Handelsutredning Kiruna tätort Rapport 12 maj, 2009 Tyréns AB, Tyréns Temaplan Mia Wahlström (mia.wahlstrom@tyrens.se) Sida 1
Bakgrund och Syfte Syftet med utredningen är att ge kommunen underlag till detaljplanearbete och strategisk planering genom att klargöra marknadsförutsättningarna för lokalisering av ett nytt centrum med handel. Rapporten syftar till att utgöra ett starkt beslutsunderlag vid utformandet av ett nytt centrum och handelsområde i Kiruna avseende: Omvärlds- och marknadsanalys som beskriver förutsättningar och potential för handeln i Kiruna tätorts upptagningsområde. Nulägesbeskrivning av handeln i Kiruna utifrån olika parametrar såsom fysisk utformning, planering, utbud, konkurrens, geografisk fördelning etc. Beskrivning av viktiga funktioner ett centrum med Kirunas förutsättningar bör ha för att uppnå en välfungerande handel, tillsammans med erfarenhetsbaserad analys av lämplig handelskaraktär vid denna typ av etablering. Bedömning av lämplig storlek och lokaliseringsvillkor avseende en framtida handelsyta för uppfyllande av ovanstående krav på ett välfungerande centrum. Konkurrensanalys med översiktlig bedömning av existerande handels framtid vilken typ av handel hotas alternativt har potential att utvecklas, samt bedömning av framtida påverkan från eventuella nyetableringar och utökning av externhandel. Sida 2
Innehållsförteckning Sammanfattning Slutsatser och rekommendationer (s. 4) Kapitel 1 - Omvärldsanalys (s. 6) Lokala arbetsmarknader och regionförstoring i Sverige Befolkningsutveckling i olika regioner Storlek på regioner och tillväxtvillkor Kapitel 2 - Kirunaregionens utveckling (s. 13) Utveckling i lönesummor och disponibel inkomst Sysselsättningstillväxt och näringslivet i Kiruna Befolkningsutveckling och prognos Sammanfattning Kirunaregionen Kapitel 3 - Detaljhandelns utveckling i Sverige (s. 28) Detaljhandelns utveckling Utveckling av hushållens konsumtion och sparande Prognostiserad tillväxt på kort och lång sikt Kapitel 4 - Detaljhandelns utveckling i Kiruna (s. 37) Försäljningsindex Norrbottens län och Kiruna kommun Försäljningsindex inom sällanköpshandel Norrbottens län och Kiruna kommun Sammanfattning detaljhandeln i Sverige och Kiruna Kapitel 5 - Marknadsförutsättningar Kiruna tätort (s. 47) Upptagningsområde för Kiruna Centrum Prognostiserad konsumtion tom 2020 Kapitel 6 - Utbud och konkurrens (s. 56) Kartläggning av handeln i Kirunas stadskärna och befintlig externhandel Befintliga handelsströmmar Fysisk inventering av stadskärnan Tillgänglighet nuvarande centrum Sammanfattning Utbud och konkurrens Kapitel 7 - Gränshandeln mellan Sverige och Norge (s. 73) Handel och shoppingturism i olika delar av landet Gränshandelns drivkrafter Kapitel 8 - Lämpliga lokaliseringsvillkor (s. 79) Kommunens ansvar, behovet av masterplan och tydliga strategier Fysiska förutsättningar Behovet av detaljhandelsyta Kapitel 9 - Konkurrensanalys (s. 87) Stadskärnan vs. externhandelsområden Räkneexempel etablering i nytt centrum vs. etablering i externhandelsområde Utmaningar och möjligheter vid en centrumflytt Slutsatser - konkurrentanalys Kapitel 10 Sammanfattning av Slutsatser och rekommendationer (s. 95) Bilaga 1 - Vad framkom vid intervjuer? (s. 97) Sida 3
Sammanfattning av Slutsatser och rekommendationer Omvärlden erbjuder inte strålande förutsättningar Förutsättningarna för regionförstoring är små för Kirunaregionen, liksom för alla mindre regioner utan avsevärd gränshandel. 2009 och 2010 kommer att vara svaga år för detaljhandeln, såväl i Kiruna som i riket som helhet. Mest utsatt i Kiruna är sällanköpshandeln. Gränshandeln bedöms inte påverka handeln i Kiruna tätort i någon större utsträckning utvecklingen av turism kan bli en viktigare faktor. Utnyttja turismen till fullo. Hög konkurrens ifrån andra kommuner och ifrån externa handelsområden Kiruna tätort är utsatt för konkurrens ifrån andra kommuner, främst när det gäller sällanköpsvaror, vilket ställer krav på utveckling av handeln i stadskärnan. Centrum möter stark konkurrens från Coop-området som idag har totalt sett högre omsättning. Korta avstånd, bilintensiva invånare och ett nuvarande icke optimalt (trist) centrum gör att externhandeln utgör ett mycket attraktivt alternativ. En flytt av centrum/delar av centrum likväl som en nyetablering av ett externt handelsområde riskerar att utarma den befintliga centrumhandeln. Ett framtida centrum i Kiruna bör ha en mer yteffektiv detaljhandelsyta på cirka 10 000 kvm med större fokus på mer koncentrerad och attraktiv shopping. Utveckling av centrumhandeln är nödvändig. Samarbete och ansvar är nyckeln till framgång En levande centrum fordrar bostäder, arbetsplatser och offentlig service varför en flytt av handeln måste samordnas med allt detta. Det går att utveckla dagens centrum, men strategi för centrumutveckling saknas. Troligtvis bör kommunen ta ett större ansvar för utvecklingen och samordningen. Kiruna är en liten men köpstark stad. Sida 4
Nästa steg Samarbete (kommunen, fastighetsägare, handlare och andra intressenter) mot gemensamma mål, utifrån en gemensam policy eller affärsplan med förankrade strategier och handlingsplaner. Startskottet kan tex vara ett seminarium/workshop där man utifrån handelsutredningen drar upp riktlinjerna för hur ett samarbete skulle kunna fungera. Uppstartsmöte Seminarie/ workshop Ytterligare bearbetning av materialet kan tex vara scenarioanalys Bearbetning Avstämning Workshop Strategi,Mål Nyckeltal Hur vill Kirunas invånare att staden skall utvecklas för att välja att handla på hemmaplan istället för i tex Luleå och Haparanda? Ev. en enkätundersökning bland Kirunaborna; hur upplever man sin stad och hur skulle framför allt förutsättningar för handel kunna förbättras? Sida 5
Kapitel 1 - Omvärldsanalys Det första steget omfattar en kortfattad analys av utvecklingen i regionen utifrån ett antal styrande parametrar. Omvärldsanalysen innehåller bland annat följande faktorer: Regionförstoring och förtätning; hur kommer närmarknaden att utvecklas? Befolknings- och sysselsättningsutveckling; vilka är de framtida konsumenterna? Ekonomisk tillväxt; hur ser underlaget till handelns omsättning ut? Sida 6
Den nya ekonomiska geografin mäter vi på regional nivå Funktionella regioner = Pendlingsregioner = Lokala arbetsmarknader (LA) För att ekonomisk analys och benchmarking av en regions utveckling skall bli rättvisande måste den grundas på avgränsning av ekonomiskt funktionella regioner. Sådana regioner är i första hand pendlingsregioner d v s sammanhängande territorier där människor både bor och arbetar. I pendlingsregioner kan invånarna byta jobb, arbetsgivare och bransch utan att flytta och arbetsgivarna kan flytta inom regionen och behålla samma tillgång till arbetskraft. Pendlingsregioner formar således de mest primära lokala arbetsmarknaderna. Sida 7
Regionförstoring i Sverige Sveriges lokala arbetsmarknader (pendlingsregioner) blir större och färre. De stora regionerna växer mer än de små, och de växer både exogent genom regionförstoring och endogent genom tillväxt. Storleken har betydelse för en rad tillväxtfaktorer i regionerna; befolkningstillväxt, ekonomisk tillväxt, prisutveckling på bostäder m.m. Att tillhöra en stor region är en klar konkurrensfördel och en potential för framtida tillväxt. I hela Sverige finns det totalt knappt 90 lokala arbetsmarknader. Sida 8
Antalet stora regioner växer och antalet små krymper Antal marknader Lokala arbetsmarknaders befolkning 200 2 180 160 140 13 18 Större än 500.000 100.000-500.000 50.000-100.000 120 10.000-50.000 100 80 109 3 20 Mindre än 10.000 60 40 20 0 8 3 15 39 6 45 11 17 19 1970 2005 2030 År Källa: Tyréns Temaplan AB, SCB Sida 9
Befolkningens tillväxt koncentreras till större regioner I Norrland växer inte regionerna lika mycket som i Södra Sverige Kirunaregionen (Kiruna kommun) I norra delen av Sverige är det bara 5 lokala arbetsmarknader som vuxit geografiskt sedan 1970 Östersund, Sundsvall, Umeå, Skellefteå och Luleå de flesta kommuner utgör egna lokala arbetsmarknader, dvs. pendlandet är begränsat över kommungränserna. Sida 10
Storleken på regionen har betydelse för marknadens tillväxtvillkor befolkningstillväxten koncentreras främst till regioner större än 100 000 invånare Procent/år 1,2 Lokala arbetsmarknaders storlek och befolkningstillväxt under åren 1985-2007 (Hela landet) 0,8 0,9 0,4 0,0 0,1 0,2-0,4-0,4 Kirunaregionen -0,7 procent per år -0,8-0,9-1,2 < 10 000 10 000-49 999 50 000-99 999 100 000-499 999 > 500 000 Källa: Tyréns Temaplan AB och SCB Sida 11
Det är framförallt storstadsregionerna som växer på övriga landets bekostnad urbaniseringen fortsätter Antal personer 70 000 Folkökningens fördelning Procent 48 60 000 47 50 000 46 40 000 45 30 000 44 20 000 43 10 000 42 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005-10 000-20 000 41 40 39-30 000 Källa: Tyréns Temaplan AB, SCB Storstadsregionerna Övriga landet Andel av folkmängden i storstäderna 38 Sida 12
Kapitel 2 - Kirunaregionens utveckling Sida 13
Stark tillväxt i den totala lönesumman i Kiruna de senaste åren Procent Total lönesumma 1991-2007, real procentuell förändring per år 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Norrbottens län Hela landet Kirunaregionen Källa: Tyréns Temaplan och SCB Sida 14
Tillväxten i lönesumman för företag har under senare år varit hög, över genomsnittet i både riket och regionen Procent 15 Företagens lönesumma 1991-2007, real procentuell förändring per år Real procentuell förändring = omräknat i fasta priser 10 5 0-5 -10 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Norrbottens län Hela landet Kirunaregionen Källa: Tyréns Temaplan och SCB Sida 15
Tillväxten i lönesummor från offentlig sektor har under större delen av 2000-talet varit lägre än i både riket och länet Procent 15 Lönesumma från offentlig sektor 1991-2007, real procentuell förändring per år 10 5 0-5 -10 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Norrbottens län Hela landet Kirunaregionen Källa: Tyréns Temaplan och SCB Sida 16
Ökningen i real disponibel inkomst har för Kiruna kommun under senare år legat på högre nivåer än hela landet och länet Procent 12 Disponibel inkomst 1991-2007, real procentuell förändring per år 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Norrbottens län Hela landet Kirunaregionen Källa: Tyréns Temaplan och SCB Sida 17
Sysselsättningstillväxten har under en lång period varit låg, men sedan 2002 har den i stort sett legat på positiva nivåer Procent Sysselsättningsutveckling 1991-2006, procentuell förändring per år 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Norrbottens län Hela landet Kirunaregionen Källa: Tyréns Temaplan och SCB Sida 18
Näringslivet i Kiruna domineras av industri, där gruvnäringen står för en stor andel Näringsstruktur i Kiruna 2007 Antal och andel förvärvsarbetande dagbefolkning Fördelning hela Sverige 121; 1% 168; 1% 1595; 13% 1134; 9% 828; 7% 1322; 11% 2744; 23% 123; 1% 1035; 9% Jordbruk etc Industri Energi Bygg Handel, Transport Kultur etc* Uppdragsverksamhet Myndigheter Utbildning, Forskning Vård och Omsorg Okänd 1225; 10% 1861; 15% * Kultur omfattar branscherna (SNI-koder): Hotell och restaurangverksamhet, Andra samhälleliga och personliga tjänster (avloppsrening, avfallshantering, renhållning o.d., Intressebevakning; religiös verksamhet, rekreations-, kultur- och sportverksamhet, annan serviceverksamhet), Hushållens verksamhet (som arbetsgivare till privat anställd personal) Sida 19
Kirunas största arbetsgivare, bortsett från kommunen, är LKAB Största arbetsgivarna i Kiruna procentuell andel av totalt antal anställda i kommunen samt antal anställda: 1. Kiruna kommun: 21%, 2325 st. 2. Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB): 15,3%, 1725 st. 3. Norrbottens läns landsting: 4,7%, 525 st. 4. Personal Care i Kiruna AB: 3,3%, 375 st. 5. Svenska Rymdaktiebolaget: 2,0%, 225 st. 6. Malmtrafik i Kiruna AB: 1,6%, 175 st. 7. Icehotel Aktiebolag: 1,6%, 175 st. 8. Kirunabostäder Aktiebolag: 1,1%, 125 st. 9. Konsum Malmfälten Ekonomisk Förening: 1,1% 125 st. 10. Tekniska Verken i Kiruna Aktiebolag: 1,1% 125 st. Sida 20
Befolkningsutvecklingen har varit negativ sedan 1994, med undantag för 2006 Procent Befolkningsutveckling 1991-2007, procentuell förändring per år 1 0,5 0-0,5-1 -1,5-2 -2,5 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Norrbotten Hela landet Kiruna kommun Källa: Tyréns Temaplan och SCB Sida 21
Kirunas befolkning blir äldre och äldre och trenden är mycket stabil över tid Antal personer 700 Befolkningens åldersstruktur i Kiruna igår, idag och i morgon 600 500 400 300 200 100 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år Källa: SCB, Tyréns Temaplan AB Ålder vid årets slut 1967 1977 1987 1997 2007 2017 Sida 22
När det gäller inrikes flyttnetto blir resultatet negativt för Kiruna, men för utrikes flyttningar får kommunen ett positivt netto Både utrikes födda (ofta från våra grannländer) och återflyttade svenskar inkluderas Antal flyttare 800 600 Flyttnettots fördelning i Kiruna 1970-2008 2006-07 påverkas av den tillfälliga asyllagen 400 200 0-200 -400-600 -800-1 000 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 Inrikes flyttningsöverskott 1994 1996 Utrikes 1998 2000 2002 2004 2006 2008 År Källa: Tyréns Temaplan och SCB Sida 23
Huvudparten av inflyttarna kommer från norra Sverige och en stor andel är födda i Kiruna Födelseplats uppdelat på inflyttningskategori. Alla Max 4 år 10+ år Kiruna 23% 6% 52% Övr. BD 26% 18% 28% Utlandet 20% 31% 9% BD= Norrbottens län Källa: Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Sida 24
Fördelningen mellan män respektive kvinnor som flyttar till och från Kiruna är relativt jämn Antal Flyttningsöverskott Kiruna 1968-2008, män respektive kvinnor 100 0-100 -200-300 -400-500 -600 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 män kvinnor Källa: Tyréns Temaplan och SCB Sida 25
Antalet invånare i Kiruna kommer enligt bedömare att minska även framöver men enligt kommunens kortsiktiga prognos är utvecklingen mer positiv Antal invånare Befolkningsutveckling i Kiruna 1970-2007 samt prognos -2017 35 000 30 000 30 639 25 000 23 122 19 962 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 År Folkmängd Prognos Enligt prognos gjord av Kiruna kommun beräknas folkmängden vara näst intill oförändrad kring år 2012 (22 802 inv.) Kommunens prognos grundar sig på ett scenario med en fortsatt stark arbetsmarknad i Kiruna. Resonemanget bakom detta är att tillverkningsindustrin ligger kvar på en hög nivå och LKAB ökar något i antal anställda. Byggindustrin går ned något och turismen ökar. Vidare minskar skolor och offentlig förvaltning något på grund av minskade barnkullar. Inpendlingen har i scenariot minskat. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, SCB, Tyréns Temaplan, Kiruna Kommun Sida 26
Sammanfattning Kirunaregionen Kiruna kommuns geografiska utsträckning och glesa befolkning gör det svårt för regionen att växa det blir för långa pendlingsavstånd. Storleken på kommunen/regionen medför en rad nackdelar ur perspektivet den nya ekonomiska geografin, men den ekonomiska tillväxten har under senare år trots detta varit relativt god. Näringslivet i regionen är relativt ensidigt, vilket gör Kiruna utsatt för konjunkturnedgångar som påverkas av marknadskrafter utanför den regionala efterfrågan världsmarknaden, råvarupriser med mera. Befolkningstillväxten har varit negativ under en längre period men planat ut de senaste åren. Enligt Kiruna kommuns kortsiktiga prognos väntas befolkningen fortsätta att ligga kvar på samma nivå tom 2012. Enligt prognos gjord av Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med SCB förutspås utvecklingen dock vara fortstatt negativ, dvs som den långsiktiga historiska trenden. Andelen äldre invånare blir allt större framöver. Förutsättningarna för regionförstoring är små Sida 27
Kapitel 3 - Detaljhandelns utveckling i Sverige I detta kapitel redovisas utvecklingen av köpkraft och försäljningsindex i Sverige Sida 28
Detaljhandeln i Sverige har haft en stark tillväxt under 2000-talet, men utvecklingen har sedan 2007 börjat avta rejält Procentuell årlig tillväxt 12,0 10,0 8,0 Detaljhandelns utveckling 1956-2008 (1995 års priser) Årlig genomsnittlig tillväxt 2,5 6,0 Källa: SCB och Tyréns Temaplan Sida 29 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 1957 1959 1961 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Detaljhandelns utveckling följer i stort sett utvecklingen av BNP, men med större fluktuation under 2000-talet har tillväxten för detaljhandel varit starkare än BNP men väntas avta rejält de kommande åren Procentuell årlig tillväxt Detaljhandelns utveckling (1995 års priser) och BNP (2000 års priser) procentuell förändring jämfört med föregående år 1981-2008, samt prognos till 2010 12,0 10,0 8,0 Vi konsumerar mera! 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 Källa: HUI (konjunkturrapport mars 2009), SCB och Tyréns Temaplan BNP 1995 1996 1997** Detaljhandeln 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009* 2010* * Prognos enligt HUI, ** Reviderade siffror enligt Nationalräkenskaperna från år 1997 och framåt Sida 30
Dämpad utveckling för konsumtionen av detaljhandelsvaror Hushållens konsumtion minskade med 0,2 procent tredje kvartalet 2008, jämfört med samma period året innan. 10 Detaljhandelns omsättning och hushållens konsumtion Årlig procentuell förändring 10 Utfallen för detaljhandelns omsättning visar på en fortsatt dämpad utveckling sällanköpsvaruhandeln uppvisade den svagaste utvecklingen på över 14 år. 8 6 4 2 8 6 4 2 0 0-2 Hushållens totala konsumtion Hushållens konsumtion av detaljhandelsvaror Detaljhandelns omsättning -4 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09-2 -4 Källa: Riksbanken (februari 2009) Sida 31
Hushållen sparar en allt större del av sina inkomster Flera bidragande faktorer till den svaga konsumtionsutvecklingen bland annat det försämrade läget på arbetsmarknaden. Tillsammans med en allmän osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen leder detta till att hushållen sparar en allt större del av sina inkomster (sedan 2006, men i synnerhet det senaste året). 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 Hushållens finansiella förmögenhet och sparande Procent av disponibel inkomst Nettotillgångar (vänster skala) Finansiellt sparande (höger skala) 0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 Källa: Riksbanken (februari 2009) Sida 32
Hushållens pessimism tillsammans med en allt trögare arbetsmarknad väntas innebära fortsatt fall för konsumtionen den närmare tiden Hushållen är fortsatt pessimistiska både när det gäller den ekonomiska utvecklingen för Sverige och den egna ekonomin. 60 Hushållens förväntningar om framtiden Nettotal 60 Svaga indikatorer tillsammans med en allt trögare arbetsmarknad och minskade förmögenheter hos hushållen väntas innebära att konsumtionen fortsätter falla den närmaste tiden. 40 20 0-20 40 20 0-20 -40-40 -60-80 Konfidensindikator Arbetslöshet -60-80 -100 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09-100 Källa: Riksbanken (februari 2009) Arbetslösheten definieras här som andelen hushåll som tror på fallande arbetslöshet minus andelen som tror på stigande arbetslöshet Konfidensindikatorn beräknas som ett genomsnitt av nettotalen för fyra frågor om den egna och den svenska ekonomin, i nuläget resp. 1 år framåt, samt frågan om det är förmånligt att köpa kapitalvaror nu. Exempel: om 40% av hushållen uppger att den egna ekonomiska situationen just nu är bättre och 10% att den är sämre (50% uppger att den är oförändrad) så blir nettotalet 30 (40-10=30). Sida 33
HUI:s prognos från mars 2009 visar på oförändrad konsumtion under nuvarande år, och en positiv utveckling under 2010 Procentuell real tillväxttakt, svensk ekonomi, utfall och prognoser 2007 2008 2009 2010 BNP 2,5-0,2-2,0 1,0 Hushållens konsumtion 3,0-0,2 0,0 1,0 Total detaljhandel 5,6 1,1 0,5 1,5 Dagligvaror 2,6-0,7 1,0 1,0 Sällanköpshandel 7,7 2,5 0,0 1,5 Utsikterna för den svenska ekonomin har relativt snabbt försämrats till följd av en hårt drabbad industri. Den försvagade omvärlden innebär minskad efterfrågan på bland annat svenska varor, vilket har negativ inverkan på den svenska exportindustrin. Detta medför en nedskrivning av BNP till -2,0 procent för 2009 (jämfört med -1,0 procent i HUI:s bedömning från december 2008). Trots dystrare utsikt för svensk detaljhandel den närmaste tiden räknar man med svag försäljningsökning tack vare konsumtionsinjektioner i form av sänkt skatt, sänkt ränta och sjunkande inflation. Källa: HUI:s konjunkturbedömning mars 2009 Sida 34
Tillväxten i hushållens totala konsumtion kommer att ligga under genomsnittet under en period framöver Procentuell årlig tillväxt 6,0 Hushållens totala konsumtion 1971-2007, prognos 2008-2010 5,0 4,0 Årlig genomsnittlig tillväxt 1,9 3,0 Källa: SCB, HUI och Tyréns Temaplan Sida 35 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992** 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008* 2009* 2010* * Prognos enligt HUI, ** T.o.m. år 1992 referensår 1995. Fr.o.m. år 1993 referensår 2000
Långsiktig tillväxt inom detaljhandelskonsumtion om än i svagare takt jämfört med de senaste årens starka tillväxt Genomsnittlig real förändring per år, hela landet, per capita 2001-2007 2008-2020 Dagligvaror 2,3% 1,9% Livsmedel 2,0% 1,8% Övriga dagligvaror 3.1% 2,0% Specialvaror 10,5% 3,9% Beklädnad 5,0% 3,4% Hemutrustning 6,8% 4,2% Fritidsvaror 16,1% 4,5% Byggvaror 7,7% 3,9% Totalt, detaljhandel 6,2% 2,8% Källa: Tyréns Temaplan AB och Handelns Utredningsinstitut 2008 Sida 36
Kapitel 4 - Detaljhandelns utveckling i Kiruna Sida 37
Norrbottens län har ett försäljningsindex strax under 100 när det gäller dagligvaror omsättningen ligger en nivå som motsvarar försäljningsunderlaget Index Försäljningsindex för dagligvaror 2007 (omsättningen av dagligvaror i förhållande till försäljningsunderlaget) 140 120 100 80 60 40 20 0 Värmlands län Jämtlands län Hallands län Gotlands län Dalarna län Gävleborgs län Kalmar län Västra Götalands län Västerbottens län Kronobergs län Västernorrlands län Stockholms län Norrbottens län Västmanlands län Östergötlands län Uppsala län Skåne län Jönköpings län Södermanlands län Blekinge län Örebro län Källa: HUI, SCB och Tyréns Temaplan AB Sida 38
Kiruna har ett försäljningsindex lite över 100 för dagligvaruhandel det finns ett teoretiskt inflöde av köpkraft vilket delvis beror på turism och inpendlande arbetskraft Index Försäljningsindex för dagligvaror Norrbottens län 2007 (omsättningen av dagligvaror i förhållande till försäljningsunderlaget) 140 120 100 80 60 40 20 0 Arjeplog Haparanda Kiruna Övertorneå Luleå Pajala Överkalix Boden Gällivare Arvidsjaur Piteå Jokkmokk Kalix Älvsbyn Källa: HUI, SCB och Tyréns Temaplan AB Sida 39
För några år sen var inflödet till Kiruna större än idag, men utvecklingen har ändå varit stark sedan slutet av 90-talet Index Försäljningsindex för dagligvaror 1999-2007 (omsättningen av dagligvaror i förhållande till försäljningsunderlaget) 115 110 105 100 95 90 85 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Kiruna Norrbottens län Källa: HUI, SCB och Tyréns Temaplan AB Sida 40
Försäljningsutvecklingen inom dagligvaruhandel har i Kiruna varit starkare än både Norrbottens län och riket som helhet Index 1999=100 140 Försäljningsutveckling av dagligvaror i Kiruna, Norrbottens län och riket 1999-2007, löpande priser 130 120 110 100 90 80 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Kiruna Norrbottens län Hela riket Källa: HUI, SCB och Tyréns Temaplan AB Sida 41
Med rikets genomsnittskonsumtion av sällanköpsvaror som utgångspunkt sker ett stort utflöde av köpkraft från Norrbottens län Index Försäljningsindex för sällanköpsvaror 2007 (omsättning av sällanköpsvaror i förhållande till försäljningsunderlaget) 140 120 100 80 60 40 20 0 Hallands län Stockholms län Kronobergs län Västra Götalands län Skåne län Jönköpings län Västmanlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Värmlands län Östergötlands län Blekinge län Gotlands län Uppsala län Kalmar län Örebro län Dalarna län Västerbottens län Norrbottens län Södermanlands län Jämtlands län Källa: HUI, SCB och Tyréns Temaplan AB Sida 42
Även Kiruna kommun har ett stort utflöde av köpkraft inom sällanköpshandel OBS! I Kiruna är omsättningen förhållandevis stor när det gäller skoterhandel, vilket inte ingår i sällanköpshandelns omsättning Index Försäljningsindex för sällanköpsvaror Norrbottens län 2007 (omsättning av sällanköpsvaror i förhållande till försäljningsunderlaget) 300 250 200 150 100 50 0 Haparanda Luleå Piteå Kiruna Gällivare Överkalix Kalix Boden Arvidsjaur Övertorneå Arjeplog Älvsbyn Jokkmokk Pajala Källa: HUI, SCB och Tyréns Temaplan AB Sida 43
Försäljningsindex inom sällanköpshandel har under 2000-talet legat på en relativt jämn nivå, men under perioden har man ändå minskat utflödet med 10 procentenheter Index Försäljningsindex för sällanköpsvaror 1999-2007 (omsättningen av dagligvaror i förhållande till försäljningsunderlaget) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Kiruna Norrbottens län Källa: HUI, SCB och Tyréns Temaplan AB Sida 44
Försäljningsutvecklingen inom sällanköpshandel har för Kiruna legat på ungefär samma nivå som både riket och Norrbottens län Index 1999=100 Försäljningsutveckling av sällanköpsvaror i Kiruna, Norrbottens län och riket 1999-2007, löpande priser 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Kiruna Norrbottens län Hela riket Källa: HUI, SCB och Tyréns Temaplan AB Sida 45
Sammanfattning detaljhandeln i Sverige och Kiruna Sverige har under 2000-talet haft en mycket stark tillväxt inom detaljhandeln, men utvecklingen har avtagit rejält de senaste två åren. Prognoser visar att den totala detaljhandeln börjar återhämta sig kring 2010, men även under 2009 väntas tillväxten vara positiv om än svag. Hushållens totala konsumtion har inte haft riktigt lika stark tillväxt som detaljhandeln (detaljhandeln har med andra ord dragit till sig en större andel av hushållens konsumtion de senaste åtta åren) och dess tillväxt förväntas ligga kring noll under 2009, för att öka igen under 2010. För Kiruna kommun ligger försäljningsindex för dagligvaruhandel lite över 100 det sker alltså ett visst inflöde av köpkraft (omkring 34 mkr) till kommunen. För några år sedan var inflödet inom dagligvaruhandel större. För sällanköpshandel sker ett relativt stort utflöde (motsvarande cirka 140 mkr) men försäljningen följer samma starka utveckling som riket i helhet. Försäljningsutvecklingen sedan 1999 har dock varit lika stark i Kiruna som i Norrbottens län och riket som helhet. 2009 och 2010 kommer att vara svaga år för detaljhandeln, såväl i Kiruna som i riket som helhet. Mest utsatt är sällanköpshandeln i Kiruna. Sida 46
Kapitel 5 - Marknadsförutsättningar Kiruna tätort Detta kapitel beskriver förutsättningar och potential för handeln i Kiruna tätorts upptagningsområde Sida 47
Upptagningsområdet definieras för sällanköpsvaror i Kiruna stadskärna Upptagningsområdet är det område där Kirunas stadskärna i störst utsträckning hämtar sin köpkraft Upptagningsområdet är framförallt definierat för sällanköpshandel i Kiruna stadskärna vilket utgör merparten av handeln i stadskärnan Upptagningsområdet för dagligvaror är mindre då dagligvaror inhandlas nära hemmet Konsumenten är generellt beredd på att resa längre för inköp av sällanköpshandel medan dagligvaror inhandlas närmare hemmet Upptagningsområdet delas in ett primärt och sekundärt område. Det är i det primära upptagningsområdet där man hämtar merparten av sin köpkraft medan marknadsattraktiviteten sjunker i det sekundära upptagningsområdet Sida 48
Det primära upptagningsområdet utgörs av Kiruna tätort och det sekundära av övriga kommunen Primärt upptagningsområde utgörs av Kiruna tätort samt Jukkasjärvi. I det primära upptagningsområdet har man möjlighet att ta höga marknadsandelar Sekundärt upptagningsområde utgörs av Kiruna kommun då större konkurrenter i kommunen saknas. I sekundärområdet är marknadsandelen lägre än i primärområdet Avsaknad av befolkningsprognos på ortsnivå medför att marknadsunderlag endast kan beräknas för hela kommunen Utöver upptagningsområdet tillkommer ett visst inflöde från övrigt passerande, så kallad turism Norge utgör inte en del av upptagningsområdet utan omfattas inom begreppet turism. Detta framförallt för att norska tätorter erbjuder ett bra utbud av sällanköpsvaror Sida 49
Upptagningsområde Sida 50
Antalet invånare i Kiruna kommer enligt bedömare att minska även framöver men enligt kommunens kortsiktiga prognos är utvecklingen mer positiv Antal invånare Befolkningsutveckling i Kiruna 1970-2007 samt prognos -2017 35 000 30 000 30 639 25 000 23 122 19 962 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 År Folkmängd Prognos Enligt prognos gjord av Kiruna kommun beräknas folkmängden vara näst intill oförändrad kring år 2012 (22 802 inv.) Kommunens prognos grundar sig på ett scenario med en fortsatt stark arbetsmarknad i Kiruna. Resonemanget bakom detta är att tillverkningsindustrin ligger kvar på en hög nivå och LKAB ökar något i antal anställda. Byggindustrin går ned något och turismen ökar. Vidare minskar skolor och offentlig förvaltning något på grund av minskade barnkullar. Inpendlingen har i scenariot minskat. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, SCB, Tyréns Temaplan, Kiruna Kommun Sida 51
Med utgångspunkt från en något negativ befolkningsprognos för Kiruna beräknas konsumtionen öka med i snitt 1,3 procent per år fram till 2020 Förväntad konsumtionstillväxt* i Kiruna Total tillväxt 2008-2015 Total tillväxt 2008-2020 Genomsnittlig tillväxt per år 2008-2015 Genomsnittlig tillväxt per år 2008-2020 Dagligvaror 1,7% 3,1% 0,2% 0,2% Livsmedel 1,2% 2,3% 0,2% 0,2% Övriga dagligvaror 2,8% 5,0% 0,3% 0,4% Specialvaror 20,2% 35,4% 2,3% 2,4% Beklädnad 14,7% 25,3% 1,7% 1,8% Hemutrustning 21,9% 39,9% 2,5% 2,6% Fritidsvaror 24,8% 43,8% 2,8% 2,8% Byggvaror 19,9% 33,4% 2,2% 2,2% Totalt, detaljhandel 10,6% 18,7% 1,3% 1,3% Källa: Tyréns Temaplan och KPG, Handelns Utredningsinstitut, SCB * Baserat på tillväxt per capita samt befolkningstillväxt enligt prognos gjord av Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med SCB (modell uppbyggd med historisk utveckling och antaganden om framtida ingående faktorer). Sida 52
vilket skulle innebära en ökning med drygt 200 mkr i total detaljhandelskonsumtion Total detaljhandelskonsumtion* i Kiruna (mkr) Konsumtion 2007 Förväntad konsumtion 2015 Förväntad konsumtion 2020 Dagligvaror 606 616 625 Livsmedel 430 435 440 Övriga dagligvaror 176 181 185 Specialvaror 484 581 655 Beklädnad 187 214 234 Hemutrustning 114 139 160 Fritidsvaror 182 227 216 Byggvaror 91 109 121 Totalt, detaljhandel 1 180 1 306 1 401 Källa: Tyréns Temaplan och KPG, Handelns Utredningsinstitut, SCB * Baserat på tillväxt per capita samt befolkningstillväxt enligt prognos gjord av Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med SCB (modell uppbyggd med historisk utveckling och antaganden om framtida ingående faktorer). Fasta priser dvs. hänsyn har tagits till inflationen. Sida 53
Om befolkningsutvecklingen skulle stabiliseras med en nolltillväxt fram till 2020 beräknas den genomsnittlig konsumtionstillväxten ligga kring 2,8 procent per år för total detaljhandel Förväntad konsumtionstillväxt** i Kiruna Total tillväxt 2008-2015 Total tillväxt 2008-2020 Genomsnittlig tillväxt per år 2008-2015 Genomsnittlig tillväxt per år 2008-2020 Dagligvaror Livsmedel Övriga dagligvaror Specialvaror Beklädnad Hemutrustning Fritidsvaror 15,9% 15,3% 17,2% 37,0% 30,7% 39,0% 42,2% 27,1% 26,1% 29,4% 66,9% 54,4% 72,4% 77,2% 1,9% 1,8% 2,0% 3,9% 3,4% 4,2% 4,5% 1,9% 1,8% 2,0% 3,9% 3,4% 4,2% 4,5% Byggvaror 35,8% 64,4% 3,9% 3,9% Totalt, detaljhandel 26,1% 46,3% 2,8% 2,8% Dubbelt så hög tillväxt med kommunens mer positiva befolkningsprognos Källa: Tyréns Temaplan och KPG, Handelns Utredningsinstitut, SCB ** Baserat på tillväxt per capita samt befolkningstillväxt enligt prognos gjord Kiruna kommun. Fasta priser dvs. hänsyn har tagits till inflationen. Sida 54
vilket innebär en konsumtionsökning på omkring 500 mkr till år 2020 Total detaljhandelskonsumtion** i Kiruna (mkr) Konsumtion 2007 Förväntad konsumtion 2015 Förväntad konsumtion 2020 Dagligvaror 606 702 770 Livsmedel 430 495 542 Övriga dagligvaror 176 206 228 Specialvaror 484 663 807 Beklädnad 187 244 288 Hemutrustning 114 159 197 Fritidsvaror 182 258 322 Byggvaror 91 124 150 Totalt, detaljhandel 1 180 1 488 1 726 ** Baserat på tillväxt per capita samt befolkningstillväxt enligt prognos gjord Kiruna kommun. Fasta priser dvs. hänsyn har tagits till inflationen. Källa: Tyréns Temaplan och KPG, Handelns Utredningsinstitut, SCB Sida 55
Kapitel 6 - Utbud och konkurrens Här redovisas nulägesbeskrivning av handeln I Kiruna utifrån olika parametrar såsom fysisk utformning, planering, utbud, konkurrens, geografisk fördelning, tillgänglighet etc. Sida 56
Merparten av handeln i kommunen samlad i Kiruna stadskärna Dagligvaruhandeln i Kiruna kommun kännetecknas av ett antal mindre livsmedelsbutiker med liten omsättning upp till 45 mkr I kommunen finns endast en större livsmedelsbutik Coop Forum i Kiruna tätort Coop Forum hade 2007 en omsättning på 250 mkr och en totalyta på 6 500 kvm vilket ger en yteffektivitet på 38 000 kr per kvm Coop Bygg öppnade bredvid Coop Forum i april 2008 Coop Forum och Bygg ligger tillsammans med Ö&B, ElGiganten, Jysk och OKQ8 i halvexternt läge utgör det enda samlade storbutiksområdet i kommunen Centrumhandeln har utvecklats under senare år. Bland annat har Intersport fått nya och större butikslokaler och Hemtex öppnat ny butik. Samtidigt finns flera vakanta ytor Sida 57
Coop-området och Centrum dominerar handeln En stor del av Kirunas totala handel koncentreras till Coop-området och Centrum. Utbud av sällanköpsvaror är starkt geografiskt koncentrerat till Centrum och Coop-området. De större handelsområdena kompletteras av flera mindre dagligvarubutiker. Omsättning i centrum är uppskattad per butik utifrån SCB:s regionala omsättningsstatistik. Total omsättning för kommunen enligt denna metod ligger i nivå med den omsättning SCB rapporterar för hela kommunen. Sida 58
Centrum och Coop erbjuder ett mer differentierat utbud av varutyper Utbudet av beklädnad är starkt koncentrerat till Centrum. De två större handelsområdena kompletteras av ett antal mindre handelsområden vars utbud begränsas till övriga dagligvaror (bensinstationer) och livsmedel. Omsättning i centrum är uppskattad per butik utifrån SCB:s regionala omsättningsstatistik. Total omsättning för kommunen enligt denna metod ligger i nivå med den omsättning SCB rapporterar för hela kommunen. Sida 59
Handelsströmmarna inom sällanköpshandel rör sig främst mot centrum, men även mot Coop-området Försäljningsindex (omsättning i förhållande till försäljningsunderlaget) inom Kiruna tätort: 1. Dagligvaror: 74. Sällanköpsvaror: 255 2. Dagligvaror: 233. Sällanköpsvaror: 42 3. Dagligvaror: 92. Sällanköpsvaror: 1 4. Dagligvaror: i.u. Sällanköpsvaror: 111 3 Det är tydligt att handelsströmmarna inom sällanköpshandel främst rör sig mot citykärnan (område 1), samt till viss del mot industriområdet (område 4). 1 2 4 Inom dagligvaruhandeln är det klart högst försäljningsindex i område 2, vilket förklaras av att Coop Forum ligger i detta område. Källla: SCB, Tyréns Temaplan Sida 60
Centrum upplevs som utspritt utan tydliga kommersiella stråk och destinationer Centrum upplevs som utspritt utan tydliga kommersiella stråk och destinationer Ankarbutiker utnyttjas ej för att styra kundflöden Enkelsidiga butiksstråk drar ner den kommersiella tätheten Offentliga funktioner fungerar ej som draghjälp Sida 61
Centrum präglas av långa butiksfasader och flera vakanta ytor Flera stråk saknar kommersiell täthet på grund av långa butiksfasader Kupoltorget domineras av banker som inte kommunicerar kommersiell verksamhet Flertalet vakanta ytor drar ner helhetsintrycket Sida 62
Kiruna har tre mindre citygallerior City Galaxen, Kiruna - citygalleria - omsättning: 80 mkr (2005) - DV 1 300 kvm - SV 2 700 kvm - hyresgästmix: Domus, Brio Leksaker, JC, Mera Mode, Kicks Kupolen, Kiruna - citygalleria - omsättning: 85 mkr (uppskattad 2005) - DV 1 600 kvm - SV 1 300 kvm - hyresgästmix: Ica Supermarket, Hälsokraft mfl. Gallerian, Kiruna - citygalleria - hyresgästmix: Dressmann, Telia, Systembolaget mfl. Sida 63
Kiruna har ett externhandelsområde samt enstaka butiker på industriområde Kiruna har ett externhandelsområde där Coop Forum fungerar som ankarhyresgäst Övrig sällanköpshandel utanför stadskärnan finns framförallt på Industriområdet Mindre dagligvarubutiker finns spritt i tätorten Sida 64
Tuffa klimatvillkor ger behov av väderskydd Tuffa klimatvillkor försvårar förutsättningarna för handeln Väderskydd finns i form av skärmtak utmed flera fasader På grund av centrums spridning skulle ytterligare förbättring av väderskydd troligtvis påverka handelns förutsättningar positivt Sida 65
Befintliga gallerior i behov av utveckling övrigt utbud av varierande kvalitet De befintliga galleriorna är i behov av utveckling för att fungera optimalt Befintliga gallerior fungerar inte enskilda destinationer Övrig handel är av varierande kvalité från högt till lågt Fåtal butiker med kedjetillhörighet Ensidigt restaurangutbud Sida 66
Få handelsprojekt planeras i Kiruna I jämförelse med övriga länet har det hänt lite och lite är på gång i Kiruna. Det finns planer på ytterligare handel vid Coop Forum i Kiruna. Telerit Kiruna AB har byggrätt på 8 000 kvm där en Ica Kvantumbutik planeras. Butiksyta är ca 2 300 kvm. Kirunabostäder planerar att bygga ut Kiruna-gallerian för 40-50 miljoner kronor för att bereda plats för en stor klädkedja. Kirunabostäder genomför redan en stor renovering på de övre planet i Kiruna-gallerian som har varit ansatt av mögelangrepp. Det kan också bli en stor tillbyggnad på baksidan av byggnaden. Det förutsätter att förhandlingarna med den stora butikskedja som vill in i gallerian leder till ett kontrakt. Samtidigt blir det stora butiksytor lediga när Domus stänger. (Källa: NSD 28 april 2009) Sida 67
Tillgänglighet nuvarande centrum Parkeringsplatser finns i tillräcklig omfattning. Dock kan man inte alltid räkna med att kunna välja den allra närmaste parkeringen vilket vid enstaka tillfällen ger långa gångavstånd (200-300 m) vilket bland många Kirunabor anses vara för långt. Busstrafik finns endast i en riktning vilket ger antingen långt gångavstånd eller lång bussresa för dem som kommer från Lombolohållet (söder). Busslinje som angör centrum i båda riktningarna skulle öka tillgängligheten. Dessutom är turtätheten gles. Varutransporter vållar problem till de flesta butiker eftersom fastigheterna är omoderna och gatunätet förändrat från ursprungstanken. De stora lutningarna, avsaknaden av varuintag och otillräcklig vinterväghållning vållar arbetsmiljöproblem för chaufförerna. Stora lutningar och otillräcklig vinterväghållning begränsar framkomligheten för cyklister, barnvagnar och rullstolsburna. Sida 68
Tillgängligheten hög för bilburna Samtliga tätortsinvånare når de större handelsområdena inom mycket kort restid med bil. Coop-området ligger tillgänglighetsmässigt bättre lokaliserat för bilburna. Cirka 9 000 invånare har, vid färd med bil, Centrum som tillgänglighetsmässigt närmaste handelsområde. Cirka 10 000 invånare har, vid färd med bil, Coopområdet som tillgänglighetsmässigt närmaste handelsområde. Kartan har tillhandahållits av Kiruna kommun Sida 69
Fördelning av handeln i Kiruna tätort Centrumområdet ligger tillgänglighetsmässigt bättre lokaliserat för cyklister och gående. Cirka 10 000 invånare bor inom gångavstånd från Centrum och har detta som närmaste handelsområde. Cirka 11 000 invånare bor inom cykelavstånd från Centrum och har detta som närmaste handelsområde. Cirka 3 000 invånare bor inom gångavstånd från Coop-området och har detta som närmaste handelsområde. Cirka 6 000 invånare bor inom cykelavstånd från Coop-området och har detta som närmaste handelsområde. Kartan har tillhandahållits av Kiruna kommun Sida 70
Slutsatser tillgänglighet Kirunahandeln är kraftigt koncentrerad till två närliggande handelsområden. För närvarande råder tillgänglighetsmässigt en viss balans mellan dessa större handelsområden. Centrum ligger tillgänglighetsmässigt fördelaktigt placerat för cyklister och gående. Coop-området ligger tillgänglighetsmässigt fördelaktigt placerat för bilburna. Kartan har tillhandahållits av Kiruna kommun Sida 71
Sammanfattning - Utbud och konkurrens Merparten av handeln i kommunen samlad i Kiruna stadskärna där Coop-området och Centrum dominerar. Handelsströmmarna inom sällanköpshandel rör sig främst mot centrum, men även mot Coop-området. Centrum präglas av långa butiksfasader och flera vakanta ytor. Det upplevs som utspritt utan tydliga kommersiella stråk och destinationer. Tuffa klimatvillkor ger behov av väderskydd Kiruna har tre mindre citygallerior, ett externhandelsområde samt enstaka butiker på industriområde. Befintliga gallerior i behov av utveckling övrigt utbud av varierande kvalitet. Få handelsprojekt planeras i Kiruna För närvarande råder tillgänglighetsmässigt en viss balans mellan Centrum och Coop-området. Centrum ligger emellertid tillgänglighetsmässigt fördelaktigt placerat för cyklister och gående medan Coop-området ligger tillgänglighetsmässigt fördelaktigt placerat för bilburna. Korta avstånd, bilintensiva invånare och trist centrum gör att externhandeln utgör ett mycket attraktivt alternativ till centrum En flytt av centrum/delar av centrum likväl som en nyetablering av ett externt handelsområde skulle eventuellt förändra balansen och kan riskera att dränera den befintliga centrumhandeln Sida 72
Kapitel 7 - Gränshandeln mellan Sverige och Norge I detta kapitel redovisas gränshandelns utveckling och påverkande parametrar samt dess betydelse för Kiruna tätort. Sida 73
Handel och shoppingturism viktiga faktorer för en regions tillväxt Gränshandeln är störst mellan Sverige och Norge. Mellan Sverige och Finland samt Sverige och Danmark är omfattningen mindre då priset inte varierar avsevärt mellan dessa länder. Norrmännen har framförallt uppmärksammats för sina inköp av dagligvaror i Sverige, men i takt med en starkare valutakurs börjar man även handla sällanköpsvaror, bilar, resor och andra tjänster. Gränshandeln har under de senaste åren haft stor betydelse för de kommuner som uppvisat starkast tillväxt inom detaljhandeln. Strömstad och Haparanda strategiskt belägna regioner som lyckats etablera sig som viktiga handelsplatser har under perioden 2000-2007 toppat Affärsvärldens lista när det gäller ekonomisk tillväxt. Även turism kan sätta fart på tillväxten, och är som industri en av de största och snabbast växande näringarna i Sverige. Shoppingturism vilket innebär att turister väljer destination efter shoppingutbudet är en ny trend i samhället. Speciellt små städer och förorter kan förvandlas till betydelsefulla destinationer genom erbjudandet av handelsanläggningar t.ex. så kallade outlets. Källa: Affärsvärlden, HUI Sida 74
Stora variationer av konsumtion över gränsen olika förutsättningar för norra respektive södra regioner Fylkena Nordland och Troms har en befolkning på cirka 390 000 personer vilket motsvarar 8 procent av den totala befolkningen i Norge. I snitt gränshandlade norrmännen för 2 500 NOK per person det senaste året enligt SSB, men skillnaderna är stora mellan olika fylken. I fylkena Østfold, Buskerud, Vestfold och Telemark handlades det för 5 600 NOK per person. I Hedmark och Oppland handlade norrmännen för 3 800 NOK per person i Sverige. Källa: SSB, Norge.no Sida 75
Flertalet kommuner utmed norska gränsen har avsevärt större detaljhandelsyta än befolkningsunderlaget medger Extremt mycket yta givet det regionala befolkningsunderlaget Något över det som kan förväntas av underlaget Något mindre än vad befolkningsunderlaget medger Extremt lite yta i förhållande till vad underlaget medger Kiruna Haparanda Luleå Källa: Handeln i Sverige Sida 76
Gränshandelns drivkrafter styrs huvudsakligen av prisskillnader vilket i sin tur styrs av regleringar och stödåtgärder samt olika skatter Den absolut viktigaste faktorn bakom norrmännens gränshandel i Sverige är prisskillnaden främst när det gäller tobak och alkohol, men även livsmedel såsom kött. Priset i sin tur styrs av faktorer såsom skatt och inflation. Andra faktorer som styr gränshandeln är sådana som påverkar norrmännens betalningsvilja, t.ex. lönenivåer, räntenivåer och valutakurser faktorer som varierar över tiden och mellan länderna. Valutakursen är en relativt osäker drivkraft bakom gränshandel, men även om den skulle försvagas är det rimligt att förvänta sig en tillströmning av norrmän till Sverige på grund av prisskillnaderna. En fortsatt expansion av gränshandel är dock inte given om Norge sänker sina skatter på tobak, alkohol och sockerprodukter kan incitament till gränshandel minska avsevärt. Och om Norge går med i EU upphör vissa prisskillnader automatiskt. Matpriserna ökar betydligt snabbare i Sverige än i Norge. Under perioden juni 2007 till juni 2008 ökade matpriserna i Sverige och Danmark med 9,4 respektive 8,0 procent. Norge däremot hade en av Europas lägsta prisökningar med 3,2 procent, enligt statistik från norska SSB. Sida 77
Gränshandeln bedöms inte påverka handeln i Kiruna tätort i någon större utsträckning utvecklingen av turism kan bli en viktigare faktor De senaste åren har flertalet svenska kommuner gynnats av kraftigt inflöde av köpkraft från Norge. Kommuner som gynnats har ett stort upptagningsområde på den norska sidan. För Kiruna kommun är handeln med tobak den absolut viktigaste draghjälpen för gränshandelsströmmar från Norge. Därmed är punktskatten på tobak också den mest kritiska faktorn för den framtida gränshandeln i Kiruna kommun. Skattesatsen på tobak höjdes senast den 1 januari 2008 i Sverige. Handeln kring Norgevägen i Kiruna består idag till övervägande del av gränshandel samt konsumtion från turister. Utrymmet för tillkommande handelsetableringar sett till nuvarande upptagningsområde och handelsstruktur är kraftigt begränsat, och gränshandeln motsvarar idag endast en marginell andel av den totala konsumtionen i det norska närområdet. Gränshandeln utmed Norgevägen bedöms inte som ett hot mot utvecklingen av handeln i Kiruna tätort varken i nuläget eller på längre sikt. Potentialen för ökad gränshandel inne i Kiruna tätort är relativt begränsad, och styrs främst av utvecklingen av turism samt trafikströmmar från förbipasserande norrmän. Sida 78
Kapitel 8 - Lämpliga lokaliseringsvillkor Här görs en bedömning av lämplig storlek och lokaliseringsvillkor avseende en framtida handelsyta för uppfyllandet av generella krav på ett välfungerande centrum Sida 79
På mindre orter behöver kommunen ta ett större ansvar vid utvecklingen av handel I mindre kommuner med en folkmängd under 25 000 30 000 invånare baseras handeln på färre antal aktörer än i större kommuner Handlarna utgörs i huvudsak av enskilda lokala aktörer och det finns endast ett fåtal större detaljhandelskedjor då orterna betraktas som för små för att utgöra attraktiva lokaliseringsalternativ I kommuner på mindre orter ligger ofta utvecklingen i händerna på kommunen Stadskärnan är känslig för etableringen av nya och större handelsområden Exempel: Norrköping är ett bra exempel där kommunen tagit ett större ansvar (kommunen har bl.a. tagit fram en detaljhandelspolicy). Ett annat exempel kan vara att dra igång en citysamverkan med olika aktörer eller ta fram en masterplan för hur handeln ska utvecklas. På större orter finns ofta fastighetsägare och andra aktörer som kan vara drivande i ett sådant arbete men inte i mindre kommuner. I Malmö har tex Vasakronan varit mycket aktiva för utvecklingen av stadskärnan. Sida 80
Masterplan bör upprättas för att ta tillvara på skilda aktörers intressen Vid strategisk utveckling av handel bör en masterplan upprättas där kommunens, fastighetsägares, näringsidkares och invånarnas intressen tas tillvara Följande faktorer gynnar förutsättningarna för handeln och bör beaktas i masterplanen: Lättillgänglighet - enkelt att hitta i stadskärnan - parkering på rätt läge i tillräckligt antal (särskilt viktigt på mindre orter) - generösa öppettider för butiker - god tillgänglighet för olika trafikslag - renodlade trafikslag, tex gågata Innehåll - intressant sammansättning av butiker, restauranger, service, kultur, historia, arbetsplatser och bostäder - galleria och gågata är viktiga element för en fungerande stadskärna - Planera för flexibilitet för kommande förnyelse då ändamålsenliga lokaler är viktigt för handeln Sida 81
Arbeta med tydliga strategier för att skapa förutsättningar för handel Form och utsträckning - koncentrerade stråk då kommersiell täthet viktigt. Ett optimalt butiksstråk har ny butiksfasad var sjunde meter per sida - kommersiella stråk med butiker som passar ihop ( goda grannar ) - tydliga målpunkter och destinationer. Ankarbutiker samt besöksintensiva verksamheter (skolor, bibliotek, sjukhus, idrott, upplevelser) bör placeras så att övrig handel får nytta av dessa. Livsmedelsbutiker och Systembolag särskilt viktigt på mindre orter - mötesplatser - planera för olika nivåer på stråk (se nästa sida) Grundläggande förutsättningar är god skötsel och hög säkerhet Logistik och leverans - planera för varumottagning, samordning av leveranser, leveranstidpunkter - planera för kundens hemtransport av varor - skrymmande varor bör ligga utanför stadskärnan Sida 82