Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2010 3

Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter 2010 3 Trevlig sommar!

Ledare: Konkurrenskraftens utmaningar I en konkurrensutsatt bransch är god konkurrenskraft en förutsättning för god lönsamhet. Det är ofta de bästa företagarna som klarar sig bäst, både i medgång och i motgång. Därför måste vi alla alltjämt arbeta på vår konkurrenskraft för att vi skall kunna möta nya och tuffare utmaningar. Men av vad består egentligen vår konkurrenskraft? Det räcker inte enbart med god produktivitet och mätbara tal på effektiviteten. För den som investerar är det ett naturligt villkor att se till att gårdens nyckeltal är i skick, men samspelet inom produktionskedjan har också en avgörande betydelse. Som producenter och företag måste vi kunna möta konkurrenskraftens utmaningar på många olika plan. Sällan blir någon stark helt på egen hand. Tillsammans med våra medarbetare och samarbetsparter bör vi finna vår roll på den omgivande marknaden och samspelt arbeta för att skapa ett mervärde bland våra konsumenter. Konsumenternas förtroende för produktionskedjan och produkterna är en oumbärlig del av konkurrenskraften. Förlorat förtroende är mycket svårt att få tillbaka. Förtroendet kan byggas upp eller förbrukas i varje fas av produktionskedjan. Därför är det också mycket viktigt att det finns inbördes förtroende mellan parterna i kedjan. När det gäller betydelsen av det interna förtroendet mellan företag och arbetstagare talar den gångna våren för sig själv. Idag måste vi leva med det faktum att köttmarknaden är internationell. De svängningar som drabbar den globala marknaden påverkar även oss. Det är svårt att skydda sig mot marknadsprisernas skadliga inverkningar, men genom att skapa ett mervärde, ett behov av oss eller vår produkt på Lantgårdens Bästa info på adressen http://anelma2.snellman.fi Lantgårdens Bästa info 3-2010 marknaden, kan vi ändå bli mindre sårbara. Just detta har genom åren varit en väsentlig del av Snellmans strategi, att via högre produktkvalitet skapa ett tilläggsvärde som urskiljer Herr Snellmans produkter från massproduktionen. Via reklamkampanjer har Snellman ytterligare velat höja mervärdet för finländskt kött och Herr Snellmans produkter och därigenom skapa bättre konkurrenskraft både för företaget och för våra producenter. Ur Snellmans perspektiv utgör tillgången på yrkeskunniga och motiverade producenter en väsentlig del av företagets framtida konkurrenskraft. Snellmans Köttförädlings styrka ligger i den integrerade produktionskedjan från producent till konsument. Därför är det mycket viktigt att vi lyckas öka primärproduktionen både kvantitativt och kvalitativt i takt med företagets strategiska tillväxt. Antalet köttproducenter i Finland har mer än halverats under den senaste tioårsperioden. Denna utveckling förutspås ännu fortsätta i nästan samma takt enligt Suomen Gallup Elintarviketieto Oy:s färska undersökning. Det krävs engagemang och investeringar av dem som blir kvar för att behålla produktionsvolymen. Detta positiva engagemang tycks finnas bland våra producenter, men nästan hälften av de finländska producenterna ser ändå den egna orken som ett hinder för att utveckla gården och förbättra konkurrenskraften. Att orka tycks vara en utmaning för både små och stora besättningar. Bland svinproducenterna utgör gårdens lönsamhet (60 %) och jordbrukspolitikens osäkerhet (55 %) de största hindren för att utveckla gården och konkurrenskraften, men i synnerhet suggbesättningarna (43 %) anger den egna orken som en begränsande faktor. Mjölkbesättningarna uppger å sin sida den egna orken (56 %) som det största enskilda hindret för utvecklingen framom åkerarealen och jordbrukspolitikens osäkerhet. När det gäller konkurrenskraftens olika dimensioner vill vi vara lyhörda för omgivningens signaler. Vi hoppas att vi inom Snellmans produktionskedja skall kunna ge våra producenter mod och motivation att gå vidare mot nya utmaningar. Yrkeskunniga och motiverade köttproducenter behövs nu och i framtiden. Trevlig sommar! Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab Redaktion Martti Hassila, Vesa Hihnala, Laura Ehlers, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering/ombrytning Solid Media Tryckeri FORSBERG Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör I detta nummer: Ledare: Konkurrenskraftens utmaningar...2 Positiva planer hos nötköttsproducenterna...3 Svinproduktionen behöver investeringar...3 Eetvartti och Iivari är sommarens favoriter...4 Gott resultat från lyckad kampanj... 5 Limousin är ingen argsint ras...6 Nya delklasser för köttighetsklass E och U... 7 Vad betyder lönsamhet?... 8 Koll på djurhanteringen...9 I ett bra planerat svinhus ger arbetet både resultat och mersmak... 10 Utvecklande gårdar belönas för god produktivitet...11 Grunden för en lönsam investering...12 Var femte svinbesättning tänker investera...13 Tre av fyra gårdar fortsätter till år 2016...13 Åtta producenter tog yrkesexamen... 14 Positiva planer hos nötköttsproducenterna Den finländska nötköttsproduktionens sjunkande trend ser ut att brytas inom de närmaste åren. Nötköttsproduktionen har minskat med 7 % under årets fem första månader, men enligt Suomen Gallup Elintarviketieto Oy:s prognos kommer nötutbudet att öka under den andra hälften av året, och totalslakten förväntas bli större än under fjolåret. För de närmaste åren väntas en ökning av både antalet mjölkkor och dikor, vilket innebär att den flera år sjunkande trenden ser ut att brytas. Ökad nötköttsproduktion förväntas i synnerhet på Snellmans kärnområde, där producenterna är mer positiva inför framtiden än i landet i genomsnitt. På Snellmans verksamhetsområde planerar producenterna att öka antalet mjölkkor med 10 % och antalet dikor med 40 % fram till år 2016. Om planerna förverkligas skulle detta innebära en ökning av nötköttsproduktionen på området från 38,9 till 44,8 milj. kg (+ 15 %). Den procentuellt sett största ökningen väntas i Österbotten, i Svenska Österbotten och i Mellersta och Norra Österbotten, där den prognostiserade ökningen är nästan 20 %. Nötproducenternas framtidstro är mycket positiv ur Snellmans tillväxtperspektiv. Under årets fem första månader har Snellmans nötanskaffning ökat med 8 %, vilket är helt i enlighet med årets budgeterade nötmängder på 9,2 milj. kg. Inom de närmaste åren siktar Snellman på att höja nötvolymen ytterligare till 10-12 milj. kg per år. Svinproduktionen behöver investeringar Svinbranschen i Finland behöver investeringar i smågrisproduktionen för att produktionen inte skall sjunka de närmaste åren. Minskningen under årets fem första månader (-10 %) påverkas naturligtvis av arbetsmarknadskonflikten, men vd Anne Kallinen vi Suomen Gallup Elintarviketieto Oy förutspår att hela årets produktion blir ca 12 milj. kg lägre än under år 2009. Enligt svinproducenternas planer för de närmaste fem åren kommer en femtedel av fjolårets suggmängd att försvinna ur produktion. Totalproduktionen under de kommande åren är därför helt beroende av i vilken grad producenternas planerade investeringar förverkligas. För att produktionsvolymen ska behållas måste investeringarna förverkligas och grisproduktionens produktivitet förbättras. Situationen är en aning ljusare i Österbotten, men utan investeringar i smågrisproduktionen blir det minus i hela landet. Snellmans svinanskaffning har under årets fem första månader ökat planenligt med 8,5 %. Årets budget uppgår till 19,5 milj. kg. Snellmans Köttförädlings strategi för de kommande åren baseras fortsättningsvis på finländsk råvara av nöt och gris och den planerade mängdökningen förutsätter att svinanskaffningen ökar i samma takt som under de senaste åren. Läs mer på sid 13! TG Kontaktuppgifter: Snellmans Köttförädling Ab, PB 113, 68601 Jakobstad Produktionsprognos för nötkött på Snellmans Produktionsprognos för svinkött om investeringsplanerna förverkligas och produktivi- Riktiga producentdagar i butiken... 14 tel. 06 786 6111, www.snellman.fi verksamhetsområde, baserad på antalet kor. LB-teamets kontaktuppgifter... 15 Som jämförelse Snellmans anskaffningsutveckling och uppskattat nöt- och svinbehov. 2016. 2 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info teten stiger + 1,7 grisar/sugga/år fram till år 3

Charkförsäljningen tar fart Eetvartti och Iivari är sommarens favoriter Resultatet från årets första kvartal ser förhållandevis gott ut för Snellman-koncernens del. Omsättningen på 60 miljoner euro motsvarar en tillväxt på 11,6 % jämfört med samma tidsperiod i fjol. Och trots att recessionens svallvågor börjar synas på marknaden ligger Snellman bra till. Den stora utmaningen för marknaden just nu är prisutvecklingen inom färskkött. Den tillspetsade konkurrenssituation som uppstått inom maletkött har resulterat i en del negativa siffror. Under årets första månader har vi producerat 10 % mer maletkött än i fjol, ändå ligger det ekonomiska resultatet för maletkött på bara en tredjedel, säger Henrik Snellman. När priset är 50 cent lägre per kilo betyder det ett bortfall på fyra miljoner euro på årsnivå. Det finns dock annat som kompenserar, så fullt så dyster är ändå inte situationen. Till exempel är utvecklingen inom chark bättre i år än förra året, även resultatmässigt. Inom färdigmat växer Snellman rejält i Sverige. Bl.a. visar fjolårets företagsköp, Carolines Kök Ab i Nacka (Stockholm), bra resultat. Här kommer man också att få till stånd önskvärda synergier när Snellmans Ångkök i Gävle flyttar tillverkningen till Nacka. Följande investeringsskede inleds till hösten Efter de senaste årens stora investeringar ny expedition, förnyad färskköttsavdelning, utbyggnad av färdigmatsfabriken i Kervo och medwurstfabriken på Granholmen tar Snellman ett mellanår för investeringar. Följande investeringsskede inleds i höst med en ny tvätthall för slaktbilarna. Därefter står en utbyggnad av slakteriet i tur för att motsvara kommande behov av större anskaffningsmängder. Detta innebär en del förnyelser för slakteriets omkringliggande funktioner, så som större fähus samt ny chockkyl och kroppslager för gris. Ett av höstens projekt inom företaget är att minimera svinnet i produktionen. För att detta ska lyckas behöver principerna och tillvägagångssätten implementeras i bred front bland personalen. Vi lever i en ständig strävan efter att förbättra oss, säger Henrik Snellman. Nu lägger vi fokus på att få ner svinnet i produktionen och att se över innehållet i våra produkter. Det kan finnas beståndsdelar i produkterna som konsumenterna nödvändigtvis inte vill betala för. Satsning på matkorv Snellman gör i år en stor satsning på matkorv en satsning som redan nu gett en del intressanta effekter. Vi har tidigare haft en närmast taget marginell roll inom matkorv, men vi har tittat på marknaden ett tag och konstaterat att här finns en roll också för oss. Inom alla övriga produktgrupper föredrar 20 30 % av konsumenterna Snellmans produkter, så varför inte ha produkter för dem också inom matkorv? Med de bästa produkterna på marknaden och med stöd av vårt produktmärke finns det möjlighet för oss att ta marknadsandelar också här. Första lanseringssteget bestod av riktig knackkorv (Kunnon nakkimakkara) och grillkorvarna Eetvartti och Iivari. Recepten är förnyade och ger möjlighet till en ompositionering av de gamla produkterna. Kumpi on parempi -kampanjen förmedlade mycket effektivt budskapet till konsumenterna, att korvarna istället för svål och smakförstärkare innehåller rejält med kött. Vi har fått väldigt positiv respons från både konsumenter och handeln. Även om vi fortsättningsvis är en rätt liten aktör inom matkorv har veckovolymerna stigit mångfalt från 5 till 25 ton. Kumpi on parempi Snellmans största kampanj Kampanjen som pågått i TV, tidningspress och på webben har varit Snellmans genom tiderna största reklamsatsning. Gensvaret från marknaden har varit mycket gott. Liksom med kampanjen för färskt maletkött visade det sig att konceptet med öppenhet, enkelhet och ett tydligt budskap verkligen går hem hos finska folket. Vi kommer även i fortsättningen att lyfta fram Snell- Snellmans Köttförädlings VD Henrik Snellman (höger) diskuterar sommarens nyhetsprodukter med charkens produktgruppchef Johanna Salo och produktionschef Anders Storsved. Kampanjen under början av året innebar ett uppsving för charkförsäljningen och de nya produkterna hjälper till att upprätthålla konsumenternas fortsatta intresse för Snellman. mans princi- per, vårt samarbete med gårdarna och framför allt det finländska nötoch grisköttet. Nästa steg av marknadsföringen är planerat och utvecklar budskapet inom samma strategi. Det kommer att avvika lite mot tidigare, men har fortsättningsvis fokus på Snellmans principer. Snellmans familjegårdar har även lyfts fram i marknadsföringen. Bl.a. har gårdarna och producentsamarbetet rejält med synlighet på Snellmans nya webbplats. Turbulenta veckor i maj Förra månadens strejk inom livsmedelsindustrin gav upphov till en turbulens på marknaden som även påverkade Snellman. Vi fick in fler och större beställningar från våra kunder än tidigare och det var omöjligt att hantera alla rättvist, berättar Henrik Snellman. En plötslig och tillfällig, mångdubbelt större efterfrågan är inte lätt att hantera. Man blir tvungen till kompromisser för att lyckas tillgodose behoven så rättvist som möjligt. Eftersom olika partifirmor hanterar beställningarna olika drabbades dessutom vissa butiker hårdare än andra av den exceptionella situationen. Vi blev tvungna att göra prioritetsordningar om vilka produkter som skulle köras för att disponera den tillgängliga råvaran rätt. På vissa avdelningar blev det t.o.m. nödvändigt med extra skift. Men personalen har visat mycket stor samarbetsvilja och flexibilitet, vilket gjorde att vi trots allt kunde ta oss rätt bra igenom turbulensen. Det var ingen lätt situation att hantera, konstaterar Henrik Snellman, men är nöjd över att den nu är över. Turbulensen på marknaden kommer däremot att göra sig påmind länge ännu, både bland producenterna och i butikshyllorna. HJ Gott resultat från lyckad kampanj Snellman hämtar för tillfället andan efter sin genom tiderna största reklamkampanj. Kumpi on parempi -kampanjen har gett Snellmans princpier synlighet i TV och på webben. Och gensvaret har inte låtit vänta på sig. Hög kötthalt, ingen natriumglutamat som smakförstärkare och ingen svål i matkorvarna. Kampanjen Kumpi on parempi (sv: vilket föredrar du) förmedlade Snellmans principer till finska folket via sex olika reklamfilmer. Filmerna kördes i fyra månaders tid i de olika finska reklamkanalerna. Man kan också ta del av filmerna på webben, både på Snellmans webbplats och på Snellmans Facebook-sida. Budskapet nådde fram till konsumenterna Detta är Snellmans största kampanj någonsin, konstaterar marknadsföringsdirektör Peter Fagerholm, men den har också gett mycket gott resultat. Vi gjorde en mätning efter de första två kampanjmånaderna och redan då var observationsvärdet över 80 %, dvs 8 av 10 konsumenter hade noterat och kom ihåg kampanjen. Försäljningen av skivade pålägg och chark steg ordentligt redan i början av kampanjen, men i dagsläget är det svårt att avgöra hur mycket av försäljningsökningen som genererats av kampanjen och vad som måste ses som en effekt av den tillspetsade situationen inom livsmedelsindustrin. Veckoförsäljningen i slutet av maj steg med 30 40%, men det är först under sommaren vi får en uppfattning om hur bestående utvecklingen blir. Exempelvis har medwurst haft en mycket bra utveckling redan före strejken och vi har idag en väldigt stark position på marknaden. Mycket respons från handeln och konsumenter Vi har fått mycket positiv respons, både från konsumenterna och ovanligt mycket från handeln, berättar Peter Fagerholm. Den stora positiv uppbackning från handeln ser vi som ett av tecknen på att kampanjen verkligen gått bra. I samband med kampanjen förnyade Snellman även förpackningarna för skivad chark. Vi fortsätter att använda förpackningen som media. Samma budskap som fanns i kampanjen går vi också ut med på förpackningarna. HJ 4 Lantgårdens Bästa Bästa info info4 Lantgårdens Bästa info 5

LB nöt odling, på 3 ha odlas ärter och resten är spannmål. Av vallarealen är ca 10 ha i betesbruk. Det totala djurantalet är ca 200 djur, varav ca 80 är dikor. Normalt används 4 betäckningstjurar. I familjen Krook ingår förutom Anders också hans fru Jenny och deras 9 månader gamla son Alvin. Krook har ungefär 10 hektar betesmark. Man strävar till att alla dikor med kalvar ska få gå på bete. Limousin är ingen argsint ras Man måste vara uppriktigt intresserad av dikoproduktion, säger Anders Krook från Närpes. Fastän stödets betydelse av lönsamheten är stor, klarar man sig bäst om den egna produktionen är i skick. Många gånger är man för pessimistisk, hur kommer vi att få folk som fortsätter i branschen om vi inte tror på vår egen näring. Anders blev intresserad av dikor under studietiden på lantbruksskolan i Korsholm i början av 90-talet. De första dikorna skaffades 1996, då Anders föräldrar ännu ägde gården och hade växthusodling av tomater som produktionsinriktning. Generationsväxlingen som gjordes 1999 satte fart på bytet av produktionsinriktning och 2003 avslutades tomatodlingen, för att man helt skulle koncentrera sig på köttproduktion. Just nu har gården ca 120 hektar i odling varav ca 70 ha är vall- Det finns tre kalla lösdriftsbyggnader hos Krook. Två av byggnaderna inhyser dikor. I den tredje finns skilda avdelningar för kvigkalvar samt tjurarna. Det är bra att hålla kvigorna och tjurarna skilt från varandra. Tjurarna är mycket lugnare när kvigorna inte är nära. I det gamla växthuset finns utrymmen för dikor och dessutom för kvigor som ska semineras. I den andra sker tjurarnas slaktuppfödning. Gödselgångarna töms varje vecka. Som strö används halm, som skördas på ungefär 70 hektar och torv, vars årsförbrukning är ca 500 kubik. Det lönar sig att övervaka kalvningarna Alla säger att limousin är en argsint ras, men det stämmer inte. Det viktiga är hur djuren behandlas. Om ett djur har lynnesfel måste det gallras bort. Betäckningstjurens betydelse är väldigt stor, vid valet av tjur fäster jag alltid uppmärksamhet vid lätta kalvningar och köttigheten. Det gjorde jag också nu senast när jag köpte två tjurar från Paddais herrgård. Jag valde det ena djuret väldigt långt på basen av tillväxten, så vi får väl se hurdana resultat det ger. Anders och Jenny strävar efter att skriva upp alla betäckningar de sett och också övervaka kalvningarna. Kalvningarna börjar i mars, så här långt (början av juni) har ca 60 kor kalvat. Kalvningarna har gått bra, endast två kalvar har dött, men naturligtvis är även det två för mycket. Anders strävar till att kvigornas kalvningsålder ska vara över 2 år, vilket också påverkar kalvningarnas smidighet. Ett litet problem har varit vissa kors diande på andra djur. Samma djur kan stjäla mjölken från många kalvar. Därför har Anders lagt en nosring av plast som hindrar diandet på dessa djur och det verkar fungera. De kalvar som ännu går med kon får tilläggsfoder i form av spannmål och ryps. Avvänjningen sker vid ungefär 6 månaders ålder. De gårdar som säljer avelsdjur vill oftast behålla besättningens bästa djur för sig själva och därför har vi nu för första gången provat på seminering. Om allt går bra kommer den franska Tango-tjurens avkomma att se dagens ljus nästa vår. Tjurarna tycker om bra foder Snellman har flera år belönat gården för goda tillväxtresultat, så också för år 2009. Under 2009 sålde Krook 35 tjurar till slakt. Djurens medelvikt var över 470 kilo och köttigheten i medeltal mellan U och R, nettodagstillväxten var över 700 gram. 31 procent av tjurarna nådde till den bästa köttighetsklassen E. Tjurarna utfodras med egen spannmål, i slutuppfödningen får de 6 7 kilo Ander och Jenny Krook, här tillsammans med 9 månader gamla Alvin, har sin gård i Kalax i Närpes. spannmål om dagen och fri tillgång till ensilage av bra kvalitet, samt också mineraler. Förra sommarens ensilage hade ett D värde på över 70. Dikorna får inget kraftfoder alls. Förutom slaktdjur säljer Krook också djur till avel. Som bäst väntar ca 20 fina limousin-kvigor på försäljning. Det är synd att sälja bra djur. Kanske vi måste bygga ut ännu mer i framtiden så att vi kan behålla dem själva, säger Anders leende. VH Nya delklasser för köttighetsklass E och U Jord- och skogsbruksministeriets anvisningar för nötkropparnas klassificering justeras fr.o.m. 1.7.2010. Delklasser (+/-) införs även i de köttiga klasserna E och U. Förändringen berör främst djur av köttras. Snellmans nötprislistor uppdateras på Anelma enligt de nya klasserna i början av juli. Klassificeringsjusteringen påverkar även beräkningen av medelköttighet i rapporterna i Anelma. Fr.o.m. juli numreras köttighetsklasserna på nytt och medeltalet räknas enligt tabellen nedan. Medelköttigheten för tidigare slaktresultat omräknas samtidigt automatiskt i Anelma. S E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- Ny numrering 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Tidigare numrering 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 6 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 7

LB nöt Skillnader i lönsamhet mellan nötköttgårdar på gårdsnivå Vad betyder lönsamhet? Det talas mycket om lönsamhet och speciellt om dålig lönsamhet, men vad betyder det egentligen? Med lönsamhet avses företagets förmåga att inbringa inkomster på lång sikt. Det finns flera ekonomiska nyckeltal som beräknar lönsamheten. I vardagstal betyder lönsamhet oftast differensen mellan inkomster och kostnader, med andra ord vinst. Vinsten, eller resultatet, visar företagets absoluta eller eurovärda lönsamhet på årsnivå. Jordbruksinkomsten är i lönsamhetskalkylerna den del, som företagarfamiljen får som ersättning för arbetstimmar och eget kapital. Jordbruksinkomsten fås när rörliga kostnader, fasta kostnader, finansieringskostnader och avskrivningar avdras från bruttointäkterna. Jordbruksinkomsten visar resultatet räknat i eurovärde, men räcker inte ensamt till att avbilda produktionens lönsamhet eftersom den inte berättar i vilket förhållande resultatet är till använda kapital och arbetstimmar. Avkastning på eget kapital används inom företagsekonomi ofta som nyckeltal för lönsamheten. Den visar hur stor ränta man får för eget kapital som satsats på företaget. Lönsamhetskoefficienten tar därutöver hänsyn till kostnaderna för företagarfamiljens arbete. När lönsamhetskoefficienten uppnår talet 1,00 betyder det att man har nått räntekrav på eget kapital (enligt 5 %) och löneanspråk för arbete (13 /timme). Om lönsamhetskoefficienten är till exempel 0,50 har man uppnått 50 % av räntekravet och löneanspråket. Lönsamhetskoefficienten visar relativ lönsamhet och passar på så sätt för jämförelse mellan gårdar och år. Ekonomiska kalkyleringstjänster från Farmiluotsi Johanna Lindvall, som tidigare arbetade på Snellmans primärproduktion, har grundat eget företag. Farmiluotsi erbjuder ekonomiska planerings- och kalkyleringstjänster åt nötgårdar. Farmiluotsi påbörjar sin verksamhet i augusti. Vi berättar mer om firman och tjänsterna senare. Lönsam nötköttproduktion I tabellen finns uppgifter om nötköttgårdarnas lönsamhet enligt lönsamhetskoefficient och medelvärden av gårdarna. Gårdarna i tabellen är uppdelade i grupper motsvarande bra eller svagt resultat. Jämförelsen baserar sig på lönsamhetsbokföringsresultat från MTT Ekonomisk forskning. Med i resultaten finns nötkött-, diko- och blandad mjölk- och nötköttproduktion. Skillnaderna mellan bra och svaga gårdar är stora. De svaga gårdarnas lönsamhetskoefficient kan till och med vara på minus, medan de bästa gårdar har klarat sig ganska bra. Om man betraktar enbart nötköttproduktion baserad på förmedlingskalvar ser man att produktionsgrenens lönsamhet i medeltal har varit bättre än lönsamheten inom hela nötköttproduktionen. Även om lönsamheten i medeltal är dålig, är det viktigt att vara medveten om att det finns gårdar som har bättre framgång än andra på samma marknad. Någon entydig orsak till förhållandet finns tyvärr inte. Lönsamheten inverkas av olika orsaker som varierar från gård till gård. Hur kan man beräkna och följa den egna gårdens lönsamhet? Första steget är att reda ut vilka faktorer som påverkar produktionens lönsamhet och hur dessa förändras år efter år. Det går inte att räkna ut de ekonomiska nyckeltalen direkt från skattebokföringen. Det behövs ytterligare uppgifter om bl. a. kapital och arbetstimmar. När man betraktar lönsamheten lönar det sig att använda flera ekonomiska nyckeltal som räknats ut från samma grund, både eurovärda och relativa. Efter att man följt lönsamheten under några års tid kan man avgöra hur den utvecklas och vad man måste satsa på för att förbättra den. Nötköttgårdarnas lönsamhet enligt lönsamhetskoefficient goda medelvärde svaga 2010e 0,43 2009e 0,39 2008 0,69 0,19-0,32 2007 0,92 0,54 0,13 2006 0,81 0,37-0,06 Lönsamhet och jordbruksinkomst på gårdar som föder upp förmedlingskalvar lönsamhetskoefficient jordbruksinkomst 2008 0,51 27 600 2007 0,87 43 400 2006 0,38 19 800 Källa: MTT Ekonomidoktorn, www.mtt.fi/taloustohtori Johanna Lindvall Farmiluotsi Hannu Karkaus sköter öronmärkningen tryggt med maskinell hjälp. Koll på djurhanteringen När det finns mycket djur på gården blir det speciellt viktigt att ha koll på djurhanteringen. Det har varit nödvändigt att ordna djurens hantering så att den fungerar snabbt och säkert ur allas synvinkel, vilket också är viktigt på en gård med färre djur, säger Hannu Karkaus från Alahärmä. Lösningarna är många gånger enkla. Det viktigaste är att göra något åt saken, för man har ju inte mer än ett liv. Karkaus har största delen av djuren i en kall lösdrift, som med sina stora ytor gör det möjligt att använda maskinkraft i djurhanteringen. På gården använder man minilastare när djuren lastas och när man fäster öronmärken. Staketlösningarna i lösdriften är ordnade så att det är enkelt att flytta och sortera djuren. Vid flytt av djur kan man själv hålla sig på andra sidan grinden än det djur man flyttar. Karkaus kalla lösdrift är ljus och luftig och varje djur har ca 7,5 m 2 utrymme. Som strömaterial används torv och djuren är rena och friskare än genomsnittet. Kalvdödligheten är endast ungefär en procent. När det finns ordentligt med utrymme per djur kan de svagare djuren vika undan för de starkare. Det uppstår också mer sällan slagsmål. Slagsmålen är heller inte så riskfyllda på ströbotten som på spaltgolv. Hannu tror också att i en större grupp (över 50 djur) kommer de svagare lättare undan än i mindre grupper på t.ex. under 10 djur. VH Nedan: Från vänster Fredrik Björk, Joonas, Eemeli och Sasu Karkaus, Peter Björk samt Hannu Karkaus. Päivi och Hannu Karkaus På Päivi och Hannu Karkaus gård finns 820 djur, kalvarna kommer till gården från mellanuppfödning 160 hektar åker, varav vall på 120 ha. Dessutom samlas skörd från 55 hektar. Spannmålen köps till största delen otorkad av närområdets odlare. Torven som används som strö samlas från egna torvtag. Hjälpgrinden som är försedd med hjul flyttas lätt till lastningsstället. Det behövs inte många minuter att förbereda lastningsrummet om lösningarna är färdigt genomtänkta och, vad ännu viktigare, också genomförda. Hjälpkäpparna av plast som används vid lastningen har sitt eget förvaringsställ. Med hjälp av grindarna gör man lastningsrummet till ett avsmalnade utrymme, där djuren smidigt styrs mot bilen. Djuren styrs mot bilen med hjälp av minilastaren och balgripen. Det tar normalt ca 15 minuter att lasta 20 djur. 8 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 9

LB svin Skötarens relation till djuren och förmåga att urskilja individerna från den stora djurmängden har en avgörande betydelse med tanke på produktionens effektivitet och stabilitet. I ett bra planerat svinhus ger arbetet både resultat och mersmak Svinproducenterna Reijo och Sirpa Korpela i Teuva hade ingen erfarenhet från svinbranschen när de började. Före Reijo blev lantbruksföretagare jobbade han som målare på byggen och Sirpa jobbade på en husvagnsfabrik. Gården födde upp tjurar när paret tog över och man fortsatte med tjuruppfödningen ännu en tid. Men den osäkerhet om framtida kalvtillgång som rådde i samband med att en nyinvestering var aktuell fick dem att fundera på byte av produktionsinriktning. Paret var redan intresserade av svinnäringen och därför blev investeringen ett suggringsnav. Korpelas hade ingen tidigare erfarenhet av svinbranschen, men intresset och viljan att arbeta med lantbruksföretagandet ingav hopp om att klara arbetet. Kunskapen ökade snabbt vartefter Korpelas lösdriftsavdelning för sinsuggor från 2003 och grisningsavdelning från 2008 har en totalyta på 4 500 m 2. som man frågade och redde ut saker och efter några år kändes det redan enformigt att bara seminera suggor. Intresset för arbetet började dala. Arbetet hade blivit för rutinmässigt det gav inte tillräckligt med utmaningar. Betydelsen av djurmaterialets kvalitet hade med åren blivit allt mer tydligt och därför blev Snellman den nya samarbetsparten. Av gårdens söner hade Tuomo också visat intresse för svinnäringen och det gav Reijo och Sirpa stöd i investeringsbeslutet. Dessutom hade båda redan en gedigen erfarenhet av det kanske mest utmanande skedet i grisproduktionen: suggornas seminering. Byggherren måste känna sina gränser Gården hade redan suggor och utrymmen för sinsuggor som motsvarade 450 suggors grisproduktion. Planeringen av en grisningsavdelning påbörjades med att utreda finansieringsmöjligheterna och med att göra upp skisser på utbyggnaden. Planen visades för många olika personer som jobbar med svin för att få kommentarer och undvika byggmissar. Själva byggarbetet kom igång midsommaren 2008. Reijo fungerade själv som byggherre och han hade mycket nytta av sitt tidigare arbete på byggplatser. Byggherren måste veta hur helhetslösningen kommer att se ut, han måste kunna lägga sig i detaljer samt framförallt måste han kunna fråga saker av dem som har kunskap inom området. En av byggherrens största utmaningar är att hitta pålitliga och professionella entreprenörer. Annars går hans tid åt till att vakta arbetarna. Byggherren måste se till att entreprenörerna har tillräckligt med material och att det finns på plats i tid. Det betyder många timmar i telefon och springande från ett ställe till ett annat. Den nya produktionsbyggnaden togs i bruk i februari 2009. Effektivitet genom planenlig rekrytering En av de största utmaningarna just nu är nyrekryteringen av suggmaterial. I samband med att ett nytt svinstall tas i bruk blir det mer utgallring än normalt, i synnerhet om svinproduktionen startas upp med bara gyltor. Korpelas har provat på att delvis ta fram sina egna gyltor, men har kommit fram till att det är bättre att köpa in rekryteringsdjuren. I fortsättningen kommer nästan all nyrekrytering planenligt i form av dräktiga gyltor, som kompletterar de grisningsgrupper där det ännu finns ledig produktionskapacitet. I detta arbete är MP-Sisu ett bra hjälpmedel. Produktionsnivån i svinhuset som startades upp för ett drygt år sedan är 23,1 avvanda grisar per sugga. Man har finslipat utfodringen och arbetsrutinerna för alla djurgrupper. Olika åtgärder har utförts för att förbättra djurhälsan och djurens välmående med målet att djurens basbehov skall uppfyllas. Man har lärt sig mycket och nått många målsättningar, men det finns ännu nya utmaningar att fundera på. Både Sirpa och Reijo är nöjda med situationen just nu; arbetet är utmanande och ett väl utfört arbete syns i att resultaten förbättras. Nycklarna till framgång som företagare är: Tro på dig själv, hitta rätta samarbetsparter, gör välavvägda val, var redo att ta emot respons och beredd på att arbeta. Gör bara kontrollerade ändringar i produktionen, men gör dem bli inte och trampa på stället. Ingenting utvecklas permanent och på önskat sätt genom att man bara står bredvid och ser på. Sträva alltså alltid efter att göra ditt bästa, trots eventuella motgångar. MH Utvecklande gårdar belönas för god produktivitet Till utvecklingsprogrammet för suggbesättningar som startade förra hösten har 17 gårdar anslutit sig. Målet med programmet är att motivera svinproducenter att investera och utveckla sin produktion. Bland våra nuvarande och kommande suggbesättningar vill vi hitta de gårdar och producenter som är så intresserade av svinproduktion och sitt företags lönsamhet att de är beredda att göra åtgärder för att förbättra och effektivera sin produktion med tanke på framtiden. På vissa gårdar betyder detta investeringar och på andra innebär det endast små justeringar för att säkra en jämn produktion, t.ex. kontrollera tillgången till vatten och foder för alla individer. Produktionens effektivitet mäts tre gånger om året genom att jämföra mängden sålda grisar och slaktsvin under fyra månader med MP-indexlistans aktiva suggor för perioden. Verksamheten inom ramen för utvecklingsprogrammet byggs upp enligt de anslutna gårdarnas behov. Det är helt frivilligt att ansluta sig till programmet, och därför väntar vi att samarbetet med dessa gårdar kommer att vara speciellt givande, både med tanke på gårdarnas utveckling och utvecklingen av Snellmans Lantgårdens Bästa-program. Det grundläggande målet är att säkra tillgången på inhemsk kvalitetsråvara till Herr Snellmans produkter och samtidigt säkra den finska svinkedjans konkurrenskraft. I maj 2010 betalades utvecklingstillägg, sammanlagt över 20 000 (moms 0 %), till sex gårdar för perioden januari april. Produktionsnivån på en av de bästa gårdarna var över 10,7 sålda grisar/kull och om man räknar med suggornas årliga antal kullar får gården ett resultat på över 25 sålda grisar/ sugga! Samtidigt var MP-indexet långt över 50. Det resultatet gav gården nästan 4000 (moms 0 %) i utvecklingstillägg. Gratulerar till den fina prestationen! MH Prognos för suggbesättningarnas grisproduktion Grisproduktion Suggor st/gård (2010) st/sugga/år Alla 20-59 59-100 100+ År 2010 20,3 20,0 20,4 21,9 År 2013 21,2 20,8 21,3 22,7 År 2016 21,7 21,3 21,6 23,2 I tabellen anges traditionella suggårdars egen uppskattning av smågrisproduktionens dagsläge och utveckling. Avvanda grisar år 2010 och prognos för år 2013 och 2016. Källa: Sianlihantuotannon kehitysnäkymät 2016 (svinköttsproduktionens framtidsutsikter), Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 10 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 11

LB svin Grunden för en lönsam investering De länge efterlängtade investeringsstöden för nybyggen av svinhus har öppnats. Investeringsstöden kan sänka tröskeln för att planera en investering, i vissa fall även för att förverkliga den. Förutsättningen för alla investeringar är en grundlig planering, till vilken tillräckligt med tid ska användas. Riskanalyserna måste göras grundligt och gränserna för de pris- och produktionsfaktorer mellan vilken betalningsförmågan och resultatet kan röra sig utan att den ekonomiska situationen riskeras måste definieras. Före planeringen av en ny investering lönar det sig att gå igenom den nuvarande produktionen och dess nivå. Planeringen börjar med genomgång av företagarens framtidstro. Hur får man investeringen betald och dessutom också lön åt sig själv och familjen. Man börjar med att granska den nuvarande produktionen. Hör man med gårdens resultat till den bästa fjärdedelen, mitten eller den sämsta fjärdedelen? Om resultat ligger i någon av de sistnämnda kategorierna måste man fråga sig varför man inte med den nuvarande produktionen nått nivån hos den bästa fjärdedelen. En investering kräver vilja och kunskap. Man måste av hela sitt hjärta känna att man vill och tycker om att jobba med det här. Om passion och motivation för arbetet inte finns på riktigt, kommer svinhusinvesteringen troligen aldrig att betala sig tillbaka, för att inte tala om möjligheten att ta ut lön. Med en investering får man förutsättningar för en lönsam produktion, men att driva produktionen hänger på företagaren och medarbetarna. Dessutom har djurmaterialet en avgörande roll för resultatet. Produktionens effektivitet och kvalitet är nyckelorden som gör investeringen lönsam. I planeringsskedet ska man aktivt gå på utställningar och öppet hus-dagar vid svinhus som förverkligat sina investeringar. På så sätt får man en uppfattning om hurdana svinhus som byggs nuförtiden och lyckade eller misslyckade lösningar. Av varje byggnadsprojekt lär man sig nya innovationer och att undvika fallgropar. Ett bra sätt att bekanta sig med ett intressant svinhus är att packa ryggsäcken och åka iväg på jobb en vecka till ett annat svinhus. På så sätt får man bekanta sig med olika lösningar och eventuellt undvika redan gjorda misstag. Samtidigt med investeringsplaneringen bör man också göra djurplaneringen. Varifrån fås grisar till slaktsvinhuset? Hur ska gyltorna produceras till suggbesättningen? Vem föder upp de grisar som produceras? Här är en del frågor som ska lösas före ritningarna. Foderrum och utfodringens planering måste lösas i god tid. Används fabriksfoder eller hemlagad blandning? Kommer det att användas Premix eller koncentrat? Vilken är lagringsformen för den egna eller den inköpta spannmålen, torkad eller ensilerad? Är utfodringstekniken blöt- eller torrutfodring? Utfodringen förverkligas olika på varje gård, och påverkas av många saker. Fodret har en så stor roll i svinproduktionen, så för att hitta den mest ekonomiska lösningen ska man utreda och analysera utfodringsfrågorna ordentligt. När investeringsplaneringens och byggandets basfaktorer är lösta gör man en ekonomisk beräkning av lönsamhet och likviditet. I detta skede är det mycket viktigt att bedöma investeringen ur flera synvinklar med olika pris- och produktionsnivåer och genom det få en uppskattning om inom vilka gränser priser och räntor får röra sig utan att betalningsförmågan riskeras. Man gör alltså täckande riskanalysberäkningar. På basen av dem kan företagaren få ett tillräckligt stöd för sitt beslut att fortsätta med projektet, alternativt avstå från det eller förverkliga projektet på annat sätt än den ursprungliga planen. För tillfället är de största utmaningarna i förverkligandet av en svinhusinvestering tillgången på kapital, lånens långa avbetalningstider och upprätthållande av betalningsförmågan. I samband med utbyggnad måste man ofta ta in utomstående arbetskraft, som tidvis kan vara svår att hitta. Att leda personal har de flesta företagare inte heller hunnit träna på. Ett av de viktigaste skedena i förverkligandet är att få igång produktionen så att man så snabbt som möjligt får det investerade kapitalet att producera. I investeringens planeringsskede är det skäl att reda ut produktionskedjans nätverk samt riskhantering ur flera olika synvinklar. I allt planeringsarbete bör man alltid komma ihåg företagets viktigaste resurs företagarens eller företagarnas egen ork. Varje investeringsprojekt har olika utmaningar på varje gård beroende på utgångslägets olika resurser. En lönsam investering kan planeras och förverkligas genom att med hjälp av specialister kombinera resurserna till en fungerande helhet. Gården och företagarna är då framgångsrika oberoende av sektorns utmaningar. ProAgria Kött Kompetenscenter (ProAgria Liha Osaamiskeskus) och ProAgria centralerna säkrar tillsammans med samarbetsparterna att planeringen och förverkligandet av investeringsprojekten lyckas. Ari Nopanen VD, ProAgria Liha Osaamiskeskus En investering kräver vilja och kunskap. Man måste av hela sitt hjärta känna att man vill och tycker om att jobba med det här. Harri Äijö svinrådgivare, ProAgria Liha Osaamiskeskus ProAgria Liha Osaamiskeskus är en av Snellmans samarbetsparter. Ari Nopanen och Harri Äijö har hand om special- och byggnadsrådgivning för investerande och utvecklande svinbesättningar. Mer information om investeringsstöd för svinbesättningar finns bl.a. på www.mmm.fi och www.mavi.fi Var femte svinbesättning tänker investera Av Finlands ca 2 000 svinbesättningar ämnar 77 % fortsätta till år 2016. 21 % av samtliga svinbesättningar och 28 % av de fortsättande gårdarna planerar investeringar för de inkommande fem åren. Hälften av projekten ger fler djurplatser och hälften är grundrenoveringar. De som ämnar öka antalet svinplatser är färre än år 2008 och investeringsprojekten är nu mer inriktade på grundrenoveringar. Projekten planeras i huvudsak för år 2011 och 2012. 74 % av suggbesättningarna och 86 % av gödsvinsbesättningarna tänker fortsätta till år 2016. Svinbesättningarnas vilja att fortsätta är fortsättningsvis störst i Österbotten, men ändå inte större än för två år sedan. Det är framför allt svag lönsamhet, åkerareal, osäkerheten inom lantbrukspolitiken och riskerna med investeringar som begränsar en utveckling och förbättring av konkurrenskraften. Suggårdar Slaktsvinsgårdar Investeringsplaner % av besättningar 21 22 Besättningar, st 260 170 Investeringens storlek /gård /gård Nya 645 300 890 000 Utbyggnad av gammalt 359 400 165 900 Grundrenovering av gammalt 50 600 99 600 Svinbesättningarnas investeringsplaner, 5 år. Källa: Sianlihantuotannon kehitysnäkymät 2016, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy Lantbrukets lönsamhetsprognoser mycket god rätt god tillfredsställande försvarlig rätt svag mycket svag kan inte säga 2 8 22 45 20 2 Mjölk År 2009 5 15 30 40 9 Nöt Tre av fyra gårdar fortsätter till år 2016 Köttproduktionens lönsamhet uppfattas försvagad Mjölk- och köttbesättningarna uppskattar att produktionens lönsamhet har försvagats och förväntningar för de närmaste åren har sjunkit jämfört med 2008. Hälften (50 %) av svinbesättningarna och de specialiserade nötbesättningarna anser nu att deras lönsamhet är rätt god eller tillfredsställande, när motsvarande tal för två år sedan var 57 % och 55 %. 68 % av mjölkbesättningarna anser sin lönsamhet vara åtminstone tillfredsställande (år 2008 74 %). Tre fjärdedelar av mjölk- och köttbesättningarna tänker dock fortsätta sin produktion åtminstone till år 2016. På basen av mjölkproducenternas planer kommer nedläggningstakten att avta under de närmaste åren och den allt snabbare ökningen av besättningsstorlekarna kommer att tillta ytterligare en aning. Nästan var tredje mjölkbesättning tänker utöka sin produktion. Antalet dikobesättningar kvarstår nästan oförändrat när en del av mjölkbesättningarna övergår till nötköttsproduktion. Enligt prognosen kommer såväl mjölkkor som dikor att stiga i antal och nötproduktionen i Finland vänder igen i stigande riktning. TG Lantgårdarnas fortsättningsplaner fortsätter 2016 fortsätter2013 fortsätter2011 Mjölkgårdar Dikogårdar Övriga nötgårdar Svingårdar 8 15 26 39 11 Svin Mjölk Kommande år* 4 11 24 40 19 5 5 Nöt Svin *Gårdar som fortsätter 2013 Källa: Sianlihantuotannon kehitysnäkymät 2016, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 15 29 40 10 70 70 18 30 36 11 77 77 81 84 85 86 88 91 93 92 12 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 13

Åtta producenter tog yrkesexamen Den 21.4.2010 var det dimission i restaurang Yrkeskocken, Jakobstad för de producenter som deltagit i läroavtalsutbildningen för husdjursföretagare. Utbildningen ordnades av Snellman i samarbete med Optima och Yrkesakademin YA. Åtta flitiga studerande fick sina diplom efter slutförd examen. LB produktionshandledare Laura Ehlers, som fungerade som handledare i utbildningen från Snellmans sida, berättar att målet med utbildningen var att de som redan fungerar som företagare skulle få möjlighet att fördjupa sina kunskaper och utvecklas i arbetet som husdjursföretagare. Ann-Louise Back från Vörå var en av producenterna som fick sitt examensdiplom i april. En av orsakerna till att hon deltog i utbildningen var att hon kommit in i yrket genom sitt äktenskap och ville fördjupa sig i det teoretiska bakom arbetet på gården. Jag ville få mer teoretisk kunskap i arbetet, framför allt lära mig mer om dikor och hur de ska skötas för bästa produktion, säger Ann-Louise Back. Utbildningen, som inleddes i mars 2008, har i huvudsak pågått under vintrarna med närstudiedagar, hemuppgifter och inlärning i arbetet på den egna gården. Föreläsarna på närstudiedagarna har varit specialiserade på något område som tangerar företagarvardagen. Examensarbetet bestod av ett skriftligt prov samt yrkesprov, där man visade upp sin praktiska kunskap i ladugården eller svinhuset och på åkern. Även om studierna inte var så väldigt krävande, behövdes det en del eget engagemang. Man ska vara beredd att satsa av sin egen Åtta producenter fick i april sitt examensdiplom från slutförd läroavtalsutbildning. Från vänster: Ann-Louise Back, Roger Backholm, Andreas Nykung, Eva Lassfolk, Britt-Marie Lillmåns, Mika Lassfolk, Sofia Wikström och i förgrunden Charlotte Lillmåns. tid på studierna, konstaterar både Laura Ehlers och Ann-Louise Back. Det är roligt att ha en examen, men viktigast är ju att lära sig något nytt, säger Ann-Louise Back. HJ LB-teamets kontaktuppgifter LB Nöt / Trafikanter Vesa Hihnala LB fältchef 044-796 6345 Anumaija Viitala kalvförmedling 06-786 6397 044-796 6397 Matti Kastarinen LB fältrepresentant 0500-263 995 Jarmo Niemelä ombud södra området 0500-369 597 Mårten Lassfolk områdesansvarig södra området 044-796 6545 Christer Sundqvist kalvförmedlings- och slakttrafikant 0500-264 570 Pekka Taipale områdesansvarig norra området 0500-265 635 Timo Hartikainen kalvförmedlingstrafik. norra området 0400-379 977 LB Kontoret Mona Julin logistikchef (06) 786 6343 044-796 6343 Brita Wiik likvidansvarig (06) 786 6323 Tomas Gäddnäs direktör för primärproduktionen (06) 786 6342 044-796 6342 e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi Riktiga producentdagar i butiken Snellmans personal- och producentbutik ordnade Riktiga Producentdagar med kaffeservering igen under maj och juni. Producentkaféet höll öppet under fem torsdagar i kontorsutrymmena ovanför butiken där det bjöds på kaffe och saft med bulla åt gästerna. Kaféet var mycket uppskattat bland producenterna. Runt hundra personer per dag tog sig en kaffe- och pratstund som välkommet avbrott i vardagen. Butiken är under sommaren öppen enligt normal veckorytm, måndagar kl 10 14 och tisdag fredag kl 9 16. Som betalningsmedel i butiken gäller bankkort, inte kontanter. Lantgårdens Bästa avtalsproducenter som säljer regelbundet till Snellman har möjlighet att göra inköp på producentkontot, så att inköpen sedan dras av kommande likvider eller faktureras senast inom en månad efter inköpen. Peter Björk anskaffningstrafikant södra området 0500-263 996 Vasa Karleby Jakobstad Seinäjoki Södra nötområdet Jukka Takanen och Mauri Takanen anskaffningstrafikant norra området 040-515 5702 0400-367 400 Uleåborg Norra nötområdet Kajaani Ylivieska Iisalmi LB Svin Eero Sallinen och Antti Sallinen anskaffningstrafikant, kalvförmedling norra området 0400-384 180 040-554 3621 e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi Snellmans Köttförädling Ab Granholmsvägen 1 B 68600 Jakobstad tel * 06 786 6111 fax 06 786 6184 anelma@snellman.fi http://anelma2.snellman.fi Telefonbeställningar endast under morgonen Eventuella telefonbeställningar ska om möjligt göras på morgonen, helst mellan kl. 8.30 och 10. Producentbutiken Telefonbeställningar kl. 8.30 10 (06) 786 6384 myymala@snellman.fi e-post: fornamn.efternamn@snellman.fi 14 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 15 Björneborg Tammerfors Martti Hassila LB fältchef (06) 786 6344 044-796 6344 Reijo Lintulahti LB svinkonsult 044-796 6542 Laura Ehlers LB produktionshandledare 044-796 6398 Lisa Ahlgren smågrisförmedling (06) 786 6331 044-796 6331 Henry Ahlvik smågrisförmedl. trafikant 044-796 6555 Kaisa Kärnä avelsdjursförmedl., Faba Svin Ab kaisa.karna@faba.fi 0400-614 079 (må-ti)

120865 www.snellman.fi Vad föredrar du, Natriumglutamat smak? eller Äkta Vi tycker att äkta smak är bättre än smak som är förstärkt på konstgjord väg. Därför använder vi inte natriumglutamat (E621) som smakförstärkare i någon av våra produkter. Riktig medwurst får sin smak på det gamla goda sättet genom långsam mogning. I vår medwurst använder vi bara riktigt finländskt kött. VÄ L KO M M E N TILL FAMILJEN. Riktig medwurst. Ingen natriumglutamat, bara riktigt finländskt kött.