Se hur det känns
Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning tillsammans med en av museets pedagoger eller arbeta med den på egen hand. På museets webbplats, nationalmuseum.se/skola, finns gott om material att använda såväl i klassrummet och på förskolan som före, under och efter ett besök på museet. Materialet är åldersanpassat och kompletterar på olika sätt skolans kurs- och läroplaner. Det finns flera olika teman att välja bland. Varje handledning innehåller bilder, fakta, övningar och praktiska tips för dig som är lärare. I det här häftet får du ett exempel. Fler handledningar finns att läsa och ladda ner på nationalmuseum.se/skola.
Lärarhandledning komplement Se hur det känns! I skolprogrammet Se hur det känns! upplever vi konsten med alla våra sinnen. Vi ser på konstverk som förmedlar smaker och luktar, som låter eller är tysta. Lärarhandledningen ger exempel på hur vi arbetar med konsten i skolprogrammet. Materialet kan användas för att för- eller efterarbeta ett besök på Nationalmuseum, för att arbeta på egen hand i museet eller i klassrumsbaserad undervisning. Handledningen innehåller; fakta och frågeställningar kring målningarna Gosse blåsande följt från NSMMJtalet målad av Judith Leyster och Frukost i det gröna från NUUT av Hanna Pauli, förslag på hur man kan arbeta med bilderna samt en karta som visar var i museet bilderna är placerade. Övningarna är framtagna av Bongi Jarne-McDermott, konstnär och konstpedagog och Veronica Hejdelind, intendent. Båda arbetar på Nationalmuseum. N
Gosse blåsande flöjt av Judith Leyster Om målningen Gosse blåsande flöjt föreställer en ung pojke som spelar enkel tvärflöjt. Han är klädd i tidstypiska kläder med pipkrage, barett och rock. Han vänder sin blick till upp till vänster i bild, varifrån ljuset faller. Finns det ett fönster utanför bild eller kommer ljuset från en lampa? Och vem eller vad tittar pojken på? På väggen bakom honom till höger hänger en fiol och en blockflöjt på varsin spik. Var befinner sig den här pojken egentligen och vem är han? Tittar man noga på hans kläder ser man att de är lappade och lagade, stolen han sitter på är trasig och väggen bakom honom är full av spikhål. Målningen är realistiskt skildrad med mycket noggrant återgivna detaljer. Helheten är en så kallad genrescen, men samtidigt innehåller målningen ett porträtt och ett musikstilleben. Det finns flera olika tolkningar av Gosse blåsande flöjt. En forskare menar att den illustrerar ett nederländskt ordspråk spiken lider lika mycket som spikhålet eller en spik driver ut en annan, andra menar att den endast visar det vi ser; en pojke som spelar flöjt. Men det kan också vara en bild av ett av våra sinnen hörseln. Titta på pojkens öra och hur det är målat. Man tror att målningen var ett beställningsarbete till någon av stadens borgare. Om konstnären Judith Leyster föddes NSMV i Haarlem, Nederländerna. Hon var dotter till en bryggare i staden. Man tror att hon var elev till porträttmålaren Frans Hals, då Haarlems mest kända konstnär. När hon var OQ år skrevs hon in i stadens målargille och året därpå öppnade hon en egen ateljé tillsammans med tre elever. NSPS gifte sig Judith Leyster med målarkollegan Jan Mienszon Molenaer. Konstnärsparet var verksamma i Amsterdam under en tioårsperiod. NSQU flyttade de till staden Heemstede där Judith dog tolv år senare. Hon blev mycket snart bortglömd. Hennes målningar tillskrevs med tiden konstnären Frans Hals. Det gäller även den flöjtspelande pojken, som när den inventariefördes i drottning Lovisa Ulrikas samling NTSM helt felaktigt fick Frans Hals som upphovsman. När Nationalmuseum NUTN fick målningen i gåva av Oscar II var den fortfarande i Hals namn. Det dröjde till NUVP innan en holländsk forskare, Hofstede de Groot, påtalade felet och identifierade hennes monogramsignatur, de sammanflätade bokstäverna JL och en stjärna (Leyster betyder ledstjärna). I Gosse spelande flöjt är monogrammet placerat på blockflöjtens munstycke. Judith Leyster återfick så sitt namn i konsthistorien. Hennes vanligaste motiv var porträtt, interiörer och blommor. Det finns inga kända verk av henne efter NSRM. O
Frukostdags av Hanna Pauli Om målningen I Nationalmuseums samlingar hittar man mängder av målningar som föreställer olika slags dukade bord. Alla dessa bord är präglade av sin tids förhållande till matvanor, dukningar, traditioner och ideal. I Hanna Paulis målning Frukostdags står det dukade bordet placerat utomhus i en trädgård. Det är fyllt av föremål som ger associationer till familjeliv och trevnad. Det är lite som om NUMMJ talets borgerliga matsal flyttat ut i naturen. Den livliga penselföringen och de delvis tjockt pålagda färgfälten upprörde flera svenska kritiker på NUUMJtalet. De tyckte att Hanna Paulis sätt att måla var slarvigt. En kritiker skrev att ljusfläckarna på bordsduken förmodligen berodde på att konstnärinnan torkat sina penslar på den. Som många andra svenska konstnärer verksamma vid sekelskiftet kombinerar Hanna Pauli här ett realistiskt måleri med vissa impressionistiska drag. Föremålen och rumsuppfattning är realistiskt målade medan motiv, färgbehandling och ljusskildring inspirerats av impressionismen Om konstnären Hanna Pauli föddes år NUSQ. Hon mötte impressionismen när hon på NUUM-talet befann sig i Paris för att studera. Hon hade då flera års konstnärliga studier bakom sig; först vid August Malmströms målarskola där hon börjat redan som tonåring, sedan vid Tekniska skolan, nuvarande Konstfack och slutligen vid Konstakademin. Hon är en av många kvinnliga konstnärer verksamma vid denna tid. Endast i Paris kan man under NUUMJtalet räkna ett femtiotal verksamma svenska konstnärinnor. I Paris mötte Hanna född Hirsch sin blivande man konstnären Georg Pauli. De gifte sig NUUT, samma år som målningen kom till, så bordet kan vara dukat för honom. Kanske speglar den hennes förhoppning om ett borgerligt familjeliv med ljus framtid? För samtiden framstod konstnärsyrket och äktenskapet som en omöjlig kombination för en kvinna. Men Hanna Pauli lyckas förena de två. Hon födde tre barn och trots ett stort hushåll med representation behöll hon livet igenom sin yrkesroll. Hon kom att vara verksam främst som porträttmålare. Hanna Pauli dog NVQMK P
Arbeta med målningarna Beskriv och diskutera Att tillsammans titta på och prata om bilder är ett led i att lära sig att tolka, kommunicera och förhålla sig kritisk till bilder som kommunikationsmedel. Det ger också eleverna övning i att uttrycka sig och lyssna på andra. Frågorna nedan är exempel på hur ni kan arbeta med Gosse blåsande flöjt och Frukostdags. Vad föreställer bilden? Beskriv vad ni ser. Samla saker och figurer vem kan hitta flest saker? Vad tycker ni att bilden handlar om? Hur är det målat? Om man tittar på ett foto av målningen kan det vara svårt att avgöra hur färgen är pålagd och att se penseldrag, men man kan ändå diskutera material och uttryck. Titta på färgerna. Är det klara eller mörka färger? Är färgerna tjockt eller tunt pålagda? Kan man se penseldrag? Finns det konturer? Hur är ljuset skildrat varifrån kommer det? Finns det skuggor i bilden? Ger målningen en illusion av djup eller ligger fokus på färgen? Varifrån ser vi motivet ovanifrån, underifrån, nära inpå eller långt ifrån? Ser det verkligt ut? Vad tycker du? En estetisk upplevelse är subjektiv. Man kan se och uppskatta många olika saker i ett konstverk. Det finns inget rätt eller fel alla har rätt att tycka som de vill. Vissa konstverk säger oss ingenting vissa dagar och allt andra. Det är viktigt att man får tycka som man vill men det är också viktigt att kunna motivera varför. Låt eleverna ge omdömen om bilderna. Låt dem välja den som de tycker bäst respektive sämst om och låt dem motivera sina val. Upplev med alla sinnen Judith Leyster och Hanna Pauli arbetar båda i en realistisk tradition. Vi kan tydligt se vad deras bilder föreställer och detaljerna i deras bilder är noggrant återgivna. För att stärka upplevelsen av bilderna kan man tillsammans fantisera om lukter, smaker, ljud och känsel som skulle kunna förmedlas om bilderna var verklighet. Q
Exempel på frågor till Gosse spelande flöjt Spelar han en lugn eller våldsam, glad eller sorgsen melodi? Spelar han bra eller falskt? Motivera. Är det något annat än flöjten i bilden som låter? Många barn hör stolen som knäcks. Exempel på frågor till Frukostdags Vilken årstid är det? Vilken tid på dagen tror ni att det är? Är det varmt eller kallt? Motivera! Titta på vad som är uppdukat - vad ska man äta? Hur många är bordet dukat för? Vilka tror ni ska sitta här och äta? Hur många olika saker som smakar kan ni se i bilden? Blir ni sugna? Kan konstnären ha dukat upp bordet för oss eller varför har hon målat det? Vem är kvinnan som kommer gående emot bordet? Vad bär hon på? Dramatisera Gosse blåsande följt ställer mängder av frågor som ingen egentligen vet svaret på: Vem är pojken? Varför är stolen han sitter på trasig? Vem tittar han på? Och så vidare. Låt eleverna formulera egna frågor om bilden. Låt sedan någon spela konstnären och några journalister. De/den som spelar Judith får tänka ut svar som de tycker passar bra. Skapa egna bilder Tema lukt Låt eleverna blunda och lukta på olika saker som de kan ha en relation till, t ex apelsin, kanel, kardemumma, jordgubbar, torkat gräs, våt jord. Lukt kan ibland få oss att minnas något väldigt starkt. Ge eleverna i uppgift att måla ett minne förknippat med något av det de luktat på. Material: Apelsin, kanelstång, kardemumma, citron, jord, gräs mm. Papper eller kartong. Vattenlöslig färg, t ex akrylfärg. Penslar i olika storlekar. Tidsåtgång: ca QM minuter. Tema hörsel Skapa ljud som kan påminna om något annat. Knåda till exempel potatismjöl som ligger i en ballong (kan låta som fotsteg i snö), låt eleverna prassla med en plastpåse var, alla på en gång (kan låta som regn), galoppera med kokosnötshalvor (räcker med en person, t ex läraren) mot golvet (kan låta som en häst) eller något annat ljud ni kommer på. Ge eleverna i uppgift att måla det ljudet påminner om utan att prata med varandra om hur de tolkat ljudet. Material: Vattenlöslig färg. Papper. Penslar i olika storlekar. Tidsåtgång: ca QM minuter. R
Tema smak Smaka på något starkt, något surt, något beskt och något salt. Ge eleverna i uppgift att måla en (abstrakt) bild av upplevelsen av de olika smakerna med hjälp av palettknivar. Finns det någon färg som ser sur ut? Söt? Är beskt som tjock kladdig färg eller skrapad tunn färg? Riktigt starkt kanske känns som att det brinner i munnen hur ser det ut? Material: Kartong eller tjockare papper. Akrylfärg. Palettknivar. Tidsåtgång: ca QM minuter. Tema känsel Låt eleverna göra en föreställande bild med hjälp av collage av tyg, papper, folie mm. När collagen är klara, läggs de i en hög med bildsidan nedåt. Låt en eller flera elever känna på något eller några av collagen med förbundna ögon. Ge dem i uppgift att beskriva för varandra vad de känner på bilden. Material: Tyg med olika textur. Papper med olika textur. Sandpapper. Foliepapper. Plastfolie. Limstift. Saxar. Papper/kartong att göra collaget på. Tidsåtgång: ca QM minuter. Tema syn/undersök färg Färgexperiment 1: Riv ett grått papper i O delar. Lägg ena halvan på ett orange papper och andra halvan på ett blått papper. Fråga eleverna vad skillnaden mellan de grå färgerna är. När de kommit fram till skillnaderna, visa att det är samma papper. Diskutera hur vår syn påverkas av olika faktorer, som vilka färger som ligger bredvid varandra. Material: Grått papper. Orange papper. Blått papper. Det blå och det orange pappret ska vara ungefär lika mörka, så använd ett mellanblått papper snarare än ett mörkblått. Tidsåtgång: ca NM minuter. Färgexperiment 2: Lägg ett svart papper med O exakt lika helt runda cirklar (ca NM cm diameter) över ett rött och ett vitt papper, så att det röda pappret syns i den vänstra cirkeln och det vita pappret syns i den högra cirkeln. Fokusera noga på den röda cirkeln i minst PM sekunder. Titta sedan på den vita cirkeln. Den kommer nu se ut att vara en annan färg, en komplementfärg till den röda färgen. Prata om att vår syn också påverkas av vad vi nyss har tittat på (också om det varit ljust eller mörkt i ett rum t ex). Material: Svart ^Q papper. Rött ^R papper. Vitt ^R papper. Passare. Blyertspenna. Sax. Tidsåtgång: ca NM minuter. Man kan också söka synvillor på Google Bilder på internet. S
Färgblandning Blanda grå färg av komplementfärger. NK Förbered genom att samla klassen och fråga: Hur blandar man grönt? Blanda sedan en mindre bunke med lika mängd blått och gult. Hur blandar man orange? Blanda sedan en mindre bunke med lika mängd rött och gult. Hur blandar man lila? Blanda sedan en mindre bunke med lika mängd rött och blått. Det blir tydligt att varje grundfärgs komplementfärg utgörs av de två andra grundfärgerna. OK Dela upp klassen i P grupper. Grupp 1 får i uppgift att var och en för sig blanda grå färg av komplementfärgerna blå och orange (använd färgen i bunken) + vit. Eleverna i grupp O blandar var sin grå färg av komplementfärgerna gul och lila (använd färgen i bunken) + vit. Eleverna i grupp P blandar var sin grå färg av komplementfärgerna röd och grön (använd färgen i bunken) + vit. Låt eleverna färga in en ^S kartongbit med den grå färgen när tycker att de har blandat en helt grå färg. PK Låt varje grupp ordna sina (ca RÓNM) grå kartongbitar i en rad: Vilken ligger mest åt det blå hållet? Vilken ligger mest åt det orange? Vilken är lite mer blå än orange och vice versa, tills det ligger 3 skalor gråfärger på arbetsbordet: en mellan blå och orange; en mellan röd och grön; en mellan gul och lila. Om alla tänker efter blir det tydligt att grått består av alla tre grundfärgerna + mer eller mindre vit färg, och att en grå färg drar åt någon av grundfärgerna jämfört med en annan grå färg. Hur vi upplever det vi ser beror ofta på vad vi jämför med och vad vi har för referenser det gäller inte bara färger. Material: Grundfärger för färglära: Blå, gul och röd (alt. cyan, gul och magenta) finns både som readymix och akrylfärg. Vit färg. Kartongbitar, ca ^S. Svampar. Tidsåtgång: ca PM minuter. T
Gosse blåsande flöjt, Judith Leyster
Gosse blåsande flöjt, Judith Leyster
Så här hittar du Gosse blåsande flöjt Frukostdags Tillfälligt nedtagen IKONER HOLLAND FLANDERN 1600-TAL RENÄSSANS LJUS OCH MÖRKER FRANKRIKE 1700-TAL MINIATYRER DET MODERNA LIVET FRANKRIKE 1800-TAL SVERIGE EUROPA 1700-TAL Plan 2 Samlingar av måleri och skulptur från renässans till tidigt 1900-tal
www.nationalmuseum.se Nationalmuseum samarbetar med Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm