Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet
Samhällsdebatten Allt färre väljer studentsvenskan (Hbl 1.6. 2009) Finland allt sämre på svenska (Hbl 7.6. 2009) Svenskan viktig för oss (Hbl 8.6. 2009) Svenskan frivillig i studentexamen 2005, men alla läser svenska i skolan (3 år i grundskolan, minst 5 kurser i gymnasiet) Nedåtgående trend: 90% 2005 68% 2009 Tudelad debatt: tvångssvenska positiva eller neutrala attityder Samhällelig oro Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 2
Faktorer som styr undervisningen Den europeiska referensramen Läroplanen Studentexamen testar skrift Läromedlen tal och skrift Debatten i samhället Undervisningen Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 3
Svenskan i Finland Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 4
Kopplingen mellan debatt och undervisningskontext Svaga kunskaper från gymnasiet: nya krav på högskolor och universitet Hur skapa motivation för studier i svenska i gymnasiet? Muntlighet skapar motivation: Mera vardagsträning! Styrdokumenten: i LP betonas kommunikativ språkförmåga, proven i studentexamen mer kommunikativa (inget muntligt prov) Aktuellt utbildningspolitiskt ämne: innehåll, former, tidpunkt för starten (7. klassen för sent), studierådgivning Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 5
Undersökning av verkligheten i skolorna Projektet Svenska i toppen Lärarintervjuer och gymnasistintervjuer i sju gymnasier 2009 Skolor med goda resultat i skriven svenska Goda praktiker: lärar-elevrelationen är viktig, låga trösklar, goda arbetspraktiker, positiv attityd till svenska (rektorn) Studentexamen styr Tyngdpunkten i skrivet språk Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 6
Gymnasistintervjuer: svenska och motivation Vad är det för nytta med att läsa svenska? Både integrativ och instrumentell motivation (Åbo) Jag tycker att det är väldigt nyttigt för det är ändå Finlands andra officiella språk. Det är viktigt att kunna kundernas språk i servicebranchen. Det bor ändå svenskspråkiga i Åbo. För att det är roligt att kunna ett språk (Polvijärvi): Man kan behöva svenska efter skolan i studierna vid universitetet eller om flyttar till eller reser längs med kusten i Finland eller i Sverige. Det hör till allmänbildning. Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 7
Vad tycker du om svenska? Svenska är det enda ämne som intresserar Joo, för mej är det samma sak, det är det enda ämnet som intresserar för ja vet att jag helt säkert kommer att behöva det för jag skall flytta till Sverige efter skolan Jag tycker om att studera svenska, jag tycker att det låter roligt och motivationen är helt på sin plats. Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 8
Gymnasistintervjuer: svenska och motivation (Huvudstadsregionen): När man inte har något att göra med svenska utanför skolan verkar man inte heller ha någon nytta av den. Det är ett ganska tråkigt ämne (Östra Finland): En pojke som inte tänker skriva svenska i studentskrivningarna: Det är roligt att tala om man kan säga något. Det brukar bli hälften engelska när man inte ens kan orden. Svenska är världens värsta språk! Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 9
Muntlighet i skolan Ny kurs i muntlig svenska ska införas, frivillig Nivå som borde uppnås enligt LP: B.1.1 Varierande inställning bland lärare: bra med en kurs som fokuserar på det muntliga- det muntliga borde finnas med som en naturlig del hela tiden Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 10
Variationen i muntlig färdighet Ett samarbetsprojekt mellan främmande språk och pedagoger vid Helsingfors universitet (HY-talk) Syftet är att validera färdighetsskalorna i de nya finländska läroplanerna Muntliga prov i gymnasiet i A-svenska (6 års studier) En god studerande på nivå A 2.1 i muntlig färdighet Gymnasist Evaluering Betyg 4-10 Paula B1.1 9 Oona A2.2 9 Arja A1.3 10 Iina A1.3 7 Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 11
Oona och Paula: flyt Oona: öö berätta om din *hob*bier (0.7) Paula: okej am: (0.7) ja: (.) joggar (.) jättemycke (.) å::mm ja sjunger (.) ja ta:r sjungklasser? Oona: okej Paula: å::mm (.) ja är med mina vänner när jag har tid men jag har inte så mycke tid därför att jag har så mycke Oona: hm Paula: skolsaker (0.6) som ja måste göra men: (0.2) när ja har tid ja: ( ) går till gymet #å:# (1.0) joggar (0.2) å (.) ellä: går till träningar å eller Oona: ja joggar också och ja går på gymet också men (.hh) ja hinner inte göra alltid eftersom sk- när skolan to- tar så mycke tid å (.) hh men jag tycker att vara med min kompisar å vi kan gå på bio å Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 12
A: öö (.) okej (.) öö (.) vi (.) kan vi gå borgbacken I: jå de e jättebra idé (1.8) A: öö (0.6) när öö (0.3) öö (1.9) öö (.hh) mä-ä(h) e:::: går vi (.) eah I: mmh (0.5) vi-vi kan (0.6) m (.) mmh de (0.6) öppnade (.h) ä: två i klockan å (0.4) mmh (.) vi (0.3) kan (0.8) a:: (0.4) gå där (2.3) A: ää (0.5) kan vi (.) åkte (.) tåget (0.5) I: ja (1.9) A: öö (2.1) öö (0.8) kan din (0.5) öö (0.5) familj komma med (0.7) I: Ne:::ij de måste göra någon annat Arja och Iina i svårigheter Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 13
Arja och Iina i svårigheter Arja: öö (.) okej (.) öö (.) vi (.) kan vi gå borgbacken Iiina: jå de e jättebra idé (1.8) Arja: öö (0.6) när öö (0.3) öö (1.9) öö (.hh) mä-ä(h) e:::: går vi (.) eah Iiina: mmh (0.5) vi-vi kan (0.6) m (.) mmh de (0.6) öppnade (.h) ä: två i klockan å (0.4) mmh (.) vi (0.3) kan (0.8) a:: (0.4) gå där (2.3) Arja: ää (0.5) kan vi (.) åkte (.) tåget (0.5) Iina: ja (1.9) Arja: öö (2.1) öö (0.8) kan din (0.5) öö (0.5) familj komma med (0.7) Iina: Ne:::ij de måste göra någon annat Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 14
De muntliga proven Betygen och den muntliga färdigheten motsvarar inte varandra Det finns stora skillnader i förmågan att tala spontant Det brister t.ex. i vardagligt ordförråd men också beredskapen att upprätthålla ett samtal Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 15
Svenskans framtid Brytningsskede i svenskundervisningen Svagt intresse, dåliga kunskaper Fortsättningsvis tycker ungefär 50% att undervisningen skall vara obligatorisk, de yngre positivare (Magma 2009) Satsning på muntliga kunskaper och också vardagligt ordförråd kunde öka motivationen Autentiska upplevelser av kommunikation Politisk vilja Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 16
Vad är det för nytta med att kunna svenska? nå ja fick den här hösten en ny syn ja tycker att när man kan svenska så öppnas på något sätt en dörr till de andra nordiska länderna. Jag hade inte kommit att tänka på det men nu när man märker att man kan förstå norska och danska så det är tycker jag en fin sak. Så bara därför är det bra att studera svenska och visst är det väldigt viktigt här i Finland också. Och i mitt sommararbete finns det situationer där jag talar svenska. (flicka, Åbo) (Jfr attitydundersökning 2009: 93% tycker att det är viktigt att höra till Norden och ha en nordisk identitet) Green-Vänttinen, Maria & Hanna Lehti-Eklund 01.01.2006 17