Styrmodell, planeringsprocess och ekonomi
Styrmodellen vad vi gör och hur
vad vi gör och hur
vad vi gör och hur
Syftet med reglerad styrmodell vad vi gör och hur Vilken ansvarsfördelning som gäller i det interna arbetet Hur och när styrande dokument ska utformas, fastställas och följas upp Underlätta ledning och styrning för alla i regionen genom att bland annat ha samma terminologi Ge möjlighet till planering, genomförande och uppföljning Reglerna ska följas av alla politiska organ och verksamheter i arbetet med att planera och följa upp verksamheten enligt styrmodellens principer.
vad vi gör och hur
Regiondirektören Centrum för lednings- och verksamhetsstöd
Styrdokument och mål vad vi gör och hur Strategiska mål = Fullmäktige Framgångsfaktorer = Nämnder Mål och mätetal = Regiondirektör/ Förvaltningschef Verksamhetsspecifika mål = Chefer
Perspektiv vad vi gör och hur Jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv Barnperspektivet Miljöperspektivet Konsekvensanalys
PATIENT
A3 Verksamhetsplan
Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt gentemot de målsättningar som finns beskrivna i olika planverk Uppföljning sker genom månadsrapporter, delårsbokslut och årsbokslut Uppföljningsplaner återfinns i verksamhetsplanerna för styrelsen och nämnderna
Vad är internkontroll? Internkontroll handlar om att ha ordning och reda, att veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett effektivt och säkert sätt. Regleras i kommunallagen Regionstyrelsen ansvarar för att leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter samt att ha uppsikt över regionens verksamhet (KL 6:1 och 6:3).
Internkontroll Internationellt ramverk, COSO-modellen Internkontroll är en process som ska ge rimlig försäkran om att målen uppfylls inom Effektivitet och produktivitet i verksamheten Tillförlitlig finansiell rapportering Efterlevnad av tillämpliga lagar och regler
Regionstyrelsens uppsiktsplikt Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 16a 18b och sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Lag (2014:573)
Planering och uppföljning vad vi gör och hur Förkortningar RF = Regionfullmäktige RS= Regionstyrelsen RD = Regiondirektör FC = Förvaltningschef DR = Delårsrapport MR = Månadsrapport ÅB = Årsbokslut
Planeringsförutsättningar 2016-2018 Regional utveckling eget seminarium Befolkningen i länet i olika siffror Folkhälsa Miljö Hälso- och sjukvårdens kvalitet mm..eget seminarium Vårdval och privata vårdgivare Tandvård..eget seminarium Medarbetare Verksamhet Ekonomi
Befolkningsläget efter halvåret 2014 Kommun Folkmängd Folkökning Födels e- övers kott Flyttningsnetto Totalt Egna länet Därav m ot Övriga Sverige Utlande t Jämtland 126 410 51 95 21. 473 494 Berg 7 133 27 21 7 32 32 57 Bräcke 6 538 21 19 1 19 0 18 Härjedalen 10 254 27 44 17 10 32 59 Krokom 14 677 34 23 11 26 53 38 Ragunda 5 444 14 34 18 11 4 3 Strömsund 11 965 19 41 15 51 36 102 Åre 10 323 97 5 103 15 114 26 Östersund 60 076 120 36 71 90 210 191
Andra befolkingsfakta ÅR Indikator Riket 2013 Jämtlands Län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Andel öppet arbetslösa samt sökande i program av registerbaserade arbetskraften 16-64 år 8,5 8,4 8,4 9,8 8,6 6,2 11,6 11,2 6,1 8,4 18-24 år 17,2 18,6 16 22 18,1 16,8 26,1 23,3 10,9 18,8 2013 Ohälsotal, antal dagar 26,8 32,9 36 41,8 28,2 33,3 40,1 33,4 25 33 Män 21,8 26,6 27,6 36,2 25,6 26,3 30,3 29,9 20 25,8 Kvinnor 32 39,5 45,2 48,1 31,1 40,7 50,8 37,4 30,3 40,1 2012 Medelinkomst av tjänst 197,7 180,2 162,1 167 173,2 175,3 169,7 169,6 169,7 191,3 Män 223,6 194,9 171,4 177,3 187,7 189,2 189 183,7 180,4 208,5 Kvinnor 171,9 165,4 152,1 155,5 157,9 160,8 149,7 154,8 158,6 174,9 2013 Andel med eftergymnasial utbildning 32 27,4 18,4 17,2 16,5 27 15,4 17,4 27,5 33,9 Män 29,3 22,4 13,8 12,5 12,1 21,8 12,1 13,1 21,2 29,7 Kvinnor 35,7 32,3 23,4 22,3 21,3 32,4 18,9 22 34,1 37,8
Socioekonomisk faktor, Care Need Index, CNI ANVÄNDS BL A I ERSÄTTNINGSMODELLEN FÖR HÄLSOVALET Denna faktor syftar till att utjämna sjukdomsbördan i små geografiska områden utifrån socioekonomiska variabler. Högt CNI i en population indikerar social utsatthet och berättigar till mer primärvårdsresurser. CNI består av sju variabler med olika vikt. Följande variabler byggs CNI upp av. Variabel Vikt Ålder över 65 år och ensamboende 6,15 Ålder yngre än 5 år 3,23 Ensamstående föräldrar med barn tom 17 år 4,19 Lågutbildade 25-64 år 3,97 Arbetslösa eller i åtgärd 16-64 år 5,13 Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Latinamerika 5,72 Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området 4,19
CNI EN DEL AV ERSÄTTNINGEN I HÄLSOVALET Hälsovalet totalt 547 000 000 kr Hälsocentral CNI>1,0 (mer bel astn ing än genomsni ttet) Hälsocentral CNI < 1,0 (mindre belastning än genomsnittet) Z-gränd 1,186 Odensala 0,995 Strömsund 1,163 Brunflo 0,993 Hammarstr and 1,130 Kälarne 0,961 Backe 1,112 Lugnvik 0,953 Bräcke 1,111 Gäddede 0,940 Sveg 1,106 Frösön 0,921 Järpen 1,108 Föllinge 0,916 Nya När vården 1,107 Funäsdalen 0,877 Svenstavik 1,066 Myrvi ken 0,873 Stugun 1,018 Li t 0,864 Fjällhälsan 1,007 Offerdal 0,855 Hal len 0,845 Krokom 0,835 237 800 000 kr per listad 157 300 000 kr läkemedelsers. per listad/ förbrukning 79 300 000 kr Enl CNIindex 68 000 000 kr Glesbygdsfaktor 4 600 000 kr folkhälsa, utbildn moms, mm Åre 0,831
Region Jämtland Härjedalen ligger före! Vi har 7 år på oss till nästa gång! 12000 80-år och äldre. Utvecklingen i länet. 10000 8000 + 3 030 % 6000 + 370 (+ 33%) 4000 2000 0 _2012 _2017 _2022 _2027 _2032 Ökn 2500 på 15 år Ökn 3000 på 10 år
Flyktingar i länet KVOTFLYKTINGAR OCH ASYLSÖKANDE I JÄMTLANDS LÄN 1 OKTOBER 2014 Kommun Anknytningsinvandring Asyl-sökande Kvotflyktingar Ensamkommande Totalt Berg 39 16 123 9 187 Bräcke 24 6 41 11 82 Härjedalen 26 3 244 7 280 Krokom 35 4 230 11 280 Ragunda 18 2 52 10 82 Strömsund 49 10 183 7 249 Åre 49 1 175 11 236 Östersund 166 52 370 12 600 Summa 406 94 1418 78 1996 Jmf per 131231 (292) (121) (785) (43) (1241)
FOLKHÄLSA Visionen i den antagna folkhälsopolicyn för Jämtlands län 2011-2015 är Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län. Prioriterade utvecklingsområden: Trygga uppväxtvillkor Utbildning och arbete Hälsofrämjande miljö Delaktighet och inflytande
FOLKHÄLSA HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2014, 2010, 2006 Resultat från 2014 års undersökning: Hälsan är ojämnlikt fördelad mellan könen, utifrån socioekonomi och för personer med funktionsnedsättningar samt utifrån sexuell läggning. Hälsan blir bättre bland de äldre i befolkningen. Inte samma goda utveckling bland unga vuxna jämfört med befolkningen i övrigt Personer med lång utbildning och bättre ekonomiska förutsättningar har fått bättre hälsa. Andelen med övervikt och fetma i länet har ökat över tid. Daglig rökning minskar i länet framförallt bland kvinnor, däremot ökar andelen som snusar dagligen något. Ungas psykiska hälsa, särskilt hos unga kvinnor, är ett fortsatt viktigt prioriterat område liksom att förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättningar.
Andra folkhälsoaspekter Hälsosamtal i skolan Rädda barnens undersökningar om ungas hälsa Hälsa hos samerna Förekomst av våld
MILJÖANSVAR Miljöarbetet i Region Jämtland Härjedalen handlar om att minimera negativa effekter på vår livsmiljö lokalt, regionalt och globalt. En god miljö är också en förutsättning för god, jämlik och jämställd hälsa, både för nuvarande och kommande generationer RESURSSNÅLARE OCH EFFEKTIVARE inom Europa 2020 s område Hållbar tillväxt Övergripande mål 2030 enligt regionala utvecklingsstrategin 2014-2030 I regionens långsiktiga utvecklingsplan (LUP), område miljö 2014-2026 (revideras 2015) finns regionens utmaningar, långsiktiga mål och prioriterade aktiviteter för den egna verksamheten beskrivna.
Vårdens kvalitet
Samband kvalitet och kostnad
Vårdval Hälsovalet (primärvård) Regiondriven primärvård -18 godkända vårdenheter med 11 filialmottagningar. Aktiebolag - Nya Närvården AB i Hoting med filialer i Strömsund och Hammerdal. Ekonomisk förening - Fjällhälsan Hede med filial i Vemdalen och Offerdals hälsocentral. Gemensam nämnd - Närvård Frostviken. Medicinsk fotvård Patienter med diabetes, reumatoid artrit samt arteriell insufficiens i de nedre extremiteterna är, enligt beslut i regionfullmäktige, berättigade till subventionerad medicinsk fotvård. 29 st anslutna medicinska fotvårdare. Barntandvård Avtal med folktandvården och med 22 privata tandläkare. Cirka 13 % av barnen går till privata tandläkare.
Övriga privata vårdgivare 3st privatpraktiserande läkare verksamma enligt, Lag om läkarvårdsersättning (LOL) 28 st fysioterapeuter verksamme enligt Lag om ersättning för fysioterapi (LOF), Dessutom upphandlas viss hälso- och sjukvård enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) t ex inom: ortopedi, kiropraktik, gynekologi, naprapati och idrottsmedicin.
MEDARBETARE 4150 st 2014 1400 1267 1200 1159 1000 800 600 588 965 960 840 908 660 2009 2010 2011 2012 2013 400 2014 237 200 0 72-49 1950-59 1960-69 1970-79 1980-89 1990-61 Attraktiv arbetsgivare prioriterat
Politiskt mål: Heltid är en rättighet och deltid en möjlighet 900 Antal deltidsanställda 1999-2014 800 700 600 821 772 802 729 743 713 669 641 634 659 692 652 680 623 586 500 443 400 300 200 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Verksamhet Centrum primärvård: 18 vårdenheter med 11 filialmottagningar - av länets 126547 invånare är 91,5 % listade i regionens primärvård Centrum opererande specialiteter: 110 vårdplatser, 17 öppenvårdsenheter med 139400 besök Centrum medicinska specialiteter: 141 vårdplatser, 16 öppenvårdsenheter med 95800 besök Centrum barn, kvinna, psykiatri: 91 vårdplatser, 18 öppenvårdsenheter med 95100 besök Centrum folktandvård: 21 kliniker, specialist- och sjukhustandvården Centrum diagnostik, teknik, service: röntgen, laboratorier, hjälpmedelscentral, medicinteknisk service, lokalvård, fastighetsdrift, förråd, transport, vårdnära service, mm
Ekonomi - Det ekonomiska året - Våra intäkter - Våra kostnader - Vårt ekonomiska läge
Det ekonomiska året Ekonomiåret 2015 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Preliminärt resultat Årsredovisning 2014 2014 Månadsrapport Månadsrapport (inkl prognos) (inkl prognos) per februari per mars Månadsrapport (inkl prognos) per maj Månadsrapport (inkl prognos) per juni Månadsrapport (inkl prognos) per september Månadsrapport (inkl prognos) peroktober Månadsrapport (inkl prognos) per november Delårsbokslut (inkl prognos) per april Delårsbokslut (inkl prognos) per augusti Ekonomi- upph- och fast.utskott Ekonomi- upph- och fast.utskott Ekonomi- upph- Ekonomi- upph- Ekonomi- upph- Ekonomi- upph- och fast.utskott och fast.utskott och fast.utskott och fast.utskott Ekonomi- upph- och fast.utskott Ekonomi- upph- och fast.utskott Ekonomi- upph- Ekonomi- upph- och fast.utskott och fast.utskott Regionfullm Regionfullm (Beslut om årsredovisning 2014) Regionfullm (Beslut om Regionplan 2016-2018 Regionfullm Regionfullm Detaljbudget 2016 klar
Finansiering av vår sjukvård Befolkning Skatt, premier Finansiär, t ex landsting, kommun, försäkringsbolag Ersättnings principer Vårdgivare Landsting, Privat Hälsocentral Privat specialist Avgifter
Finansiering Jämtlands läns landsting 2014, Totalt 3,8 mdr 1% 3% 3% 5% Skatteintäkter (2 428) Statsbidrag, utjämningssystem (927) 24% Patientavgifter (182) Patientintäkter, utomlän, kommuner 101 64% Specialdestinerade statsbidrag (32) Övrigt (131)
Kostnadsfördelning Jämtlands läns landsting 2014, mkr 19% Personalkostnad (2 108) Läkemedel (327) 2% 3% 5% 7% 55% Riks- och regionvård (263) Regionala utveckling (188) Lokalkostnader (127) Sjuktransporter (57) Övriga kostnader (731) 9%
Skatteintäkter Landstinget/Kommunen beslutar om skattesats Landstingsskatt Jämtland 2015 11:20 kr Kommunalskatt Östersund 2015 22:02 kr Kommunalskatt Bräcke 2015 23:39 kr SUMMA SKATT (inkl begravningsavgift men exkl kyrkoavgift) Östersund 33:44 Bräcke 35:09
Skatteintäkter Hur stor skillnad blir det i årlig skatt mellan Östersund och Bräcke vid en inkomst på ca 25 000 kr/månad? Ca 5 000 kr/ år
Skatteintäkter Skatteintäkt för landstinget beräknas som: Skattesats landsting * beskattningsbara invånare * beskattningsbar inkomst
Skatteintäkter Hur mycket påverkar folkmängden skatteintäkten? Jämtland hade år 2000 ca 129 600 invånare Jämtland hade år 2013 ca 126 300 invånare Skillnaden gör ca 90 mkr i lägre skatteintäkter för regionen!! För kompensation av minskat antal invånare krävs ca 40 öre i skattehöjning
Utjämningssystemet Finansiering Jämtlands läns landsting 2014, mkr 3% 1% 3% 5% Skatteintäkter (2 428) 24% 64% Statsbidrag, utjämningssystem (927) Patientavgifter (182) Patientintäkter, utomlän, kommuner 101 Specialdestinerade statsbidrag (32) Övrigt (131)
Utjämningssystemet (Generella statsbidrag) Syfte Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig offentlig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnaden i kommunal- och landstingsskatt ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på strukturella skillnader.
Befolkning Skatt, premier Finansiär, t ex landsting, kommun Ersättnings principer Vårdgivare Landsting, Privat Hälsocentral Privat specialist Avgifter
Regionen ansvarig för att ersätta vårdgivarna! Exempel på vårdgivare - Kirurgklinik inom det egna landstinget - Landstingsdriven hälsocentral - Hälsocentral Aktiebolag - Hälsocentral Ekonomisk förening - Privat läkare
Olika ersättningsmodeller - Anslag - Prestationsbaserad ersättning - Kapitering
För- och nackdelar med olika ersättningsmodeller ANSLAG PER KOSTNADSSLAG Central kontroll Detaljerad styrning God kostnadskontroll Små incitament att vara produktiv RAMANSLAG Kostnadskontroll Ej så detaljerad styrning Små incitament att vara produktiv
För- och nackdelar med olika ersättningsmodeller KAPITERING Fast ersättning t ex per ansluten patient vid hälsocentral Baseras på t ex ålder, kön, socioekonomi etc God kostnadskontroll Incitament att vara produktiv Risk att man undviker kostsamma patienter Prestationsbaserad ersättning (Ersättning per åtgärd) Sämre kostnadskontroll Ersättning endast för utförda tjänster Risk att det produceras för mycket Kostsamt att administrera
Befolkning Skatt, premier Finansiär, t ex landsting, kommun Ersättnings principer Vårdgivare Landsting, Privat Hälsocentral Privat specialist Avgifter
ÅRSBOKSLUT 2014 Mkr Utfall 2014 Årsbudget 2014 Utfall 2013 Verksamhetens intäkter 519 446 531 Verksamhetens kostnader -3 940-3 682-3 749 Avskrivningar -105-108 -103 Summa Verksamhetens nettokostnader -3 526-3 344-3 321 Skatteintäkter 2 427 2 428 2 380 Generella statsbidrag 646 640 608 Läkemedelsbidrag 287 288 288 Finansiella inäkter 19 17 18 Finansiella kostnader -15-19 -144 Summa skatter, bidrag, finansilla 3 364 3 354 3 150 RESULTAT -162 10-171 Utfall 2014 jmf utfall 2013 Mkr % Ökning skatter + generella statsbidrag 85 2,8% Nettokostnadsökning (just för AFA 2013) 159 4,7% Justerat för AFA-återbet och RIPS-ränta var resultatet 2013-100 mkr
ÅRSBOKSLUT 2014 100,0 Resultat och prognos 2014 jämfört med 2013 50,0 0,0-50,0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec - 100,0-150,0-200,0 Utfall 2013 per månad Årsprognos november Ack utfall 2014 Utfall 2014 per månad Ack utfall 2013 exkl RIPS,AFA
ÅRSBOKSLUT 2014 Utfall per centrum/verksamhet (miljoner kronor) Resultat dec 2014 Prognos 2014 efter november Skillnad resultat 2014 jmf nov.prognos Resultat 2013 helår Skillnad resultat 2014 jmf 2013 Motsedda 8,9 1,1 7,8-23,1 32,0 Centrum lednings o verksamhetsstöd 8,5 8,9-0,4 15,8-7,3 Centrum diagnostik, teknik, service 2,5 6,2-3,7 1,6 0,9 Centrum folktandvård 1,5 0,0 1,5-0,9 2,4 Politisk organisation 0,9 0,0 0,9 1,2-0,3 Revision 0,0 0,0 0,0 0,1-0,1 Patientnämnd 0,0 0,0 0,0 0,3-0,3 Centrum barn, kvinna, pykiatri - 8,8-8,0-0,8 0,0-8,8 Landstingsövergripande verksamhet - 17,4-23,6 6,2-12,0-5,4 Centrum primärvård - 32,9-30,5-2,4-18,2-14,7 Centrum opererande spec. - 72,7-72,7 0,0-39,7-33,0 Centrum medicinska spec. - 73,5-60,0-13,5-32,2-41,3 Totalt JLL förvaltning - 183,0-178,6-4,4-107,1-75,9 Finansiering 21,2 25,5-4,3 7,1 14,1 Resultat före RIPS - 161,8-153,1-8,7-100,0-61,8 Återbetalning AFA 46,8-46,8 Effekt förändrad RIPS- ränta - 117,8 117,8 Resultat - 161,8-153,1-8,7-171,0 9,2
ÅRSBOKSLUT 2014 Balanskravet Miljoner kronor 100 50 0-50 - 100-150 - 200-250 - 300-350 - 400 Redovisning av Balanskravet 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Prel 2014 Årets resultat - 95,9-26,7 67,8-118,2-92,1-170,9-162 Resultat enligt balanskravet - 72,2-28,2 63,7-21,4-81,5-47,7-162 Ackumulerat att återställa - 72-100 - 37-58 - 140-187 - 349
ÅRSBOKSLUT 2014 Lönekostnad + Inhyrda läkare & Ssk År / Mkr 2012 2013 2014 Lönekostnad 1 930 2 008 2 091 Inhyrda läkare och ssk 65 62 85 SUMMA KOSTNAD 1 995 2 070 2 176 Ökning i % 3,8% 5,1% Ökning utöver index (LPIK), Mkr 36 63
ÅRSBOKSLUT 2014 Riks- och regionvårdskostnad År / Mkr 2012 2013 2014 Centrum för Opererande spec 86 90 99 Centrum för Medicinska spec 111 127 146 Centruf för Barn/Kvinna/Psykiatri 54 62 53 Landstingsövergripande 47 36 55 SUMMA KOSTNAD 297 315 354 Ökning i % 5,9% 12,5% Ökning utöver index (LPIK), Mkr 12 32 Varav ca 14 mkr prisjusteringar NUS Ökning exkl prisjusteringar NUS = 7,9 % Ersättning för "Miljonpatienter" 21 52 34
ÅRSBOKSLUT 2014 Läkemedelskostnader År / Mkr 2012 2013 2014 Centrum för Opererande spec 39 41 43 Centrum för Medicinska spec 135 139 145 Centrum för Barn/Kvinna/Psykiatri 20 20 21 Centrum för Primärvård 116 108 105 Landstingsövergripande 14 13 12 Övrigt 5 4 3 SUMMA KOSTNAD 328 324 329 Ökning i % - 1,1% 1,4% Minskning utöver index (LPIK), Mkr - 10 0
ÅRSBOKSLUT 2014 2012 2013 2014 RESULTAT EXKL AFA, RIPS Mkr - 140-100 - 162 Ökning Skatter & Bidrag Mkr 83 85 Skattehöjning Mkr (25 öre) 60 Ökning Skatter & Bidrag % 5,0% 2,8% Nettokostnadsökning Mkr 109 158 Nettokostnadsökning % 3,3% 4,7%