ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet utformas så att signaler och problemställningar upptäcks och bearbetas så tidigt som möjligt. Genom förebyggande insatser skall frånvaro undvikas. Arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering bedrivs i verksamheten nära berörda medarbetare. Närmaste arbetsledning svarar för att signaler observeras och att insatser sätts in snarast. Genom samverkan och hög grad av individpåverkan skapas förutsättning för bra utformning av arbete och arbetsplats. Arbetsanpassning och rehabilitering sker i samarbete med enskild medarbetare och målet är att förhindra obehag för medarbetaren, frånvaro och utslagning. Vid frånvaro vill Eslövs kommun ge bästa möjliga stöd för återgång till arbetet. Ett bra arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete borgar för ett gott arbetsklimat för Eslövs kommuns arbetsplatser. Varje förvaltning svarar för att rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering upprättas inom internkontrolldokumentationen. Förvaltningen svarar också för samarbetsformer med externa resurser såsom Försäkringskassan, företagshälsovården, Arbetsförmedlingen, Arbetslivstjänster e t c. Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet följs upp genom årlig utvärdering av arbetsmiljömålen för Eslövs kommun. 2. REHABILITERING Vad är rehabilitering? Med rehabilitering avses alla de åtgärder som vidtas i syfte att en människa skall återvinna sin arbetsförmåga och kunna återgå till och fungera i sitt arbete. Rehabiliteringen kan vara av medicinsk, social eller yrkesmässig art.
00-08-11 Att rehabilitering är en viktig del av arbetsmiljöarbetet är fastlagt i lag, föreskrifter och avtal (arbetsmiljölag, lag om allmän försäkring, föreskrifterna om internkontroll och anpassning och rehabilitering m m). Erfarenheten visar att det är viktigt att rehabilitering kommer igång så tidigt som möjligt för att resultatet ska bli framgångsrikt. Ett rehabiliteringsbehov som upptäcks tidigt kan dessutom ofta åtgärdas på ett enklare sätt än när de gått lång tid. Det är också i allmänhet på den egna arbetsplatsen som de bästa förutsättningarna finns för att en rehabilitering skall lyckas. Före varje sjuk-skrivningstillfälle där arbetsplatsen spelar stor roll för sjukfrånvaron finns i regel ett antal olika tecken som förebådar frånvaron. Exempel på svikt kan vara nedsatt arbetsprestation, svårigheter att fullgöra arbetsåtaganden, trötthet, ej delaktighet, konflikter e t c. Organisation av arbetet och goda arbetsrutiner spelar stor roll för att erhålla en bra arbetssituation. Genom att ha regelbundna arbetsplatsträffar, informationsmöten, utvecklingssamtal och medarbetarskyddsrond kan man i verksamheten förebygga frånvaro. Även om verksamheten har en väl fungerande rehabiliteringsorganisation kommer människor fortfarande att behöva vara sjukskrivna. Några kommer också att behöva förtidspension/sjukbidrag hur väl vi än klarar den yrkesinriktade rehabiliteringen. Arbetsledarens ansvar Arbetsledaren är en nyckelperson i anpassnings- och rehabiliteringsarbetet. Det är hon/han som tidigast kan och bör se om en anställd inte mår bra. Det är därför helt naturligt att arbetsledaren tar initiativ till en diskussion med den anställde om den situation som uppkommit. Om den anställde är sjuk ska arbetsledaren kontakta denne inom en vecka för att utröna orsaken. Om behov föreligger kan en arbetsgrupp bestående av arbetsledaren, den anställde själv och - om den anställde så önskar - den fackliga företrädaren bildas. För att rehabiliteringen ska kunna komma igång så snart som möjligt är det arbetsledarens skyldighet att i samråd med den anställde göra en rehabiliteringsutredning när den anställdevarit sjuk i mer än fyra veckor varit sjuk sex gånger eller fler under en 12-månadersperiod själv begär det. Syftet med rehabiliteringsutredningen är att klarlägga behovet av rehabiliteringsåtgärder. Arbetsledaren är också skyldig att svara för de rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Det kan vara fråga om t ex anpassning av Arbetsplatsen ändrade arbetsuppgifter/omplacering ändrade arbetstider arbetsprövning/arbetsträning utbildning.
Vad som är rimligt att kräva av arbetsgivaren i fråga om åtgärder får avgöras från fall till fall. Både arbetsgivarens och den anställdes egna förutsättningar måste vägas in. Arbetsledaren skall ta initiativ till och hålla kontakt med anställda som är sjukskrivna eller frånvarande p g a andra orsaker samt stimulera och underlätta för den anställde att återgå i arbete. Den anställde skall också uppmanas att besöka arbetsplatsen för att inte förlora sin tillhörighet i arbetsgemenskapen. Om arbetsledaren behöver ytterligare stöd i rehabiliteringsarbetet finns vid vissa förvaltningar en rehabiliteringsgrupp. Denna kan ge råd och hjälp i dessa frågor. Om ytterligare åtgärder behövs vidtagas finns externa resurser som företagshälsovård, försäkringskassa, arbetsförmedling, arbetslivstjänster, Samhall resurs e t c att tillgå. Sjukskrivning dag för dag Arbetsledarkontakt med den sjukskrivne dag 1 eller 2 n anmäler till försäkringskass a n gör rehabiliteringsutredni ng n lämnar rehabiliteringsutr ed-ning till FK Dag 1 Dag 8 Dag 14 Vecka 4 Vecka 8 Sjukanmäla n till arbetsgivare n Läkarintyg till arbetsgivare n Läkarintyg till FK Läkarutlåtan de med bl a rehabiliteringsbehov Den anställdes ansvar Ingen kan frånta den anställde det egna ansvaret för sin hälsa och rehabilitering. Den anställde skall därför själv så tidigt som möjligt aktualisera sitt behov av hjälp och stöd. Vidare skall den anställde aktivt medverka till att finna en lösning. Vid sjukskrivning skall behandlingsråd följas och förslag till lösningar som framkommer prövas i en positiv anda. En god kontakt med arbetsplatsen är en viktig förutsättning för att den anställde inte skall förlora sin tillhörighet i arbetsgemenskapen. En sjukskrivning utgör inget hinder för att besöka arbetsplatsen.
Fackets ansvar När det gäller rehabilitering har arbetstagarorganisationen en viktig funktion att fylla. Denna skall medverka till att finna konstruktiva lösningar och bevaka den anställdes intressen och rättigheter. Arbetskamraternas ansvar Det är av stor betydelse att även arbetskamraterna engageras redan i det första skedet av rehabiliteringen. Stöd, hjälp och även krav kan på olika sätt positivt påverka rehabiliteringsarbetet. 1. DOKUMENTATION Arbetsmiljökommittén sammanträder fyra gånger per år. Förvaltningarna skall, via sina personalkommittéer, regelbundet rapportera om anpassnings- och rehabiliteringsarbetet inom förvaltningen till den egna personalkommittén och arbetsmiljökommittén. Rapporten skall i tillämpliga delar innehålla beskrivning av anpassnings- och rehabiliteringsarbetet inom förvaltningen. Rehabiliteringsarbetet dokumenteras regelbundet förvaltningsvis. 2. SEKRETESS Personer i rehabiliteringssituationer befinner sig ofta i ett utsatt läge och vill inte alltid framträda öppet med sina svårigheter. Därför måste arbetsgivaren ha ambitionen att varje anställd skall känna trygghet och ha ett sådant förtroende för sin ledning att han eller hon vågar ta kontakt med sin arbetsledare för att få hjälp och stöd. Respekten för den enskilde individen skall vara vägledande vid arbetsanpassning och rehabilitering. Det är viktigt att den berörda personen deltar i planeringen av åtgärderna och själv så långt som möjligt får avgöra vilka personer som skall vara insatta i ärendet. Alla inblandade, arbetsgivarens företrädare, fackliga företrädare och konsulter har tystnadsplikt gentemot alla utomstående. Om rehabiliteringsarbetet blir omfattande måste en rehabiliteringsutredning genomföras. Tillvägagångssätt, råd och anvisningar finns beskrivna på sidorna 1-3. De sekretessbestämmelser som finns är till för att skydda den enskildes integritet. I 7 kap 11 och 14 kap 7 sekretesslagen finns regler i fråga om rehabiliteringsverksamhet för anställda i offentlig tjänst. 3. BIDRAG Arbetshjälpmedel Bidrag till hjälpmedel och särskilda anordningar på arbetsplatsen kan lämnas av försäkringskassan. Måste sökas och bli beviljat innan inköp sker. Rehabiliteringsersättning
Består av rehabiliteringspenning och särskilt bidrag. Rehabiliteringspenning är 80 % av förvärvsinkomst och sökes av den försäkrade själv. Rehabiliteringspenning kan utgå från försäkringskassan för att täcka inkomstförlust vid rehabilitering och för att täcka vissa kostnader i samband med denna. Särskilt bidrag kan utgå från försäkringskassan för att täcka merkostnader för rehabiliteringen t ex resekostnader. Resekostnader Särskilt bidrag för att täcka bl a resekostnader och boende i samband med deltagande av arbetslivsinriktad rehabilitering kan ges av försäkringskassan. Reseersättning Skall utgå som ett alternativ till sjukpenning och ges av försäkringskassan.