Tom Bellander, Institutet för miljömedicin

Relevanta dokument
Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Exponering för partiklar i tunnelluft. Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Modeller komplement eller ersättning till mätningar?

Arbetsgång

Luftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint

Partikelutsläpp och hälsa

Luftföroreningar i tunnlar

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

E 4 Förbifart Stockholm

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Cykelboom i Peking ska rädda miljön

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Hälsoeffekter av partiklar inomhus

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Halt- och exponeringsberäkningar avseende trafikföroreningar: Stockholmsområdet

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

MILJÖFÖRVALTNINGEN KVÄVEOXIDHALTER I BILTUNNLAR. Förslag till beslut. Sammanfattning. Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden

DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER

Luften i Sundsvall 2011

Trafikverket har också publicerat en rapport som behandlar frågeställningen; Dubbdäck- regler och erfarenheter från utlandet.

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!

Innehåll. Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar. Christer Johansson. Ex på vad man gjort i Stockholm

Kardiovaskulär påverkan vid kortvarigt höga halter av avgaspartiklar

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Luftkvalitet och människors hälsa

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1

Luften i Sundsvall 2010

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Luften i Sundsvall 2012

På väg mot friskare luft i Skåne

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Luftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

Luftföroreningar och hälsa

Varför modellering av luftkvalitet?

PM 10 partiklar i trafikmiljö

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luftföroreningar och hälsa

Nationella och internationella åtgärder (och effekter på halter)

Vägar till förbättrad luftkvalitet i fordon. Jana Moldanová

Fossilfri fordonsflotta i Stockholm betydelse för luftkvalitet och hälsa

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Arninge resecentrum, Täby

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Partiklar i inomhusluft

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Arbets- och miljömedicin Lund

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Kunskap och forskning

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

Arbets- och miljömedicin Lund

Information om luftmätningar i Sunne

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Lilla Essingen, kv Primus

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun

Arbets- och miljömedicin Lund AMM. Miljömedicinskt utlåtande angående luftföroreningar i Trelleborg. Rapport nr 1/2012

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Beräkning av exponering för kvävedioxid i utomhusluft

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

Luftutredning Litteraturgatan

På väg mot friskare luft i Skåne? LUNDS UNIVERSITET

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region

Primära partikelkällor

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

Transkript:

Tom Bellander, Institutet för miljömedicin Hälsoeffekter av partiklar Svenska lutfvårdsföreningen Tom Bellander, civ ing, docent Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL & Institutet för miljömedicin, KI Nawrot et al 2011 1

Long-term exposure to NO2 from traffic and fatal myocardial infarction in Stockholm 8 800 fatal MI cases in Stockholm county 1985-96 Home adress, 1975,, 1985, Dispersion modelling,,,, 25-500 m grid Rosenlund et al 2009 Norsk kohortstudie Design 16 000 män 40-49 år i Oslo undersöktes 1972-73 Hjärtsjukdom, blodtryck, kolesterol, BMI, rökvanor, alkohol, yrke, utbildning, fysisk aktivitet I perioden 1972-98: 4 200 dödsfall, varav 1 500 hjärtinfarkter Luftföroreningar 1974-98 Modellering av halter utomhus vid bostaden SO2 från uppvärmning i 1 km rutor 1979 och 1995, källor och mätningar från trafik och andra källor, från källor. Gaturumstillägg för 50 mest trafikerade gator Nafstad et al EHP 2004 9 Norsk kohortstudie Resultat Riskökning för exponering för 1974-78 (per 10 ug/m3): Död 8% i hjärtinfarkt 8% i lungsjukdom 16% i lungcancer 11% Andra tidsfönster liknande resultat Ingen förändring av risken inom perioden 1972-98 Inga tydliga effekter av SO2 Hur går det till? I stort sett alla sorters partiklar orsaker inflammation i celltester Vissa partiklar är DNA-skadande Vissa partiklar innehåller cancerframkallande ämnen Snälla partiklar kan få elaka fripassagerare Kvävedioxid och ozon är retande Antropogena luftföroreningar gör naturliga luftföroreningar elakare CO? Tre möjliga startpunkter Låggradig inflammation i luftvägarna Nervretning i luftvägarna Upptag genom lungblåsor till blodet eller genom nerver till hjärnan Observerade förändringar (ej sjukdom) Inflammationsmarkörer i luftvägarna Inflammationsmarkörer i blodet (genetik!) Koagulationsfaktorer i blodet Förändring i hjärtrytmen Förändring i kärlens elasticitet Syrebrist i hjärtmuskeln Lungfunktion Antikroppar mot pollen (genetik!) Retningssymtom i luftvägarna Possible biological mechanisms linking PM with cardiovascular disease 10 11 Brook, R. D. et al. Circulation 2004;109:2655-2671 2

Luftföroreningar och akut påverkan på kammararrytmier 24 timmar 24% per 10 µg/m³ PM 2,5 Boston 18% per 10 µg/m³ SO 2 St Louis 24 timmar 24% per 10 µg/m³ PM 2,5 Boston 18% per 10 µg/m³ SO 2 St Louis 2 timmar 23% ökad risk för kammararytmi per 10µg/m³ PM 10 Stockholm & Göteborg Possible biological mechanisms linking PM with cardiovascular disease 12:00 10:00 12:00 Kalender dag kl 00-24 Inga associationer Atlanta Vancouver Kalender dag kl 00-24 Inga associationer Atlanta Vancouver Brook, R. D. et al. Circulation 2004;109:2655-2671 Akut ST-sänkning efter exponering för dieselavgaser - Diesel traps protect Blodtryckshöjning efter 2h exp 200 µg/m³ Cosselman Randomiserad dubbel-blind studie med överkorsning Stabil kranskärlssjukdom 1 h exponering i kammare 15 min lätt arbete Air Diesel PM 300 µg/m³ Filtered Diesel 7 µg/m³ Diesel PM 300 µg/m³ Mills et al. NEJM 2007 Lucking et al 2011 Name Surname 25 maj 12 18 3

Effects of long-term exposure to traffic-no2 and heating-so2 on IL-6 and CRP levels in Stockholm WHO om grova partiklar Akut effekt av grova partiklar Meister 2011 IL-6 IL-6 CRP CRP Många studier visar association mellan PM10 och hälsoeffekter Färre studier av PM2.5, visar liknande effekter som PM10 Få studier av PM10-2.5, ger visst stöd för hälsoeffekter, särskilt korttidseffekter på luftvägar Långtidseffekter mer osäkra Tillräckligt för att motivera kontroll Traffic NO2 Heating-SO2 Effects per difference in exposure 5th to 95th percentile Panasevich et al 2009 20 Name Surname 25 maj 12 21 Förbifart Stockholm 17 km tunnel Skyltad hastighet: 12 minuter Rusningstid: 50 minuter? 2 passager i rusningstid per dag i 50 år 2*50/(24*60)*50 = 3,5 år Skydd mot hälsopåverkan pga dålig luftkvalitet i Förbifarten Behov av att skydda trafikanter mot hälsoeffekter på olika tidsskalor: Vid varje passage i tunneln (maxhalt) Vid regelbunden användning i flera år (medelhalt och passagetid) Ansvar för sammantagna effekten av samtliga tunnlar i regionen? Behov av att skydda hela befolkningen Bidrag till trafikants genomsnittliga exponering: Slitagepartiklar (PM10) Minskad dubbdäcksanvändning (50%) PM10 partiklar i rusningstid : 400 till 5200 µg/m³ för helår, beroende på hastighet ventilationsdrift (2020) Föreslaget riktvärde i MKB: 400 µg/m³ Driftsfall 70 km/tim, halt vid riktvärdet (förutsätter ännu ej beskrivna åtgärder) Två passager per dag om 15 minuter, resten av tiden i miljö som motsvarar att bo vid Hornsgatan Medelhalt vid Hornsgatan: 40 µg/m³ Dygnsbidrag utomhus från tunnel vid 400 µg/m³: 30*(400-40)/(24*60) = 7,5 µg/m³ Bil och buss Motsvarande med 70% dubbdäck, 90 km/tim, beskrivna åtgärder: 1600 24*(1600-40)/(24*60) = 26 µg/m³ 22 23 24 4

Bidrag till trafikants genomsnittliga exponering: Avgaser () Mortalitet Sammanfattning Driftsfall 20 km/t, köbildning, ventilation på, passagetid ca 50 minuter Medelhalt NO2 320 µg/m³, 1700 µg/m³ 2 passager per dag om 50 minuter, resten av tiden i miljö som motsvarar att bo vid Hornsgatan Medelhalt vid Hornsgatan: 83 µg/m³ Extra bidrag till utomhushalt från tunnel vid 1700 µg/ m³: 2*50*(1700-83)/(24*60) = 112 µg/m³ Motsvarande vid driftsfall 50 km/t, passagetid 20 min, 200 µg/m³ NO2/1000 µg/m³ (?): 2*20*(1000-83)/(24*60) = 25 µg/m³ PM10 70 km/t Bara beskrivna åtgärder Inkl ej beskrivna åtgärder, med ventilation 20 km/t 50 km/t Källa ACS Oslo Ökad risk/10 µg/m³, % 4 8 Referensnivå µg/m³ 15 4 Bo på Hornsgatan µg/ m³ Förväntad livslängd, år, Hornsgatan 40 83-0,8-5 Haltbidrag förbifarten 26 8 112 25 Förväntad livslängd, år, Förbifarten -0,9-0,3-7 -1,7 Två tunnelpassager per dag i rusningstid ger Mycket stort bidrag till avgasexponeringen () Relativt sett mindre bidrag till exponeringen för grova partiklar (PM10) Lång sammanlagd tid i tunneln, efter 50 år: 3,5 år Förväntade långsiktiga hälsoeffekter, livslång daglig användning av tunneln i rusningstid 1-7 år kortare liv, främst pga avgaser Hälften av effekten på livslängd före 80 års ålder 25 26 27 Att notera i MKB Långsiktiga hälsoeffekter Hornsgatan + tunnel 6-Cites study and different standards Riktvärde baserat på genomsnittlig halt istf maximal halt Tidigare: 400 µg/m³ NO2 får aldrig överskridas någon stans någon gång Förslag: 400 µg/m³ NO2 medel i tunnel, högst 43 timmar per år -> fördubblad maximal och genomsnittlig exponering Riktvärde för 60 minuters medelvärde Medger teoretiskt upp till maximalt µg/m³ för en 12- minutersperiod Riktvärde för i stället för NO2? Osäkert för akuteffekter, sannolikt OK för långtidsexponering Lägre halt inne i fordon Inte relevant för jämförelse med befolkningsstudier Hornsgatan CAFE PM group draft proposal 12-20 µg/m³ PM2.5 annual mean WHO 2005 CA-EPA 2002 US-EPA 1997 2006 EU 2010 28 Bellander Regionala miljödagen 18 februari 2010 Dockery et al, NEJM 1993: 6 Cities Dockery et al, NEJM 1993: 6 Cities 5

Tom Bellander, Institutet för miljömedicin Tack! www.ki.se/imm www.folkhalsoguiden.se/miljo www.who.int, Health topics, Air pollution Bellander Regionala miljödagen 18 februari 2010 6