Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering.. 11 Bilaga 3 Försäkringskassans rehabiliteringskedja 14 2
Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy Syftet med rehabiliteringspolicyn är att vara ett stöd till och ge handledning åt den rehabiliteringsansvariga chefen vid medarbetares sjukfrånvaro. Målet är att minska långtidssjukfrånvaron inom kommunen. Rehabiliteringspolicyn innehåller en beskrivning av rehabiliteringsprocessens olika delar samt bilagorna Checklista vid rehabilitering och Handlingsplan, som skall underlätta chefernas arbete med rehabiliteringsprocessen. Det är viktigt med ett förhållningssätt där alla fokuserar på det friska och ser till varje individs möjligheter. Arbetstagarens motivation att komma tillbaka till arbetet är störst i början av sjukskrivningen. Det är därför viktigt att påbörja rehabiliteringen så tidigt som möjligt. En tidig och regelbunden kontakt med en sjukskriven arbetstagare kan bidra till att förkorta sjukskrivningstiden och rutiner för detta ska finnas på varje arbetsplats. De negativa effekter som kan inträda vid längre sjukskrivningar, i form av passivisering, utanförskap på arbetsplatsen och psykosociala problem, måste motverkas. För verksamheten får sjukskrivningar ogynnsamma effekter som försämrad ekonomi, ökad administration och störningar i utförandet av arbetsuppgifter. Även den som är deltidssjukskriven måste få fortsatt stöd i sin rehabilitering för att kunna återgå till sin ordinarie sysselsättningsgrad. 3
Lagtexter Arbetsgivaren har enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och Arbetsmiljölagen (AML) ett ansvar för att en arbetstagare som drabbats av skada eller sjukdom får del av de rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs för att arbetstagaren skall kunna fortsätta arbeta. Ytterligare bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter att anpassa arbetsplatsen finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete samt Lagen om förbud mot diskriminering av personer med funktionshinder. För den som deltar i en rehabiliteringsverksamhet gäller tystnadsplikt enligt Sekretesslagen 7 kap 11 och i Arbetsmiljölagen 7 kap 13. Den fackliga organisationen liksom övriga aktörer omfattas av reglerna om sekretess. 4
Rehabiliteringsprocessen - handlingsplan för tidig återgång Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att tydliggöra rehabiliteringsprocessen och vara ett stöd i ett aktivt rehabiliteringsarbete. Grundregeln är att tidigt planera och starta aktiviteter för att underlätta tillfrisknande och återgång i arbete. Ansvaret för rehabilitering med tillhörande dokumentationsskyldighet ligger hos den chef där den anställde är placerad då behovet uppstår. Rehabiliteringsprocessens delar 1. Sjukanmälan Den anställde anmäler direkt till närmaste chef eller alternativt till någon annan utsedd som informerar chefen om sjukfallet. Obs! Första sjukdagen är alltid karensdag. Se vidare i Riktlinjer för personalarbete. 2. Handlingsplan för återgång till arbete (rehabiliteringsutredning) Handlingsplanen för återgång till arbete startar. Dokumentation är viktig för eventuell fortsatt rehabilitering. Använd Checklista-rehabilitering, (bilaga 1) regelmässigt direkt vid sjukanmälan. Upprepad korttidsfrånvaro skall särskilt uppmärksammas. Ett riktmärke kan vara 6 tillfällen under en 12-månadersperiod. 3. Den första sjukskrivningsveckan Närmaste chef tar kontakt med den sjukskrivne under den första veckan. Viktigt att ta reda på om det finns något på arbetsplatsen som hindrar en återgång i arbete. Istället för sjuklön kan chefen tillfälligt erbjuda den anställde andra arbetsuppgifter som gör det möjligt att arbeta trots sjukdomen. Det finns även en möjlighet att byta ut sjuklön mot betalda arbetsresor. Den anställde får då lön för sin arbetstid på vanligt sätt och sjuklön i form av merkostnad för resor till arbetsplatsen. 5
4. Efter en veckas sjukskrivning Chefen kallar till samtal för bedömning om rehabiliteringsinsatser behöver sättas in. Samtalet syftar till att skapa en första gemensam plan till återgång i arbete. Chefen skall tydligt informera om målet och innehållet i rehabiliteringsprocessen. Eventuellt kan tekniska hjälpmedel behövas eller en översyn av arbetets utformning vara nödvändig. Bevaka att läkarintyg inkommer från dag 8. Läkarintyg kan i vissa fall begäras redan från första dagen. Medarbetaren svarar för kostnaden för sådant intyg. 5. Företagshälsovården tidig återgång Senast efter två veckors sjukskrivning bokar chefen en tid hos sjuksköterska vid företagshälsovården som inom en vecka träffar den sjukskrivne för ett bedömningssamtal. Samtalet syftar till att ge en bild av det aktuella läget och planering av eventuella fortsatta rehabiliteringsinsatser från företagshälsovården. Företagshälsovården kan ta fram medicinskt och psykosocialt underlag, göra arbetsplatsbedömning och avge ett samlat skriftligt utlåtande utifrån arbetstagarens medicinska behov. Utlåtandet kan ge svar på: Arbetsförmåga relaterad till arbetsuppgifterna Behov av rehabiliteringsåtgärder Prognos för återgång till ordinarie arbete med tidsperspektiv Förslag till åtgärder som återkopplas till chefen 6. Rehabiliteringsbehov föreligger ej Om det klart och tydligt framgår att arbetstagaren kan återgå till sitt arbete utan vidare insatser inom de närmaste tre månaderna skall chefen avsluta rehabiliteringsprocessen. Observera att avslutet ska vara formellt och förvaras i personakten. 6
7. Rehabiliteringsbehov föreligger - Rehabiliteringsmöte Chefen kallar till rehabiliteringsmöte när chefen och medarbetaren vid rehabiliteringssamtalet kommer fram till att behov av rehabiliteringsinsatser finns. Medarbetaren, chef, företagshälsovården och ev. försäkringskassan medverkar. Den anställde ska upplysas om möjlighet till medverkan av facklig företrädare. Rehabiliteringssamordnare, personalenheten, behandlande läkare m fl kan ge råd och stöd. Om det är sannolikt att medarbetaren ej kan återgå till arbete i kommunen, är det lämpligt att arbetsförmedlingen kopplas in på ett tidigt stadium. De kan ge medarbetaren råd och stöd samt även delta i rehabiliteringsmötet. 8 Handlingsplan Vid mötet upprättas en plan för återgång i arbete, se Handlingsplanrehabilitering, (bilaga 2). Mötet skall ske så fort som möjligt med anledning av Försäkringskassans nya rehabiliteringskedja (se bilaga 3). I planen dokumenteras vilka åtgärder som skall vidtas. Medicinsk status, rehabiliteringsmöjligheter, återgång till arbetet och den anställdes möjligheter att vistas på arbetsplatsen under sjukskrivningen skall diskuteras. I planen anges även datum för uppföljningsmöten. Chefen och medarbetaren undertecknar sedan planen. Kopia förvaras på arbetsplatsen. När Försäkringskassan är sammankallande benämns mötet som ett avstämningsmöte. 9. Genomförande av handlingsplanen Insatserna startar och under genomförandet hålls uppföljningsmöten. Chefen har en nyckelroll vid den sjukskrivnes återgång till sitt arbete genom att bl a följa upp med regelbundna samtal och bjuda in medarbetaren till arbetsplatsträffar och andra aktiviteter på arbetsplatsen. Vid behov kan eventuella omprioriteringar behöva göras liksom kompletterande medicinsk utredning. Justering av handlingsplanen kan därför bli aktuell. 7
10. Medarbetaren medverkar inte i sin rehabilitering Förutsättningen för en lyckad rehabiliteringsinsats är att medarbetaren själv varit med från början och planerat åtgärderna. Då ökar motivationen och viljan till en snar återgång till arbetet och den enskilde blir aktiv deltagare i processen. Om medarbetaren, utan godtagbara skäl, inte medverkar i sin rehabilitering eller avbryter den i förtid, anses rehabiliteringen som avslutad. I detta skede kan arbetsgivaren överväga att vidta arbetsrättsliga åtgärder. 11. Rehabiliteringsutredningen avslutas Vid rehabiliterings- eller avstämningsmötet konstateras om den sjukskrivne medarbetaren kan återgå i arbete eller inte. Rehabiliteringsutredningen avslutas. Detta dokumenteras och läggs i personakten som förvaras på personalenheten. 12. Återgång inte möjlig Saknar medarbetaren arbetsförmåga av betydenhet och återgång i arbetet därmed inte är möjlig, kan arbetsgivaren överväga uppsägning av personliga skäl. 13. Omplacering/uppsägning Innan arbetsgivare säger upp arbetstagare av personliga skäl, måste arbetsgivaren först undersöka om det finns omplaceringsmöjligheter i hela kommunen, enligt 7 andra stycket LAS. Omplaceringsförsök/utredning och resultatet av omplaceringsutredningen skall dokumenteras. Görs ingen omplaceringsutredning, föreligger heller ingen saklig grund för uppsägning. Man kan bara omplacera till ledig tjänst. Det finns inga krav på arbetsgivaren att skapa en ny tjänst. Arbetstagaren ska ha tillräcklig kompetens och kvalifikationer för den nya tjänsten eller inom rimlig tid kunna tillägna sig det. Bilagor: 1. Checklista - rehabilitering 2. Handlingsplan - rehabilitering 3. Försäkringskassans rehabiliteringskedja 8
CHECKLISTA rehabilitering bilaga 1 Namn: Personnummer: Arbetsplats: 1. SJUKANMÄLAN Datum för sjukanmälan: Mottaget av: 2. EFTER EN VECKAS SJUKSKRIVNING Kontakt med den sjukskrivne, datum: Kontakt tagen av: Läkarintyg lämnat: Chefen tog kontakt, datum: Inplanerad social träning Datum: Datum: t.ex. arbetsplatsbesök Datum: Datum: Datum: Datum: 3. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Kontakt tagen med Företagshälsovården, datum: Kontaktperson på Företagshälsovården: Återkoppling: 9
4. REHABILITERINGSMÖTE Datum: Kallade: 5b. REHABILITERINGSPLAN Rehabiliteringsplan skriven, datum: 6. GENOMFÖRANDE AV REHABILITERINGSPLANEN Uppföljningsmöten: Datum: Datum: Datum: Datum: Datum: Datum: 7. MEDARBETAREN/CHEFEN AVBRYTER ELLER STÄLLER INTE UPP Medarbetaren avbryter, datum: Kommentar: Chefen avbryter, datum: Kommentar: 8. REHABILITERINGSUTREDNINGEN AVSLUTAD Datum: Återgång i arbetet JA NEJ 9. ÅTERGÅNG INTE MÖJLIG Omplaceringsutredning gjord, datum: 10
HANDLINGSPLAN - rehabilitering bilaga 2 MEDARBETAREN Namn: Personnummer: Adress: Telefon: Arbetsplats: Yrke: Tjänstgöringsgrad: Dag/natt: Anställd sedan: ARBETSGIVARE Chef: Enhet/arbetsställe: ANDRA INTRESSENTER Fackliga företrädare: Representant från Fk: Representant från Fhv: Läkare/motsvarande: ORSAK TILL UTREDNING Orsak till frånvaro, ev. diagnos: Behandlande läkare: Sjukskriven från, datum: Till, datum: Är besvären anmälda som arbetsskada? 11
UPPGIFTER RÖRANDE ARBETET Beskrivning av nuvarande arbetsuppgifter: _ Utbildning, erfarenheter: Vilka arbetsuppgifter kan utföras trots besvären? Finns det alternativa arbetsuppgifter inom enheten/verksamheten? Har arbetsuppgifterna/arbetsplatsen förändrats tidigare och i så fall hur? REHABILITERINGSÅTGÄRDER Mål för rehabiliteringen, kortsiktigt: Långsiktigt: 12
Medarbetarens egna förslag till rehabiliteringsinsatser för att kunna återgå i ordinarie arbete: _ Chefens förslag för att medarbetaren ska kunna återgå i ordinarie tjänst: _ Beslut om rehabiliteringsinsatser: _ Under vilken tidsperiod beräknas åtgärderna utföras? Från: Till: Övriga kommentarer: _ Planen upprättad den: Arbetsgivaren Medarbetaren Företagshälsovården Facklig representant / annan 13
Bilaga 3 Försäkringskassans rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedjan innehåller följande steg: Steg 1. Dag 1-90 Under de första 90 dagarna av en sjukskrivning ska Försäkringskassan bedöma om man har förmåga att klara sitt vanliga arbete eller att annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Steg 2. Dag 91-180 Från och med den 91:a dagen i en sjukperiod innebär prövningen av rätten till sjukpenning att det även ska beaktas om man kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Om försäkringskassan begär det skall man lämna ett utlåtande från sin arbetsgivare. Utlåtandet från arbetsgivaren skall innehålla uppgifter om de möjligheter som finns på arbetsplatsen att ta tillvara på den enskildes arbetsförmåga och bör innehålla uppgifter om vilka möjligheter till omplacering och anpassning av arbetsplatsen som finns. (Försäkringskassan tillhandahåller blankett.) Om Försäkringskassan gör bedömningen att man inte kan återgå i arbete hos arbetsgivaren inom 180 dagar, skall stöd erbjudas via Arbetsförmedlingen. Man kan då få rätt att aktivt söka arbete utan att rätten till sjukpenning ifrågasätts fram till dag 180 i sjukperioden. Steg 3. Dag 181-365 Från och med den 181:a dagen av en sjukperiod skall (om det inte finns särskilda skäl) det bedömas om man kan försörja sig själv genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Särskilda skäl kan vara nya operationsingrepp, nytt sjukdomstillstånd eller rehabilitering. Steg 4. Dag 366 - Efter 365 dagar skall arbetsförmågan alltid bedömas i förhållande till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. 14
Sammanläggning av sjukperioder Alla sjukperioder inom ramtiden (450 dagar) sammanräknas oavsett omfattningen av nedsättningen eller om det rör sig om samma sjukdom eller inte. Tillfällig sjukdom där sjuklön utgår från arbetsgivaren men som inte övergår till sjukpenning, räknas inte som en sådan sjukperiod. Ramtid: Sjukpenning kan lämnas under högst 364 dagar inom en ramtid som omfattar de 450 närmast föregående dagarna (15 månader). Lag om rätt till ledighet för att prova annat arbete Denna ledighetslag ger rätt till ledighet på grund av sjukdom för att prova annat arbete under dag 91 365 i sjukfrånvaroperioden. Syftet är att underlätta för sjukskrivna att återgå i arbete. Ledigheten kan erhållas helt eller partiellt och skall motsvara omfattningen på den anställning som man provar. Ledigheten och den sjukperiod som ligger till grund för rätten till ledighet får tillsammans uppgå till högst tolv månader. Ledigheten skall anmälas till arbetsgivaren senast 14 dagar innan. 15