Remissgång för standarder från SIS inom Svensk Förening för Vårdhygien

Remissgång för standarder från SIS inom Svensk Förening för Vårdhygien

Mari Banck Katja Urwitz Iversen 2(5) 1 BAKGRUND... 3 2 STANDARDISERING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 3 VAD ÄR EN STANDARD?... 3 2.2 VAD GÖR SIS?... 3 2.3 VAD GÖR I STANDARDISERINGSFRÅGOR?... 4 2.4 ÄMNESOMRÅDE... 4 TEKNISKA KOMMITTÉER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET... 4 3 REMISSOMGÅNG... 4 3.1 RUTIN INKOMNA REMISSER... 4 3.2 REMISSANSVARIGS ROLL OCH ÅTAGANDE... 5 3.3 REMISSMOTTAGARNAS ROLLER OCH ÅTAGANDE... 5 3.4 RAPPORTERING... 5

Mari Banck Katja Urwitz Iversen 3(5) 1 BAKGRUND Standarder är en förutsättning för att tillverkning och handel ska vara rationell. I nästan 100 år har vi haft formaliserat arbete med standarder. En av historiens mest betydande framgångar inom standardiseringen hade engelsmannen Joseph Witworth. Det var han som samlade upp alla de olika gängtyper som tillverkades på olika håll i engelska företag i början av 1800-talet och bringade reda i kaoset med sitt gängsystem. År 1841 presenterade han sin idé för det engelska civilingenjörsinstitutet och fick systemet antaget. I dag tycker vi att det är självklart att skruvar och muttrar passar ihop med varandra. Inom hälso- och sjukvård omges vi dagligen av standarder och de är en viktig förutsättning för säkerheten i vårt arbete. 2 STANDARDISERING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Standardisering inom hälso- och sjukvårdsområdet handlar framför allt om patientsäkerhet och säkerhet för personal i vården. Området täcker det mesta inom medicinsk teknik, exempelvis tandvård, förbrukningsmaterial, kirurgiska implantat och anestesiutrustning. Andra stora områden är hälsoinformatik, kvalitetsledningssystem, tillgänglighetsfrågor och standardisering av tjänster inom hälsa, vård och omsorg. VAD ÄR EN STANDARD? En standard kan vara ett exempel på en lösning på ett återkommande problem eller en rekommendation att göra någonting som t.ex. att utforma en produkt eller använda en produktmetod på ett bestämt sätt. CEN (European Committee for Standardization) definierar en standard som a technical document designed to be used as a rule, guideline or definition. It is a consensus-built, repeatable way of doing something. 2.2 VAD GÖR SIS? Swedish Standards Institut, SIS är den neutrala plattform som står för administration och expertis beträffande standardiseringsprocessen. SIS är en fristående ideell förening där medlemmarnas behov och önskemål styr verksamheten. SIS leder 390 Tekniska kommittéer som är expertgrupper med betalande medlemmar där SIS bistår med en projektledare och en assistent som koordinerar och samordnar arbetet. Genom SIS har alla personer, företag, myndigheter och organisationer möjlighet att delta i det internationella arbetet och påverka innehållet i kommande standarder, vilka ofta styr vad som köps in och används i vården. 2010 kom det ut ca 1 500 nya och reviderade standarder Mer finns att läsa på www.sis.se

Mari Banck Katja Urwitz Iversen 4(5) 2.3 VAD GÖR I STANDARDISERINGSFRÅGOR? När det gäller frågor gällande standarder står det att läsa i verksamhetsplan för att föreningen driver kvalitets-, material- och metodutvecklingsfrågor inom föreningens intresseområden. Standardiseringsarbetet är ett viktigt område för föreningen men på grund av kostnaden att delta i tekniska kommittéer blir deltagandet här begränsat. En viktig uppgift är dock att fungera som remissinstans. 2.4 ÄMNESOMRÅDE Ämnesområden inom Standardiseringen inom hälso- och sjukvårdsområdet är indelat i tre olikagrenar: Medicinsk teknik Ledningssystem för kvalitet Hälsoinformatik TEKNISKA KOMMITTÉER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET TK Ämnesområde 327 Tandvård 329 Anestesi och respiratorutrustning 330 Förbrukningsmaterial inom Hälso- och sjukvård 331 Laboratoriemedicin 332 Sjukvårdstextilier 333 Operationstextilier 334 Hälso- och sjukvårdsinformatik 335 Mekaniska preventivmedel 336 Ögonoptik 340 Implantat och biologisk säkerhet 344 Handikappshjälpmedel 349 Sterilisering 351 Ambulanssjukvård 355 Medicinskt kvalitetssystem 457 Ledningssystem för kvalitet inom hälso- och sjukvård 486 Alkoholmätare 504 e-tillgänglighet 527 Renhet i operationsrum 551 Vårdhundar 569 Hälsoriskbedömning av kemikalier 3 REMISSOMGÅNG 3.1 RUTIN INKOMNA REMISSER står som remissmottagare av standardförslag från SIS. Remissansvarig inom styrelse får remiss från SIS och registrerar remissen på registreringslista samt genomför en första bedömning av remissen. Remisser som inte har någon vårdhygienisk relevans besvaras omgående, avstår, av remissansvarig inom styrelse, eventuellt efter samråd med övriga i styrelsen.

Mari Banck Katja Urwitz Iversen 5(5) Remissansvarig inom styrelse skickar remisser med vårdhygienisk relevans till sektionernas ordförande/remissansvarig för vidare distribution till medlemmarna och ev. direkt till medlemmar med särskild kompetens inom aktuellt ämnesområde Remissansvarig inom styrelse bevakar svarsdatum och har ansvar för att utarbeta ett svar baserat på inkomna svar från remissmottagarna, ev. efter samråd med övriga i styrelsen. Remissansvarig inom styrelse skickar in svar till respektive Teknisk Kommitté med kopia till sektionernas ordförande/remissansvarig. Remissansvarlig registrerar utgående svar samt arkiverar elektronisk kopia av svar med kommentar i mapp på egen dator. Registreringslista samt mapp med kopia av svar med kommentar skickas årligen före årsmötet till sekreterare som dokumenterar remissvar under året i verksamhetsberättelsen för. 3.2 REMISSANSVARIGS ROLL OCH ÅTAGANDE Ska vara styrelseledamot i. Sammanställer och lämnar det slutgiltiga remissvaret till aktuell Teknisk kommitté. Listar kontinuerligt alla remisser som inkommit med fristdatum samt valt svarsalternativ. Skickar årligen före årsmötet lista över remisser samt mapp med kopior av elektroniskt arkiverade svar till sekreteraren i 3.3 REMISSMOTTAGARNAS ROLLER OCH ÅTAGANDE Ska vara medlem i och ha kunskaper inom ämnesområdet. Får inte vara medlem i aktuell Teknisk kommitté. Genomgår förslaget, fyller i svarsblanketten och skickar svaret åter till remissansvarig i styrelse innan tidsfristen. 3.4 RAPPORTERING Remissvar sker i form av åtta olika alternativ (Avstår, Tillstyrker utan kommentarer, Tillstyrker utan kommentarer, Tillstyrker med kommentarer, Avstyrker med motivering, Har erfarenhet inom det område förslaget täcker, Har tillämpat förslaget, Ej berörd, Kommentarer till föreslagen svensk titel). I verksamhetsberättelse dokumenteras vilka remisser som föreningen har svarat på under året.