Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Relevanta dokument

Ensamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Ensamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Välkommen till kurator

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Trauma och återhämtning

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser. Projekt Nya grannar

Vad är psykisk ohälsa?

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

Flyktingbarnteamet Göteborg

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Barn med oro och rädsla i skolan

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Handlingsplan för krissituation

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Bemötande aspekter för nyanlända.

RUTINER VID OLYCKSFALL...

Omsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

KRISPLAN. Vitsippans förskola

Stor oro skapas i hela organisationen när

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Flyktingbarnmottagningen Göteborg

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar:

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?

Om autism information för föräldrar

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Att arbeta med suicidnära patienter

Den existentiella krisen i palliativ vård

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Policy och handlingsplan vid krishantering Omsorgsnämnden Torsby kommun

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Att förstå posttraumatisk stress

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Öppna Jämförelser särskilt boende (SÄBO) Degerfors kommun

Ensamkommande barns psykiska hälsa och ohälsa

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Tid att mötas Ett utvecklingsprojekt med fokus på bemötande inom hemtjänsten i Kumla kommun

DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Krishanteringsplan för

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

Information om Inre Balans-terapi

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

SUNT. datoranvändande

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

ICF och läkarintyg

- hur kan vi alla hjälpa till?

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Reaktioner vid omskakande händelser

Trauma och Prostitution

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Att komma hem från utlandstjänst är att återgå till det vanliga livet bland människor som inte varit med.

Kalmar kommun KRISBEREDSKAPSPLAN 2015 / 2015

Transkript:

Kris och Krisbemötande Återvändande Ensamkommande

Definition av en psykisk kris Då man befinner sig i en livssituation och ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man skall förstå och bemästra den aktuella situationen Johan Cullberg

4 viktiga aspekter för att förstå krisen 1. Den utlösande situationen 2. Vilken privat betydelse det inträffade har 3. Aktuell livsperiod 4. De sociala förutsättningarna

Våra ensamkommande barns kriser Är av alla de slag man kan hitta Svåra att förstå då de sällan berättar Svåra att förstå även då de berättar en del Svåra att särskilja från t ex skador/diagnos hemifrån Var är de i ett krisutvecklingsperspektiv?

Faktorer som påverkar reaktioner Händelser med naturliga orsaker t ex jordbävningar, stormar Händelser orsakade av mänskliga misstag Händelser orsakade av slarv eller försummelse Händelser orsakade av illvilja eller ondska t ex överfall, våldtäkt

4 faser enligt Johan Cullberg 1. Chock 2. Reaktion 3. Bearbetning 4. Nyorientering

Flykt- eller krisbeteende? Våra barn har ofta varit på flykt under en lång tid Ett större eller mindre antal situationer har inneburit kriser Få har haft en rimlig chans att bearbeta uppkomna kriser Flyktbeteendet kan fungera som ett sätt att hålla reaktionsfasen borta För att kunna bearbeta uppkomna kriser och trauman krävs lugn och ro och stabilitet i en relation

Stop-modellen Struktur Tal och Tid Organisatorisk lek Parent support

80% av alla kriser läker i en bra miljö I familjen och eller bland trygga nära vänner läks de flesta av våra kriser 10% behöver extra stöd 10% behöver specialistvård

Grundläggande behov i en kris Tryggt och säkert bemötande av ett fåtal personer Begränsad och saklig information En meningsfull och tydlig struktur

Hur får vi till ett bra krisarbete i vardagen? Via de tre centrala funktionerna som bildar navet kring barnet formuleras barnets behov återkommande Via en tydlig struktur på boendet Via en samstämmig personalstyrka av vägledare Via en tydlig och meningsfull skola Via en strukturerad fritidsaktivitet

De tydliga symtomen behöver mötas av bekräftelser Oro - Ångest - Förvirring - Utagerande Psykosomatik Sömnsvårigheter Koncentrationssvårigheter Nedstämdhet, ibland depression - Suicidtankar Besvikelse över att verkligheten inte motsvarar förväntningarna Saknaden av familjen oro för familjen Ensamhet, övergivenhet

När ska professionella tillkallas? När barnet har mycket låg funktion, ligger kvar, etc Uttalar tydliga önskemål om samtalsstöd (om vad?!) Dålig eller begränsad verklighetsförankring Självdestruktivitet Ohanterligt utagerande Överdriven rädsla Tvångsbeteende Längre sömnsvårigheter och/eller tunga mardrömmar

Avslagskrisen! Varje barn upprepar sitt krisbeteende vid ny kris Åter krävs tydlig struktur Närhet till betydelsefulla relationer Efter reaktionsfasen påbörjas arbetet med nya målbilder

Definition av Vårt färdiga krisarbete Då barnet befinner sig i en livssituation där dennes erfarenheter och inlärda reaktionssätt är tillräckliga för att förstå och bemästra den aktuella situationen