Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm och har som uppgift att erbjuda kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt till lärare och skolor som arbetar med flerspråkiga elever. Institutet ger också strategiskt utvecklingsstöd för skolor som bedriver intern kompetensutveckling, exempelvis i form av studiecirklar eller genomför egna utvecklingsprojekt eller på annat sätt är i behov av stöd av olika slag. Kompetensutvecklingen som erbjudits till lärare under de senaste åren har haft fokus på genrepedagogik, både när det gäller elevernas skrivutveckling i alla ämnen och utveckling av elevernas lässtrategier för att förstå innehållet i läromedel. Ni kommer strax att få höra mer om insatserna i Stockholm, då två lärare berättar om ett FoUarbete som de deltog i inom ramen för ett ämnesdidaktiskt nätverk. Det var ett initiativ som togs av Utbildningsförvaltningen 2009 och arbetet leddes under 2010-2011av professor Ingrid Carlgren, Stockholms universitet. Syftet med dessa nätverk var att förbättra undervisningen inom något problematiskt område som de deltagande lärarna själva valde ut att forska kring. Konkret innebar det att man bildade projektgrupper om tre till sex lärare som undervisade i samma ämne, men nödvändigtvis inte på samma skolor. De identifierade ett problemområde i undervisningen, gjorde en gemensam lektionsplanering för det och genomförde den planerade lektionen i de olika klasserna. Lektionerna filmades i respektive klassrum och användes sedan som underlag för gemensamma analyser och diskussioner om hur undervisningen genomfördes, vad som gjordes möjligt för eleverna att lära sig och hur lektionen kunde förbättras. Resultaten av denna praktiknära klassrumsforskning är avsedda att leda till nya ämnesdidaktiska kunskaper som är relevanta att spridas till fler lärare inom ämnet, bland annat genom artiklar i vetenskapliga tidskrifter, forskningsrapporter och konferensdeltagande. Det presenterade arbetet kommer att publiceras på Pedagog Stockholm med rubriken "Att lära sig argumentera - en rättighet i en demokrati" (se http://www.pedagogstockholm.se). De lärare som nu presenterar sitt FoU-arbete ingick i projektgruppen för ämnet svenska som andraspråk som bestod av tre lärare: Charlotte Ahlström, Maria Asklöf och Nancy Löfling. Frågeställningen som de undersökte var dock innehållsligt integrerat med ett SO-ämne. Eija Kuyumcu Koordinator för projektgruppen i svenska som andraspråk, Språkforskningsinstitutet, FoUenheten, Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.
Didaktiskt nätverk för svenska som andra språk: Lotta Ahlström Maria Asklöf Nancy Löfling Koordinator: Eija Kuyumcu
Bakgrund: Nyanlända elever möts ofta av förenklade texter eller icke åldersadekvata texter, i sin undervisning. De behöver få tillgång till kognitivt utmanande uppgifter och akademisk språkfärdighet (Skolinspektionens rapport 2009). En synligt explicit och systematisk språkutvecklande undervisning baserad på de språkliga krav som ställs inom olika skolämnen är en förutsättning för alla elever oavsett språklig, kulturell och social bakgrund, för att kunna ta del av skolans undervisning och lyckas i skolan (Inger Lindberg, 2010 ) Fokus på argumenterande textgenre. Att uttrycka åsikter och kunna deltaga i det öppna samtalsrummet är en demokratisk rättighet. Undersökningens syfte: Att undersöka om explicit undervisning i att skriva argumenterande texter gör det möjligt för nyanlända elever att lära sig behärska denna genre.
Huvudfråga: Hur gör användandet av explicit undervisning i genren argumenterande text det möjligt för nyanlända att öka och accelerera sin medvetenhet som språkanvändare? Underfrågor: Vilka didaktiska moment är nödvändiga i skrivundervisningen i den argumenterande textgenren insändare. Vad finns det för eventuella problem för nyanlända elever med svenska som andra språk att tillgodogöra sig undervisningen.
En kvalitativ undersökning Teoretisk utgångspunkt: Genrepedagogik Cirkeln för undervisning och lärande Tillvägagångssätt: Gemensamt planerat arbetsområde och användande av pedagogisk modell Elevers pre- och posttexter Filmning av lektion Loggböcker (elever) Intervjuer Observationer
Egen textproduktion Minimalt stöd av läraren Mallar, planering Insamling posttexter Fas 4 Fas 1 Uppbyggnad av ämnesfältet - mobbning. Ex. se film, läsa texter, kontextdiskussion. Syfte-mottagare. Pretexter Fas 3 Fas 2 Gemensam text skrivs Övningar Lärarstöd Modelltext Synliggörande av genresteg genom textdekonstruktion Filmad lektion/omformning
Hur gör användandet av explicit undervisning i genren argumenterande text det möjligt för nyanlända att öka och accelerera sin medvetenhet som språkanvändare? Jämförelse av pre- och posttexter (språklig utveckling) Utvecklad medvetenhet om genrestruktur Ökad förståelse för syfte med genren Utvecklat ordförråd för både ämne (mobbning) och genre (bindeord ex. för det första, för det andra) Få syn på stilistiska drag och dra nytta av dem, ex. vädja till känslor, uppmana m.m.
Övrig utveckling och viktiga didaktiska moment Förståelse för den argumenterande textens betydelse demokratiska aspekt Träning i och ökat självförtroende för att uttrycka en åsikt (på sitt andraspråk) och argumentera för den. Utvecklandet av ett gemensamt metaspråk - att diskutera sin egen språkutveckling Tydlig struktur och planering - mer välplanerade lärare och ökat stöd för eleverna
Viktiga didaktiska moment: Noggrann förberedelse - ett måste för att lyckas med explicit undervisning Utgå från elevers intresse vid val av tema - lägg mycket tid på att bygga upp kunskap om fältet. Optimerar elevens förmåga att uttrycka en åsikt - formulera en tes Elevinteraktion - ökar intresse och engagemang och har stor inverkan på inlärningen
Valet av tema-mobbning, komplext ämne, lätt att engagera men svårt att argumentera Val av ämne har vikt för möjlighet att formulera tes - ha en åsikt Svårt att hitta bra modelltexter Explicit undervisning på detta sätt för nyanlända är undervisning på en hög nivå som samtidigt är språkutvecklande Höga krav och förväntningar på nyanlända elever är inte orimliga så länge de får rätt stöttning Skolinspektionens kritik är viktig att ta på allvar - mer forskning kring nyanlända och lärande är önskvärt Lite forskning kring nyanlända och lärande - vår förhoppning är att bidra till ytterligare insikt om att höga krav och förväntningar inte är orimliga utan önskvärda för optimal språkutveckling.
Mobbning är när någon person hurt eller säger något domt till en person eller en grupp som inte är stark eller modig att stopp de som mobbar Först och främst vill jag säga att det är viktigt att ha en bra kompis för att må bra. När man har bra kompis som lyssna på dina problem och försöker hjälpa så blir man glad och känner man att man inte är ensam. Berättar om mobbning, förklarar-definierar. För det andra, Bygger upp flera argument för att stödja sin tes. Pretext Posttext
Skribent: Elev 13 år, 1 år i Sverige. Amazonskogen är i fara. Jag tycker att man inte får hugga ned regnskogen. Et skulle bli olagligt! För det första det finns inte så mycket regnskog i världen, och om vi gör inget om det de oljebolagen skall hugga ned andra regnskogen också. För den andra, i regnskogen finns mer typer av djur än i andra områden i världen. Om oljebolagen ska hugga ned den, alla djuren ska dö för att de ska inte hitta plats var de kan leva i. För den tredje, utan regnskogen luften ska blir mer oren. Det kanske bli svarare att andas. Så, vi måste rädda Amazonskogen eller världen ska förändras mycket.