Flexibilitetens konsekvenser för individen

Flexibilitetens konsekvenser för individen Ann-Christin Efraimsson Orsi Berggren Christina Holmén Amra Visic

Innehåll Abstrakt... 3 Inledning... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Kvalitativ ansats... 4 Urval... 4 Resultat... 5 Diskussion... 5 Slutsater... 7 Källförteckning... 9 Bilaga... 10 Sida 2 av 10

Abstrakt I dagens samhälle talas det om flexibla arbetsformer samt flexibla kontor. Även den anställde förväntas vara flexibel. Men är verkligen all denna flexibilitet bra för människan och hennes hälsa? När det talas om ett flexibelt arbete målas ofta en ljus bild upp, men fakta påvisar det motsatta, att många som arbetar på detta vis ofta känner sig stressade av att det krävs att de skall prestera mer och dessutom vara tillgängliga dygnet runt. De resultat vi har fått fram i vår undersökning lyfter fram både positiva och negativa aspekter, samt att flexibilitet innefattar olika delar och att det är ett brett begrepp som behöver förtydligas. Inledning Enligt forskaren Anne Grönlund (2004) har flexibelt arbete kommit att bli ett sorts modeord. Det kan handla om att välja sin egen arbetstid i viss utsträckning eller att välja om du vill jobba hemma eller på kontoret. Flexibla arbetstider är enligt henne svåra att överblicka. Risken finns att individen arbetar fler timmar än vad som är tänkt samt att ständigt ha en tanke på jobbet. Enligt Grönlund har forskare börjat tala om det flexibla arbetet som det gränslösa arbetet. Flexibilitet i samhället är ett centralt begrepp, som kan upplevas laddat och mångtydigt. Flexibilisering syftar i första hand till att en organisation ska kunna anpassas utifrån personalens möjlighet till att anpassa sig och vara flexibel. Det talas om numerär flexibilitet och funktionsflexibilitet. Grönlund (2004) redovisar i boken Flexibilitetens gränser det resultat hon har kommit fram till utifrån ett omfattande enkätmaterial, där hon undersöker hur organisationers krav på flexibilitet och individens möjlighet till ett jämställt och familjevänligt arbetsliv i dagens moderna samhälle kan samspela. Hon undersöker de teser som förs fram i debatten om flexibilitet, att det är en nödvändighet för organisationerna och kan vara till godo för individen, när det gäller arbete och privatliv samt innebär utvecklingsmöjligheter för individen och kan bidra till en ökad jämställdhet. Funktionsflexibilitet kan uppfattas av vissa som en möjlighet till utveckling och varierade arbetsuppgifter, det kan av andra upplevas som stressande, med ständigt nya krav. Arbetstidsflexibilitet, som styrs av verksamhetens behov, kan till viss del tillgodose även individens behov. Det finns även här svårigheter när organisationen kräver en anpassad arbetstid och det för individen krävs en anpassning i privatlivet. En fri arbetstid ställer å andra sidan krav på struktur och gränssättning. Flexibilitet har olika innebörd för kvinnor och män, där det finns en risk för könssegmentering. Sida 3 av 10

Syfte Vårt syfte är att närma oss en förståelse av hur flexibilitet påverkar den enskilda individen i arbetslivet. De frågeställningar som vi önskar får svar på är hur några individer ser på vad flexibilitet är och vad de upplever vara positivt, men även negativt. Metod Kvalitativ ansats Till vår studie har vi valt att utgå ifrån den kvalitativa ansatsen. Ansatsen är flexibel och lämpar sig bra i situationer när svar söks på frågor om hur och varför något sker Backman (2008). Vi utgår från ett hermeneutiskt perspektiv då vi har som syfte att tolka de individer vi intervjuar, undersöka deras uppfattning om och konsekvenser av ett flexibelt arbete. Den hermeneutiska traditionen bygger på att tolka de meningar som finns i de olika delar som undersöks utifrån helheten. Delarna som undersökt förstås utifrån helheten och helheten kan förstår utifrån delarna. Arbetssättet medför en ökad förståelse för det vi undersöker. Aspers (2007). Nackdelar finns med alla metodval, likaså det kvalitativa. Den kvalitativa ansatsen kan uppfattas som att den inte är tillräckligt styrd av regler och vetenskap och i jämförelse med den kvantitativa ansatsen är den inte lika konkret och påtagbar därmed blir det svårare att generalisera Aspers (2007). Till empirin har vi använt oss av intervjuer som är bra då de ger en insyn i individens tankar och upplevelser. För att uppnå bästa möjliga resultat med intervju är det viktigt att välja rätt intervjumetod May (2001). Vi har valt att utgå från den strukturerade intervjumetoden. Den ger undersökaren och respondenten frihet att fördjupa och utveckla frågor och svar under intervjuens gång. Intervjun är baserad på tematiserade frågor som tillåter diskussion. May (2001). Urval Urvalet av våra intervjupersoner var ett bekvämlighetsurval. Vi tog de som hade tid att undvara för en kortare intervju på våra respektive arbetsplatser. Arbetsplatserna var följande: Undersköterskor samt sjuksköterskor på Akuten i Borås, chefer inom Kommunen, Undersköterska inom kommunen samt säljadministratörer inom privat sektor. De intervjuade personerna var allt mellan 35-63 år. Totalt valde vi att intervjua 11 personer. Könsfördelningen var en man och tio kvinnor. Flertalet intervjuade är anställda inom landsting och kommun men även andra yrkesgrupper inom privat sektor förekommer bland dessa. Yrkesgrupperna är följande: Undersköterskor, sjuksköterskor, chefer och säljadministratör. Sida 4 av 10

Resultat Respondenterna uppfattade sina arbeten som flexibla. De fick i olika grad vara med och bestämma sina egna arbetstider utifrån familjeförhållanden, hade möjlighet till jobb hemifrån samt anpassa arbetsdagen till rådande arbetsuppgifter. Möjligheten till jobb hemifrån gällde inte sjuksköterskor och undersköterskor. Gemensamt var även att flexibilitet för dem innebar att kunna anpassa sig efter arbetssituationen snabbt. Speciellt personerna inom vårdyrken tyckte detta var viktig då arbetsdagarna oftast skiljer sig från dag till dag. En tydlig gräns mellan jobb och privatliv ansåg de flesta ha om de kunde lämna jobbet på arbetsplatsen. Dock upplevdes detta svårare om det hade varit en tuff arbetsdag med hög belastning. Större handlingsutrymme, mer omväxlande arbetsuppgifter, större frihet var genomgående svar bland intervjupersonerna angående vad de ansåg var positivt med ett flexibelt arbete. Att ha möjlighet att påverka sina arbetstider var också av stor betydelse. Det negativa var att inte alltid veta vilka arbetsuppgifter dagen har att erbjuda vilket kunde uppfattas påfrestande vissa dagar, samtidigt som detta sågs som variation i arbetet och uppfattades även som något positivt. Fördelen inom vissa vårdyrken var att de själva hade möjlighet att lägga sina scheman och därmed styra sin arbetstid. Detta sågs även som positivt för privatlivet. Intervjupersonerna var överens om att de dagar allt fungerar bra påverkar det även hälsan positivt. På samma sätt påverkar jobbiga perioder med hög belastning hälsan negativt. Sömnsvårigheter, trötthet samt påverkan på humör var effekter som de intervjuade upplevde. Dessa uppstod under mer ansträngande perioder på arbetsplatsen som kunde kopplas till flexibilitet och ansvar. En av de intervjuade personerna ansåg att arbetet var tungt och slitsamt på grund av de obekväma arbetstiderna och framför allt nattetid. Detta resulterade i deltidsarbete. Diskussion Den intervjustudie som vi har genomfört visar att det finns både positiva och negativa aspekter av flexibilitet. Detta kan påverka individen i större eller mindre utsträckning. Flexibiliteten sätter stora krav på individen att själv kunna styra sina arbetstider. Utifrån det resultat som vi fick var; egna arbetstider utifrån familjeförhållanden, möjlighet till jobb hemifrån samt att anpassa arbetsdagen till de rådande arbetsuppgifterna var ledande faktorer för ett trivsamt och flexibelt arbete. Allvin (2006) har genom sin forskning och studier påvisat att flexibla arbetstider kan påverka hälsan negativt vilket kan leda till sömnsvårigheter, sjukfrånvaro, vantrivsel, oro och ångest. De flesta av våra intervjupersoner uppgav vissa av dessa symptom i större eller mindre utsträckning. Det typiska för de som mår sämre av flexibiliteten är vad Allvin (2006) beskriver Sida 5 av 10

som en icke strategi att individen lägger i en högre växel för att hantera alla nya krav. Detta stämmer väl med de resultat som vi fick från intervjuerna. Anne Grönlund (2004) redovisar i boken, Flexibilitetens gränser, det resultat hon har kommit fram till utifrån ett omfattande enkätmaterial, där hon undersöker hur organisationers krav på flexibilitet och individens möjlighet till ett jämställt och familjevänligt arbetsliv i dagens moderna samhälle kan samspela. Hon undersöker de teser som förs fram i debatten om flexibilitet, att det är en nödvändighet för organisationerna och kan vara till godo för individen, när det gäller arbete och privatliv samt innebära utvecklingsmöjligheter för individen och kan bidra till en ökad jämställdhet. Dessa teser stärks även i våra intervjuer där kvinnorna lyfter fram flexibilitetens fördelar inom arbetsplatsen som en bidragande faktor till ett fungerade familjeliv/privatliv. Vi har en man med i vår undersökning, önskvärt hade varit en större spridning för att prova tesen kring flexibilitet och jämställdhet samt könsroller. Allvin (2006) visar även hur flexibilitet är kopplat till måttet på flexibilitet och befogenheter, position och ansvar. Upplevelsen och hälsosituationen är kopplad till måttet på flexibilitet och ansvar samt gränser kontra gränslöshet. De som är mest nöjda med flexibla arbetstider är enligt Allvin tjänstemän, äldre och även de som är nöjda med lönen. Enligt Grönlund (2004) är den flexibla arbetstiden bara flexibel åt ett håll. Det är nämligen helt ok att ta med sig jobbet hem om man ser det ur arbetsgivarperspektiv, men att jobba med privatsaker på arbetstid är helt uteslutet. De intervjuade uttryckte att det finns en gräns mellan privatliv och arbetsliv, men sade samtidigt att det vid högre belastning innebar att de tog med sig arbetet hem. Individualisering av individens arbete påverkar den kollektiva strukturen, det vill säga sammanhållning och rättigheter. Enligt Grönlund (2004) innebär det även stora krav på individen att ta ansvar för sitt arbete, vilket leder till en gränslöshet, där det saknas tydliga mål och kriterier för arbetet. Organisationen kräver en viss förutsägbarhet, där det förutsätts finnas en balans mellan flexibilitet och stabilitet. Det lyfts även fram att tidigare studier i stor utsträckning har fokuserat på manliga verkstadsarbetare och flexibilitet, medan kvinnor som i större utsträckning har arbetat tidsbegränsat eller deltid samt med större krav på flexibilitet, under lång tid inte varit föremål för studier i samma grad. Grönlund (2004) Sida 6 av 10

Slutsater De slutsatser vi kan dra av studien och kursen är att vi kan se att de intervjuer som vi genomförde gav oss ganska ytliga svar och att det skulle vara intressant att göra djupare intervjuer för att på så sätt prova fler teser kring vilka effekter flexibilitet får för individen och samhället. Utifrån jämställdhet och krav på flexibilitet finns det studier som visar på ökad möjlighet till jämställdhet, men även på det som visar motsatsen. Grönlunds (2004) analys visar att kvinnor i lägre grad än män har möjlighet att variera sin arbetstid, då dessa möjligheter i större utsträckning är kopplade till belöning utifrån position och inflytande. Klasstillhörighet har en stor effekt på jämställdhet och flexibilitet. Det finns en motsättning mellan arbetsliv och familjeliv, där det ideala för arbetsgivaren är ensamstående, med stora möjligheter till rörlighet och flexibilitet. Individualiseringen och organisationers krav på flexibilitet kan innebära ett spänningstillstånd mellan arbete och familj. Anne Grönlund (2006) hänvisar till annan forskning och litteratur, där vidare forskning bör göras med fokus utanför arbetsplatsen, men även se på kulturella skillnader och jämförelser mellan länder. Vi nämnde tidigare i diskussionen att de intervjuade lyfte flexibilitet som något positivt för familjesituationen, det skulle därför vara intressant att fortsätt belysa detta område, för att på så sätt prova om uppfattningen kring flexibilitet skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Enligt Håkansson och Isidorsson (2009) finns en debatt om att unga människor vill ha tillfälliga arbeten för att på så sätt vara mer flexibla och ges möjligheter till att själva bestämma om sin fritid och på så sätt styra sitt liv. Det har dock visat sig att genom studier att om personen själv får välja, föredrar majoriteten en tillsvidareanställning. Effekter som visat sig utifrån studier som har gjorts visar att tidsbegränsad anställning, timanställning eller inhyrd från bemanningsföretag, får en svagare anknytning till arbetsplatsen. Det som uppfattas som flexibelt för en part uppfattas som instabilt för den andre. Det har även visat sig att inställningen till anställningsformen beror på hur attraktiva de är på arbetsmarknaden, deras anställningsbarhet är avgörande för uppfattningen. Med låg anställningsbarhet är tidsbegränsad anställning en osäkerhetsfaktor för individen. Den kan även vara en språngbräda för vissa att ges möjlighet att visa sig och därmed en förutsättning för fortsatt arbete. I första hand gäller detta ungdomar och invandrare. Enligt studier som hänvisas i litteraturen, uttrycks att personer som arbetat på tidsbegränsad anställning upplever en högre grad av osäkerhet och en större press att prestera bra. När det gäller inhyrning har motivet och tiden för inhyrning visat sig ha stor betydelse för de inhyrdas villkor. Enligt Håkansson och Isidorsson (2009) har forskning visat att behovsanställda har en påtagligt ökad risk för ohälsa. Kvinnor uppger i större utsträckning än män att de upplever en otrygghet i anställningen med ökad risk för ohälsa, då tidsbegränsad anställning i större utsträckning ger män ett fast jobb. Alla som deltog i studien har fast anställning, men det skulle även vara intressant att se om det finns skillnader. Sida 7 av 10

Flexibilitet är ett begrepp som har kommit för att stanna och det gäller för individen att förhålla sig till fenomenet. Flexibilitet kommer inte enbart att vara ett modeord utan väl ett ledord. Det gäller att acceptera och anpassa såväl som på individ- och på samhällsnivå. Utifrån våra litteraturstudier och den genomförda studien ser vi ett behov av fortsatta studier. Om tid och utrymme funnits hade vi även velat belysa området jämställdhet samt anställningsform och hur dessa påverkar på individnivå. Det nya arbetslivet innebär en större frihet för den anställde men samtidigt innebär det också ett större ansvar. Sida 8 av 10

Källförteckning Allvin, Michael (2006) Gränslöst arbete. Liber AB. Grönlund, Ann (2004) Flexibilitetens gränser. Förändring och friktion i arbetsliv och familj. Boréa Bokförlag. Håkansson, Kristina & Isidorsson, Tommy (2009) Tillfällig arbetskraft och arbetsvillkor. I Berglund, Tomas & Schedin, Stefan (red) Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. May Tim (2001) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund. Studentlitteratur Aspers, Patrik (2007) Etnografiska metoder. Malmö: Liber Backman Jarl (2008) Rapporter och uppsatser. Lund. Studentlitteratur Sida 9 av 10

Bilaga Intervjufrågor Yrke/befattning? Upplever du att du har ett flexiblet arbete? Vad är fexibilitet för dig? På vilket sätt är ditt arbete flexibelt? Arbetstider? Arbetsuppgifter? Anser du att du har en tydlig gräns mellan privatliv och arbete? Ser du några positiva samt negativa aspekter med flexibelt arbete? Anser du att ditt arbete har påverkat din hälsa och i så fall på vilket sätt? Sida 10 av 10