RUTINER FÖR REHABILITERING

Transkript

1 RUTINER FÖR REHABILITERING LYCKSELE KOMMUN Ersätter Rehabiliteringspolicy Riktlinjer och handlingsplan fastställt av Personalnämnden Skapad av HR-enheten

2 Innehåll INLEDNING... 2 LYCKSELE KOMMUNS ANSVAR... 2 Ditt ansvar som chef... 3 Dokumentation... 3 Kontakt under sjukfrånvaro... 3 Anpassningsåtgärder... 3 Medarbetarens ansvar... 4 Försäkringskassans ansvar... 4 FÖREBYGGANDE INSATSER... 5 Korttidsfrånvaro... 5 REHABILITERINGSPROCESSEN... 6 Sjukanmälan (dag 1)... 6 Kontaktsamtal (under första veckan)... 6 Läkarintyg (dag 8)... 7 Förstadagsintyg... 7 Intyg tidigare än dag Dag Information till HR-enheten... 7 Val av läkare... 8 Diagnos... 8 Omtankesamtal... 8 Rehabiliteringsmötet (innan dag 28)... 8 Eventuella insatser... 9 Inga insatser... 9 Insatser... 9 Uppföljning Fortsatt rehabiliteringsbehov Omplacering Överenskommelse om avslut Uppsägning på grund av personliga skäl Avsluta rehabiliteringsärende AFA försäkring - en anställningsförmån FINANSIERING SAMMANLÄGGNING AV SJUKPERIODER LÄS MER Bilaga 1- Rehabiliteringsprocessen Bilaga 2 Korttidsfrånvaro Rutiner för rehabilitering, Lycksele kommun, HR-enheten 1

3 Rutiner fö r rehabilitering Dnr INLEDNING I led med vår arbetsmiljöpolicy samt våra riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete har vi upprättat denna rutin för att tydliggöra ansvarsfördelningen i rehabiliteringsarbetet. Med dessa verktyg ska vi som arbetsgivare kunna underlätta för medarbetare att återgå till arbetet. LYCKSELE KOMMUNS ANSVAR Lycksele kommun är en arbetsgivare där varje nämnd/styrelse genom sin förvaltning och sina verksamheter, har ansvar för att medarbetare som, tillfälligt eller permanent, drabbas av nedsatt arbetsförmåga, bereds möjligheter att fortsätta sitt yrkesverksamma liv. Kommunen har ett långtgående ansvar för sina anställda och om en person kan omplaceras till en annan tjänst är det en skyldighet för mottagande chef att ta emot den anställde om det inte finns särskilda skäl att inte göra det. Sjukskrivning vid sjukdom kan vara nödvändigt för att ge en människa en tids vila från arbetet för återhämtning, behandling och läkning. Sjukskrivning vid risk för smitta är också nödvändig ur arbetssynpunkt. Sjukvårdsrådgivning erbjuds vid sjukskrivningstillfället. Avsikten är att den anställde ska återgå i arbete så snart som möjligt. Det är dock viktigt att komma ihåg att medarbetaren inte alltid har rätt till sjuklön. Det är därför du som chef som avgör din medarbetares arbetsförmåga. Kan din medarbetare temporärt omplaceras under sin sjukdomsperiod? Kan du som chef ordna andra arbetsuppgifter? Har du som chef särskilda skäl att misstänka att din medarbetare inte är sjuk när hen sjukskriver sig kan du kräva ett läkarintyg som stärker medarbetarens arbetsförmåga redan från och med dag ett. Rehabilitering är ett gemensamt ansvar för både chef och medarbetare. Chefens ansvar regleras i arbetsmiljölagen (AML) samt socialförsäkringsbalken och medarbetarens ansvar regleras i socialförsäkringsbalken (30 kap 7 ). Rutiner för rehabilitering, Lycksele kommun, HR-enheten 2

4 Ditt ansvar som chef Du som chef har goda kunskaper om frånvarosituationen i din verksamhet. Denna kunskap ger möjligheter att systematiskt följa utvecklingen över tid och därigenom ges tillfälle att upptäcka både positiva och negativa tendenser. Det är betydelsefullt att tidigt identifiera eventuella samband mellan medarbetarens besvär och faktorer i arbetssituationen. Förutsättningen för att en rehabiliteringsåtgärd skall vara framgångsrik är att den planeras i samråd med medarbetaren. Detta innebär att: Arbetsgivaren ska svara för att behov av rehabiliteringsåtgärder utreds och bedöms när en medarbetare har varit frånvarande mer än fyra veckor, vid upprepad korttidsfrånvaro under flera månader eller när medarbetaren själv begär det. Medarbetaren återgår i arbete helt eller delvis efter sjukskrivning, så snart det är medicinskt tillrådligt. Detta kan underlättas genom tidig anpassning av arbetsmiljön i kombination med rehabiliterande insatser. Arbete under anpassade former skall vanligtvis ses som ett bättre alternativ än sjukskrivning. Medarbetare som drabbas av nedsatt arbetsförmåga, skall så långt möjligt kunna arbeta kvar på sin arbetsplats. Rehabiliteringsansvariga ska regelbundet få fortbildning. I Hälsoportalen för frisk - och sjukanmälan, kan du som chef följa sjukfrånvaron i realtid och i modulen om rehabilitering följa de som är sjuka mer än 28 dagar. I hälsoportalen finns alla blanketter/dokument som behövs och som ska användas i ett ärende. Syftet med tidiga insatser är dels att kunna vidta de åtgärder på arbetsplatsen som behövs för att medarbetaren ska kunna fortsätta i sitt arbete, dels åtgärder som förebygger att andra medarbetare drabbas av ohälsa/sjukdom eller skada. Dokumentation Dokumentation är viktigt i rehabiliteringsarbetet. Handlingsplanen 1 är det dokument som ska beskriva och klarlägga medarbetarens behov av åtgärder för att kunna återgå till sitt arbete på arbetsplatsen. Handlingsplanen kan fungera som ett underlag i kontakten med försäkringskassan och företagshälsovården. Den är även ett underlag för HR-specialisten, om en omplaceringsutredning eller ett avslut behöver göras i ett senare skede. Därför är det av yttersta vikt att dokumentation faktiskt görs, då arbetet försvåras för alla inblandade om det inte sköts. Utredningen behandlas under sekretess. Kontakt under sjukfrånvaro Du som chef har ansvar för att medarbetare som varit sjuk längre tid än en vecka ska kontaktas av någon på arbetsplatsen. Omfattningen görs upp i samråd med den sjukskrivne. En kontinuerlig kontakt minskar risken för isolering under sjukskrivningen, bjud till exempel in till arbetsplatsträffar. Anpassningsåtgärder Medarbetare ska i första hand vända sig till dig som chef vid problem i arbetssituationen. Kontakt med skyddsombud kan vara ytterligare ett alternativ. Ju tidigare ett problem uppmärksammas, desto troligare är det att du som chef och din medarbetare kan lösa det. 1 Finns under dokument i Hälsoportalen samt i FirstClass Rutiner för rehabilitering, Lycksele kommun, HR-enheten 3

5 Långtidsfrånvaro börjar ofta som upprepad korttidsfrånvaro, den ökar ofta till tätare och längre frånvarotillfällen. Att uppmärksamma detta i tid kan förhindra att fler medarbetare hamnar i gruppen långtidssjukskrivna. Upprepad korttidsfrånvaro kan vara den första signalen på att något behöver förändras i arbetssituationen. Du som chef ska vara lyhörd för tidiga signaler från medarbetare angående eventuella problem eller utvecklingsbehov i arbetet. Du som chef ska löpande vid sjukskrivning pröva behovet av anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder. Med anpassningsåtgärder på arbetsplatsen menas sådana åtgärder som ger möjlighet för en medarbetare med nedsatt arbetsförmåga att fortsätta arbeta. Anpassningsåtgärder ska ske snabbt och utan onödig förhalning. Anpassning kan även vara förebyggande för att förhindra ohälsa och sjukfrånvaro. Arbetsanpassning kan vara bland annat: teknisk förändring - anskaffning av viss utrustning eller anskaffning av tekniska hjälpmedel omfördelning av vissa arbetsuppgifter - förändring av arbetsorganisationen eller förändring av arbetstider Det är ofta ingen lätt uppgift att avgöra vilka åtgärder som kan bli nödvändiga vid en arbetsanpassning. Du som chef har därför möjlighet att inhämta stöd och råd efter behov från bland annat HR-specialist, företagshälsovård, försäkringskassa, behandlande läkare, arbetsförmedling och/eller facklig organisation. En rehabiliteringsträff där behovet avgör vilka av dessa som bör delta kan initieras. Medarbetarens närvaro är en viktig förutsättning för ett lyckat resultat av en sådan träff. Det är viktigt att arbetsgivaren representeras av dig som chef som har befogenhet att fatta nödvändiga beslut. Medarbetarens ansvar Att vara aktiv i sin egen rehabilitering och fullfölja uppgjorda planer Att lämna in de uppgifter som behövs för rehabiliteringen Att i möjligaste mån upprätthålla kontakt med arbetsplatsen Att visa läkarintyg från och med 8:e kalenderdagen, vid arbetsgivarens efterfrågan innan dess samt vid förlängd sjukskrivning Försäkringskassans ansvar Utöver medarbetarens eget ansvar och chefens rehabiliteringsansvar så har försäkringskassan det sammankallande ansvaret (Socialförsäkringsbalken 30 kap 8-11 ). Detta betyder att försäkringskassan är den myndighet som sammankallar när en individ har behov av flera olika rehabiliteringsinsatser. Försäkringskassan kallar vid behov till ett avstämningsmöte för att diskutera med alla inblandade parter vilka åtgärder som kan behövas för att medarbetaren ska kunna återgå till arbetet. Rutiner för rehabilitering, Lycksele kommun, HR-enheten 4

6 FÖREBYGGANDE INSATSER Lycksele kommun arbetar med förebyggande insatser för att våra medarbetare förhoppningsvis ska kunna undvika långtidssjukskrivningar. Nedan kan du se en sammanfattning av Lycksele kommuns insatser på organisationsnivå, arbetsplatsnivå samt individnivå. Inriktning Organisationsnivå Arbetsplatsnivå Individnivå Förebyggande Risk- och konsekvensanalyser HR-specialist RUS-samtal Previa Arbetsanpassning Handlingsplaner Utbildning PREVIA, chef ansvarar Utbildning Skyddsronder för beställning av tjänst Uppföljningsmöte upprepad hos företagshälsovården korttidsfrånvaromedarbetare, chef, HRspecialist Medarbetare kan själv ringa för rådgivning Utbildning Konsultationstillfällen (för chef) med HR-specialist Yoga, simning, friskvårdstimme, friskvårdsbidrag, gympa Korttidsfrånvaro För att förebygga sjukskrivningar ska du som chef vara uppmärksam på tidiga tecken på ohälsa, till exempel: Upprepad korttidsfrånvaro eller mönster i korttidsfrånvaron (med upprepad korttidsfrånvaro menas sex frånvarotillfällen under en 12 månadersperiod eller fyra frånvarotillfällen under en sex månadersperiod) Ändrat beteende Medarbetaren visar mindre intresse för arbetet, håller sämre ordning Upprepad korttidsfrånvaro kan vara första symtomet på en stundande sjukskrivning. Därför är det av största vikt att du som chef följer upp korttidsfrånvaro hos dina medarbetare. Detta gör du genom att kalla medarbetaren till ett samtal om upprepad korttidsfrånvaro. När medarbetaren har varit frånvarande sex gånger på 12 månader eller fyra gånger på sex månader får du ett mail som bekräftar detta från hälsoportalen. Utöver detta får du även ett påminnels från HR-enheten. Det är ditt ansvar som chef att inom en månad från ärendets uppkomst genomföra mötet. Genomför du mötena tillsammans med HR-specialist kallar du även hen till mötet. I fall du genomför mötet själv (och har fått tillgång till samtalsmallen) meddelar du HR-enheten när mötet är genomfört. Flödesschemat till vänster förklarar stegen i processen. Bilden finns även i en större version som en bilaga till detta dokument. Rutiner för rehabilitering, Lycksele kommun, HR-enheten 5

7 REHABILITERINGSPROCESSEN Bilden förklarar Lycksele kommuns rehabiliteringsprocess. Bilden finns i större version som bilaga. Sjukanmälan (dag 1) Sjukanmälan gör medarbetaren till sin chef samt vår sjuk- och frisktjänst. Det går att anmäla sig både via telefon eller online. När medarbetaren ringer sjuk- och frisktjänsten kommer hen att få kontakt med en sjuksköterska som frågar bland annat om när medarbetaren tror att hen är åter i tjänst. Anmäler man sig via webben kan man välja att bli kontaktad av en sjuksköterska. Om särskilda skäl föreligger, vilket du som arbetsgivare avgör, kan ett läkarintyg efterfrågas redan från dag ett. Särskilda skäl kan exempelvis vara att du som chef misstänker, av olika anledningar, att medarbetaren inte är sjuk. Funderar du som chef på att efterfråga ett läkarintyg från dag ett bör du först kontakta HR-enheten. Har din medarbetare ett förstadagsintyg, måste du som chef påtala detta för medarbetaren när hen ringer och sjukanmäler sig. Kontaktsamtal (under första veckan) Under den första veckan av en medarbetares sjukfrånvaro bör du som chef kontakta hen för att höra hur hen mår. Dag tre ringer vår sjuk- och frisktjänst upp för att stämma av läget, om det förändrats eller om det beräknade återkomstdatumet kvarstår. Rutiner för rehabilitering, Lycksele kommun, HR-enheten 6

8 Läkarintyg (dag 8) Läkarintyget är ett underlag för bedömning av rätten till sjuklön. Det är alltså till för att du som arbetsgivare, samt försäkringskassan, ska kunna avgöra i fall din medarbetare har rätt till sjuklön, sjukpenning eller inte. Förstadagsintyg När särskilda skäl föreligger kan det bli aktuellt med ett förstadagsintyg. Med förstadagsintyget kommer du och medarbetaren överens att hen måste visa ett läkarintyg redan dag ett i alla sjukperioder inom den tidsram ni kommer överens om. Detta intyg efterfrågas oftast när en medarbetare har upprepad korttidsfrånvaro, eller vid misstanke att andra skäl än sjukdom kan föreligga frånvaro. När ett förstadagsintyg planeras att nyttjas ska medarbetaren bli erbjudan att ta med sig en facklig representant. I fall medarbetaren avböjer ska facklig representant informeras om ärendet i efterhand. När en medarbetare får ett förstadagsintyg kommer hen bli skyldig att kontakta företagshälsovården när hen är sjuk. Företagshälsovården vill därför ha en utredning om varför medarbetaren har ett förstadagsintyg på sig. Kontakta HR-enheten vid frågor. Intyg tidigare än dag 8 När särskilda skäl föreligger kan det även vara aktuellt med ett intyg från annan dag än dag åtta. Detta kan exempelvis användas när medarbetare hotar med att vara sjuk om hen ej får vara ledig eller om det finns en misstanke om en felaktig sjukanmälan. Då du som arbetsgivare avgör medarbetarens rätt till sjuklön kan det i vissa fall vara aktuellt att medarbetaren styrker sin nedsättning. Detta ska inte förväxlas med förstadagsintyg då detta endast gäller enstaka tillfällen och ej under en överenskommen period. Dag 8 Om en medarbetare inte redan lämnat in ett läkarintyg (exempelvis om detta efterfrågats av dig som chef tidigare än dag åtta eller att medarbetaren har ett förstadagsintyg) ska ett intyg lämnas in omgående till dig som närmaste chef. Din medarbetare kan skicka eller lämna in intyget men det ska lämnas in skyndsamt den dag som det efterfrågas. Vid problem att få tag på läkare eller att läkartiden är inbokat efter dag åtta, ska medarbetaren föra en dialog med dig som chef så att du känner till varför läkarintyget dröjer. Det är dock viktigt att läkarintyget är skrivet från och med den dagen det efterfrågas (exempelvis dag åtta), så att det inte uppstår några problem i semesterräkningen och/eller sjukpenningsgrundande inkomst (SGI). Detta kan innebära att läkaren eventuellt får skriva läkarintyget retroaktivt. Information till HR-enheten Informationen om sjukskrivningsgrad samt sjukperiod ska därefter skickas av dig som chef vidare till HR-enheten (lön) där det läggs in i vårt lönesystem. Du som chef behöver därför inte skicka in hela läkarintyget utan det räcker med informationen om period samt sjukskrivningsgrad. Rutiner för rehabilitering, Lycksele kommun, HR-enheten 7

9 Val av läkare Den anställda har rätt att gå till den läkare hen själv väljer. Förutom i fall där du som chef efterfrågat ett intyg tidigare än från och med dag åtta (exempelvis vid förstadagsintyg), där medarbetaren ska gå genom företagshälsovården. Om vi som arbetsgivare kräver ett intyg innan dag åtta ska detta ske genom företagshälsovården. I andra fall ansvarar medarbetaren själv att kontakta sin hälsocentral/vårdcentral. Diagnos Läkarintyget behöver inte innehålla uppgifter om diagnos, men det måste finnas något som styrker arbetsförmåga. Då diagnos och funktionsnedsättning samt aktivitetsbegränsning finns på samma sida, kan alltså medarbetaren inte riva bort första sidan. Vill hen inte visa diagnosen får detta strykas över. Får du som chef in ett läkarintyg utan första sidan, ska du be om ett nytt intyg. Omtankesamtal Omtankesamtalet ska du som chef göra till din medarbetare kring den 14 sjukdagen. Detta görs både för att höra hur hen mår, men även för att lägga upp en plan inför kommande rehabiliteringsmöte. Ni kan komma överens om en dag, tid och plats samt prata kring medarbetarens sjukdomsbild. Rehabiliteringsmötet (innan dag 28) Rehabiliteringsmötet ska genomföras innan dag 28 i rehabiliteringsprocessen. I detta inledande möte är det du som chef, tillsammans med medarbetaren, som kartlägger vilka behov av rehabiliteringsåtgärder medarbetaren behöver, samt vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga utifrån försäkringskassans rehabiliteringskedja. Utifrån detta möte klargör du förutsättningarna för anpassning och rehabilitering och klargör även i fall det finns behov att nyttja andra tillgängliga resurser, exempelvis HR-specialist eller företagshälsovård. Under rehabiliteringsmötet ska du som chef tillsammans med din medarbetare komma överens om åtgärder samt upprätta en tidsplan för fortsatt rehabilitering och återgång i arbetet. Under samtalet ska du även belysa möjligheterna till återgång i arbetet, sett i ett vidare perspektiv inom verksamheten, kommunen eller till och med hos en annan arbetsgivare. Rutiner för rehabilitering, Lycksele kommun, HR-enheten 8

10 Frågeställningarna under rehabiliteringsprocessen ska utgå från vilka förutsättningar, önskemål och planer som den anställde har. Ibland kan det finnas behov av att göra en arbetsförmågeutredning. Medarbetaren har huvudrollen i planeringen och är medansvarig i besluten. Det är väsentligt att få en realistisk bild och överensstämmelse mellan personliga förutsättningar, önskemål, planer samt möjligheterna att uppfylla dessa. Saknar du som chef befogenheter och resurser att besluta om åtgärd ska högre chef informeras om vilka åtgärder som behöver vidtas. Eventuella insatser Under rehabiliteringsmötet är det din roll som chef att identifiera eventuella insatser. Inga insatser Finns det inga insatser som kommer att leda till att medarbetaren återgår till arbetet tidigare än beräknat, exempelvis om medarbetaren har brutit ett ben och inte kan återgå i tjänst förrän hen tagit bort sitt gips, går ni vidare till nästa steg. Insatser När det finns behov för någon annan insats än det som du som chef kan erbjuda ska du kontakta någon eller några utav följande instanser: HR-specialist Kan hjälpa till bland annat med utredningar om omplaceringar, eventuella överenskommelser om avslut, samtalsstöd med mera. HR-specialisten ska alltid kontaktas/kopplas in i fall där de insatser du som chef gjort tidigare inte gett effekt Primärvården I de flesta fall är det primärvården som medarbetaren ska kontakta. Primärvården är den utredande instansen dit medarbetaren ska vända sig när frånvaron inte är uppenbart arbetsrelaterad Företagshälsovården Kan hjälpa till med medicinska undersökningar, ergonomiutredning av arbetsplatsen, samtalsstöd med mera. Är sjukdomsorsaken inte arbetsrelaterad ska medarbetaren inte vända sig till företagshälsovården Andra insatser som kan identifieras är arbetsanpassning och arbetsträning. Arbetsanpassning kan exempelvis vara en teknisk förändring, anskaffning av viss utrustning, omfördelning av vissa arbetsuppgifter, förändring av arbetstider med mera. I vissa fall, i synnerhet när medarbetare har varit borta en längre period, kan arbetsträning vara aktuellt. Arbetsträning ska ske i den verksamhet som medarbetaren ska återgå till och beviljas av försäkringskassan på 25, 50, 75 och 100 procent. Planering av arbetsträning sker alltid i samverkan med försäkringskassan. Rutiner för rehabilitering, Lycksele kommun, HR-enheten 9

11 Uppföljning Uppföljningen kan ske över telefon men är fördelaktigt om det tas på ett möte. Uppföljningen syftar till att identifiera om det finns fortsatta rehabiliteringsbehov eller inte. I fall där inga insatser gjorts kan det fortfarande vara bra att följa upp hur sjukskrivningen fortskrider samt ta tillfället i akt att boka in ett möte för återgång till arbete i fall det kommer bli aktuellt inom den närmaste tiden. I fall där insatser har genomförts är ditt uppdrag som chef att identifiera om det behövs fortsatta insatser för att medarbetaren ska kunna återgå till arbetet eller om det redan är aktuellt med återgång. Fortsatt rehabiliteringsbehov Har din medarbetare fortfarande ett rehabiliteringsbehov trots genomförda insatser ska du som chef i detta läge kalla in HR-specialist, om HR-specialisten inte redan är inkopplad i ärendet. Har din medarbetare ett fortsatt rehabiliteringsbehov genomför vi ännu ett rehabiliteringsmöte där medarbetare, chef och HR-specialist tillsammans gör en utredning över vilka insatser som behövs. När en medarbetare har varit sjukskriven under en längre period kan det bli aktuellt med en omplacering till ett annat arbete eller till och med en överenskommelse om avslut. Rutiner för rehabilitering, Lycksele kommun, HR-enheten 10

12 Omplacering Vid omplacering så finns det olika gränser där olika typer av omplacering kan komma att bli aktuellt. Dag 1 90, dag , dag samt från och med dag 366. När en medarbetare ska omplaceras gör vi det till lediga lämpliga tjänster inom kommunen om medarbetaren uppfyller kvalifikationskravet för den tjänsten. Om arbetstagaren avböjer erbjudande om godtagbart arbete har arbetsgivaren fullgjort sin omplaceringsskyldighet och LAS regler tar vid. Dag 1-90 De första 90 dagarna gör försäkringskassan en bedömning om din medarbetare kan klara av att utföra sitt vanliga arbete. Din medarbetare får bara sjukpenning i fall försäkringskassan anser att hen inte har möjlighet att utföra sitt vanliga arbete eller något annat arbete som du som chef tillfälligt kan erbjuda. Du som chef kommer under denna tid att få fylla i ett utlåtande från arbetsgivare för att underlätta försäkringskassans beslut. Dag När din medarbetare har varit sjukskriven i 91 dagar kommer försäkringskassan bedöma om den anställda trots sin sjukdom kan klara något arbete som du som arbetsgivare har att erbjuda. Detta betyder att om Lycksele kommun har ett ledigt lämpligt arbete har vi en skyldighet att erbjuda detta. Lycksele kommun omplacerar endast till lediga, befintliga tjänster där medarbetaren har tillräckliga kvalifikationer. Vi skapar alltså inte nya arbeten. När din medarbetare har varit sjukskriven i 91 dagar har hen även rätt att vara tjänstledig för att prova ett annat arbete och se om hen har möjlighet att utföra andra arbeten trots sin sjukdom. Dag När din medarbetare har varit sjukskriven i 181 dagar kommer försäkringskassan att göra en bedömning om din medarbetare kan utföra hypotetiska arbeten sett över hela arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att du som chef, långt innan dag 181, börjat fundera kring om din medarbetare kan anses utföra andra arbeten än det arbete hen har idag. Vill du diskutera detta mer kontakta HR-enheten. Från och med dag 366 Från och med dag 366 bedöms den anställdas arbetsförmåga i förhållande till alla hypotetiskt förekommande arbeten på arbetsmarknaden. Undantag kan göras om det kan anses oskäligt att bedöma den anställdas arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Rutiner för rehabilitering, Lycksele kommun, HR-enheten 11

13 Överenskommelse om avslut I vissa fall där medarbetaren har varit sjuk under en lång period och du som chef ser svårigheter med återgång till arbetet, kan det komma att bli aktuellt med ett avslut. Innan en överenskommelse kan komma att bli aktuellt måste du som arbetsgivare utrett alla möjligheter för medarbetaren att kunna återgå till arbetet. Överenskommelse om avslut görs endast av HR-enheten. Uppsägning på grund av personliga skäl Då en medarbetare inte vill acceptera en överenskommelse behöver vi säga upp personen på grund av personliga skäl. För att göra detta krävs det saklig grund och därför är det av yttersta vikt att alla insatser som genomförts finns dokumenterade. I fall dokumentation inte finns kan Lycksele kommun bli skadeståndsskyldig för en felaktig uppsägning. Avsluta rehabiliteringsärende Oavsett om din medarbetare omplaceras, avslutas eller kan återgå till sin tjänst så ska ärendet avslutas. Detta gör du genom att slutföra rehabiliteringssammanfattningen 2 och skickar detta dokument till HRspecialist för arkivering i personakten i enlighet med personalnämndens dokumenthanteringsplan, samt laddar upp sammanfattningen i medarbetarens process på hälsoportalen. Under pågående utredning ansvarar du som chef för att handlingarna förvaras på ett säkert sätt hos dig. AFA försäkring - en anställningsförmån Kom ihåg att alla anställda omfattas av AFA försäkring och att din medarbetare kan ha rätt till ersättning från försäkringen vid sjukdom och arbetsskada. Du som chef tar upp frågan vid det avslutande rehabiliteringssamtalet och frågar om den sjukskrivne har gjort sin anmälan till AFA så att ersättning inte missas. Anmälan görs via AFA:s kundwebb, 2 Rehabiliteringssammanfattning är en ifyllnadsbar blankett som finns i Hälsoportalen samt i FirstClass Rutiner för rehabilitering, Lycksele kommun, HR-enheten 12

14 FINANSIERING Rehabiliteringsverksamheten ska bedrivas inom ordinarie verksamhets budgetram. Grundprincipen är att lönekostnaden vid sjukdom, arbetsprövning och omplacering belastar den egna arbetsplatsens budget intill dess den anställde är omplacerad. SAMMANLÄGGNING AV SJUKPERIODER När en anställd sjukanmäler sig befinner hen sig normalt på dag 1 i rehabiliteringskedjan. Men om det har gått mindre än 90 dagar mellan två sjukperioder läggs sjukperioderna ihop. Det betyder att arbetsförmågan kan bedömas i förhållande till andra arbetsuppgifter hos dig som arbetsgivare eller mot hela den vanliga arbetsmarknaden redan från början. LÄS MER Arbetslivsinriktad rehabilitering SKL AB 01 Kap 2 13 ang. disciplinära åtgärder AB Kap 4 27 mom. 2 ang. läkarintyg från första dagen AFS 1994:1 AFS 2008:15 AFS 2015:4 Socialförsäkringsbalk 2010:110 Arbetsmiljöverkets hemsida Försäkringskassans Mer information till arbetsgivare om sjuklön : Rutiner för rehabilitering, Lycksele kommun, HR-enheten 13

15 Bilaga 1- Rehabiliteringsprocessen Dnr

16 Bilaga 2 Korttidsfrånvaro Rutiner för rehabilitering, Lycksele kommun, HR-enheten 15