3 Koncernens lånebestånd, euro/invånare 5 069 Skuldsättningsgrad, % 25,9 Koncernens lånefordringar, 1 000 euro 456 937 Ackumulerat överskott, euro/invånare 1 776 Koncernens lånefordringar, euro/invånare 804 1.6 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Räkenskapsperiodens resultat före förändring av reserver och fonder är 363 027 081,73 euro. I resultatet ingår även resultaten för affärsverken och de fonder som utgör självständiga balansenheter. Dessa resultat behandlas i enlighet med bokföringsbestämmelserna i affärsverkens och fondernas egen bokföring. Beträffande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat föreslår stadsstyrelsen följande: - Helsingfors Energis överskott på 217 563 608,88 euro läggs enligt tekniska nämndens förslag till eget kapital i Helsingfors Energis balansräkning. - Helsingfors Vattens överskott på 2 861 047,88 euro läggs enligt tekniska nämndens förslag till eget kapital i Helsingfors Vattens balansräkning. - Helsingfors Hamns över-/underskott är 0,00 euro. - Trafikverkets över-/underskott är 0,00 euro. - Helsingfors Textiltjänsts överskott på 11 642,65 euro läggs enligt affärstjänstnämndens förslag till eget kapital i Helsingfors Textiltjänsts balansräkning. - Helsingfors stads servicecentrals (Palmia) överskott på 3 276 242,71 euro läggs enligt affärstjänstnämndens förslag till eget kapital i Servicecentralens (Palmia) balansräkning. Bostadslånefondens överskott på 1 504 174 euro, bostadsproduktionsfondens överskott på 22 733 795 euro, fonden för idrotts- och friluftsanläggningars överskott på 884 618 euro, försäkringsfondens överskott på 2 178 043 euro och innovationsfondens underskott på -3 575 968 euro läggs i enlighet med fondernas stadgar till deras respektive fondkapital. 17
Vidare föreslår stadsstyrelsen att resultatet för den övriga verksamhetens del disponeras enligt följande: - Ur investeringsfonden för Kampen-Tölöviken intäktsförs enligt fondens stadgar ett belopp som motsvarar investeringarna i Kampen-Tölöviken, 5 204 928 euro. Till investeringsfonden för Kampen- Tölöviken läggs 46 961 007 euro som utgör inkomst från försäljning av mark i Kampen-Tölöviken. - Ur förortsfonden intäktsförs ett belopp som motsvarar användningen, 8 651 109,84 euro. - Till bostadsproduktionsfonden överförs enligt bostadsproduktionskommitténs förslag 29 000 euro av bostadsproduktionsbyråns resultat för räkenskapsperioden. - Av den avskrivningsdifferens som uppstått vid upplösning av investeringsreserven för ämbetshuset i Berghäll intäktsförs 840 939,63 euro. - Underskottet för den övriga verksamheten efter reserver och fonder, 34 082 483 euro, föreslås upptas under stadens eget kapital, över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder. 2 BUDGETUTFALLET 2.1 UTFALLET FÖR DRIFTSEKONOMIN Anslagen och de budgeterade inkomsterna i driftsekonomidelen utföll på följande sätt enligt huvudtitel: Inkomster Stadsdirektörsroteln 30 133 0 30 133 31 396 1 263 Stadsplanerings- och fastighetsväsendet 474 001 0 474 001 490 425 16 424 Bildnings- och personalväsendet 56 092 0 56 092 62 271 6 179 Byggnads- och miljöväsendet 227 776 0 227 776 253 543 25 767 Social- och hälsovårdsväsendet 236 322 0 236 322 239 952 3 630 Inkomster sammanlagt 1 024 324 0 1 024 324 1 077 587 53 263 Utgifter Stadsdirektörsroteln -147 936 14 043-133 893-116 590 17 303 Stadsplanerings- och fastighetsväsendet -170 756-358 -171 114-166 268 4 846 Bildnings- och personalväsendet -781 570-1 543-783 113-781 833 1 280 Byggnads- och miljöväsendet -345 354-450 -345 804-366 069-20 265 Social- och hälsovårdsväsendet -1 913 983-12 710-1 926 693-1 958 129-31 436 Utgifter sammanlagt -3 359 599-1 018-3 360 617-3 388 889-28 272 Verksamhetsbidrag -2 335 275-1 018-2 336 293-2 311 303 24 990 Avskrivningar -195 101 0-195 101-197 766-2 665 Räkenskapsperiod resultat -2 530 376-1 018-2 531 394-2 509 069 22 325 Verksamhetsinkomsterna var 53,3 miljoner euro större än i budgeten. De största inkomstöverskotten uppkom inom stadsplanerings- och fastighetsväsendet, 16,4 miljoner euro, och inom byggnads- och miljöväsendet, 25,8 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna överskreds totalt med 28,3 miljoner euro. De största utgiftsöverskridningarna uppkom inom social- och hälsovårdsväsendet, 31,4 miljoner euro, och inom byggnads- och miljöväsendet, 20,3 miljoner euro. Den största utgiftsinbesparingen, 17,3 miljoner euro, uppstod inom stadsdirektörsroteln. Verksamhetsbidraget var nästan 25,0 miljoner euro bättre än i budgeten. 18