Barnkonventionen i Vaggeryds kommun

Revisionsrapport* Barnkonventionen i Vaggeryds kommun Vaggeryds kommun Augusti 2009 Johan Bokinge *connectedthinking Signatur

Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund och revisionsfråga 2 1.3 Revisionsmetod 3 2 RESULTAT 3 2.1 Allmänt 3 2.2 Övergripande planer, dokument och organisation 3 2.3 Nämnds och förvaltningsnivå 4 2.3.1 Kommunstyrelsen 4 2.3.2 Individ och familjeomsorgsverksamheten vid socialnämnden 5 2.3.3 Kultur- och fritidsnämnden 6 2.3.4 Miljö- och byggnadsnämnden 7 2.3.5 Barn- och utbildningsnämnden 8 2.4 Synpunkter från barn och ungdomar 9

1 Inledning 1.1 Sammanfattning Kommunfullmäktige har fattat beslut med direkt anledning av Barnkonventionen i mars 2002 och mars 2004. I fullmäktiges protokoll från mars 2004 ( 19) står bl a att kommunfullmäktige förutsätter att processen att införliva FN:s konvention om Barns rättigheter fortsätter i den kommunala verksamheten och uppmanar nämnder och styrelser att ta med barns åsikter och synpunkter i arbetet. Vidare sägs att nämnder och styrelser ska årligen redovisa till kommunfullmäktige vad som görs. I Vaggeryds kommun finns bland intervjuade politiker och tjänstemän medvetenhet om Barnkonventionen. För närvarande råder dock en viss osäkerhet när det gäller vilka beslut kommunen har fattat när det gäller Barnkonventionen och uppföljning. Ingen av nämnderna eller kommunstyrelsen genomför någon strukturerad uppföljning av vilka insatser som görs i förhållande till Barnkonventionen. Den uppföljning som styrelse och nämnder gör i kommunens årsredovisning är generellt sett intetsägande. I FN:s barnkonventions artikel 3 uttrycks att alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga skall barnets bästa komma i främsta rummet. I praktiken kan barnkonventionens krav omsättas genom att det inför planer och beslut genomförs barnkonsekvensanalyser. Det vill säga en förhandsprövning av de konsekvenser som ett beslut kan få för barn och unga. I Vaggeryds kommun genomförs inga strukturerade och dokumenterade barnkonsekvensanalyser. Vid Fenix kunskapscentrum finns en fungerande lokal styrelse. Ordförande upplever att politiker och tjänstemän lyssnar på de åsikter som lämnas från Fenixrådet. För närvarande finns det inget fungerande ungdomsråd i kommunen. Med utgångspunkt från granskningen föreslås kommunstyrelsen; att berörda politiker och tjänstemän på lämpligt sätt påminns om artiklarna i Barnkonventionen, att ta fram en modell för att följa upp vilka insatser som görs i förhållande till Barnkonventionen, att överväga att införa någon typ av barnkonsekvensanalys alternativt checklista så att barn och ungdomars perspektiv alltid beaktas vid kommunala beslut. 1

att fundera över i vilka former barn och ungdomars inflytande kan ske och hur politiker och tjänstemän kan stimulera barn och ungas engagemang kring inflytandefrågor. Det är viktigt att det på nämnds- och förvaltningsnivå tas fram styrdokument, avseende barn- och ungdomsperspektiv, när det anses behövas. Regelbundna uppföljningar är viktiga. Talesättet det som mäts blir gjort gäller alla verksamheter. 1.2 Bakgrund och revisionsfråga Revisorerna i Vaggeryds kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska hur intentionerna i FN:s barnkonvention hanteras i Vaggeryds kommun. I Sverige bor ca 2 miljoner barn och unga under 18 år. Förutsättningarna för de allra flesta är goda. De flesta har god hälsa och många uppger att de trivs med livet. Sverige är dessutom ett av de länder i världen som har lägst spädbarnsdödlighet. Vår lagstiftning har till viss del ett barnperspektiv och vår generella välfärd strävar efter att alla barn och unga ska ges lika möjligheter. Trots allt positivt så ökar den psykiska ohälsan, fler och fler känner sig otrygga både i skolan och i hemmen. Barn och unga känner sig mer och mer stressade. Mobbning är ett stort problem. Många upplever att de inte blir sedda och lyssnade på. Många vuxna uppfattar att barn och unga har det så bra att det inte finns mer att göra. Men alla barn och unga upplever vardagsbekymmer och dessa måste de vuxna ta på allvar. Att vara vuxen innebär att vara förebild. Det gamla slitna uttrycket barn gör inte som vi säger utan som vi gör lever fortfarande och är viktigt att ha med sig. Sverige som nation har ratificerat barnkonventionen vilket innebär att man har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. I slutet av 1990-talet togs den nationella strategin fram. I den framhölls att barnperspektivet ska utvecklas så att barnets bästa verkligen sätts i centrum. Detta förutsätter att alla aktörer aktivt verkar för att synliggöra ett barnperspektiv. I strategin anges vad kommunerna bör göra. Kommuner och landsting bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Barnplaner, barnbilagor till budgeten och barnkonsekvensanalyser kan vara instrument för sådan uppföljning. Kommuner och landsting bör erbjuda sin personal fortbildning om barnkonventionen och dess genomförande. Det är barnombudsmannen som fått i uppdrag av regeringen att driva på genomförandet av barnkonventionen. 2

En viktig åtgärd för att omsätta barnkonventionen i praktisk handling är att göra barnkonsekvensanalyser i samband med beslutsexpediering. Det vill säga att säkerställa att konsekvensen av det fattade beslutet har barnets bästa som en vägledande värdegrund. Nu har tio år gått sedan strategin för att införa barnkonventionens tankar sjösattes. Syftet med granskningen är att belysa hur barnkonventionens intentioner har genomförts i Vaggeryds kommun. Syftet med granskningen är att belysa hur barnkonventionen har påverkat Vaggeryds kommun. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: Finns barnkonventionens perspektiv med i kommunens centrala styrdokument? Är barnkonventionens tankar förankrade hos kommunstyrelsen och bland nämnderna? Har berörd personal kunskap om barnkonventionen? Finns det något barnperspektiv vid planering och beslutsfattande? 1.3 Revisionsmetod Granskningen har utförts genom intervjuer med kommunstyrelsens vice ordförande, kommunchefen (telefon), förvaltningscheferna på barn- och utbildning, miljö- och bygg och kultur- och fritid (telefon), chefen för individ- och familjeomsorg och ordförande för Fenixrådet (tidigare ordförande för Ungdomsrådet). Utöver intervjuer har, för granskningen relevanta, skriftliga kommunala dokument studerats. 2 Resultat 2.1 Allmänt I Vaggeryds kommun är 23,0 procent av befolkningen mellan 0 och 17 år. Motsvarande andel för riket är 20,8 procent och för Jönköpings län 21,6 procent. Andelen barn och unga är relativt stor i Vaggeryds kommun. Ur kommunens årsredovisning framgår att för varje 100 kr i skatt till kommunen används 27 kr till grundskola, 12 kr till barnomsorg och 10 kr till gymnasieskola. Detta innebär att ca hälften av kommunens resurser används för verksamheter som är direkt riktade mot barn och ungdomar. 2.2 Övergripande planer, dokument och organisation Kommunfullmäktige beslutade (2002-03-25 18) efter en motion att ge personalenheten i uppdrag att under våren 2003 anordna en halvdags föreläsning om Barnkonventionen. 3

att nämnder och styrelser efter genomförd utbildning ska ta ställning till egna insatser och rapportera till kommunstyrelsen vad som ska göras. I fullmäktiges protokoll från mars 2004 ( 19) står bl a att kommunfullmäktige förutsätter att processen att införliva FN:s konvention om Barns rättigheter fortsätter i den kommunala verksamheten och uppmanar nämnder och styrelser att ta med barns åsikter och synpunkter i arbetet. Vidare sägs att nämnder och styrelser ska årligen redovisa till kommunfullmäktige vad som görs. I maj 2003 genomfördes en halv dags föreläsning om Barnkonventionen. 2.3 Nämnds och förvaltningsnivå Nedan ges en beskrivning av de olika nämndernas arbete med frågorna. 2.3.1 Kommunstyrelsen Kort beskrivning av verksamheten Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. I Vaggeryd har kommunstyrelsen utöver sedvanliga kommunstyrelseuppgifter ett direkt ansvar för förvaltningarna kommunledningskontoret, tekniska kontoret och räddningstjänsten. Styrdokument och planer Alla nämnder och styrelsen ska i årsredovisningen kommentera verksamheten i förhållande till Barnkonventionen. Inflytande och delaktighet Det finns sedan flera år ett ungdomsråd i kommunen. Rådet är en sammansättning av elevråden från Fenix, Fågelfors- och Hjortsjöskolan, samt andra frivilliga ungdomar. I stadgarna sägs att ungdomsrådet ska beröra saker som skola, ungdomscaféerna och andra mötesplatser samt frågor som berör ungdomar. Nuvarande verksamhet??? Ansvarig politisk nämnd för ungdomsrådet är kommunstyrelsen med sitt arbetsutskott. Rådet administreras genom kultur och fritidsförvaltningens ungdomsgårdsföreståndare och används kontinuerligt som remissinstans i frågor som berör ungdomar. Det finns i kommunen även andra sätt att göra sig hörd bl a genom förslagslåda eller att lämna in sk medborgarmotion. 4

Kommentarer och bedömningar Kommunstyrelsen har en viktig roll när det gäller att driva frågan kring barn och ungdomars inflytande. Kommunstyrelsen föreslås att verka för; att berörda politiker och tjänstemän på lämpligt sätt påminns om artiklarna i Barnkonventionen, att en modell tas fram för att följa upp vilka insatser som görs i förhållande till Barnkonventionen, att överväga att införa någon typ av barnkonsekvensanalys alternativt checklista så att barn och ungdomars perspektiv alltid beaktas vid kommunala beslut. 2.3.2 Individ och familjeomsorgsverksamheten vid socialnämnden Kort beskrivning av verksamheten Individ och familjeomsorgsnämnden hanterar genom sin förvaltning bl a frågor som berör ekonomiskt bistånd, flyktingfrågor, missbruksvård mm. I många av dessa fall är barn inblandade på ett eller annat sätt. Styrdokument, planer och uppföljning Verksamheten bygger till största del på Socialtjänstlagen. Socialtjänstlagen i sig hänvisar till barnkonventionen. I bilaga till Riktlinjer för arbete med barnperspektiv (antaget av fullmäktige 2007-10-23) beskrivs Barnkonventionens roll i socialtjänsten i Vaggeryd. Inom IFO-verksamheten har en ärendeprioritering gjorts. Principerna för prioritering finns beskrivna i ett internt dokument. Ärenden som rör barn har fått högsta prioritet. Huvudregeln är att ju yngre barnen är desto högre prioritet ges ärendet. Det sägs även i dokumentet att barns bästa ska vara avgörande vid allt beslutsfattande. I de interna riktlinjerna kring ekonomiskt bistånd behandlas barnperspektivet. Barnperspektivet behandlas kortfattat i årsredovisningen. I övrigt saknas i stort sett skriftlig uppföljning för 2008. 5

Inflytande och delaktighet En speciell struktur kallad BBIC (Barns Behov i Centrum) har införts i myndighetsutövningen riktad till barn. Denna innebär att barnet sätts i fokus på ett speciellt sätt i utredningar av barns behov och uppföljningar av familjehemsvården. I samarbete med landstinget och kringliggande kommuner drivs Galaxen. Verksamheten är i första hand inriktad mot ungdomar i åldern 13-25 år med missbruksproblem. Kommentarer och bedömningar I det arbete som bedrivs idag tar förvaltningen stor hänsyn till barn och ungas situation. Enligt min bedömning är barnperspektivet centralt för verksamheten vid individ- och familjeomsorgen. Den konkreta uppföljningen av verksamheten ur barnperspektiv kan dock avsevärt förbättras. Bl a kan uppföljningen i årsredovisningen konkretiseras. 2.3.3 Kultur- och fritidsnämnden Kort beskrivning av nämndens verksamhet Kultur- och fritidsnämndens ansvar för kommunens kultur och fritidsutbud. Här kan nämnas bibliotek, kulturskola, sim- och sporthallar. Styrdokument och planer I mars 2004 beslutade kultur- och fritidsnämnden om planer för hur barnens rättigheter ska tas om hand i sim- och sporthallar, bibliotek, kulturskolan och fritidsgårdar. Det görs ingen strukturerad uppföljning av verksamheten ur barnperspektiv. Inflytande, delaktighet m.m. Kultur- och fritidsnämnden har en lång erfarenhet av att ta hänsyn till brukarnas önskan. Via personalen på fritidsgårdar har barn och ungdomar möjlighet att på ett naturligt sätt framföra åsikter om verksamheten. Nämnden får även synpunkter från Ungdomsrådet. För att komma ifråga för kommunalt föreningsbidrag krävs det i princip att verksamheten är riktad mot barn och ungdomar. Förvaltningschefen tror att det vore bra med en förnyad utbildning i frågor kring barns rättigheter. 6

Kommentarer och bedömningar En mycket stor del av kultur- och fritidsnämndens verksamhet är riktad mot barn och ungdomar. Det finns ett naturligt engagemang för barn- och ungdomar inom verksamheten. Uppföljningen av verksamheten i förhållande till Barnkonventionen kan dock utvecklas och konkretiseras. Formerna för barn och ungdomars inflytande kan också utvecklas. 2.3.4 Miljö- och byggnadsnämnden Kort beskrivning av nämndens verksamhet Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för frågor som t ex översiktsplaner och miljöfrågor. Nämnden utövar bl a tillsyn i lokaler där många barn vistas. Styrdokument, planer och uppföljning Det finns inga specifika styrdokument och planer som berör barn och ungdomsperspektiv. I årsredovisningen konstateras att nämnden arbetar med frågor som berör barn och ungdomar. Inflytande och delaktighet I samband med arbetet med översiktsplanen har förvaltningens planarkitekt haft träffar med ungdomsrådet i kommunen. En miljöbedömning sker i samband med alla detaljplaner. Kultur- och fritidsnämnden får detaljplaner på remiss. Enligt förvaltningschefen på miljö- och byggnadsförvaltning bevakar kultur- och fritidsnämnden barnperspektivet. Kommentarer och bedömningar Miljö- och byggnadsnämnden arbetar en hel del med frågor som berör barn och ungdomar. Även om t ex planarkitekten har träffar med ungdomsrådet finns ingen tydligt uttalad strategi för hur barn och ungdomars perspektiv ska införlivas i verksamheten. Nämnden gör inte någon systematisk uppföljning av barnperspektivet. Den redovisning som görs i årsredovisningen kan inte betraktas som uppföljning. 7

2.3.5 Barn- och utbildningsnämnden Kort beskrivning av nämndens verksamhet Barn- och utbildningsnämnden hanterar genom sin förvaltning frågor om barn och utbildning. Inom förvaltningens verksamhetsområde finns förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och gymnasieskola. Styrdokument, planer och uppföljning Verksamheten styrs bl a av skollagen, läroplaner, skolplan, nämndens övriga målsättningar och lokala arbetsplaner. I bl a läroplanen lyfts den gemensamma värdegrunden fram. Värdegrunden har bl a sin utgångspunkt i FN:s barnkonvention. I Vaggeryds skolplan för 2008-2011 lyfts under Vår vision bl a fram att alla barn/elever, föräldrar och all personal har ett aktivt inflytande i arbetet med att gemensamt utveckla sin skola. Förvaltningen ska enligt lag göra en årlig kvalitetsredovisning. I redovisningen redogörs för måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål - bl a ansvar och inflytande. I årsredovisningen görs i viss mån en uppföljning i förhållande till barnkonventionen. Inflytande och delaktighet I samband med förvaltningens årliga revidering av Likabehandlingsplanen används Barnkonventionen som avstämningshjälpmedel. I kommunens kvalitetsredovisning skrivs under elevers ansvar och inflytande att områdeschefernas samlade bedömning är att en stor del av elever/föräldrar och personal känner att de har möjlighet att påverka och att de får information om verksamheten. I ett av skolområdena har inte elevernas inflytande utvecklats i den utsträckning de önskat. När det gäller inflytande har det inte genomförts någon enhetlig undersökning omfattande hela verksamhetsområdet. Det finns elevråd på Fenix och på grundskolornas två skolområden. I samband med firandet av FN-dagen uppmärksammas Barnkonventionen. Artiklarna i konventionen behandlas i olika skolarbeten. Kommentarer och bedömningar Det finns en medvetenhet om Barnkonventionen på förvaltningen. Artiklarna används i det praktiska arbetet med bl a Likabehandlingsplanen. När det gäller elevernas inflytande finns förbättringsområden. Verksamhetsuppföljningen i förhållande till Barnkonventionen kan förbättras. 8

2.4 Synpunkter från barn och ungdomar För att få en bild av vad barn och ungdomar själva anser om deras inflytande i kommunen har ordföranden i Fenixrådet intervjuats. Ordföranden har tidigare även varit ordförande i kommunens ungdomsråd. Fenixrådet fungerar som lokal styrelse vid Fenix kunskapscentrum. Eleverna har majoritet i styrelsen. Fenixrådet har enligt stadgarna beslutanderätt inom vissa definierade områden. Ordförande upplever att politiker och tjänstemän lyssnar på de åsikter som lämnas från Fenixrådet. För närvarande finns det inget fungerande ungdomsråd i kommunen. Enligt den tidigare ordföranden är många ungdomar engagerade men det är ändå svårt att rekrytera medlemmar till ungdomsrådet. Ordföranden tror att det beror på en rädsla för att göra fel och rädsla för att skrivarbete och sammanträden tar för mycket tid. Den tidigare ordföranden upplever att politiker och tjänstemän har lyssnat och tagit hänsyn till de synpunkter som rådet har lämnat. Han nämner som exempel byggandet av kommunens allaktivitetshus. Här tog kommunstyrelsen hänsyn till de åsikter som ungdomsrådet lämnade i sin remiss. Ordföranden är dock kritisk till att ungdomsrådet inte gavs tillfälle att yttra sig när det gällde sporthallen i Skillingaryd. Ordförande i Fenixrådet är i stort sett nöjd när det gäller barn och ungdomars inflytande i kommunen. Det finns dock områden som kan bli bättre. Han nämner; - behovet av en kommunal tjänsteman som i ökad utsträckning kan stötta barn och ungdomar och deras verksamhet i ungdomsråd och elevråd, - en ökad vilja från barn och ungdomar att engagera sig i t ex ungdomsråd och elevråd. Kommentarer och bedömningar I kommunen finns det en struktur för att arbeta med barn och ungdomars inflytande. Ett fungerande inflytande kräver att barn och ungdomar engagerar sig. Kan kommunen skapa alternativ till de traditionella vägarna, som elevråd etc, till inflytande? Kan kommunen öka barn och ungdomars vilja att engagera sig i elevråd och ungdomsråd? Hur ska kommunen möta det efterfrågade behovet av mer stöd från tjänstemän? 9