Yttrande i mål nr M 298-11, Rotel 7

Jonas Hansson Styrsö Valenväg 12 43084 Styrsö 2011-05-01 Miljödomstolen Vänersborgs Tingsrätt Box 1070, 462 28 Vänersborg Yttrande i mål nr M 298-11, Rotel 7 1

1 Inledning Detta yttrande behandlar tveksamheter och felaktigheter i Försvarsmaktens tillståndsansökan för Göteborgs skärgårdsskjutfält. Efterföljande kapitel tar upp kritik kring lokaliseringsfrågan och vilka intressen som faktiskt tillvaratas genom att förlägga militärövningar i detta område. Avslutande kapitel listar ett antal krav som bör vara uppfyllda inför ett godkännande, samt på den verksamhet som Försvarsmakten framgent kommer att bedriva. 2 Tveksamheter och felaktigheter i Försvarsmaktens tillståndsansökan När man läser igenom Försvarsmaktens ansökan så slås man av en rad felaktiga påståenden och antaganden som, när de sammanvägs, tillsammans får det att låta som om den planerade verksamheten är en ren fördel för Göteborgs södra skärgård och dess invånare. Följande underkapitel har som syfte att påvisa en del av felaktigheterna samt för att belysa att ansökan som helhet saknar tillförlitlighet. Kommentar: Utdrag ur Försvarsmaktens ansökan skrivs i kursiv text. 2.1 Generella kommentarer I Försvarsmaktens ansökan finns ett antal figurer som visar verksamhetsområden och skjutbanors gränsdragningar. Man kan förledas att tro att det endast är dessa områden som tas i besittning under övning (och därmed stängs av för allmänheten) men eftersom skyddsområden upprättas så berörs mycket större områden. Denna information har utelämnats i samtliga figurer. 2.2 Kommentarer på Kapitel 1, Sammanfattning "Den sökta verksamheten på övningsfälten överensstämmer i stora drag med dagens verksamhet" I begäran ingår en tiofaldig ökning av tillåten mängd ammunition. Enligt Försvarsmakten kommer denna mängd utnyttjas endast enstaka år vilket innebär att under dessa specifika år så kommer verksamheten att tiofaldigas. Faktor 10 kan inte anses vara en obetydlig ökning. "Bullerstörningar för befintlig bebyggelse och boende ökar inte jämfört med tidigare genomförd övningsverksamhet." I bullerutredningen skriver Försvarsmakten att buller från finkalibriga såväl som grovkalibriga vapen är svåra eller omöjliga att dämpa. För de år som utnyttjandegraden är hög (faktor 10) så innebär det också ökade bullerstörningar. "Fortsatt militär verksamhet medför såväl positiva som negativa konsekvenser för miljön jämfört med ett upphörande av verksamheten" Här hänvisar man till att fritidsaktiviteter också är en belastning för miljön. Detta är naturligtvis mycket beroende av vilken typ av fritidsaktiviteter som kommer att bedrivas i det fall Försvarsmakten upphör med sina övningar. Rimligtvis bör man jämföra med andra liknande områden såsom Koster, Väderöarna, eller andra öar längs västkusten dit endast transport med båt är möjlig. Vid en sådan jämförelse så faller ovanstående påstående platt. 2

"Amfibiekåren är ett rörligt och flexibelt förband där en målsättning är att förbandet skall kunna genomföra internationella insatser." Detta påstående är varken tveksamt eller inkorrekt. Tvärtom belyser det en viktig aspekt som har med lokaliseringsfrågan att göra. Detta tas upp vidare i kapitel 3.2 i detta yttrande. 2.3 Kommentarer på Kapitel 3.1 Nollalternativ "I denna MKB beskrivs miljökonsekvenserna av en verksamhet som pågått under lång tid och som inte avses att förändras nämnvärt." Tittar man tillbaka över en tjugoårsperiod så finns det inget tillfälle då man utnyttjat de mängder ammunition och antal dagar som är yrkade och som man vid enstaka år ämnar utnyttja. Kommentar: Om begäran endast innebar en marginell förändring från nuvarande situation så borde rimligen ett avslag ha liten konsekvens för Försvarsmaktens intressen. 2.4 Kommentarer på Kapitel 3.2 Alternativ lokalisering "Föreliggande MKB avser redovisning av befintlig verksamhet. En alternativ lokalisering av verksamheten har ej varit aktuell." Tidigare verksamhet har inte varit av samma omfattning. Internationella övningar har ej heller innefattats på det sätt som är begärt. En begäran av detta slag skall därför innehålla en grundlig beskrivning av alternativ lokalisering vilket utelämnats. Kommentar: Kapitel 7 beskriver varför alternativ lokalisering är rimlig. "Däremot beskrivs effekten av att koncentrera skjutningen till vissa områden inom fältet för att begränsa störningarna till omgivningen." Koncentrationen som avses innebär att övningsintensiteten kommer att öka på de kvarvarande områdena. Då bullret från de vapen som används inte går att dämpa (Försvarsmaktens egen kommentar) innebär detta förändring i negativ riktning för boende nära dessa områden, tex Styrsö Tången, Hallsvik, m.fl. 2.5 Kommentarer på Kapitel 4 Samråd och Information Enligt miljöbalken så åligger det den som ansöker om tillstånd för miljöfarlig verksamhet att informera allmänheten. Försvarsmakten vill med detta kapitel påvisa att man följt lagen. Veckorna efter det att Miljöprövningsdelegationen lämnat sitt utlåtande och beslutet informerades via GP så blev de boende i Göteborgs södra skärgård minst sagt överrumplade. I en hast bildades en Facebook-grupp, hemsidan Skärgårdsupproret skapades och namninsamlingar gjordes. I samtliga fall har hundratals personer anslutit sig. Göteborgs kommun skrev ett yttrande i stor hast där politikerna i intervjuer sagt att man blivit tagna på sängen. Ger inte detta tydliga indikationer på att informationen som Försvarsmakten lämnat, inte har nått ut till allmänheten i tid, i enlighet med miljöbalkens direktiv? Är det inte rimligt att anse att Försvarsmakten borde säkerställt att samtliga berörda tagit del av informationen? 3

2.6 Kommentarer på Kapitel 5.3 Riksintressen Under förutsättningar så redovisas här riksintressen. Man har dock utelämnat förutsättningen och intresset av att bevara en levande skärgård. Södra skärgården för en kontinuerlig kamp för att kunna upprätthålla tjänster såsom skola, vård och omsorg. Det finns en stor (berättigad!) oro för att ökad militär verksamhet påverkar fördelningen av antal barnfamiljer, yrkesarbetande mfl som väljer att bo där. Exempel på frågor är: Hur upprätthåller man skolor på öarna om det finns lågt barnunderlag? Hur upprätthåller man vård och omsorg om barnfamiljer och yrkesarbetande väljer boende på annan ort? Vilka arbeten inom övriga sektorer påverkas negativt och vad händer med de boende som blir utan jobb? Tvingas de att flytta till annan ort? Listan kan göras mycket längre men poängen är att Försvarsmaktens tillståndsansökan saknar konsekvensanalys för påverkan på detta viktiga intresse. 2.7 Kommentarer på Kapitel 5.6.2.1 Riktvärden utomhus för finkalibriga vapen Försvarsmakten skriver att ljud från finkalibriga vapen skall mätas med dba,i och ljud från tunga vapen med dbc,lx. Är det inte rimligt att man för samtliga ljudkällor sätter upp maxvärden både för dba,i och dbc,lx? Under de övningar som bedrivs i södra skärgården så upplever befolkningen en mycket större störning från tunga vapen och sprängningar än från finkalibriga vapen. Hur kommer det sig att dbc,lx-värdena tillåts vara så mycket högre än dba,i-värdena? Är det relaterat till C-vägningen? Om vägningen skiljer så mycket, varför använder man inte samma vägning för samtliga vapenslag så att man tydligt kan jämföra ljudtrycken som tillåts? "Värdena bör gälla i varje punkt utomhus vid de i tabellen angivna byggnaderna respektive inom friluftsområden. Värdena beräknas som frifältsvärden (ej påverkade av reflexer)." Detta är taget ur Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från skjutbanor, NFS 2005:15. Frågan man måste ställa sig är om dessa riktvärden även är rimliga att använda för skjutbanor förlagda nära öppet vatten? 2.8 Kommentarer på Kapitel 5.6.2.2 Riktvärden utomhus för grovkalibriga vapen Bullermätning för grovkalibriga vapen mäts med tidsvägning 1000ms, till skillnad från finkalibrig som mäts med tidsvägning 35ms. Orsak anges vara "mer dominant i lågfrekvensområdet (mullrande ljud)". Vad är bullernivån för grovkalibriga vapen tex på Styrsö när endast vatten skiljer de boende från skjutområdena, mätt i dba,i? Ljudutbredning över vatten skiljer sig markant från ljudutbredning över land. Lägg därtill ekoeffekter mellan öarnas bergsformationer så inser man olämpligheten i att hänvisa till allmänna riktvärden i ett så viktigt ärende där en stor befolkning berörs. I figur 14 försöker man motivera användningen av dbc,lx för grovkalibriga vapen. Grafen ger oss 4

information om tidsförlopp men inte om amplitud. Man kan skäligen misstänka att mätning med dba,i för grovkalibriga vapen skulle ge ett mycket högre värde än för motsvarande finkalibriga vapen. 2.9 Kommentarer på Kapitel 6.1.2 Beskrivning av miljöpåverkan från skjutområdet I det här kapitlet beskrivs att bly är det som har mest betydande påverkan på mark och vatten. Vidare skriver man "Viss del kan antas sköljas ner i havet med ytvattenavrinningen." Kan man anse att tillräcklig utredning om miljökonsekvenserna gjorts då? Hur stor är mängden bly som sköljs ner i havet? 2.10 Kommentarer på Kapitel 7.1.1 Allmänt om buller "Buller om 70 db kan ge upphov till dessa fysiologiska reaktioner i vaket tillstånd, medan avsevärt lägre nivåer (30-40 db) erfordras under sömn." Här utelämnas (avsiktligt eller slarvigt?) referensnivå och filterfunktion. Skall vi antaga dba? Vilka värden gäller för grovkalibriga vapen? Hur har man gjort dessa mätningar, är det med dba,i eller dbc,lx? "Skottbuller medför däremot inte att man undviker att göra olika saker, exempelvis öppna fönster, utnyttja uteplatser etc." Skall läsaren förledas att tro att detta även gäller för grovkalibriga vapen och sprängningar? Förtydligande: Vid senaste övningen, helgen den 16-17 april, genomfördes en serie skjutningar med grovkalibriga vapen på övningsområdena kring Styrsö. Fönsterrutor skallrade och folk som var utomhus upplevde lomhördhet och ringningar i öronen under resten av dagen. Få av dessa valde att sitta kvar på sina uteplatser den helgen! På liknande sätt så anger inte figur 21 om detta även gäller för grovkalibriga vapen. Det är inte rimligt att anta att samma fördelning gäller för alla typer av buller. Slutsatsen är därför att information saknas och/eller har utelämnats. 2.11 Kommentarer på Kapitel 7.1.1.3 Beräkningar eller mätningar? En teoretisk modell har använts istället för mätningar. Indata är bland annat att det handlar om frifält med vindstyrkor under 5ms (enligt statistik från mätningar vid Trubaduren). Dessa beräknade värden skall, anser man, vara säkrare värden än de som skulle fåtts från mätningar. Man kan ställa sig tveksam till detta resonemang och till beräkningarna av flera anledningar. Vindstyrkor vid Trubaduren motsvarar inte vindstyrkor vid tex Styrsö eftersom sjöbrisen har liten påverkan vid Trubaduren men stor inverkan närmare land. Är verkligen frifält entydigt med öppet vatten? Tar modellen hänsyn till eko-effekter mellan bergsformationer? Har motsvarande beräkningar gjorts med högre vindstyrkor och med hänsyn till öppet vatten och ekon? Klarar modellen av sådan fysik? Inget av detta är redovisat i Försvarsmaktens ansökan. Försvarsmakten resonerar vidare att det krävs många mätstationer och lång tid för att mha mätningar få samma uppfattning om bullerpåverkan i områdena. Är det inte just detta som krävs för att säkerställa att man inte överskrider riktvärdena? Borde man inte åtminstone jämföra modellens 5

resultat med ett antal mätningar (över tiden) för att se om modellen är korrekt och rätt kalibrerad (tex med rätt indata såsom vindstyrkor mm)? Försvarsmakten säger själv i sin ansökan att enstaka mätningar är av värde men har inte redovisat några sådana. Dessutom antar man felaktigt att enstaka mätvärden kan ge en rättvisande bild, korrelation måste naturligtvis göras över tid så att mätningarna inte råkar göras när förhållandena är gynnsamma, tex när det är vindstilla. Den teoretiska modellen skall ha en noggrannhet på +-2,5dB. Är inte det en ganska dålig noggrannhet jämfört med vad mätstationer kan erhålla? 5dB motsvarar väl mer än en tredubbling av ljudtrycket? Mätvärden skall enligt Försvarsmakten inte vara lika tillförlitliga därför att metrologiska förhållanden påverkar vad som registreras. Vad menas egentligen med detta? Är det mätutrustningen som har dålig noggrannhet vid dessa förhållanden, eller är det att ljudtrycket ibland kan bli mycket högre än det beräknade teoretiska medelvärdet? Figurer på sidan 53-54 visar ljudutbredning för de olika vapenslagen. Vill man verkligen få läsaren att tro att utbredningen för en AK4 är likvärdig med en handgranats? 2.12 Kommentarer på Kapitel 7.1.1.5 Bullerberäkningar av verksamhet inom Göteborgs skärgårdsskjutfälts skjutområde Här tabelleras yrkande av antal dagar per år och område. Det framgår inte av tabellerna om dessa avses att göras samtidigt på alla områdena eller vid olika tillfällen. I bästa fall (vid max utnyttjandegrad) så kommer skjutningar att utföras under fem helgdagar (dag+kväll+natt). I värsta fall handlar det om 65 helgdagar då skjutningar kommer att utföras om man antar att samtliga övningstillfällen på helgerna förläggs utspritt i tiden. Detta är måhända inte särskilt sannolikt men påvisar ändå onoggrannheten i yrkandet. 2.13 Kommentarer på Kapitel 7.1.1.6 Antal boende exponerade av skottbuller Figurerna 27-29 visar att grovkalibrig skjutning och sprängning är ett mindre problem är finkalibrig skjutning. Detta stämmer inte överens med vad boende nära övningsområdena upplever. Inte heller enligt vad man själv skriver i kapitel 7.1.2 sidan 63: "Sprängning orsakar de högsta ljudnivårerna, men är mindre förekommande...". Kan det vara så att dba,i och dbc,lx inte är rätt sätt att jämföra? Varför inte använda båda måtten för samtliga kategorier för att undanröja varje misstanke om felaktigheter? 2.14 Kommentarer på Kapitel 7.1.2 Sammanfattning buller "De mest bullrande verksamheter förväntas ske betydligt färre dagar" Det är inte rimligt att förlita sig på ett sådan kommentar som ett löfte för hur verksamheten kommer att bedrivas. Istället bör man utgå ifrån extrem-fall, dvs att den verksamhet man begärt tillstånd för också kommer att bedrivas. Kommentar: I senare yttranden så beskriver Försvarsmakten att yrkandet även innefattar extra dagar för det fall att man får ändrat uppdrag av regeringen. Hur stor andel motsvarar dessa av de totalt yrkade dagarna? Dessa bör direkt avslås eftersom det bevisligen inte finns något riksintresse ännu för dem. I annat fall skulle Försvarsmakten kunnat begära 365 dagar med samma resonemang. 6

2.15 Kommentarer på Kapitel 7.1.3.1 Åtgärder som påverkar ljudutbredningen "Planering av lösskjutningsområden görs i möjligaste mån för att undvika bebyggelse inom 500 m vid ljudutbredning i skog och 800 m vid öppen terräng." Här handlar det om öppet vatten, dvs ingen ljuddämpning alls! Det är 0,28 distansminuter mellan Känsö och Styrsö Tången och 0,52 distansminuter mellan Hallsvik och Lilla Rävholmen, dvs ca 500 respektive 790 meter, där den huvudsakliga sträckan är över öppet vatten. 2.16 Kommentarer på Kapitel 8.7 Rekreation och friluftsliv Om övningsverksamheten skulle upphöra skulle det således innebära att allmänhetens tillträde till öarna skulle öka under tider för övningar. Den meningen kan man läsa många gånger, vad avses egentligen? Om man utgår från de år då Försvarsmakten ämnar utnyttja sin begäran om max antal övningsdagar så innebär det en drastisk begränsning för detta riksintresse. Dessutom handlar det inte enbart om tillträdesförbud för de uppräknade öarna utan också om skyddzoner som upprättas vid tidpunkten för övningar. Södra skärgården har över fem tusen permanentboende och utöver detta en intensiv turism. Det är inte rimligt att avfärda en sådan viktig aspekt utan mer omfattande konsekvensanalys. 3 Lokaliseringsfrågan och Försvarsmaktens riksintressen Det här kapitlet bestrider Försvarsmaktens ursprungliga antagande att Göteborgs södra skärgård är den enda platsen där man kan utföra dessa övningar. 3.1 Hotbild och Försvarsmaktens nya uppgifter Följande går att läsa på Försvarsmaktens hemsida: "Ändrad världsbild, nya uppgifter" "Under det kalla kriget var skyddet av Sveriges gränser och beredskap för att möta ett väpnat angrepp Försvarsmaktens viktigaste uppgift. I dag ser världen annorlunda ut..." "Konflikter uppstår och sprids snabbt och de soldater och sjömän vi utbildar på hemmaplan gör ofta störst nytta utomlands." Sammanfattningsvis skulle man väl då kunna säga följande: 1. Hotbilden mot Sveriges gränser har inte ökat den senaste tiden. 2. Försvarsmakten behöver ha utökad tillgång till övningsområden för internationella insatser. Försvarsmaktens nuvarande uppdrag kan därmed delas in i två områden (intressen), att skydda Sveriges gränser samt att kunna utföra internationella uppdrag i samarbete med andra nationers militärorganisationer. 3.2 Lokaliseringsbehov för Försvarsmaktens intressen 3.2.1 Försvarsmaktens intresse Försvara Sverige Det är rimligt att anta att övningar måste hållas på strategiskt viktiga positioner runt om i Sverige 7

för att effektivt kunna skydda dess gränser. Eftersom hotbilden inte ökat så är det också rimligt att anta att övningsomfattningen kan hållas på nuvarande nivåer. 3.2.2 Försvarsmaktens intresse Deltaga i internationella insatser Vad gäller uppdraget att kunna utföra internationella insatser så är detta en relativt ny uppgift för Försvarsmakten som säkert ser sig nödgad att rampa upp sina övningsinsater. För detta ändamål finns det inget som talar för att övningar måste förläggas vid västkusten, nära en stor stad såsom Göteborg med alla dess risker det medför i form av miljöpåverkan, bullerpåverkan mm. Försvarsmakten har inte ens försökt förklara varför man blandat ihop dessa intressen. Ur deras synvinkel så är det kanske bekvämt att ha båda verksamheterna samlokaliserade. Det blir billigare, i Göteborg finns arbetskraft och det är nära för utländsk militär att ta sig dit för att öva. Dessa fördelar måste ändå anses vara av mindre vikt än att värna om våra andra riksintressen samt för att värna om en levande skärgård. 4 Krav 4.1 Lokaliseringsbehovet måste förtydligas Försvarsmakten måste förtydliga varför övningar inför internationella insatser endast kan förläggas just i detta område. Lyckas man inte med det så bör begäran avslås då en beviljan får så stora konsekvenser för andra riksintressen och för alla de människor som bor i detta område. Närheten till en större stad gör lokaliseringsvalet extra olämpligt och bör därför motiveras extra noga. Försvarsmakten måste också påvisa att det inte är ekonomiska faktorer som påverkat lokaliseringsvalet. Om så är fallet så skall detta ställas mot ekonomiska förluster i det civila samhället. Den rörliga och flexibla amfibiekåren kan öva försvar av Sverige i Göteborgs södra skärgård samt öva inför internationella insatser på orter med mindre befolkningsmängd. Kommentar: Eller är måhända den rörliga och flexibla amfibiekåren stationär? 4.2 Övningsfördelning mellan skjutbanor Som motiverats i kapitel 3.2 så kan likartade övningar inför internationella insatser göras på fler än ett ställe. För att säkerställa att påverkan på allmänheten hålls till ett minimum så bör man kräva att dessa övningar sprids jämnt mellan landets olika övningsområden. Det bör åläggas Försvarsmakten att påvisa detta. Har man tex begärt samma ammunitionsökning på samtliga skjutbanor längs Sveriges kustremsa? 4.3 Redovisning av totalarealer Det är inte tillräckligt att visa vilka övningsområden som avses och övningstider för dessa. Lika viktigt är att utförligt redovisa vilka skyddsområden som också blir otillgängliga för allmänheten samt vilka tider man yrkar dessa för. 4.4 Bullermätningar över tid En teoretisk modell för bullerberäkning har många fördelar men är inte tillräcklig för att garantera att riktvärden inte överskrids. Bullermätningar bör göras över tid för att säkerställa 8

beräkningsmodellens riktighet. Detta är en så viktig fråga att man inte kan göra antaganden baserade på enstaka mätvärden (om ens detta är gjort?). En oberoende part, ej avlönad av Försvarsmakten (jmf upplägget med WSP Akustik), bör få i uppdrag att utreda bullerfrågan samt att kritisera nuvarande förslag. 4.5 Offentlig information och kontroll Idag saknas möjlighet för allmänheten att få insyn i om riktlinjer följs av Försvarsmakten. Upplägget är istället att en, av Försvarsmakten avlönad, person (generalläkaren) skall säkerställa detta. Det finns ingen redovisning om hur han skall lyckas med sin uppgift. I det fall allmänheten klagar på för högt buller så har han få, eller inga, mätvärden att läsa av. I fallet med internationella övningar så finns inga garantier för att andra militärorganisationer klarar av att följa satta riktlinjer. Inga strategier för hur detta skall kontrolleras har heller redovisats i Försvarsmaktens ansökan. För dessa nya uppdrag bör man därför inrätta mätstationer på ett antal ställen i de områden och samhällen som berörs. Informationen bör publiceras och vara av sådan vikt att övningar omedelbart måste avbrytas i det fall att riktvärden överskrids. 5 Slutord Jag är boende på Styrsö och är djupt orolig för Försvarsmaktens planering inför framtiden och vilka konsekvenser detta kommer få för oss som bor så nära. Sedan den 15 februari har jag försökt att via mail få kontakt med Miljöprövningsdelegationen i Västra Götaland, försvarsministern samt Försvarsmakten. Miljöprövningsdelegationen svarade mig först den 20 april och övriga har inte hört av sig ännu, detta trots att man lyder under förvaltningslagen. Frågor kring lokaliseringsbehovet, bullerutredningen, hur stora areor som kommer att ockuperas och tiden för detta, samt de internationella övningarnas art är alla obesvarade. Försvarsmaktens yttrande på allmänhetens överklaganden är likt den ursprungliga tillståndsansökan beskriven i svepande (och felaktiga) drag. Efter att ha granskat deras ansökan så är jag förbluffad över att Miljöprövningsdelegationen gett sitt godkännande och att de inte lyckats genomskåda den rad av felaktigheter och oklarheter som fortfarande föreligger. 9