Beskrivning av arbetet i de olika bostadsområdena Nyfors Bilaga till Lokalt områdesarbete i Eskilstuna 1996 2007 1
2
Bostadsområdet Nyfors Här redovisas Nyfors utveckling 1996 2007 och arbetet med områdesutveckling utifrån en intervju med områdesutvecklaren i Nyfors Helena Andersson Tsiamanis Områdets utveckling 1996 2007 Den offentliga servicen har försämrats Posten och kvarterspolisen har lagts ned liksom kommundelsnämnden medan affären är kvar. Det finns flera små butiker med internationella produkter, restauranger, pizzerior och frisörer. Distriktsköterskemottagning har kommit till medan öppen förskola och fritidsgård har lagts ned. Kvartersleken finns kvar samt flera daghem och äldreboenden. Biblioteksservicen Boken kommer når många i området. Färre outhyrda lägenheter och ökad trygghet Det är färre outhyrda lägenheter än i slutet av 90-talet bland annat beroende på inflyttning av studenter. Det dåliga ryktet har till viss del tvättats bort. Ombyggnad av gångtunneln till centrala staden, Tillgången, har haft stor betydelse för tryggheten i området. Det finns i stort sett inga outhyrda lägenheter, särskilt de många mindre lägenheterna är eftertraktade. En hög andel invånare med utländsk bakgrund 24 25 procent av de boende har utländsk bakgrund. De största grupperna har finsk, irakisk och sinovietnamesisk bakgrund. Brottsligheten har inte ökat Brottsligheten har inte ökat enligt den tidigare kvarterspolisen. De boendes åldersfördelning Unga vuxna och äldre är de största grupperna. Andelen ungdomar har ökat då ett studentboende byggts på senare år. Det offentliga rummet har minskat när fler gårdar fått kodlås Flera fastigheter har fått staket och kodlås vilket gör området mindre öppet men bidrar till ökad trygghet för de boende. De genomförda insatserna motsvaras dock inte av ökad brottslighet. Skolan deltar i områdesarbetet på olika sätt Det har funnits två mellanstadieskolor varav den ena läggs ner 2006 och blir privatskola kallad Engelska skolan. Gymnasieskolan, Stålforsskolan, organiserar den lokala SUFgruppen. Gruppen är inte så aktiv beroende på att man till skillnad från de andra SUFgrupperna inte får några medel att fördela. Flera skolor har använt den lokala mötesplatsen Grytan. NIFF läggs ner när det blir fler outhyrda lägenheter Nyfors ideella fastighetsägarförening, NIFF, som varit en viktig part i början av områdesarbetet, läggs ned omkring 2000. 3
Områdesarbetet 1996 2007 Några särskilda händelser är avgörande för hur områdesarbetet utvecklas. Det är när nya personer anställs som ansvariga för områdesarbetet, när Resursgruppen för Blommanprojektet bildas, när Grytan stängs och stadsdelskooperativet Underhund bildas och när områdesutvecklarna får en närmre koppling till centrala funktioner i kommunen. Hur har områdesarbetet utvecklats Agenda 21 Forum tar tillsammans med kommundelsnämnden Nyfors-Fristaden och Nyfors idéella fastighetsägareförening initiativ till en möteslokal i området. En tjänst finansieras med stöd av kommunens miljöförvaltning. En rad intervjuer av personal och boende genomförs. Möteslokalen Grytan öppnar 1997. Boende hjälper till att fylla lokalen med aktiviteter och föremål. Kontakt tas med arbetsmarknadsavdelningen och arbetsförmedlingen för att få tillgång till personal i arbetsmarknadsåtgärder. De arbetar i lokalen fram till dess att Grytan stänger. När den förste områdessamordnaren, tidigare verksam som chef för bostadsbolaget i Råbergstorp-Lagersberg, börjar inleds samarbetet med de andra områdesutvecklarna. Han är ett bra stöd och bra på att finna lösningar på praktiska problem. Grytan invigs i mars 1998 men stängs redan i juni då inga ekonomiska medel fanns att tillgå. Det är en stängning som är arbetssam både för personal och för besökare. Lokalen öppnar igen hösten 1998 sedan en tillfällig lösning skett avseende finansiering av personal. Lokalen stänger återigen 2000 då hyresv ärden som tidigare sponsrat lokalen kräver marknadsmässig hyra och planer på ett stadsdelskooperativ tar form. Personalen upplever att ingen ambition finns hos projektledaren för Blommanprojekten att verka för fortsatt verksamhet i Grytan En ny lokal finns istället tillgänglig för det nybildade stadsdelskooperativet Underhund. Den nya lokalen genomgår en totalrenovering som bekostas av Kommunfastighet men det tar tid att få lokalen godkänd för caféverksamhet. Kooperativet Underhund öppnar sommaren 2005 med café, loppis, teaterarrangemang och utställningar. Från början kräver bostadsbolaget en marknadsmässig hyra men så småningom förhandlar kooperativet fram en kraftigt subventionerad hyra. Det nybildade kooperativet får mycket stöd av områdesutvecklaren. Att vara en ekonomisk förening och inte en ideell innebär att en del av dem som arbetat ideellt riskerat att förlora sin a-kassa. Kooperativet har svårt att få ekonomin att gå runt. Utgifter för personal, el, hyra och inköp är svåra att balansera mot intäkter från café, loppis och uthyrning av lokaler. Det tar också lång tid att få igång caféet på grund av renovering. 2006 går kommunen in med verksamhetsbidrag för att möjliggöra verksamheten och underlätta för föreningar i området att nyttja lokalen gratis. Även tre av de större fastighetsägarna i området bidrar med mindre summor. Det senaste året sker en förändring. Många föreningar nyttjar lokalerna och fler boende använder caféet som en mötesplats. Verksam heten går bättre, fler hyr lokalen både till möten och fester och föreningar betalar nu en symbolisk summa, fler besöker caféet och an talet beställningar ökar. Däremot finns inte som i den tidigare verksamheten i Grytan tillgång till personal med stöd av arbetsmarknadsmedel. Om verksamheten ska garanteras en fortsättning och om kommunen vill satsa på en öppen mötes lokal behövs fortsatt kommunalt stöd. Områdesutvecklarens stödfunktion till Underhund avslutas 2006. Aktiva medlemmar i Under hund och i dess styrelse framför att detta är förödande för kooperativets verksamhet som är beroende av nära samverkan med kommunen. Sedan några år pågår ett utvecklingsarbete i Fröslunda som innebär att stödja ett arbete som syftar till möten över generationsgränserna. Varje år anordnas generationskollo för barn 4
och pensionärer viket är en mycket uppskattad del i områdesarbetet. En ny inriktning på områdesarbetet Tidigare bestod områdesarbetet av många praktiska göromål som städning förutom att fungera som samordnare och föreståndare. Nu är det mer områdesarbete, mer övergripande arbete. Det kan vara allt från att hitta en grafittimålare till boendeprocesser, finnas med i nätverk och på områdesdagar. Det känns som om områdesarbetet ligger mer rätt i organisationen nu. Att ingå i demokratiarbetet ger ett annat fokus och mer pondus. Synpunkter på områdesarbetet Områdesarbetet ger mycket glädje Arbetet är fritt, skapande och ger mycket glädje. Det är utvecklande, lärorikt och tacksamt. Man får en direktkonakt med aktörer i området som ger oerhört mycket tillbaka. Uppbackningen av politiker har varit betydelsefull. Arbetet är ibland för tungt Arbetet innebär ett stort ansvar för en person utan utbildning och erfarenhet. Att vara ensam i processen med uppbyggnad av Grytan, ha ansvar för personal och rekrytering av personal med stöd av arbetsmarknadsåtgärder är tungt. Särskilt tungt är det att vara arbetsledare när konflikter uppstår i arbetsgruppen. Det är ett svårt jobb, att aldrig ha en stabil arbetsgrupp och att allt hänger på arbetsledaren. Förtroendet från boende gentemot områdesutvecklaren minskar när en välbesökt verksamhet stängs utan information till besökarna. En avslutande process skulle ha behövts och inte bara ett beslut från ledningen som sätts upp på dörren. Områdesutvecklarna är inte delaktiga i möten och personalsammankomster som sker centralt trots att de tillhör en central enhet. Den omorganisation som så småningom genomförs till Demokrati- och medborgarservice ändrar mycket av det som inte fungerar bra. Den nya chefen är positiv till arbetet och de nya arbetsuppgifterna innebär att områdesarbetet blir mer synligt. Möten mellan människor betyder mycket Särskilt betydelsefullt är möten mellan människor. Att tillsammans med boende kunna skapa något som inte fanns från början. Även stödet från centrala politiker är betydelsefullt. Det känns fel mot de boende att mötes lokalen Grytan stängs Det är fel att Grytan stängs utan information till de boende. Inga ambitioner finns från led ningen att behålla lokalen. Stängningen innebär också ett minskat förtroende för områdesutvecklaren eftersom människor tror att det är hennes beslut. Det är svårt att börja om på nytt och jobbigt att skapa en ny mötesplats som ska sälja tjänster samtidigt som den gamla stängs. Det tar lång tid innan den nya lokalen kan öppnas då renoveringen drar ut på tiden. Det viktiga är stödet från den andra områdesutvecklaren och roligt med de nya kontakter som skapas. Kontakten med den nyetablerade teater gruppen Teateriet är något nytt och positivt. Samtidigt blir arbetet ensamt i en ny stor lokal. Det är mycket arbete och boende är besvikna över att Grytan stängts. Ekonomiska medel kommer från olika finansiärer De ekonomiska medel som finns är Bostadsbolaget Graflunds som bidrar med hyra under Grytantiden, Nyfors ideella fastighetsägarförening, NIFF, som betalar TV, larm och filmer. En tjänst bekostas av kommunen men inte förrän 2004 blir den fast. Underhund får bland annat medel från Blommanmedlen, Folkhälsorådet och EU:s mål 3. Statliga finansiering gör att Grytan kan öppnas De statliga utvecklingsmedlen innebär att Grytan kan öppnas igen. Två tjänster finansieras genom dessa medel liksom handledning och 5
Resursgruppens möten. Resursgruppen är en stödfunktion till områdesarbetet med politiker och förvaltningschefer. Medlen betyder också att områdena börjar samarbeta och områdesutvecklarna får arbetskamrater. Områdesutvecklaren menar dock att det är negativt att fokus enbart ligger på kooperativ utveckling då en möteslokal fortfarande behövs i området. Blommanpengarna stärker samarbetet mellan områdena Det blir ett bättre samarbete sedan de statliga medeln, de så kallade Blommanpengarna, kommit trots områdenas olika inriktning. Grytan och Varma Fakta är mest lika. Man ger varanda tips och gör aktiviteter tillsammans bland annat utflykter. Personalen deltar i gemen sam teamutbildning. Resursgruppen innebär snabba beslut och välinformerade politiker Resursgruppen är mycket viktig och den gör att beslut kan tas på plats. Politiken är nöjd med att få del av det som sker i bostadsområdena och områdesarbetet blir synligt. Beslut ordnas snabbt som exempelvis bredbandskabel. Arbetet får respons och utvecklarna beröm. Politiska turer gör dock att Resursgruppen läggs ner. Samverkan med media är positiv Områdesutvecklarna blir professionella på mediakontakter. En medveten strategi är att få media att ge en positiv bild av området vilket ger starka, positiva reaktioner från boende. Äntligen skrivs det något bra om oss, vi slipper bli exotiserade, betraktade som offer eller förövare. Många medier speglar det som händer bland annat TV4, Radio Sörmland, ÖstNytt, Folket och EskilstunaKuriren. Den som har det starkaste engagemanget och skrivit mest är tidningen Folket. Tidningar jagar rubriker och nyheter vinklas gärna medan Folket medvetet skriver om det positiva som sker. När Folket har en rubrik som ropar Ghetto om ett av områdena ber chefredaktören om ursäkt på ledarsidan dagen därpå då boende och verksamma i området hört av sig och protesterat. Många media rapporterar om Generationskollot, Underhund och arbetet i Grytan samt om nedläggningen av lokalen i Grytan. Studiebesök och föreläsningar är ett glädjeämne Studiebesök från hela Sverige och även från andra länder tar del av arbetet. Många besök och rapporteringar sker även lokalt. Studiebesöken är ett glädjeämne. Rotary, Folkhälsostämman, Solbacka, Socialdemokratiska kvinno förbundet, Pensionärsrådet, Kommunfastighets anställda och Hyresgästföreningen är några platser där en redovisning av områdesarbetet sker. Det är även ett stort intresse av att ha föreningsmöten i mötesplatsens lokaler. Besökarna är olika men det uppstår sällan problem Många som besöker Grytan och kooperativet Underhund har problem i vardagslivet liksom många av dem som anställs med arbets marknads medel. Möten sker mellan olika människor, mellan generationer och människor med olika etnisk bakgrund och alla tar hänsyn till varandra. Det uppstår sällan problem mellan människor. Afrikanska föreningen spelar trummor en gång i veckan med besökare i Grytan och då deltar många personer med funktionsnedsättning från kommunens verksamhet i Nyfors. En person anställs med stöd av arbetsmarknadsmedel för att lära ut trumspel. Lokalen utformas utan väggar för att underlätta möten. Till exempel kan barnen be de äldre om hjälp att snickra. Det är många udda människor som trivs med att komma till lokalen och många deltagare är arbetslösa. Grytan är ingen institution utan verksamheten upplevs friare. De anställda får ta emot mycket information och många förtroenden. Det sker fantastiska möten och människor växer. 6
Samverkan med föreningar och näringsliv Tanken är att föreningslivet ska hålla Grytan öppen men det fungerar inte då föreningarna inte har tillräckliga resurser. En bred samverkan sker med boende och olika aktörer i området. Stormöten hålls bland annat för att få igång ett gemensamt arbete. Arbetsgrupper med representanter för boende och föreningar bildas. En grupp arbetar för lekplatser och utemiljö en annan för kulturen i området. En del föreningar är mycket intresserade av att delta andra inte alls. Nyforsgruppen, Ingermanländska föreningen, Svensk-Gambianska föreningen, Eskilskyrkan SMU är några av de organisationer som deltar aktivt. Ju mer etablerad Grytan blir desto fler uppdrag kommer. Med stöd från områdesarbetarna är grupperna aktiva ända till dess Grytan lägger ner. ICA Nyfors sponsrar många evenemang, OBS Parken skänker en mikrovågsugn och bostadsbolagen bidrar på olika sätt, framförallt de fyra största bolagen. Engagemanget minskar dock allteftersom de outhyrda lägenheterna i området minskar. Under årens lopp har ett brett kontaktnät utvecklats bland annat med föreningar och kommunala förvaltningar. Områdeskompetensen är uppskattad och efterfrågas dagligen. Många i personalen är anställda med stöd av arbetsmarknadsmedel Två personer är anställda av kommunen, resten av personalen anställs med stöd av arbetsmarknadsmedel. Tyvärr byts den personalen ofta vilket gör situationen arbetsam för den ordinarie personalen. En fysiskt och psykiskt pressande arbetsmiljö upplevs också som positiv Arbetsmiljön är besvärlig på många sätt. Det är buller och hög ljudnivå, möblerna är inte ergonomiska, lokalen är kall och fuktig, det är många tunga lyft och släp, ensamhet, känsla av att vara utlämnad och tuffa arbetstider. Det hålls under en längre period inga planerade arbetsplatsträffar. Det positiva är att lyckas med något omöjligt samt möten med alla olika människor. Skillnaderna är stora mellan de olika områdena De två områdesutvecklarna i Råbergstorp- Lagersberg arbetar mer administrativt än de som är verksamma i Nyfors och Skiftinge. I de områdena är arbetet mer praktiskt vilket gör att den personalen också har en annan förankring i bostadsområdet. I R-L har man också fler kontakter med andra kommuner. De har inte öppna mötesplatser som är bemannade på samma sätt. De är inte heller utsatta för alla frågor från boende som kommer när mötesplatser läggs ner och byggs upp igen. Områdesarbetets process har lagt en bra grund för dagens arbete Det okonventionella områdesarbetet är en svår resa men innebär att något skapats i dialog med boende. Många boende, verksamheter och föreningar är delaktiga under processen. Tack vare detta arbete finns nu okonventionella nätverk som områdesarbetet fortfarande har nytta av. Personalen är lyhörd och lyssnar på män niskor trots brist på utbildning. De skapas mycket utan medel och grunden är lagd för det arbete som görs idag. Det är viktigt att vara mycket ute i områdena Förankringen är skör och det är viktigt att vara ute och träffa människor, hålla liv i de nätverk som finns. Det skulle vara bra att också ha lokala kontor. Engagemanget och deltagandet i SUFgrupperna är viktigt. De finns i Skiftinge, Årby och Fröslunda samt i Nyfors där man dock är mindre aktiv. Nu är även Hyresgästföreningen aktiv på flera håll och flera lokala föreningar planerar att starta. 7
8 Demokrati- och medborgarservice 631 86 Eskilstuna