Fysisk aktivitet och fysisk självkänsla Malmö 9 nov Anders Raustorp PhD. Sjukgymnastik Lektor i idrott och hälsa Högskolan i Kalmar (Linnéuniversitetet Campus Kalmar) Från FYSS-aktivitetsledarutbildning till Evidensbaserad stegräkning YFA Styrelsemedlem (8) 1998-2005 Int. Pedometer Workgroup (6) Atlanta 2006 HoS nationellt nätverk för Fysisk aktivitet på recept (8) 2009- Allmänt om Fysisk aktivitet Någonting har hänt! Measuring Activity Levels, Body Composition, and Selfesteem of American, Swedish, and Australian Children Arizona State University United States University of Kalmar Sweden Griffith University Australia Karolinska Institutet 1995 Nedskärning av idrott och hälsa 1998 Sätt Sverige i rörelse 2001 Fysisk aktivitet på recept 2009 Fysisk aktivitet på recept i alla landsting Sätt Sverige i rörelse FYSS FaR Stegräknare I svensk forskning 2000 (HiK) I FaR pilotstudie 2001 (HiK) Steg per dag rek 2004, 2008 (HiK) I komb med läkemedel 2008 (HiK) Evidensbaserad stegräkning ACSM Walking for health Fysisk aktivitet på recept Pilot projekt 2001: Norrbotten Halland Kalmar Östergötland Ericson Kista Utbildning av: Vårdcentraler (HiK) Aktivitetsledare (HiK) Utvärdering 2003: Erfarenheter av fysisk aktivitet på recept Utvärdering 2008 Physical activity in primary health care Avhandling Kallings sept 2008 Physical activity on prescription Activating people Leijon M mars 2009 2003 FYSS 2008 FYSS II 1
Definition Hälsa inte bara frihet från sjukdom utan också livskvalitet och välbefinnande Metod: Promotion Friskfaktorer Paradigmskifte I Hälsa en helhet FYSISK Kost Fysisk aktivitet PSYKISK Identitet Relationer Avspänning Självkänsla SOCIAL ANDLIG Mening Fysiska aktivitet som friskfaktor Paradigmskifte II 1996 Surgeon Generals Report on Physical Activity and Health (USDHHS 1996) Nya rekommendationer Daglig Minst måttlig intensitet Ackumulera 30 min Fysisk aktivitet all rörelse utförd av skelett muskulatur som bidrar till en ökning av ämnesomsättningen (Casparsen et al 1985) ett paraplybegrepp av mänskligt beteende som innefattar vardagsaktiviteter, transport, aktiviteter i arbetet, hushållsträdgårdsarbete, träning etc (SG 1996,Corbin et al 2000) Frekvens, duration, intensitet, typ Definitioner Metabolic fitness redan en intensitetsnivå lägre än den som behövs för ökning kondition ger positiva effekter på metabolic fitness (Depres et al 1994, Helge et al 2008) associerat till blodlipidprofil, blodtryck och insulinkänslighet Hög Risk Låg Risk för sjukdom och död i hjärt-kärlsjukdom Män Kvinnor Låg Fysisk aktivitetsnivå Hög Blair et al., JAMA, 1989 Aktiviteter som förbränner 150 kcal Tvätta fönster eller skura golv Spela volleyboll Trädgårdsarbete Rulla själv rullstol Dansa (social) Räfsa löv Rask promenad ca 3,2 km Längdsimning Rullstolsbasket Hoppa hopprep Löpning 2,4 km Gå i trappor Skotta snö 45-60 min 45 min 30-45 min 30-40 min 30 min 30 min 30 min 20 min 20 min 15 min 15 min 15 min 15 min Surgeon Generals Report, 1996 Lägre intensitet, längre tid Högre intensitet, kortare tid Effekter av Fysisk aktivitet Function Max Vo² Rest heart rate Blood pressure Glucos toleranse Insulin sensitivity HDL LDL Body fat Bone mineralization Effect Low Physical Activity Intensity Moderate Intensive After: Ekbom Nilsson. Aktivt liv 2
Vad menas med måttlig aktivitet? Intensitet MET-nivå Exempel Vila 1 Vila Mycket lätt 2-2.5 Kontorsarbete Lätt 2.5-3 Promenad Måttlig 3-6 Rask promenad Intensiv 6-10 Jogga 7 min/km Mycket intensiv 10-12 Löp 4.5 min/km Maximal 12+ Löp < 4min/km Källa: Ainsworth B. Compendium of Physical Activities MSSE 2000 Fysisk aktivitetspyramid Kondition Vila och inaktivitet Rörlighet Styrka F: 3-7 d/v F: 2-3 d/v I: Strech I: Belasta muskler T: 10-30 s, 1-3 set T: 8 reps, 1-3 set Aktiv rekreation F: 3-6 d/v I: Måttlig-Intensiv T: 20+ min Vardagsaktivitet Frekvens: Dagligen Intensitet: Måttlig Tid: 30+ min Corbin Pangrazi 1998, ACSM HFJ Budskapet Varje aktivitetsökning är en förbättring! Minimera sittandet Be a breaker not a prolonger Lite är bättre än inget och mer är bättre än lite! Det är aldrig för sent att börja! Surgeon Generals Report on Physical Activity and Health 1996 Blair et al. Evolution of the physical activity recommendations 2004 Bouchard et al. Physical Activity and Health 2007 Haskell et al. ACSM 2007 USDHHS 2008 3
FYSS aktivitetsledarutbildning 2001 Fysisk aktivitet på recept Helhetssyn på Hälsa Aktuell syn på fysisk aktivitet Rekommendationer Skillnad hälso- vs prestationsinriktad fysisk aktivitet Orientering om vanliga tillstånd för ordination Praktiska hjälpmedel Har sedan 2001 givits som 7,5 hp Fysisk aktivitet och hälsa Högskolan i Kalmar Number of Dealths per 10,000 person years Healthy Fitness Zone Based on the minimum amount of aerobic fitness required to reduce mortality and maintain health 65 25 26 20 19 Least Fit Group Bottom 20 percent Healthy Fitness Zone (21th Anders to 80th Raustorp percentile) 2009 Most Fit Group Top 20 percent Olika dose -response Evidence category Exempel I Blodtryck II All cause mortality CVD Diabetes II III Anxiety Blodlipider Källa: Dose respons PCPFS 2002 Källa: Dose-response PCFFS 2002 35 tillstånd i FYSS (www.fyss.se) Högt blodtryck Astma Äldre Blodfetter Smärta Graviditet Perifer kärlsjd KOL Cancer Fysisk aktivitet på recept Fetma Diabetes Benskörhet Depression Stroke Demens Njursjukdom Hjärtsvikt Reumatoid artrit Kranskärls sjd Artros Cystisk fibros 4
Att mäta fysisk aktivitet Mäter Subjektiva metoder Enkät Observation Objektiva metoder GIS - GPS Puls Rörelse detektorer Behaviour mapping CARS Accelerometer Actigraph, RT3 Pedometer Yamax Pedometer Stegräknare Yamax / Keep Walking LS 2000 Steg, steg per dag Fästs i bälte, i linje tå-knä Dominerar helt i forskning världen över. Pedometer Stegräknare En bra stegräknare Brygga mellan forskning och praktik Objektiv, validerad, lågt pris (200 kr) Pedagogisk mäter steg/dag, något alla förstår Möjliggör goal-setting Ökar medvetenhet Nackdelar Kan inte mäta intensitet Mäter inte cykling, simning inte ej viktbärande akt. Tillförlitlighetstestad (specificity, sensitivity) Inkapslad (förhindrar nollställning, ger integritet) Har inte filterfunktion räknar alla steg Stark clip för fäste i bälte Sensitivity treshold 0.35Gs Detect +/- 1 step on 20 step test Detect +/- 1% error during treadmill walking 80 m/min Detect 10% of Yamax SW 200 under free living Evaluation of quality pedometers Tudor-Locke et al 2006 Yamax tillförlitlighet Buyers beware! Nästan fullständig överensstämmelse med steg räknade för hand (videoanalys) Almost complete precision (ICC=0.98) against hand-tallied steps during self-pace track walking. Mycket god överensstämmelse med accelerometern när det gäller total fysisk aktivitet r= 0.80-0.90 correlation Yamax vs. accelerometer Actigraph Bassett et al. MSSE 2000 Yamax/ KeepWalking anses som kriterie stegräknare inom forskning så kallad golden standard Evaluation of commercial avaliable pedometers Tudor-Locke et al Prev Med 2007 r To assess the accuracy of a pedometer (SILVA) currently being part of a national programme to promotee physical activity in the UK Results Across the speeds tested percent error ranged from 7-47% Free-living Significant percent error of the SILVA were observed across BMI groups norm weight (21%), overweight (40%) obese (60%) The findings suggest that SILVA pedometer is unacceptably inaccurate for activity promotion particulary in overweight and obese adults. Pedometers are an excellent tool for activity promotion however the use of inexpensive, untested pedometers is not recommended as they will lead to user frustration, low intervention compliance and adverse reaction to the instrument potentially impacting on future public health campaigns Clemes et al. 2009 British Journal of Sports Medicine 5
Pedometry in Sweden Descriptive PA& BMI 3-18y Comparing SWE US AUS BMI referenced standards (recommendations 6-12 y) (recommendations adults) Tracking of physical activity 12-17 y Impact of school environment on PA & sun exposure 4-6y Danish Institute of Nutrition National surveillance Elderly osteoporosis balance Physical self esteem vs Body composition vs Physical activity (pedometer) Translation validation of scale PSE-BC-PA 10-14 y PSE-BC-PA 15-18 y A three year follow up Tracking of physical self esteem A five year follow up ABIS II Child diabetes prevention Children on foot Walkability Secular trends of PA and PSE Cross-sectional Sweden Boys and Girls Mean step counts per day of four consequtive school days. Raustorp et al 2004; Raustorp thesis 2005 Resultat: Boys Max- Min 21000 19000 17000 15000 13000 11000 9000 Girls 35000 30000 25000 20000 15000 10000 Min Max 7000 5000 5000 7y 8y 9y 10y 11y 12y 13y 14y 15 y 16y 17y 18y 0 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år BARN Hur många steg rekommenderas? BMI referenced standards for pedometer determined steps per day in children C.Tudor-Locke Raustorp et al 2004 Data insamlat enligt samma protokoll i Sve, USA, Aus n 1954 6-12 år Contrasting groups method för att etablera criterion referenced cut points (Safrit 1986) Preliminär rek för viktkontroll Pojkar 15000 steg/dag Flickor 12000 steg/dag who don't train and fail Untrained Group Criterion Reference Standard Cutoff Point who train and fail who don't train and pass Trained Group who train and pass 5000 Steg / dag 25000 Longitudinal 5 year Sweden Boys and Girls Mean steps per day of four consequtive school day Oct 2000/2003 significant decrease in boys pared t-test p<0.001 Raustorp et al Ped Exerc Sci 2007 17000 15000 13000 11000 9000 7000 5000 12.7y 15.7y 17.7y Girls 6
25000 Är vi mindre aktiva nuförtiden? Amish folket jämfört med svenskar Are children less active today? Boys Girls Amish girls Amish boy Sammanfattning Kvantitet 1000 steg ca 10 minuters aktivitet M e a n s t e p s p e r d a y 20000 15000 10000 5000 0 8y 9y 10y 11y 12y 13y 14y 15 y 16y 17y 18y * o A * o A Pojkar och flickor på låg och mellanstadiet något mindre aktiva än Amish barn Pojkar på högstadiet och gymnasiet dramatiskt mindre aktiva än Amish pojkar Försiktighet vid generalisering men Ca 15-22 % ov/ob varav ob 2-4 % Age Bassett 2007, Raustorp et al 2004,2006, 2008,2009 * Vuxna män, o vuxna kvinnor Friskfaktorn Självkänsla Bakgrund Självbild Vår beskrivning av oss själva Självkänsla vår värdering av det goda värdefulla i vår självbild FYSISK Kost Fysisk aktivitet PSYKISK Identitet Relationer Avspänning Självkänsla SOCIAL ANDLIG Mening Hög självkänsla Känslomässig stabilitet Sonstrom 1997 Välbefinnande stresstålighet Diener 1995 Allmänt hälsosamt beteende Torres et al. 1995 Låg självkänsla Nedstämdhet, ångest Sämre hälsobeteende Baumeister 1993 Självkänsla en viktig faktor för att förutsäga reaktioner på feed back, motivation och olika beteenden Kernis 1993 Bakgrund självkänsla - motivation Vi vill skydda vår självkänsla Söka oss till områden där vi når framgång Undvika o/e nedvärdera områden där vi riskerar att inte nå framgång Self enhancement, self consistancy (Brown1993) Viktiga motivationsteorier Competence motivation theory (Harter 1985) Det jag är duktig i och bedömer viktigt, det sporrar Self determination theory (Deci Ryan 1985) Inre och yttre motivation Bakgrund självkänsla Upplevelse att behärska en uppgift (competence) kommer att öka den inre drivkraften att ägna sig åt denna uppgift. En god spiral Skapar vi en inlärningssituation som främjar en känsla att lyckas, jag kan, alltså en känsla av kompetens så ökar den inre motivationen. 7
Fysisk självkänsla en undergrupp av vår globala självkänsla Harter 1985, Fox, Corbin 1989 Fysisk aktivitet och fysisk självkänsla År 2000 År 2003 Global självkänsla Fysisk självkänsla 501 10-14 år 248 po 253 fl Fysisk aktivitet (Yamaxsteg) Fysisk självkänsla (CY-PSPP) Kroppskonstitution (BMI) 428 15-18 år 208 po 220 fl Fysisk aktivitet (Yamaxsteg) Fysisk självkänsla (CY-PSPP) Kroppskonstitution (BMI) Idrottslig kompetens Kropps attraktivitet Fysisk styrka Fysisk kondition Uppföljning 2000-2003 n= 93 46 po 47 fl Uppföljning 2000-2003-2005 n= 77 36po, 41 fl Jämförelse 2000 vs 2008 CY-PSPP Children and Youth - Physical self-perception profile (Whitehead 1995) 36 frågor 6 undergrupper I varje fråga finns två påståenden Vilket passar bäst in på dig? Helt eller delvis Kod nyckel för bedömning Vi kan mäta fysisk självkänsla Översatta versionen av CY-PSPP Acceptabel reliabilitet God validitet Gör det möjligt att skilja ut elevers fysiska självkänsla Viktigt för vårt sätt att motivera, ge feed-back och forma innehåll. Bättre träffsäkerhet vid individualisering 2005 Raustorp A, Ståhle A, Gudasic H, Kinnunen A, Mattsson E. Physical Activity and Self-Perception in School Children Assessed with the Children and Youth Physical Self-Perception Profile Scand J Med Sci Sports 2005; 15 (2): 126-134 att uppmärksamma Idrottslig kompetens viktig faktor för den fysiska självkänslan Svagt samband mellan steg/dag och upplevd fysisk självkänsla Processinriktad fysisk aktivitet (att vara aktiv) inte så beroende av fysisk självkänsla som prestationsinriktad fysisk aktivitet (att prestera) 8
Treårs uppföljning 12-15y 93 st (47fl) 12-14 åringar blir 15-17 år Starkaste prediktor för att vara : Hög aktiv: level of daily step (boys exp(b)1.16 girls exp(b) 1.29) Normalviktig: level of BMI (boys exp(b) 0.27 girls exp(b) 0.43) Hög fysisk självkänsla: in boys level of BMI (exp(b) 0.82) in girls level of self-esteem (exp(b) 1.80) Hög aktiv, normalviktig med hög fysisk självkänsla: in boys level of BMI (exp(b) 0.75) in girls level of physical self-esteem (exp(b) 1.84) Physical self-esteem. A five year follow-up study among adolescents in Sweden Int J Adolec Med Health 2009; 21 (4) A. Raustorp, T Archer, K Svensson, T Perlinger, M Alricsson Raustorp A, Mattsson E, Svensson K, Ståhle A. Physical activity,body composition, and physical self-esteem-a three year follow-up study among adolescents in Sweden Scand J Med Sci Sports 2006 16 (4): 258-66. Femårs uppföljning Fysisk självkänsla Några resultat Upplevd fysisk självkänsla stabil under tonåren. Skillnader mellan kön. Flickor skattar sig lägre Kroppsattraktivitet, idrottslig förmåga, fysisk kondition är omvänt korrelerat till BMI och Body fat hos flickor. Starkare ju äldre flickorna blir..obs Styrka Fysisk aktivitet steg/dag inte starkt korrelerat till fysisk självkänsla. Jmf. Skillnad i fysisk självkänsla mellan flickor som tränar och flickor som inte tränar (Gabriels Unger 2007) Sammanfattning 12-17 år Physical self-esteem. A five year follow-up study among adolescents in Sweden Raustorp et al 2009 Ett starkt omvänt orskas-samband mellan BMI/body fat variabler och upplevd fysisk självkänsla. Is physical self-worth level influenced by body fat or is the body fat level an influence of physical self-worth? Oavsett vilket; påverkas en variabel får det som konsekvens en påverkan på den andra variabeln Att stärka (fysisk) självkänsla Fysisk självkänsla i skolan Ovillkorligt stöd när adepten försöker sig på nya saker (unconditional support of task mastery) Minimera det ständiga jämförandet med andra (minimize ego orientation) Skolan Skolan ska i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven utvecklar en positiv självbild Lpo 94, 1998 Källa: Fysisk självkänsla A Raustorp Kunskapsföretaget, The Physical Self K.Fox 9
Att lära fysisk aktivitet livslång aktiv livsstil = bygg fysisk självkänsla Lustfyllt och lärorikt! Betona process att man är aktiv tona ner jämförelser Utmana frustrera inte Prioritera livslånga aktiviteter. Variation i stoffurval Läraren: Firm but warm Lärarstil : Inclusion Källa Att lära fysisk aktivitet Anders Raustorp Kunskapsföretaget 2004 Diskutera värdet av fysisk aktivitet Lär individen att sätta mål Lär ut själv(ut)värdering Stöd fysisk aktivitet utanför skolan Källa The Physical Self Fox 1997 Utmana! Frustrera inte. Metoder för att öka fysisk aktivitet SBU rapportens slutsatser 061125 Rådgivning till patienter i vardagsmiljö => ökad fysisk aktivitet 12-50% 6 mån Ökad frekvens och intensitet av rådgivning genom upprepad kontakt under flera månader medför ytterligare ökad fysisk aktivitetsnivå Rådgivning kompletterad med recept på fysisk aktivitet, dagbok, stegräknare leder till ytterligare 15-50%ökning av fysisk aktivitetsnivå Bravata et al JAMA 2007 Richardson et al Ann Fam Med 2008 Evidensbaserad stegräkning Hårdvaran En vetenskapligt tillförlitlighetstestad stegräknare Fundamentalt i hälsooch sjukvården samt i skolan Mjukvaran Forskningsbaserade: Steg per dag rekommendationer Referensdata Schema för att öka fysisk aktivitet Stegräknare vid olika sjukdomstillstånd 10
Att sätta mål Att sätta mål med stegräknare Realistiska- möjliga att uppnå Kortsiktiga- framgång föder framgång Specifika och konkreta Mål för vardagsbeteende- det Du gör Prestationsmål det Du skulle kunna göra om. Hall & Kerr 2001 Alternativ I Mät i en vecka steg/dag Baseline = snitt steg/dag Öka 10-20% per vecka För aktivitetsdagbok Alternativ II Tempo 100 steg/min 3 x 10 min Marshall et al: Translating Physical activity recommendations into a pedometer-based step goal Am J Prev Med 2009 Källa: A Raustorp Stegräknarboken Alternativ III Rekommendation mot en hälsovariabel (ex BMI) Flickor 6-12 12000 steg/dag Pojkar 6-12 15000 steg/dag Vuxen Nästa slide För att optimera chansen att stanna i normalvikt Källa Tudor-Locke, Raustorp et al BMI criterion ref standards for children BMI criterion ref standards for adults VUXNA Hur många steg rekommenderas? BMI referenced cut-points for pedometer determined steps per day in adults C.Tudor-Locke, Raustorp et al 2008 Preliminär rek för viktkoll Ålder Kvinnor 18-40 12000 40-50 11000 50-60 10000 60-8000 Ålder Män 18-50 12000 51-11000 who don't train and fail Untrained Group Criterion Reference Standard Cutoff Point who train and fail who don't train and pass Trained Group who train and pass 5000 Steg / dag 25000 stegräknare vid olika sjukdomstillstånd Diabetes typ II Tudor-Locke et al 2002,2004,2006 FSP there was a dramatic increase in walking behaviour Blodtryck Iwane et al 2003 walking 13000 steps/day in 12 weeks lowered BP (150mm Hg-139 mmhg) Claudicatio intermittens Crowter et al 2008 KOL Schönhofer et al 1997 De Blok 2006 Höftplastik, Knäplastik Bennett et al (2008) Talbot et al (2003) Glukos tolerans Swartz et al 2003 Increasing daily walking improves glucose toleranc in overweight woman Hjärt kärl riskfaktorer Murphy et al 2006 Baseline 5800 => 9300 2d/W i 8 w Minskade Systolic BP*, gave weight control CRP minskar, HDL ökar Obesitas Tudor-Locke,Raustorp et al (2008) Hur många steg/dag för viktkontroll BMI referenced standards for preliminary steps per day in adults Multipel Scleros Motl et al (2006), Gosney et al (2007) n = 3100 SWE,USA,CAN,AUS,FR Hur många Yamax steg kan vi förvänta oss av personer med olika sjukdomstillstånd? Expected values for steps per day in special populations Tudor Locke et al Prev Med 2009 ; 49: 3-11 Ten years post hip replacement Expected values Ages Steps/day 55-70 4800 70-80 3400 80 + 2200 Bennet et al 2008 Clin Biomech 23 571-576 11
stegdagboken.se Forsknings baserade: Kom igång program med successiv stegring Viktkoll program Program vid olika sjukdomstillstånd Power walk program Läraren kan följa elevens, klassens stegdagbok. Klasser kan utmana varandra. Elev kan utmana föräldrar. Förskrivaren sjukgymnasten, läkaren kan följa patienten: Ge fortlöpande feed-back Vid behov justera dosering Har koll på om doseringen efterlevs Accelerometer Power Walker ger intensitet direkt Läs mer Ackumulerar steg >110 steg/min Kan direkt se hur många minuter i minst måttligt intensiv aktivitet Flytande kristaller mäter rörelser Fram-bak, upp-ner, vä-hö Ger total intensitet av Idrottslektion, träningspass i m/min alternativt steg/min Raustorp 2004 Att lära fysisk aktivitet Kunskapsföretaget Raustorp 2007 Stegräknarboken Kunskapsföretaget www.keepwalking.se www.stegdagboken.se Raustorp 2006 Fysisk självkänsla KI/Forskning/Avhandlingar/2005/Raustorp Tack Anders för Raustorp Ert intresse 2009 12