Bostadsmarknadsanalys

Bostadsmarknadsanalys 2015

LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 405-5606-15 Förord Denna rapport vänder sig till alla som har intresse av att följa eller delta i utvecklingen av bostadsmarknaden i Östergötland. Rapporten är Länsstyrelsen Östergötlands redovisning för 2015 av uppdrag enligt Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Bostadsbyggandet fortsätter att öka totalt sett i länet, även om de regionala skillnaderna är stora. Ökningen består främst i ett ökat byggande av hyresrätter, särskilt stor är ökningen i Norrköpings kommun. Totalt sett ökar antalet nybyggda småhus men för en stor del av länets kommuner är bostadsbyggandet oavsett upplåtelseform samtidigt fortsatt lågt. Länsstyrelsen betonar i bostadsmarknadsanalysen tre nyckelfaktorer för att uppnå en fungerande bostadsmarknad i länet. Ökad debatt och dialog kring mål och roller Alla kommuner behöver bedriva strategisk boendeplanering Boendeformer för särskilda grupper har betydelse för bostadsmarknaden som helhet Parallellt med den långsiktiga boendeplaneringsprocessen behövs verktyg för att kunna hantera mer tillfälliga och brådskande boendebehov för särskilda grupper. Nyanlända är en sådan grupp som omfattas av kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelsen ser allt tydligare att behoven av snabb utbyggnad av bostäder inte kommer att kunna tillgodoses inom ramen för nuvarande planeringsprocesser och befintliga regelverk. Betydande insatser i form av både kompetens- och resurstillskott samt organisatoriska förändringar krävs, men också andra typer av reformer som ger förutsättningar för att höja tempot i besluts- och byggprocesserna. Arbetet med bostadsmarknadsanalysen har utförts av samhällsplanerare Lena Lindgren, Kultur- och samhällsbyggnadsenheten i samverkan med jämställdhetshandläggare Maya Wolinder-Lind och integrationsutvecklare Linda Pergelius Thorbjörnsson på Enheten för social hållbarhet. Kartor är framtagna av GIS-samordnare Erik Årnfeldt, Servicefunktionen. Linköping den 15 juni 2015 Kristina Zetterström Länsråd Jan Persson Samhällsbyggnadsdirektör POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 010 223 50 00 ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland Rapportnr: 21 ISBN: 978-91-7488-393-0

Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning Syfte Lagstiftning och förordningar Läsanvisning Boendeplanering en strategisk process för en fungerande bostadsmarknad Bostadsmarknaderna och aktörerna Länsstyrelsens uppdrag Samverkan med kommuner och regionen Förutsättningar för boendeplanering i Östergötland Bostadsmarknadsenkäten 2015 genomgång av resultat Bostadsmarknadsläget Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen Grupper Nyckelfaktorer för en fungerande bostadsmarknad i Östergötland Ökad debatt och dialog kring mål och roller Alla kommuner behöver bedriva strategisk boendeplanering Boendeformer för särskilda grupper har betydelse för bostadsmarknaden som helhet

Inledning Sammanfattning Bostadsbyggandet fortsätter att öka totalt sett i länet, även om de regionala skillnaderna är stora. Ökningen består främst i ett ökat byggande av hyresrätter, särskilt stor är ökningen i Norrköpings kommun. Totalt sett ökar antalet nybyggda småhus men för en stor del av länets kommuner är bostadsbyggandet oavsett upplåtelseform samtidigt fortsatt lågt. Antalet kommuner i länet, som anger att det finns en obalans på bostadsmarknaden som helhet, ökar från förra året, från sju kommuner till nio kommuner. Bostadsmarknaden bedöms vara i balans sett till hela kommunen i Kinda, Mjölby, Ydre och Ödeshög. På fem års sikt anger Boholm, Kinda, Motala, Söderköping, Ydre och Ödeshög att bostadsmarknaden kommer att vara i balans i kommunen som helhet. Finspång, Linköping, Mjölby, Norrköping och Åtvidaberg bedömer på fem års sikt att bostadsmarknaden kommer att vara i obalans på grund av ett underskott av bostäder. Valdemarsviks kommun bedömer att det kommer att vara ett fortsatt överskott på bostäder i kommunen som helhet. Antalet kommuner som anger att det finns en obalans på bostadsmarknaden sett till centralorten minskar med en kommun, från elva kommuner till tio kommuner. Det är endast i Kinda, Mjölby och Ydre bostadsmarknaden bedöms vara i balans sett till centralorten. På fem års sikt anger Boholm, Kinda, Motala, Söderköping och Ydre att bostadsmarknaden kommer att vara i balans i centralorten. Finspång, Linköping, Mjölby, Norrköping, Vadstena, Åtvidaberg och Ödeshög anger på fem års sikt att bostadsmarknaden kommer att vara i obalans på grund av ett underskott av bostäder. Valdemarsviks kommun bedömer att det kommer att vara ett fortsatt överskott på bostäder i centralorten. Nästan hälften av länets kommuner har riktlinjer för bostadsförsörjningen som är antagna av kommunfullmäktige. Länsstyrelsens förväntan att det i och med skärpningen av lagen (2013:866) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skulle finnas ett ökat engagemang och behov av samverkan i bostadsförsörjningsfrågor i länet har infriats. Finspång, Norrköping, Vadstena och Ydre har nyligen antagna riktlinjer. I Mjölby pågår arbete med att uppdatera riktlinjerna. Linköping, Motala, Söderköping, Valdemarsvik, Åtvidaberg och Ödeshög arbetar med att ta fram riktlinjer. Intresset av att delta i det nätverk för kommunal bostadsförsörjning som Länsstyrelsen startat, har ökat stort, och vid det senaste mötet efterfrågades fler möten samt mer möjligheter till samverkan. I flertalet av länets kommuner är det en obalans på bostadsmarkanden för särskilda grupper, där konkurrensen om små billiga lägenheter är ökar. Det råder stora olikheter vad gäller kommunernas mottagande av nyanlända. Det är Länsstyrelsens uppfattning att arbetet med bosättningen av nyanlända i kommunerna saknar en tydlig metodik. När en överenskommelse om mottagande tecknats med Länsstyrelsen, är det viktigt att den följs av en genomförandestrategi, och arbetet behöver knytas tydligare till kommunernas bostadsförsörjningsplanering i stort.

Länsstyrelsen betonar i bostadsmarknadsanalysen tre nyckelfaktorer för att uppnå en fungerande bostadsmarknad i länet. Ökad debatt och dialog kring mål och roller Alla kommuner behöver bedriva strategisk boendeplanering Boendeformer för särskilda grupper har betydelse för bostadsmarknaden som helhet Parallellt med den långsiktiga boendeplaneringsprocessen behövs verktyg för att kunna hantera mer tillfälliga och brådskande boendebehov för särskilda grupper. Nyanlända är en sådan grupp som omfattas av kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelsen ser allt tydligare att behoven av snabb utbyggnad av bostäder inte kommer att kunna tillgodoses inom ramen för nuvarande planeringsprocesser och befintliga regelverk. Betydande insatser i form av både kompetens- och resurstillskott samt organisatoriska förändringar krävs, men också andra typer av reformer som ger förutsättningar för att höja tempot i besluts- och byggprocesserna. Syfte Rapportens syfte är att presentera en övergripande bild av bostadsmarknaden i länet, baserad på resultatet av Bostadsmarknadsenkäten 2015. Rapporten innehåller ett antal nyckelfrågor för en fungerande bostadsmarknad i länet. Länsstyrelsens uppdrag att analysera bostadsmarknaden i länet regleras i SFS 2013:868 Förordning om ändring i förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Lagstiftning och förordningar Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2013:866) Den 1 januari 2014 antogs ändringar i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (ändringsförfattning 2013:866). Lagen säger att varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillvätarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Riktlinjerna ska minst innehålla följande uppgifter: kommunens mål för byggande och utveckling av bostadsbeståndet kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och

hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Enligt 3 (lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar) ska Länsstyrelsen lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska även uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och verka för att en sådan samordning kommer till stånd. Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunerna bostadsförsörjningsansvar Länsstyrelsens uppdrag att analysera bostadsmarknaden i länet regleras i SFS 2013:868 Förordning om ändring i förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelsen ska i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Enligt 2 i förordningen ingår i Länsstyrelsens uppdrag att även redovisa: hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, hur länsstyrelsen lever upp till kravet i 3 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, och hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. Rapporten ska lämnas till Boverket senast den 15 juni varje år. Plan- och bygglagen Ändringen av Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (1 jan 2014) innebar en följdändring av Plan och bygglagen (2010:900), PBL, som innebär att bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet är ett allmänt intresse. Riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpning av PBL 2 kap 3 punkt 5, bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Annan relevant lagstiftning Regeringsformen (1974:152) Kommunallag (1991:900) Socialtjänstlag (2001:453) Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag

Läsanvisning Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Rapporten är indelad i tre huvudavsnitt; Boendeplanering en strategisk process, Bostadsmarkandsenkäten 2015 resultat och kommentarer samt Nyckelfrågor för en fungerande bostadsmarkand i Östergötland. Om det råder underskott, balans eller överskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden är en bedömningsfråga. En kommun som bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden har ett bostadsbestånd som möter efterfrågan och behoven. Obalans kan beskrivas som ett överskott eller ett underskott av bostäder på bostadsmarknaden i stort eller på delar av den. Underlagsmaterial, statistik och kartor, rapporter Det primära underlaget för analysen utgörs av bostadsmarknadsenkäten 2015. Enkäten har besvarats av samtliga kommuner i länet. Resultatet har kvalitetssäkrats med hjälp av kontaktpersonerna i respektive kommun. Länsstyrelsernas gemensamma rapport Mottagande och etablering av nyanlända Enkätundersökning riktad till Sveriges samtliga kommuner, Länsstyrelsen i Jönköpings län, rapport 2015: kompletterar Bostadsmarknadsenkäten i ansnittet om nyanlända. Bostadsmarknadsenkäten 2015 finns att tillgå via Boverkets tjänst Öppna data. http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppnadata/bostadsmarknadsenkaten/ För att underlätta arbetet har en del av de förklaringar som används på Boverkets Öppna data använts i rapporten, för fördjupad bakgrundsinformation- och analys hänvisas till Boverktes Öppna data. Följande rapporter från Boverket har använts i arbetet med Bostadsmarknadsanalysen; Uppföljning av den sekundära bostadsmarkanden 2013, rapport 2014:36, regeringsuppdrag Behov av bostadsbyggande, rapport 2015:18 Markpriser, markbrist och byggande, Marknadsrapport mars 2015 Nyanländas boendesituation delrapport, Rapport 2015:10, regeringsuppdrag De allmännyttiga bostadsföretagaens utveckling på bostadsmarkanden 2013 och 2014, rapport 2015:11, regeringsuppdrag Därutöver har statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB http://www.scb.se/ ), samt Mäklarförbundets Mäklarstatistik för Östergötlands län (Mäklarinsikt Östergötland 2015:2, Mäklarförbundet http://www.maklarsamfundet.se/sites/default/files/analyser_rapporter/maklarinsikt/2015_2/l an/lansrapport_ostergotland_mi_2015_2.pdf ) utgjort underlag för analysen.

Kartorna har producerats av Länsstyrelsen Östergötland med information från Byggnadsregistret(Lantmäteriet). Definitioner till avsnittet om nyanlända Definitioner till avsnittet om nyanlända ABO/EBO Bosättningsformer efter erhållet uppehållstillstånd. Anvisningsbart boende/egenbosatta ABO Anläggningsboende. Boende som Migrationsverket anordnar EBO Eget boende. Boende som den asylsökande anordnar, hos t.e. en släkting. Asylsökande Person som tagit sig till Sverige och sökt skydd (asyl). Han eller hon har inte fått slutgiltigt svar på sin asylansökan. Ensamkommande Barn under 18 år som kommer utan vårdnadshavare. barn Barn räknas som ensamkommande barn både under asyltiden och efter uppehållstillstånd till och med 18 år, eller upp till 21 vid behov. Etablering Reform som trädde i kraft i december 2010. Det samordnande ansvaret övergick från kommunen till Arbetsförmedlingen. Nyanlända invandrare som omfattas av förordningen har rätt till etableringsinsatser och en etableringsersättning under 2 års tid. Flykting Person som fått PUT men som fått skydd på särskilda grunder. Kvotflyktingar väljs ut på plats och reser till Sverige efter de fått tillstånd. Nyanländ En person som omfattas av etableringsförordningen, Lag (2010:197). Det kan vara en person som fått PUT som kvotflykting, flykting, skyddsbehövande eller synnerligen ömmande omständigheter. Tillfälligt uppehållstillstånd mer än 3 år samt tribunalvittnen. Samt anknytningar till dessa. PUT Person som har ett permanent uppehållstillstånd att vistas i Sverige. Personen har samma rättigheter och skyldighet som alla invånare, som t.e. tillgång till vård och skola. Man kan bli svensk medborgare efter 5 år. Sammanställning, Länsstyrelsen Östergötland 2015

Boendeplanering en strategisk process för en fungerande bostadsmarknad Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Målet är numera kvantifierat, och omfattar 250 000 nya bostäder till 2020. Inom det politiska systemet pågår arbete med att bygga på målet med ett längre tidsperspektiv och ett årligt antal bostäder men inga sådana beslut finns ännu fattade. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande behov som påverkar såväl tillvät som välfärd. Utifrån ansvaret för bostadsförsörjningen är det viktigt för kommunen att kunna erbjuda ett brett utbud av bostäder som motsvarar invånarnas nuvarande och kommande behov. Boendeplanering och arbetet med bostadsförsörjning är en grundläggande del i kommunens strategiska planering. Bostadsmarknaderna och aktörerna Vanligtvis när bostadsfrågor diskuteras hänvisas till Bostadsmarknaden, som att det finns en marknad, och den som oftast avses är den ordinarie bostadsmarknaden. En marknad för de personer som godkänns av hyresvärdar alternativt har tillräckliga resurser att köpa en bostad. Parallellt med den ordinarie bostadsmarknaden väer den sekundära bostadsmarknaden. Marknaden för de personer som av en eller annan anledning inte blir godkända på den ordinarie marknaden. På den här marknaden finns i många fall bostäder för de svaga grupperna, och här återfinns de sociala kontrakten. För att nå en balans på bostadsmarknaden totalt sett, måste båda dessa delar av bostadsmarknaden hanteras, och det är avgörande att förståelsen för hur dessa marknader påverkar varandra utgör underlag för hur kommunerna arbetar utifrån det kommunala planmonopolet. På bostadsmarknaden ryms flera aktörer. Dessa aktörer har olika mål, förutsättningar och tidsperspektiv, att arbeta efter. Det förekommer att aktörerna delvis pratar olika språk. Värderingar och innebörd av eempelvis läge, attraktivitet, lönsamhet och efterfrågan kan variera beroende på vilken aktör som uttalar dem, och i vilket sammanhang. I ett antal av länets kommuner finns det en stor efterfrågan på och behov av fler aktörer som är intresserade av att bygga. För att nå en marknad i balans, som är det övergripande målet, krävs en tydlighet och förståelse för hur marknaden och dess aktörer kan förväntas agera i kommunen och i regionen. Länsstyrelsen har initierat och bjudit in till ett antal rundabordssamtal om bostadsförsörjning med olika aktörer i länet. Syftet med samtalen är att skapa dialogtillfällen kring bostadssituationen i länet och vilka möjligheter som finns att öka bostadsbyggandet. Samtalen är en del av en varaktig och bred process kring boendeplanering och bostadsbyggande i länet, inom ramen för Länsstyrelsens allmänna uppdrag att utveckla länet och att arbeta med boendeplanering. En kontinuerlig dialog med marknadens aktörer, inklusive de boende och bostadssökande, är avgörande för en fungerande bostadsmarknad, och Länsstyrelsen kommer därför att bjuda in till fortsatta samtal om hur bostadsplaneringen kan utvecklas med såväl kommuner som byggbolag och fastighetsägare.

Länsstyrelsens uppdrag Länsstyrelsen har till uppgift att bevaka bostadsmarknadsläget i länet. Genom att samla in uppgifter och statistik om det befintliga bostadsbeståndet, om kommande och uppskattade nybyggnation kan Länsstyrelsen delge kommuner och andra aktörer en bild av hur bostadsmarknaden ser ut och utvecklas i länet som helhet. Resultaten av enkäten analyseras i Bostadsmarknadsanalysen årligen. Under hösten kommer Länsstyrelsen också att arbeta med regleringsbrev uppdrag 48, om bostadsbyggnadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i kommunerna Östergötland. Uppdraget innebär bland annat att göra en regional bedömning av behovet av nya bostäder i länets kommuner. Behovsbedömningen ska göras utifrån ett regionalt perspektiv och utarbetas efter samråd med berörda kommuner, aktörer med regionalt utvecklingsansvar och andra berörda regionala organ. Länsstyrelsen har även i uppdrag att stödja kommunerna att underlätta inträde på bostadsmarknaden för resurssvaga kvinnor och män och för personer som i övrigt har svårt att varaktigt etablera sig på bostadsmarknaden, samt att motverka hemlöshet och förebygga avhysningar. Särskilt fokus ska ligga på familjer med barn. Länsstyrelserna ska särskilt föra fram behovet av att i ägardirektiv även betona de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll. Arbetet bedrivs i samverkan mellan enheten för social hållbarhet och kultur och- samhällbyggnadsenheten inom ramen för regleringsbrev uppdrag 50. Samverkan med kommuner och regionen Länsstyrelsens arbete med boendefrågor bedrivs i form av samråd med kommunerna om deras samhällsplanering när översiktsplaner och detaljplaneprogram upprättas, och i arbetet med sammanfattande redogörelser över kommunernas översiktsplaner. I dessa samråd är frågor, som är kopplade till boendemiljöer och byggande, ett självklart inslag. Länsstyrelsen stöttar även kommunerna i deras planering genom att producera och tillhandahålla planeringsunderlag. Sedan ändringen av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar är det också länsstyrelsens uppgift att yttra sig över de kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjning. Länsstyrelsen och Region Östergötland arbetar båda med boende- och bostadsfrågor ur ett länsoch regionperspektiv. Utgångspunkter, förutsättningar och uppdragsgivare skiljer sig naturligtvis åt, men ett gemensamt mål är att bidra till en stark utveckling av de 13 kommuner som utgör Östergötlands län. Länsstyrelsens och regionens samarbete kring bostadsbyggande återstår att konkretiseras och formaliseras men redan nu finns ett samarbete. Frågor som särskilt lämpar sig för samarbete och samverkan är kopplingen mellan bostadsbyggande och infrastrukturinvesteringar, sociala frågor och dess konsekvenser, samt de mycket aktuella frågorna om nyanländas boende och kommunernas kompetensförsörjning. Vidare kan Länsstyrelsen och regionen samverka kring planeringsunderlag, befolkningsutveckling och ökat bostadbyggande, och med framtagandet av Strukturbild för Östergötland, se rubrik nedan. Förutsättningar för boendeplanering i Östergötland För att kunna bedriva en kraftfull boendeplanering, och för att kunna ta fram transparenta och framåtsyftande riktlinjer för den kommunala bostadsförsörjningen är det nödvändigt att lära

känna sin kommun och dess roll i det regionala sammanhanget. Begrepp som behov, balans, efterfrågan, befintliga och efterfrågade aktörer, marknad, läge och attraktivitet behöver definieras utifrån den situation som finns i respektive kommun. Detta är en förutsättning för att de riktlinjer som sedan antas ska kunna genomföras. I rapporten Behov av bostadsbyggande (Rapport 2015:18, Boverket) anger Boverket behovet av nya bostäder i Östergötland. Under perioden 2012-2025 behövs drygt 20 300 bostäder byggas vilket motsvarar ett årligt behov av drygt 1450 bostäder. Befolkningsutvecklingen påverkar bostadsmarknaden och bostadsmarknaden kan i sin tur påverka befolkningsutvecklingen på sikt. Ålder, utbildning, arbete, familjesituation och intressen är några av de faktorer som styr var vi väljer att bosätta oss och vilka krav vi ställer på vårt boende. I länet pågår flera regionala utvecklingssamarbeten, eempelvis samarbetar kommunerna i västra länsdelen kring utvecklingsfrågor, och på motsvarande sätt samarbetar kommunerna i skärgården. Sedan ett par år tillbaka finns Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping som fokuserar på utvecklingen av länets två största städer. Vikten av samverkan mellan kommunerna i länet ökar, både kring den översiktliga planeringen i respektive kommun men också kring boendeplaneringen. Dessa samarbeten samlar kunskap om demografisk utveckling som en del av planeringsförutsättningarna. I arbetet med regional utvecklingsplan (RUP 2012) finns planeringsförutsättningar för Östergötland. Regional strukturbild för Östergötland I RUP:en finns en rekommendation att ta fram en regional strukturbild för Östergötland, ett arbete som påbörjades i början av 2014. Arbetet baseras på teorier om varför vissa platser blir mer framgångsrika än andra. I stort går det ut på att platser med hög tillgänglighet till olika marknader (arbetsmarknad, bostadsmarknad, etc.) får skalfördelar framför andra platser vilket attraherar människor och företag, vilket ytterligare spär på täthet och tillgänglighet och förstärker ett positivt samband. Målet med strukturbildsarbetet är att skapa förutsättningar för en positiv regional utveckling avseende arbetsmarknad och befolkning genom att verka för en högre tillgänglighet och täthet i regionen. Syftet med strukturbilden är att skapa en överenskommelse om regionens rumsliga utveckling. Målet är också att överenskommelsen innebär ett antal långsiktiga åtaganden, eempelvis kollektivtrafikering eller bebyggelseutveckling. Med överenskommelsen skapas förutsättningar för att ytterligare stärka regionen med hög tillgänglighet utifrån i regionens ortsstruktur och sammanlänkande infrastruktur. Överenskommelsen ska ligga till grund för kommande investeringar och för planering för den byggda strukturen i Östergötland. Det innebär att strukturbildsarbetet är en mycket viktig planeringsförutsättning för kommunerna både arbetet med den översiktliga planeringen och vad avser bostadsförsörjningen.

Bostadsmarknadsenkäten 2015 - genomgång av resultat Redovisningen av resultaten av årets bostadsmarknadsenkät sker under tre rubriker, bostadsmarknadsläget, kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt särskilda grupper. I varje avsnitt kommenteras de redovisade resultaten, och när det är relevant relateras det till resultaten för landet som helhet. Enkäten består av kommunernas bedömningar i olika frågor och ger därmed en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i hela landet. Underlag för kommunernas bedömning av bostadmarknaden är definitionerna i tabellen nedan. Balans på bostadsmarknaden Konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Obalans på bostadsmarknaden Innebär inte alltid att det finns bostadssociala - underskott problem såsom trångboddhet eller omfattande andrahandsuthyrning som utbrett fenomen. Underskott på bostäder kan innebära att det i kommunen finns en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till en ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i många fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen. Obalans på bostadsmarknaden Innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder, - överskott eller bostäder till salu, än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott. Ett överskott på bostäder behöver inte heller innebära att det finns lämpliga bostäder i förhållande till hur efterfrågan och/eller behovet ser ut i kommunen. Definitioner av balans och underskott i BME 2015 När det gäller nyanländas boende och personer som inte godkänns på den ordinarie bostadsmarknaden har redovisningen utökats med information från Länsstyrelsens enhet för social hållbarhet, källa anges vid respektive uppgift.

Bostadsmarknadsläget Av landets 290 kommuner bedömer 183 stycken att det råder ett underskott på bostäder på marknaden. Det är 27 kommuner fler än i 2014 års bostadsmarknadsenkät. Det finns framför allt ett behov av billiga och små bostäder. Hur bedömer kommunerna marknadsläget (jan 2015) Kommuner I kommunen som helhet På centralorten, i innerstaden I kommunens övriga delar Ödeshög balans obalans balans Ydre balans balans balans Kinda balans balans balans Boholm obalans obalans balans Åtvidaberg obalans obalans obalans Finspång obalans obalans balans Valdemarsvik obalans (ö) obalans (ö) obalans (Ö) Linköping obalans obalans obalans Norrköping obalans obalans obalans Söderköping obalans obalans balans Motala obalans obalans obalans Vadstena obalans obalans balans Mjölby balans balans balans Totalt antal 9 (7) kommuner 10 (11) kommuner 5 (6) kommuner Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden i januari 2015. Fet stil indikerar en förändring från föregående år, siffra inom parentes anger resultatet från föregående BME. För Valdemarsviks kommun anges att obalans beror på ett överskott, i övriga kommuner beror den på ett underskott. BME 2015 Antalet kommuner i länet som anger att det finns en obalans i på bostadsmarknaden som helhet ökar från förra året, från sju kommuner till nio kommuner. Vadstena, Söderköping och Åtvidaberg anger i årets enkät att det, till skillnad från 2014, råder en obalans på bostadsmarkanden i kommunen som helhet, och att obalansen består i ett underskott på bostäder. Mjölby uppskattar till skillnad från 2014 att det råder balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet.

Läget i länet 2015, Kartbearbetning av BME 2015, Länsstyrelsen Östergötland Antalet kommuner som bedömer att det finns en obalans på bostadsmarknaden sett till centralorten minskar med en kommun, från elva kommuner 2014 till tio kommuner 2015. Skillnaden består i att Mjölby i år bedömer att det råder balans på bostadmarknaden i centralorten. Antalet kommuner som anger att det finns en obalans på bostadsmarknaden sett till kommunens övriga delar minskar med en kommun, från se kommuner 2014 till fem kommuner 2015. Skillnaden består i att Finspång och Vadstena i år bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden i kommunens övriga delar och att Valdemarsvik bedömer att det finns en obalans i form av överskott sett till kommunens övriga delar.

Hur bedömer kommunerna marknadsläget om fem år (2020) Kommuner I kommunen som helhet På centralorten, i innerstaden I kommunens övriga delar Ödeshög balans obalans obalans Ydre balans balans balans Kinda balans balans balans Boholm balans balans balans Åtvidaberg obalans obalans obalans Finspång obalans obalans balans Valdemarsvik obalans (ö) obalans (ö) obalans (Ö) Linköping obalans obalans balans Norrköping obalans obalans obalans Söderköping balans balans balans Motala balans balans balans Vadstena - obalans - Mjölby obalans obalans balans Totalt antal 6 8 4 Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden om fem år (2020). Siffra inom parentes anger resultatet från föregående BME. För Valdemarsviks kommun anges att obalans beror på ett överskott, i övriga kommuner beror den på ett underskott. BME 2015 På fem års sikt anger Boholm, Ydre, Kinda, Motala, Söderköping och Ödeshög att bostadsmarknadsläget kommer att vara i balans i kommunen som helhet., Finspång Linköping, Mjölby, Norrköping och Åtvidaberg bedömer på fem års sikt att bostadsmarknaden kommer att vara i obalans på grund av ett underskott av bostäder. Valdemarsviks kommun bedömer att det kommer att vara ett fortsatt överskott på bostäder i kommunen som helhet.

Läget i länet 2020, Kartbearbetning av BME 2015 På fem års sikt bedömer Boholm, Kinda, Motala, Söderköping och Ydre att bostadsmarknadsläget kommer att vara i balans i centralorten., Finspång, Linköping, Mjölby, Norrköping, Vadstena, Åtvidaberg och Ödeshög bedömer på fem års sikt att bostadsmarknaden kommer att vara i obalans på grund av ett underskott av bostäder. Valdemarsviks kommun bedömer att det kommer att vara ett fortsatt överskott på bostäder i centralorten. På fem års sikt bedömer Boholm, Kinda, Finspång, Linköping, Mjölby, Motala, Söderköping och Ydre att bostadsmarknadsläget kommer att vara i balans i kommunens övriga delar. Norrköping, Åtvidaberg och Ödeshög bedömer på fem års sikt att bostadsmarknaden kommer att vara i obalans på grund av ett underskott av bostäder. Valdemarsviks kommun bedömer att det kommer att vara ett fortsatt överskott på bostäder i kommunens övriga delar. I kommunerna efterfrågas alla typer av lägenheter, flest kommuner efterfrågar små och stora hyresrätter. Vad gäller bostadsrätter och äganderätter efterfrågas främst bostäder med flera rum. Endast Valdemarsviks kommun anger att det inte behöver byggas fler bostäder i kommunen de närmaste fem åren. Bostadsbyggande 2014 Nyproduktionen av bostäder var under år 2014 högre än året innan då 1524 stycken lägenheter färdigställdes jämfört med 1067 stycken (1169 stycken) under 2013.

Kommun/år 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ödeshög 2 1 0 5 1 22 2 Ydre 0 2 5 3 2 2 (4) 2 Kinda 13 7 5 16 6 5 20 Boholm 2 0 5 3 3 6 1 Åtvidaberg 18 13 8 5 12 42 16 Finspång 20 16 9 19 12 6 (8) 6 Valdemarsvik 41 4 6 5 5 2 (3) 0 Linköping 717 478 456 388 623 745 (831) 629 Norrköping 234 114 165 69 216 191 (202) 785 Söderköping 31 29 21 67 27 5 15 Motala 31 20 19 40 12 24 19 Vadstena 0 10 9 4 2 3 6 Mjölby 99 47 25 22 9 8 (14) 23 Totalt antal 1208 741 733 646 930 1067 (1169) 1524 Färdigställda lägenheter 2008-2014, källa SCB 2015. Siffran inom parentes anger en justerad siffra från SCB från 2015 gentemot den som leverarades under 2014. Sannolikt beror det justerande siffran på en eftersläpning i registrering. I Norrköping ökade byggande kraftigt, från 191 stycken (202 stycken) färdigställda bostäder 2013 till 785 stycken 2014. Även i Kinda, Mjölby Söderköping och Vadstena och ökade byggandet. I, Boholm, Linköping, Motala, Valdemarsvik, Åtvidaberg och Ödeshög minskade byggandet. I Finspång och Ydre ligger byggandet kvar på 2013 års nivåer. Flest bostäder byggs i flerbostadshus med bostadsrätt som upplåtelseform och antalet ökar jämfört med åren innan. Med hänsyn till en viss eftersläpning av statistiken så minskar antalet hyresrätter något. Nyproduktion av småhus ökar jämfört med produktionen under 2013, då byggandet av småhus var betydligt lägre jämfört med åren innan. Småhus byggs såväl med hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Hustyp Upplåtelseform 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 flerbostadshus hyresrätt 457 85 78 170 442 398 (473) 427 bostadsrätt 158 174 153 22 110 389 (403) 656 äganderätt 14 Totalt flerbost. 615 259 231 306 552 787(876) 1083 småhus hyresrätt 39 49 5 12 60 35 33 bostadsrätt 30 34 17 24 63 72 äganderätt 524 399 480 304 255 245 (258) 336 Totalt småhus 593 482 502 340 378 280 (293) 441 1067 (1169) 1524 Totalt antal 1208 741 733 646 930 Färdigställda lägenheter 2008-2014, indelade efter hustyp och upplåtelseform, källa SCB 2015. Siffran inom parentes anger en justerad siffra från SCB från 2015 gentemot den som leverarades under 2014. Sannolikt beror det justerande siffran på en eftersläpning i registrering. I Länsstyrelsens arbete med kartläggning av särskilt uppdrag angående viss icke ianspråktagen detaljplanerad mark för bostadsändamål S2013/6822/PBB (delvis) konstaterades att det fanns ett

antal bostadsprojekt i Norrköping som låg i startgroparna och det är mycket positivt att den planreserv som funnits nu omsätts i bostadsbyggande. Bostadsbyggandet framöver Kommunerna redovisar i BME hur man bedömer att byggandet i den egna kommunen kommer att se ut de närmaste två åren för flerbostadshus respektive småhus. Förväntat antal påbörjade bostäder genom nybyggnad avser de bostäder som kommunen bedömer med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar kommer att påbörjas under åren 2015 respektive 2016. Kommun/ Flerbostadshus Antal bostäder 2015 (enligt BME 2014) Antal bostäder 2015 (enligt BME 2015) Antal bostäder 2016 (enligt BME 2015) Ödeshög 39 32 15 Ydre - 8 Kinda - 12 1 Boholm 0 15 15 Åtvidaberg 0 17 1 Finspång 25 70 Valdemarsvik - 18 Linköping 500 560 550 Norrköping 425 1012 722 Söderköping 30 58 57 Motala - 65 45 Vadstena - 17 76 Mjölby 30 40 45 Totalt antal 1049 1836 1615 Kommunernas bedömning av antalet förväntat påbörjade lägenheter i flerbostadshus under 2015 enligt BME 2014 respektive under 2015 0ch 2016 enligt BME 2015 Av enkäten framgår att byggandet av lägenheter i flerbostadshus förväntas öka i de flesta kommunerna under 2015. I jämförelse med uppskattningen som kommunerna gjorde för 2015 i 2014års BME respektive 2015 års BME visas en kraftig ökning av byggandet av flerbostadhus, från 1049 lägenheter till 1836 st. Den största ökning förväntas i Norrköpings kommun, knappt 600 lägenheter. Under 2016 förväntas det totala byggandet av flerbostadshus byggandet minska något igen. Dock förväntas det öka i de mindre kommunerna Finspång, Vadstena och Valdemarsvik. Totalt beräknas 1836 lägenheter byggas under 2015 och 1615 stycken under 2016.

Kommun/ Småhus Antal bostäder 2015 (enligt BME 2014) Antal bostäder 2015 (enligt BME 2015) Antal bostäder 2016 (enligt BME 2015) Ödeshög 5 5 10 Ydre 5 2 3 Kinda 0 4 Boholm 3 6 6 Åtvidaberg 5 13 3 Finspång 20 15 15 Valdemarsvik Linköping 125 200 250 Norrköping 175 100 300 Söderköping 15 33 Motala 30 30 35 Vadstena 2 10 Mjölby 15 15 25 Totalt antal 410 433 647 Kommunernas bedömning av antalet förväntat påbörjade lägenheter i småhus under 2015 enligt BME 2014 respektive under 2015 0ch 2016 enligt BME 2015 Av enkäten framgår att byggandet av småhus förväntas öka i de flesta kommunerna under 2015. I jämförelse med uppskattningen som kommunerna gjorde för 2015 i 2014 års BME respektive 2015 års BME är det endast, Finspång, Norrköping och Ydre som skriver ner förväntan på småhusbyggandet för 2015. För Norrköpings kommun skrivs det förväntade byggandet av småhus under 2015 ner från 175 småhus till 100 stycken. I Linköpings kommun skrivs det istället upp, från 125 småhus till 200 stycken. Även under 2016 förväntas det totala byggandet av småhus öka. I Norrköping förväntas en kraftig ökning om av antalet nybyggda småhus under 2016. Totalt sett beräknas 433 i småhus påbörjas år 2015 och 647 småhus år 2016.

Faktorer som förnärvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. Kommun Ange de tre främsta faktorerna som förnärvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. Ödeshög Ekonomi, hyresnivå, Kollektivtrafik/- Arbetstillfällen marknadsvärdet bostad kommunikation Ydre Planlagd mark för boende i attraktiva lägen Kinda Ekonomiska faktorer generellt Dyrt att bygga Begränsad ekonomi hos hyresgäster och nya villaägare Boholm Ekonomi Åldriga detaljplaner Brist på privata aktörer Åtvidaberg Höga nybyggnadskostnader Låg planberedskap Låg rörlighet på bostadsmarknaden Finspång Kostnader Få aktörer Planprocessen Valdemarsvik Invånarantalet sjunker Inga intressenter Linköping Prisbild Lång Buller detaljplaneprocess Norrköping Överklagade detaljplaner Höga produktionskostnader Svårigheter för mindre byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor Söderköping Planlagd mark för Detaljplaner för bostadsbyggande Motala Bygg/hyreskostnader betalningsvilja/förmåga Vadstena Överklagade detaljplaner bostadsbyggande Brist på planlagd mark i attraktiva lägen Hitta privata byggherrar som vill bygga Mjölby Priset på nyproduktion Efterfrågan BME 2015 Byggherrar söker sig till starkare marknader I enkäten anger kommunerna de tre främsta faktorerna som förnärvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. De faktorer som kommunerna anger att de kan påverka har med planläggning (attraktiva lägen, aktuella detaljplaner) att göra, och de man anger att man inte kan påverka är de allmänekonomiska faktorerna som prisbild, produktionskostnader etcetera samt bristen på aktörer som vill verka i respektive kommun. Mindre kommuner saknar i vissa fall rutin och erfarenhet kring eploatering då det sker så sällan, och har vid olika dialogtillfällen önskat en ökad samverkan kring detta. Brist på personalresurser, har i tidigare enkäter lyfts som ett hinder för ökat bostadsbyggande.

Regionala skillnader I BME-materialet är kommunerna indelade i olika grupper baserade på antalet invånare. Det är en stor skillnad på förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande mellan dessa grupper nationellt. I Östergötland finns kommuner med gruppindelning enligt tabellen nedan. Kommun Kommungrupp Ödeshög Övriga med färre än 25 000 inv Ydre Övriga med färre än 25 000 inv Kinda Övriga med färre än 25 000 inv Boholm Övriga med färre än 25 000 inv Åtvidaberg Övriga med färre än 25 000 inv Finspång Övriga med färre än 25 000 inv Valdemarsvik Övriga med färre än 25 000 inv Linköping Större högskoleort Norrköping Större högskoleort Söderköping Övriga med färre än 25 000 inv Motala Övriga med fler än 25 000 inv Vadstena Övriga med färre än 25 000 inv Mjölby Övriga med fler än 25 000 inv Fördelning enligt kommungrupp Kartan visar vart friliggande småhus, radhus/kedjehus och flerbostadshus under 2012-2014 i länet uppförts. De områden där det byggs visas med en färgskala där rött betyder lite byggande och blått betyder mycket byggande. Länsstyrelsen Östergötlands bearbetning av uppgifter från Byggnadsregistret(Lantmäteriet).

Likt övriga landet så visar även Östergötland stora regionala skillnader i resultaten för årets enkät. Ofta talas om bättre förutsättningarna för att bygga nya bostäder i de större orterna, och det är så även i Östergötland, Linköping och Norrköping är de kommuner där det byggs mest. Men, i de små kommunerna finns andra möjligheter att ha korta vägar och tider mellan idé och beslut. Foto: Ödeshögs kommun I juni 2014 invigdes eempelvis 16 nya lägenheter i centrala Ödeshög. Planuppdrag för projektet Limhallen gavs i januari 2013, vilket innebär en mycket kort processtid för detaljplanearbete, bygglovhantering och färdigställande.

Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska beskriva och förankra ambitionerna för utvecklingen av bostadsbeståndet i kommunen. För de allra flesta kommuner i länet gäller det att hantera den obalans, i form av ett underskott, som finns på bostadsmarknaden och möjliggöra ett öka bostadsbyggandet. Riktlinjer för bostadsförsörjningen Har kommunfullmäktige antagit riktlinjer för Kommuner bostadsförsörjning? Ödeshög nej Ydre ja 2013 Kinda nej Boholm nej Åtvidaberg nej Finspång ja 2014 Valdemarsvik nej Linköping ja 2006 Norrköping ja 2014 Söderköping nej Motala nej År för antagande av riktlinjer Vadstena ja 2014 Mjölby ja 2011 Totalt antal 6 av 13 Riktlinjer för bostadsförsörjning och år de antogs, BME 2015 Knappt hälften av länets kommuner anger i enkäten att de har riktlinjer för bostadsförsörjningen som är antagna av kommunfullmäktige. Finspång, Norrköping, Vadstena och Ydre har nyligen antagna riktlinjer. Söderköping har tidigare år angett att riktlinjer har funnits i verksamhetsplanen. I Mjölby pågår arbete med att uppdatera riktlinjerna. Motala Linköping, Söderköping Valdemarsvik, Åtvidaberg och Ödeshög kommuner arbetar med att ta fram riktlinjer. Länsstyrelsens förväntan att det i och med skärpningen av lagen (1 januari 2014) skulle finnas ett ökat engagemang och behov av samverkan i bostadsförsörjningsfrågor i länet har infriats. Det är en utveckling som länet har gemensamt med landet i stort. Hösten 2014 startade Länsstyrelsen ett nätverk för kommunal bostadsförsörjning. Intresset av att delta i nätverket har ökat stort, och vid det senaste mötet, våren 2015, efterfrågades fler möten, och mer möjligheter till samverkan. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang lyfta att det av riktlinjerna även ska framgå hur befintligt bostadsbestånd och boendemiljöerna i stort ska utvecklas. Riktlinjerna ska även redovisa hur kommunen ska arbeta för att säkerställa bostadsförsörjningen för grupper med särskilda behov t e ungdomar, äldre, personer med funktionshinder, personer som inte godkänns på den ordinarie bostadsmarkanden samt nyanlända. Det innebär att arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen är ett relevant arbete även för kommuner med ett lågt bostadsbyggande.

Riktlinjerna ska också vara underlag för kommunerna i deras uppgift att främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet i sitt arbete med planläggning. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet är ett allmänt intresse, som kommunerna ska främja. Länsstyrelsen bedömer att just kopplingen mellan riktlinjerna för bostadsförsörjning och översiktsplaneringen ännu inte fått genomslag i länets fysiska planering. Den främsta anledningen är att det ännu inte har hunnit tas fram varken nya översiktsplaner eller nya riktlinjer i särskilt stor omfattning sedan nya lagstiftningen trädde i kraft. Ett viktigt steg i kopplingen mellan de båda processerna (bostadsförsörjning och översiktplanerna) är den planprioritering (för detaljplaner och översiktsplaner) som kommunerna gör. I arbetet med planprioriteringen avgörs till del ifall de riktlinjer för bostadsförsörjning som kommunerna antar får genomslag eller ej. Eempelvis, om riktlinjerna visar ett behov för någon typ av särskilt boende, och planarbete för detta inte prioriteras, så bli de framtagna riktlinjerna tämligen meningslösa. Vidare, i fall det finns flera planprojekt i en kommun, så kan diskussion om upplåtelseformer och täthet föras inom ramen för riktlinjerna för bostadsförsörjningen, och ligga till grund för resonemang om var kommunen ska avsätta resurser. De kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska baseras på en analys av den demografiska utvecklingen i kommunen. Kommunerna behöver analysera och bedöma vilka förändringar som behövs i bostadsbeståndet till följd av den demografiska utvecklingen samt hur befolkningens behov och krav förväntas förändras. Småhus äganderätt Flerbostadshus, bostadsrätt Flerbostadshus, hyresrätt Åldersgrupper ensamboende kvinnor - 64 år 103 60 57 ensamboende kvinnor 65- år 114 72 66 ensamboende män - 64 år 104 56 56 ensamboende män 65- år 109 65 61 ensamstående kvinnor med barn 0-24 år 45 34 32 ensamstående män med barn 0-24 år 51 38 36 sammanboende med barn 0-24 år, 1 barn 42 29 27 sammanboende med barn 0-24 år, 2 barn 33 24 22 sammanboende med barn 0-24 år, 3+ barn 26 20 17 sammanboende utan barn 61 40 38 övriga hushåll med barn 0-24 år 27 17 15 övriga hushåll utan barn 0-24 år 46 27 28 Samtliga hushåll 46 43 37 Antal kvadratmeteryta per person uppdelat på ålder och boendeform i Östergötland. Länsstyrelsens bearbetning av statistik från SCB http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallensekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/hushallens-boende/#c_undefined efter idé från Petter Jurdell SABO. Via länken är det möjligt för respektive kommun i länet att kostnadsfritt göra motsvarande sammanställning. Sammanställningen visar hur beståndet i länet nyttjas; av vem och av vilka åldrar. Resultatet, att äldre generellt sett bor rymligt i när de bor i småhus, medan yngre barnfamiljer i hyresrätter bor trängre, är ingen nyhet i sig, men illusteras särskilt tydligt i ovan tabell. I relation till arbetet med

att skapa flyttkedjor, så bör det beaktas hur nuläget är i respektive kommun och därmed också ses över vilken potential som finns i det befintliga beståndet. Riktlinjerna behöver grundas på ett brett angreppssätt som tar hand om alla medborgares behov och som inkluderar såväl offentliga som privata aktörer i boendeplaneringen. Bostadsbehoven hos alla kategorier av boende kan inte tillgodoses genom nybyggande. Förvaltning och vidareutveckling av det befintliga kommunala och privata bostadsbeståndet är därför också en viktig del av bostadsplaneringen. En viktig del i detta är också att stärka den regionala samordningen mellan kommunerna i boendeplaneringen. Kommunala verktyg I arbetet med Riktlinjer för bostadsförsörjning finns ett antal verktyg som kommunerna kan använda sig av i arbetet med att genomföra riktlinjerna. Bostadsmarknadsenkäten innehåller ett antal frågor om vilka verktyg som används och hur. Allmännyttiga bostadsföretag I de allra flesta av länets kommuner finns det ett allmännyttigt bostadsbolag. Endast Valdemarsviks och Åtvidaberg saknar allmännyttigt bostadsbolag. I Motala finns en kommunal bostadsstiftelse. Bostadsstiftelser lyder inte som de allmännyttiga bostadsbolagen under lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (nya allbolagen) som började gälla den 1 januari 2011. Finns det allmännyttigt bostadsbolag i kommunen? Finns det ägardirektiv? Allmännyttan Vilket år antogs ägardirektiven? Hur många lägenheter såldes i det allmännyttiga beståndet under 2014? Hur många lediga lägenheter fanns det i det allmännyttiga bolaget 1 januari 2015? Kommuner Ödeshög ja ja Ydre ja ja 2012 19 Kinda ja 10 Boholm ja ja 2009 Åtvidaberg nej Finspång ja ja 2014 Valdemarsvik nej Linköping ja ja 2014 198 Norrköping ja ja 2013 24 Söderköping ja ja 2012 Motala ja, stiftelse 2 Vadstena ja ja 2014 2 Mjölby ja ja 2011 2 11 varav 1 stiftelse 9 av 10 224 33 Totalt antal Kommunernas verktyg för bostadsförsörjningen Allmännyttan, BME 2015

Ägardirektiven är det främsta verktyget kommunerna har för att styra de allmännyttiga bostadsbolagen så att bostadsförsörjningen i kommunen säkerställs. Alla bostadsbolagen har ägardirektiv, och vissa förändringar har gjorts efter att svar lämnades i Bostadsmarknadsenkäten. Eempelvis har det allmännyttiga bostadsbolaget i Boholm sedan april 2015 nya ägardirektiv. Majoriteten av kommunerna har uppdaterade ägardirektiv till de allmännyttiga bolagen som är från 2011 eller senare I samband med Länsstyrelsens uppdrag att underlätta inträde på bostadsmarknaden (regleringsbrevsuppdrag 50) kommer en särskild kartläggning av innehållet i ägardirektiven att genomföras. Särskilt fokus ska vara på bostadsförsörjning och sociala hänsynstaganden som eempelvis prioritering av svaga grupper, barnperspektiv eller liknande. Endast i Linköping, Motala och Norrköping såldes lägenheter i det kommunala beståndet under 2014. Flest, 198 stycken, såldes i Linköping. I Linköping och Norrköping kan det bli aktuellt att riva lägenheter under 2015, och det rör sig om lägenheter byggda på 1960- och 1970-talen. Norrköping planerar att riva omkring 150 bostäder under år 2015, vilket är den högsta siffran i landet. Totalt sett fanns i länet, 1 januari 2015, 33 lediga lägenheter i det allmännyttiga beståndet, varav ingen av dessa i Linköping eller Norrköping. Outhyrda lägenheter i allmännyttan upplevs inte som något problem i länet. Service till bostadssökande Det finns inget enhetligt system för att söka bostad i Sverige. Det innebär att fastighetsägare och bostadsföretag har stor frihet att själva avgöra hur de hanterar uthyrningsverksamheten. En kommunal bostadsförmedling är en serviceinstans där bostäder från flera olika fastighetsägare kan förmedlas och där kommunen beslutar om vilka förmedlingsprinciper som ska gälla. Det finns ingen bostadsförmedling i Östergötland, varken i kommunal eller privat regi. Kommunal bostadsförmedling finns endast i tre kommuner i landet, Kungsbacka, Malmö och Stockholm.

Vad finns det för service till de som söker bostad i kommunen? Kö hos det Annat, nämligen allmännyttiga bolaget Kommunen har en lista med hyresvärdar på hemsidan Kommunen har en bostadsportal på webben Kommun Ödeshög 1 1 Ydre 1 Kinda 1 1 Boholm 1 Åtvidaberg 1 Info om pågående projekt på hemsidan Finspång 1 1 Valdemarsvik 1 Linköping 1 1 Informationskontoret ombesörjer information och service till allmänheten. Norrköping 1 1 Söderköping 1 1 Motala 1 Särskild coach som hjälper till med att finna lägenheter för nyckelpersoner, till eempel inom sjukvården. Vadstena 1 Mjölby 1 1 Totalt antal 10 9 1 Kommunernas verktyg för bostadsförsörjningen Service till de som söker bostad, BME 2015 Bostäder förmedlas främst genom de allmännyttiga bostadsbolagens kö, där kötiden ofta är avgörande för tilldelning av lägenhet, samt att kommunerna listar hyresvärdar på kommunens hemsida. Kinda kommun anger att man har en särskild boendeportal på webben. En viktig förutsättning, närmast ett måste, för att kunna vara aktiv i sitt bostadssökande är tillgång till internet. Linköpings kommun har ett särskilt informationskontor, som även omfattar bostadfrågor. Motala kommun har en personlig service/rådgivning av särskild guide. Linköping, Mjölby, Motala och Norrköping anger att det finns ett förturssystem i kommunen. Linköping är den enda kommun som anger att näringslivsförtur finns, men även i Mjölby har förtur gått till person som fått arbete i kommunen. En annan anledning till förtur kan vara att en person med lättare funktionshinder behöver flytta till en bostad med bättre tillgänglighet (eempel med hiss). I BME 2014 angav Finspång, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Vadstena och Ödeshög att det finns en tomtkö för småhusbyggande.