Vanliga frågor och svar om Västlänken Stadsbyggnadskontoret

Vanliga frågor och svar om Västlänken Stadsbyggnadskontoret www.goteborg.se/vastlanken

Innehåll Varför behövs Västlänken?... 4 Vad är Västlänken?... 4 Hur mycket kostar Västlänken?... 4 Varför behövs Västlänken?... 4 För dig som vill veta mer:... 4 När blir Västlänken klar för trafik?... 5 Vad betyder Västlänken för stadens utveckling?... 5 Vad betyder Västlänken för regionens utveckling?... 5 Kan Västlänken byggas ut i framtiden?... 6 Är verkligen alla alternativ utredda?... 6 Vad är de viktigaste skälen till att man valt sträckningen Centralen- Haga- Korsvägen och inte kortare alternativ?... 6 När får medborgarna säga sitt?... 6 Västlänkens stationer... 7 Varför ska det blir tre stationer. Varför inte färre eller fler?... 7 Var ska stationerna ligga?... 7 Varför har ni valt dessa lägen?... 7 Hur många resenärer räknar ni med vid de olika stationerna?... 7 Var placeras uppgångarna?... 7 Hur ska stationerna utformas?... 8 Varför planeras ingen station på Hisingen nu?... 8 Korsvägen... 8 Varför byggs det en pendeltågsstation vid Korsvägen när Liseberg station redan finns?... 8 Korsvägen har alltid varit ett sorgebarn trafikmässigt - hur blir det när den nya stationen byggs?.. 8 Behöver Liseberg och Universeum stänga under byggtiden?... 8 Hur blir framkomligheten för kollektivtrafiken när det byggs?... 8 Vad är det stora övergripande målet med station Korsvägen?... 9 Vet man hur mycket trafiken kommer att öka runt Korsvägen?... 9 Vad händer med Lisebergs entré?... 9 Haga... 9 Varför en station i Haga?... 9 Ska ni gräva upp hela kyrkoplan vid Hagakyrkan?... 9 TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 1

När ni nu gör en station vid Haga Kyrkoplan tar ni bort en lekplats för alla barn som bor i Haga och Vasastan. Hur tänker ni kompensera det?... 9 Hur många träd kommer att fällas runt Haga och Vasastan när Västlänken byggs?... 9 För dig som vill veta mer... 10 Hur blir det för oss som bor i Haga och Vasastan med fler människor som kommer att röra sig i området?... 10 Kan man komma fram till kyrkan under byggtiden?... 10 Kommer bussar och spårvagnar kunna komma fram i området under byggtid?... 10 Hur kommer cyklar att kunna ta sig fram under byggtiden?... 10 Hur blir det för gående i området under byggtiden?... 11 Vad ska ni göra för att det ska vara lätt att nå butiker och andra verksamheter under byggtiden? 11 Centralen... 11 När och hur länge kommer schakten vid station centralen stå öppna, finns det beskrivet i etapper?... 11 När försvinner säckstationen?... 11 Vad händer med det gamla huset på Drottningtorget?... 11 Hur kommer man att kunna ta sig fram till Nordstans p-hus från norra/östra Göteborg?... 11 Hur påverkas den ordinarie tågtrafiken?... 11 Varför inte flytta centralstationen till Gårda eller till nuvarande station Liseberg?... 11 Byggtiden... 12 Hur kommer kollektivtrafiken och biltrafiken att påverkas under byggtiden?... 12 Hur blir det för butiker, restauranger och andra verksamheter under byggtiden?... 12 Kommer gator och torg att vara uppgrävda när Västlänken byggs?... 12 Kommer byggnader utmed sträckningen att behöva rivas för att Västlänken byggs?... 12 Blir vi störda av buller under byggtiden?... 12 Hur lång tid tar det att bygga Västlänken?... 12 Behövs det sten till bygget av Västlänken?... 12 Kostnader och kalkyler... 13 Vad kostar Västlänken?... 13 Hur finansieras Västlänken?... 13 I staden har vi massor av problem med integration, vård, skola och omsorg. Hade det inte varit bättre att använda de 20 miljarderna till de områdena?... 13 Vad är en samhällsekonomisk kalkyl?... 13 Är Västlänken samhällsekonomiskt lönsam?... 14 Kommunikation Västlänken... 16 TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 2

Behöver Göteborgs stad kommunicera Västlänken?... 16 Hur mycket kostar kommunikationen för Göteborgs stad?... 16 Vad kostar den kampanj vi sett nu i vår?... 16 Är det rimligt att lägga så mycket skattepengar på detta?... 16 Hur skiljer man på reklam/marknadsföring, propaganda och information?... 16 Vad är syftet med kommunikationen?... 16 Markundersökningar... 17 Vad innebär markundersökningar och varför måste det göras?... 17 När genomförs markundersökningarna?... 17 Vilka tider på dygnet utförs arbetet?... 17 Hur går undersökningarna till?... 17 Hur kommer det att märkas i omgivningen? Kommer jag att störas av buller, vibrationer mm?... 17 Vad kommer att hända framöver med resultatet från undersökningarna?... 18 Vem ger tillstånd till markundersökningarna?... 18 TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 3

Varför behövs Västlänken? Vad är Västlänken? Västlänken är en cirka 8 km lång dubbelspårig järnväg för pendel- och regiontåg, varav ca 6 km i tunnel, genom centrala Göteborg. Hur mycket kostar Västlänken? Budget är 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå och den kommer enligt dagens beräkningar att hållas. Varför behövs Västlänken? För att regionen och Göteborg ska kunna fortsätta att växa på ett hållbart sätt. Möjliggör snabba och effektiva persontransporter i form av pendeltåg till och från men också inne i Göteborg. Bidrar till en flexiblare och mer pålitlig järnvägstrafik Bidrar till målet om att 70 % av alla persontransporter ska ske med kollektivtrafik, gång eller cykel år 2035. För dig som vill veta mer: För att regionen och Göteborg ska kunna fortsätta att växa på ett hållbart sätt krävs att fler människor kan nå fler arbetsplatser inom rimlig pendlingstid genom utbyggd och mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Det är här Västlänken kommer in, den gör det möjligt med snabbare, effektivare persontransporter i form av pendeltågstrafik till och från Göteborg, men också i Göteborg(under centrumkärnan). Det är hög tid att ställa om till miljövänligare sätt att transportera oss. Vi tär redan på jordens resurser och energianvändningen behöver minska. I vår region finns ett mål att 40 procent av alla persontransporter ske med kollektivtrafik, gång eller cykel år 2025. För att klara det behöver ökad trafikering ske med hjälp av kollektivtrafik men också cykling och gång. Här spelar Västlänken stor roll eftersom den gör det möjligt med snabba och effektiva persontransporter i form av pendeltåg till och från Göteborg, men också inne i Göteborg eftersom den får tre stationer. Ett Göteborg som blir lätt att ta sig till för riktigt många kommer också att kunna utvecklas på ett bra sätt. Det får positiva effekter för handel, besöksnäring, kultur- TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 4

och konstliv, universitet och skolor och näringslivet i stort. En bra utveckling för verksamheterna i Göteborg ger en bra utveckling för arbetstillfällena. Därför kommer Västlänken med sina tre stationer inne i Göteborg att få stor betydelse för oss som bor här. Kapacitetsproblemen på järnvägen i och runt Göteborg blir större och större. Samtidigt behöver Göteborgs lokala trafik avlastas i centrum. Västlänken blir en viktig del i en utbyggd kollektivtrafik både lokalt och regionalt. En lösning måste till för att få en flexiblare och mer pålitlig järnvägstrafik (pendel och regiontåg) i Göteborg och Västsverige. Västlänken behövs för att Göteborg ska vara en modern stad i framtiden. Dvs en stad med hållbara transportsystem och där det skapats mer plats för människor. De positiva effekterna av Västlänken kommer våra barn och barnbarn att uppleva - det är för dem vi bygger en ny stad. När blir Västlänken klar för trafik? Vi räknar med att tunneln står klar 2026. 2011 Trafikverket började projektera 2013 Samråd Järnvägsplan (Trafikverket) 2013-2014 Samråd detaljplaner (Göteborgs stad) 2014-2015 Granskning järnvägsplan och detaljplaner 2015-2017 Antagande av planer 2016 Start ledningsomläggningar 2018 Byggstart 2026 Färdig tunnel Vad betyder Västlänken för stadens utveckling? Västlänken och dess tre stationer under jord kommer att ge 100 000 boende och 130 000 arbetande gång- eller cykelavstånd till en pendeltågstation inne i centrala Göteborg. I samband med att Västlänken byggs ska förhållandena för cyklister och gångtrafikanter förbättras, vilket ska göra det enklare att cykla eller gå även lite längre sträckor, Detta skall i sin tur bidra till att trafikmängden inte ökar. Västlänken bidrar också till att stadskärnan ännu tätare och grönare Västlänkens tre stationer ger enklare tillgång till flera centrala delar vilket stärker konkurrenskraften för näringsliv evenemang och kultur. Västlänken ger också naturliga kopplingar till de nya utvecklingsområdena som Skeppsbron, Gullbergsvass, Frihamnen och Ringön Vad betyder Västlänken för regionens utveckling? När det blir lättare att resa mellan orter i regionen kan invånarna nå en större arbetsmarknad och ett större utbud av utbildning, kultur, shopping och evenemang på kortare tid. Detta gynnar näringslivets utveckling och bidrar till ett attraktivt och hållbart Västsverige. Men det handlar också om att göra det lättare att ta sig till och från Göteborg för fler än idag. Pendeltåg är ett effektivt transportsätt som Göteborg får tillgång till genom Västlänken. Och Göteborg är viktigt för TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 5

regionens utveckling. Göteborg är regionens motor och huvudstad och det är viktigt för hela regionen att Göteborg stärks och utvecklas. Kan Västlänken byggas ut i framtiden? Ja. Utbyggnaden av Västlänken har stora möjligheter att fortsätta. Bland annat kan kapaciteten höjas genom att man bygger ut stationerna vid Haga och Korsvägen till fyrspårsstationer. Den nya underjordiska stationen vid Göteborgs central kommer att ha fyra spår med plattformar redan från start. I framtida utvecklingsplaner finns tankar om spårburen trafik dels mot Hisingen/Kungälv och dels mot de sydvästra delarna av Göteborg och Särö Är verkligen alla alternativ utredda? De studier som Banverket, nu Trafikverket, har gjort genom åren började med ett helt spektrum av idéer. Efterhand har olika alternativ skalats bort och det som bäst bidrar till att nå de uppställda målen valts; Västlänken som den planeras idag. Ett av de viktigare målen som uppställdes förutom miljömål och liknande var möjligheten till god stadsutveckling. De allra flesta av de alternativ som idag föreslås har redan analyserats och valts bort. Vad är de viktigaste skälen till att man valt sträckningen Centralen- Haga- Korsvägen och inte kortare alternativ? Alternativet har valts för att det: bäst uppfyller projektmålen och ger störst ökning av antalet tågresenärer ger betydande regionförstoringseffekter ger störst överflyttning av resande, kortast restid, når nya viktiga målpunkter i staden och ger goda utvecklingsmöjligheter för staden. När får medborgarna säga sitt? Västlänken är ett stort och komplicerat projekt där både stat och kommun är inblandade. För att kunna bygga Västlänken krävs dels att Trafikverket tar fram en järnvägsplan och dels att staden tar fram en detaljplan för det så kallade spårtunnelområdet. Dessutom behövs detaljplaner för stationerna och stadsutveckling runt stationsområdena. Som göteborgare har du möjlighet att vara med och samtala, dela med dig av din kunskap och i viss mån påverka vid olika tillfällen under processen. De olika tillfällena annonseras på våra webbsidor och i tryckta och sociala media.. TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 6

Västlänkens stationer Varför ska det blir tre stationer. Varför inte färre eller fler? Enbart en station gör det knappast lättare att ta sig till fler delar av Göteborg än idag. Anslutande kollektivtrafik skulle snabbt överbelastas. Vi behöver sprida resenärerna över flera mål- och knutpunkter. Två stationer skulle inte ge de kopplingar till nya utvecklingsområden i Göteborg som tre stationer gör.även om vi tycker att år 2026 ligger långt fram i tiden så går 12 år väldigt fort. Vi måste bygga för framtida behov och inte bara för det vi behöver precis nu. Att bygga stad och modern infrastruktur handlar om att se in i framtiden och långa tidsperioder. I det perspektivet är 10-15 år en väldigt kort tid. Tre stationer i strategiskt viktiga lägen ger stora möjligheter för stadsbyggnad och stadsutveckling på fler ställen. Vi kan jämföra med Stockholm som har tio pendeltågstationer och Malmö (300 000 invånare) som har tre. Var ska stationerna ligga? Det blir en station för Västlänken vid Göteborgs central. Dessutom blir det stationer vid Haga och Korsvägen. Varför har ni valt dessa lägen? Stationerna ska ligga nära viktiga lokala och regionala mål och knutpunkter, platser som många åker till. Det är platser som Östra Nordstan, Universitet och skolor, Operan, forskningscentrat vid Sahlgrenska,, mäss- och evenemangs- och kulturstråk mm. Givetvis är det också viktigt att det ligger i anslutning till annan kollektivtrafik. Hur många resenärer räknar ni med vid de olika stationerna? År 2035 (när Västlänken är klar sedan några år) kommer det enligt olika prognoser att vara betydligt fler som reser med tåg och kollektivtrafik än vad det är i dag. På station Centralen beräknas 15 000 per dag i Västlänken. Vid Station Haga beräknas resenärerna till ca 10 000 och för Korsvägen ca 12 500 per dag. Var placeras uppgångarna? I Trafikverkets järnvägsutredning presenteras exempel på hur stationslägena och entréerna kan utformas. Uppgångarnas exakta lägen bestäms i det detaljplanearbete som stadsbyggnadskontoret arbetar med just nu. I arbetet tar man hänsyn till var de stora gångflödena är idag och var man vill skapa bättre flöden, vad som är tekniskt möjligt och bäst ut ett resenärsperspektiv. Även barnens perspektiv och sociala aspekter spelar in. Resenärerna ska kunna göra bekväma byten mellan trafikslag och nå sina mål på ett säkert och bekvämt sätt.. I detaljplanearbetet involveras såväl göteborgare som andra offentliga intressenter och näringsliv. TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 7

Hur ska stationerna utformas? I Trafikverkets järnvägsutredning visas exempel på hur stationerna skulle kunna utformas. Uppgångarnas exakta utformning bestäms i det detaljplanearbete som stadsbyggnadskontoret ansvarar för. Ett huvudkrav är att stationerna känns trygga, ljusa och är lätta att orientera sig i. I detaljplanearbetet involveras såväl göteborgare som andra offentliga intressenter och näringsliv. Varför planeras ingen station på Hisingen nu? I den förstudie som gjordes 2001-2002 fanns ett alternativ som gick i en större ring till Norra älvstranden. Men det alternativet skulle kosta så mycket mer än de andra att man beslöt att inte utreda det ytterligare, åtminstone inte just då. I det pågående detaljplanearbetet med Västlänken är målet att göra det möjligt att bygga ut åt både Hisingen och sydvästra Göteborg. Korsvägen Varför byggs det en pendeltågsstation vid Korsvägen när Liseberg station redan finns? Korsvägen är en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken i dag och kommer att vara så även i framtiden. Därför är det en stor fördel att en pendeltågstation byggs här. Att snabbt och enkelt kunna byta mellan tåg, buss och spårvagn vid Korsvägen bidrar till en attraktiv och välfungerande kollektivtrafik. Lisebergs station finns kvar och flexibiliteten i tåg- och kollektivtrafiksystemet ökas. Korsvägen spelar en viktig roll som port till evenemangs- och kulturområdet även på Götaplatsen och Avenyn. Korsvägen har alltid varit ett sorgebarn trafikmässigt - hur blir det när den nya stationen byggs? Det är mycket trafik på Korsvägen idag och det kommer att bli ännu mer i framtiden. I samband med Västlänksbygget har vi utrett möjligheten att leda ned biltrafik under mark för att förbättra trafikläget men i februari tog trafiknämnden ett inriktningsbeslut att inte fortsätta utreda alternativ med vägtunnel. Frågan kommer att hanteras av kommunstyrelsen. Nu arbetar vi vidare i detaljplan för Korsvägen för att hitta lösningar på hur vi kan skapa en funktionell, attraktiv och effektiv bytespunkt med en god stadsmiljö med all trafik på ytan. Behöver Liseberg och Universeum stänga under byggtiden? Målet är att ingen av verksamheterna i området ska behöva stänga under byggtiden och alla inblandade parter kommer att sträva efter så god tillgänglighet som möjligt genom tillfälliga åtgärder. Hur blir framkomligheten för kollektivtrafiken när det byggs? Trafikverkets mål är att bygget ska störa så lite som möjligt och man kommer att arbeta med tillfälliga åtgärder för att skapa en så god framkomlighet som möjligt. TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 8

Vad är det stora övergripande målet med station Korsvägen? Att skapa en funktionell, attraktiv och effektiv bytespunkt som också blir porten till evenemangs- och kulturområdet vid Avenyn Vet man hur mycket trafiken kommer att öka runt Korsvägen? Prognoserna säger att biltrafiken kommer att vara i stort sett oförändrad medan kollektivtrafiken beräknas öka med mer än det dubbla. Men målet i den antagna trafikstrategin och i politikernas mål- och inriktningsdokument till stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret och fastighetskontoret är att biltrafiken ska minska med 25% fram till 2035. Vad händer med Lisebergs entré? Det är möjligt att Liseberg kan behöva flytta sin huvudentré under en period, men vi har en tät dialog med Liseberg och de ser inga större problem med detta. Haga Varför en station i Haga? Stationen i Haga blir en port till sydvästra Göteborg och skapar möjligheter för att på lång sikt kunna förlänga Västlänken söderut. Här finns också en stark koppling till de nya utvecklingsområdena kring Skeppsbron, Norra Masthugget och Rosenlund som kommer att innehälla såväl bostäder som verksamheter. Dessutom finns en närhet till universitets- och forskningsområdet. Station Haga kommer att öppna upp för det nya Göteborg. Ska ni gräva upp hela kyrkoplan vid Hagakyrkan? Hela kyrkoplan kommer inte att grävas upp. Det kommer att bli vissa ingrepp men vårt uppdrag är att i högsta utsträckning värna den känsliga kultur- och naturmiljö som finns just här. När ni nu gör en station vid Haga Kyrkoplan tar ni bort en lekplats för alla barn som bor i Haga och Vasastan. Hur tänker ni kompensera det? Som det ser ut just nu planeras inte lekplatsen att tas bort. Eventuellt kommer det att vara begränsad tillgång till den under byggtiden och diskussioner pågår om att i så fall skapa en tillfällig plats i närheten. Hur många träd kommer att fällas runt Haga och Vasastan när Västlänken byggs? Staden och Trafikverket diskuterar kontinuerligt trädfrågan och arbetar för att skapa minsta möjliga påverkan. Det finns inga färdiga svar ännu. Inom Göteborgs stad tittar man på träden utifrån tre perspektiv 1) Kan trädet stå kvar? 2) Om trädet inte kan stå kvar - kan man då flytta det? 3) Om man inte kan flytta trädet - hur gör man då för att skapa en lika fin miljö på platsen i framtiden, även om det blir annorlunda. Hur ersätter man på bästa sätt? TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 9

För dig som vill veta mer I området finns träd som kommer att beröras av bygget. För att få en överblick av träden och deras hälsa, ålder och vilka arter som finns i området håller både Trafikverket och Göteborgs Stad på och genomför flera trädinventeringar. Inventeringarna kommer sedan ligga till grund för de beslut som tas kring träden. Vilka träd som slutligen ska bevaras och vilka som av olika anledningar måste tas bort är beslut som vi fattar tillsammans med Göteborgs Stad. En del träd kommer att kunna bevaras på plats medan de träd som hamnar i ett schakt, i den mån det går, kommer att flyttas. Flera länder i Europa, bland annat Holland och Italien, har lång erfarenhet av att flytta stora träd i stadsmiljö. Vi studerar därför liknande europeiska projekt för att ta del av deras erfarenheter. Också i Sverige har bland annat flera kommuner flyttat både större och mindre träd med gott resultat. I samband med byggnationen av Norra länken flyttade även Trafikverket (dåvarande Vägverket) en skogslönn. Hur blir det för oss som bor i Haga och Vasastan med fler människor som kommer att röra sig i området? Många av de som kommer med Västlänken till Haga kommer dit för att byta till lokal kollektivtrafik för att ta sig vidare till sina målpunkter i sydvästra Göteborg. En viss ökning av människor som rör sig i området kan givetvis förväntas och vi kommer att jobba med att skapa förutsättningar för att detta bidrar positivt till området. Kan man komma fram till kyrkan under byggtiden? Det ska inte vara några problem då kyrkoplanet huvudsakligen inte kommer att beröras och man kommer kunna komma åt den som vanligt. Kommer bussar och spårvagnar kunna komma fram i området under byggtid? I arbetet med planeringen av byggskedet är grunderna att framkomligheten ska upprätthållas, särskilt för kollektivtrafik, leveranstrafik samt cykel- och gångtrafik. Därutöver förutsätts att: Trafiken ska störas så lite som möjligt. Spårvagnstrafiken får störas/stängas av under kortare perioder. Mindre gator kan stängas av under byggtiden om alternativa vägar finns eller kan ordnas. Vid byggnationen i Allén kommer omfattande provisorier att utföras för att klara i första hand spårtrafik och gång- och cykeltrafik, men även biltrafik.. Även vid byggnationen under Vasagatan kommer provisoriska broar att anläggas där det blir öppna schakt. Hur kommer cyklar att kunna ta sig fram under byggtiden? Vid byggnationen i Allén kommer omfattande provisorier att utföras för att klara i första hand spårtrafik och gång- och cykeltrafik, men även biltrafik TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 10

Hur blir det för gående i området under byggtiden? Vid byggnationen i Allén kommer omfattande provisorier att utföras för att klara i första hand spårtrafik och gång- och cykeltrafik, men även biltrafik. Vad ska ni göra för att det ska vara lätt att nå butiker och andra verksamheter under byggtiden? Vi kommer att göra vårt yttersta för att störa handlen och övriga näringslivet så som möjligt men vi har inga detaljuppgifter om hur ännu. Centralen När och hur länge kommer schakten vid station centralen stå öppna, finns det beskrivet i etapper? Planeringen för byggtiden pågår, schakten kommer att behöva delas upp i flera delområden inom Centralenområdet. När försvinner säckstationen? Säckstationen kommer att finnas kvar och berörs inte av projekt Västlänken. Vad händer med det gamla huset på Drottningtorget? Centralhuset (den nya delen av stationen) och Centralstationens byggnader berörs inte av projektet Västlänken Hur kommer man att kunna ta sig fram till Nordstans p-hus från norra/östra Göteborg? Nordstadens p-hus ska kunna angöras under hela byggtiden, tillfartsvägar kommer etappvis att behöva flyttas runt. Hur påverkas den ordinarie tågtrafiken? Den befintliga stationen kommer att fungera som idag under byggtiden Varför inte flytta centralstationen till Gårda eller till nuvarande station Liseberg? Göteborgs Stad anser att det finns starka skäl att behålla Centralstationen i sitt nuvarande läge. Det blir en viktig koppling för den fortsatta utvecklingen av Älvstaden vid Gullbergsvass, Frihamnen och Ringön. Dessutom öppnar det en möjlighet för framtida anslutningar mot Hisingen. Arbetet med Västlänken ger dessutom stora möjligheter för omvandling av ytor inom Älvstaden som idag är dåligt utnyttjade. TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 11

Byggtiden Hur kommer kollektivtrafiken och biltrafiken att påverkas under byggtiden? Tanken är att byggandet ska störa kollektivtrafiken och biltrafiken så lite som möjligt. Vi kommer att använda smarta trafikomläggningar liknande dem som gjordes vid byggandet av Götatunneln. Viss kollektivtrafik, som spårvagnslinjer, kommer sannolikt att flyttas till nya sträckningar innan Västlänken börjar byggas. Trafikverket är huvudansvarig för själva bygget av tunneln. Hur blir det för butiker, restauranger och andra verksamheter under byggtiden? Vi kommer att göra vårt yttersta för att störa handeln och övriga näringslivet så lite som möjligt. Vi har inga detaljuppgifter om hur vi kommer att arbeta med detta men har påbörjat planeringsarbetet för det. Kommer gator och torg att vara uppgrävda när Västlänken byggs? Trafikverket räknar med att den totala byggtiden för Västlänken blir nio-tio år, bygget kommer att delas upp i ett antal etapper. Kommer byggnader utmed sträckningen att behöva rivas för att Västlänken byggs? Västlänken blir totalt ca 8 km lång, varav ca 6 km i tunnel. Trafikverket försöker att i möjligaste mån dra tunneln i berg (4 km) eller under områden där det inte finns hus, som gator och torg. Lisebergshallen och del av huvudrestaurangen på Liseberg kommer att behöva rivas samt några mindre teknikbyggnader. Blir vi störda av buller under byggtiden? Vissa byggmetoder ger buller, till exempel borrning, sprängning, spontning och pålning. Trafikverket kommer att välja byggmetoder som ger så liten störning som möjligt, och tiden för bullrande arbeten kommer att begränsas. Tunnelbygget beräknas påbörjas 2018. Mellan 2016 och 2018 kommer en del ledningsarbeten att genomföras. Hur lång tid tar det att bygga Västlänken? Trafikverket beräknar att den totala byggtiden för Västlänken blir nio-tio år, men ingen enskild plats kommer att vara berörd mer än maximalt två till tre år. Det beror på att bygget av Västlänken kommer att delas upp i ett antal etapper. Bygget kommer troligtvis att pågå mellan 2018 och 2026. Behövs det sten till bygget av Västlänken? Ett byggprojekt som Västlänken både använder och producerar massor av olika slag, till exempel berg. De kan användas som en resurs. I järnvägsutredningen för Västlänken bedömdes att en stor del av de bergmassor som man väntas producera vid borrning av bergtunnlarna kommer att vara av sådan god kvalitet att de ska kunna användas både i själva tunnelbygget och i andra byggprojekt TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 12

Kostnader och kalkyler Vad kostar Västlänken? Kostnaden är beräknad till 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Hur finansieras Västlänken? Västlänken ingår i den statliga infrastrukturplanen för åren 2010 2021. Västlänken är också ett av projekten i Västsvenska paketet, som till hälften finansieras av statliga medel och till hälften av regionala och lokala medel. Läs mer om Västsvenska paketet I staden har vi massor av problem med integration, vård, skola och omsorg. Hade det inte varit bättre att använda de 20 miljarderna till de områdena? Pengarna det handlar kommer från olika håll och det är inte 20 miljarder som vi i Göteborg själva kan använda till annat. Västlänkens 20 miljarder ingår som en del i Västsvenska paketet 34 miljarder. Av de 34 miljarderna är 17 miljarder statens satsning. Används de inte i Västsvenska paketet kommer de 17 miljarderna gå tillbaks till staten till andra järnvägs- eller vägprojekt i Sverige. Det finns många som är intresserade. Dessa pengar kan vi i Göteborg inte använda till vård, skola, omsorg eller annat. Av resterande 17 miljarder kommer 14 miljarder från trängselskatt och 1 miljard från Västra Götalandsregionen och region Halland. Dessa pengar från trängselskatten, Västra Götalandsregionen och region Halland går inte heller att använda för Göteborgs stad. Göteborgs stad har gått in med 2 miljarder av de 34 miljarderna, 1,25 miljarder i rena pengar och 0,75 miljarder i form av framtida marknyttor det vill säga intäkter som kommer från framtida markförsäljningar. De är dessa pengar Göteborgs stad skulle kunna använda till annat. Men då skall man komma ihåg att om vi inte har Västsvenska paketet så kommer vi inte heller få finansierings hjälp med Hisingsbron (2 miljarder av de 3,5 miljarder som den kostar), kollektivtrafiksatsningar vid Gamlestadstorg, Korsvägen, hållplats Chalmers och andra frågor trafik och kollektivtrafik frågor som vi i Göteborg tycker skall byggas. Vad är en samhällsekonomisk kalkyl? I en samhällsekonomisk kalkyl för ett projekt summeras de positiva och negativa effekter som kan värderas i pengar. Detta ställs sedan mot investeringskostnaden och resultatet blir en så kallad nettonuvärdekvot (nnk). För att ta hänsyn till andra effekter som inte kan beräknas eller värderas i pengar görs en samhällsekonomisk bedömning. Om objektet har stora positiva, eller negativa, icke-beräkningsbara effekter kan man göra bedömningen att objektet är lönsamt trots en negativ nnk, eller viceversa. En samhällsekonomisk kalkyl är alltså en del av beslutsunderlaget, en del i en vidare bedömning, som också kan innefatta politiska visioner och fastställda planer. TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 13

Är Västlänken samhällsekonomiskt lönsam? Byggandet av Västlänken är samhällsekonomiskt motiverat. Västlänken kommer att bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen, som till exempel bättre miljö, ökad tillgänglighet och tillförlitlighet i ett långsiktigt hållbart transportsystem samt bidra till regional utveckling. I samband med förslaget till nationell transportplan 2014-2025, som lämnades till regeringen i juni 2013, har Trafikverket gjort samhällsekonomiska bedömningar av alla större, framtida infrastrukturinvesteringar. Den största investeringen i Västsverige är tågtunneln Västlänken. Tunneln ingår i Västsvenska paketet och ger förutsättningar för framtida utbyggnader av järnvägssystemet. Förslaget omfattar även en utbyggnad i Olskroken, en knutpunkt som håller på att bli ett allvarligt hinder för en framtida, utökad järnvägstrafik. Projekt Olskroken ska finansieras genom ordinarie statliga anslag och är inte en del av Västsvenska paketet. I förslaget till nationell transportplan finns en kombinerad analys för de bägge projekten Olskroken och Västlänken. Slutsatsen är att nyttorna för samhället de som går att beräkna i stort sett balanserar kostnaderna för de bägge projekten. Om kollektivtrafikresandet ökar uppstår dessutom en samhällsekonomisk vinst. Med hänsyn till att projekten har betydande positiva icke prissatta samt regionalekonomiska effekter bedömer Trafikverket att de samhällsekonomiska effekterna blir positiva och utbyggnaderna som samhällsekonomiskt motiverade. För att du ska förstå detta föreslår vi att du läser nedanstående text där vi försöker förklara bakgrunden. En del i beslutsunderlaget En samhällsekonomisk kalkyl är en del av beslutsunderlaget för ett projekt, en del i en vidare bedömning, som också kan innefatta politiska visioner och fastställda planer. För de flesta storstadsprojekt är den samhällsekonomiska kalkylen svår att göra. Västlänken är inget undantag. Om en samhällsekonomisk kalkyl skulle varit det enda urvalskriteriet skulle få storstadsprojekt blivit genomförda. Det finns t ex de som menar att tunnelbanan i Stockholm är ett sådant exempel, och att en samhällsekonomisk kalkyl innan den byggdes skulle gett ett negativt resultat. De beräkningsbara nyttor som ingår i en samhällsekonomisk kalkyl är effekter på resande och trafik, trafiksäkerhet, beräkningar av utsläppsförändringar och offentliga kostnader och intäkter. De faktorer som inte går att beräkna är bland annat intrång i kulturmiljöer, stadsmiljöeffekter, långsiktiga effekter på lokalisering och bilinnehav. TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 14

Storstadsprojekt Ett problem för storstadsprojekten är att de övergripande ändamålen för projekten, själva syftet med dem, i de flesta fall omfattar just de nyttor som inte går att beräkna och därmed inte heller kan ingå i en kalkyl. Detta är den främsta orsaken till att projekt som Citybanan i Stockholm och Citytunneln i Malmö, trots låg (negativ) samhällsekonomisk lönsamhet har beslutats och nu genomförs. Det finns inget skäl att förvänta sig att Västlänken i avgörande grad skulle skilja sig från dessa båda andra storstadsprojekt. TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 15

Kommunikation Västlänken Behöver Göteborgs stad kommunicera Västlänken? Staden har i uppdrag att kommunicera Västänkens nytta för staden samt den stadsutveckling som sker kring Västlänken. Uppdraget finns formulerat i det politiska mål- och inriktningsdokument som finns för fastighetskontoret, trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret för 2015. Där står: "Västsvenska paketet ska genomföras, i det ingår att föra en omfattande kommunikation och dialog med alla göteborgare." Trafikverket ska kommunicera om själva tunneln och bygget. Under byggtiden blir samarbetet mellan staden och Trafikverket i kommunikationen mycket viktigt. Här finns också redan en organisation på plats för att hantera flera projekts gemensamma frågor. Hur mycket kostar kommunikationen för Göteborgs stad? Budgeten för 2015 är 3,8 miljoner kronor, 2014 kostade den 2,3 miljoner kronor. Vad kostar den kampanj vi sett nu i vår? Cirka en miljon kronor men då ingår också material som kan användas mer långsiktigt som till exempel kortfilmerna och utställningsmaterial för stationerna. Är det rimligt att lägga så mycket skattepengar på detta? Det kan förstås alltid diskuteras men om vi ska nå ut till alla göteborgare med både kommunikation och dialog som vårt uppdrag säger, så kostar det en hel del pengar. För att hålla kostnaderna nere arbetar vi hela tiden så mycket som möjligt med långsiktigt material som kan användas i flera sammanhang. För att nå en så stor målgrupp som "alla göteborgare" måste vi använda oss av olika kanaler och olika sätt att uttrycka oss. Hur skiljer man på reklam/marknadsföring, propaganda och information? Detta är också en fråga som vi ofta diskuterar då vår uppgift är att informera, men vi måste arbeta med flera olika kanaler och olika typer av uttryckssätt för att nå ut till en så bred målgrupp som vi har. Vi är väl medvetna om att gränsdragningen är svår och att olika mäniskor uppfattar budskap och uttrycksätt på olika sätt och det har vi full respekt för. Vad är syftet med kommunikationen? Att sprida kunskap och öka förståelsen för nyttan med Västlänken. Med ökad kunskap och korrekta fakta ska göteborgaren ha möjlighet att skaffa sig en egen uppfattning om vad som är bra och/eller dåligt. TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 16

Markundersökningar Vad innebär markundersökningar och varför måste det göras? För att få ett så bra underlag som möjligt i projekteringsarbetet (krav och förutsättningar) inför byggandet av Västlänken. Trafikverket gör undersökningar av jord, berg och grundvatten dels för att hitta den optimala sträckningen för Västlänken, dels för att kunna dimensionera anläggningen. Trafikverket kommer också att göra undersökningar så att man inte påverkar omgivningen eller miljön mer än nödvändigt under byggtiden. Detta innebär att man kommer att utföra sondering/borrning, provtagning, grundvattenmätning samt besiktning av fastigheter och andra konstruktioner. Trafikverket kommer också att etablera mätpunkter i form av t ex grundvattenrör i jord och berg, och sättningsdubb i byggnader. De närmast angränsande byggnaderna kommer också att besiktigas. När genomförs markundersökningarna? Trafikverket har utfört undersökningar på olika ställen vid olika tidpunkter, från och med april 2012 till och med sommaren 2013, därefter har några kompletterande undersökningar skett fram till och med 2014. Vilka tider på dygnet utförs arbetet? Trafikverket jobbar i huvudsak dagtid. På vissa ställen kan det dock bli fråga om andra tidpunkter om hänsyn till exempelvis trafik kräver det. Hur går undersökningarna till? Oftast trycker eller borrar Trafikverket ner stänger i marken med hjälp av en bandgående borrvagn. Det är i de flesta fall mycket klena stänger det handlar om, mindre än 2 cm. I vissa fall kan de vara lite grövre, till exempel när man tar jordprover eller installerar brunnar för grundvattenundersökningar i berg. I en del fall kommer man att gräva provgropar. I några av provpunkterna kommer provvattenbrunnar (rör) lämnas kvar för fortsatta mätningar och avläsningar. Hur kommer det att märkas i omgivningen? Kommer jag att störas av buller, vibrationer mm? Det kommer att surra och brumma lite medan man håller på, men egentligen inte mycket mer än gatutrafik. Slagljud kan förekomma på vissa ställen. Det är inte första gången den här typen av borrningar görs i Göteborg (av andra än Västlänken), och erfarenhetsmässigt blir det mycket begränsade störningar. Man håller dessutom inte speciellt länge på ett och samma ställe. TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 17

Vad kommer att hända framöver med resultatet från undersökningarna? När Trafikverket fått in de uppgifter de behöver börjar de analysera materialet. I vissa fall kommer de att mäta under längre perioder, till exempel grundvattennivåer och sättningar, för att senare kunna se vad som är naturliga variationer och vad som skulle kunna vara påverkan av Västlänken. När de är klara med analyser och projektering, hösten 2014, kommer resultatet i form av en Järnvägsplan att ställas ut. Vem ger tillstånd till markundersökningarna? Trafikverket behöver medgivande från direkt berörda fastighetsägare innan vi får påbörja undersökningar på aktuell fastighet. Om man inte får medgivande har Trafikverket möjlighet att få tillstånd av Länsstyrelsen att få utföra undersökningarna. TILLBAKA TILL BÖRJAN Sida 18