Skanska Sveriges erfarenheter från byggande av lågenergi- och passivhus

Relevanta dokument
Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Passivhusproduktion Flerbostadshus Lågenergi

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Framtidens byggande är Mörkgrönt. Intern Publik information

Besparingspotential i miljonprogramhusen

Frillesås passivhusen blir vardagliga

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Detta vill jag få sagt!

Eje Sandberg

Att ställa energikrav och följa upp

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Rätt ventilation på fel plats kostar mer än det smakar

Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Energianalys/energideklaration per byggnad

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Erfarenheter från ett renoveringsprojekt

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

ENERGIBESIKTNING. Bilaga till Energideklaration av. Backen 1:25, Ödskölt Bengtsfors kommun Uppdragsnummer 17515

Beräkning av köldbryggor saknas en gemensam definition?

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Ett hus, fem möjligheter

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Väla Gård - ett nollenergihus

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens november 2014

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Beräknad och verklig energianvändning

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff

Fastighet: Borlänge Ishall, Maxihallen och Borlänge Curlinghall Fastighetsägare: Borlänge kommun Konsulter: WSP Fastigheten och dess användning

Administrativa uppgifter

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Hållbara Järva Datum Redovisning kostnader ombyggnadsprojekt 2010

Vad är ett passivhus?

TERMOGRAFERING AV FÖNSTER

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus?

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 Rekommendation 3-glas med antikondenslager, järnfritt och härdat mellanglas.

Innovativ Projektledning KRESP

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

LCC - ett verktyg för ständig förbättring

Uppvärmning av flerbostadshus

SAMORDNAD FUNKTIONSPROVNING

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Bilaga B Beskrivning av demonstrationshusen

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

Tekniska anvisningar Energi

Svanenmärkta hem på 6 månader

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

TRE SPÄNNANDE PROJEKT PÅ SAMMA BILD

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt

Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP

Att beräkna värden. Verkligheten är sig aldrig lik. Hur vi räknar ut verkligt energibehov

Så säkrar HFAB energiprestanda i framtidens flerbostadshus

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport dot ver 1.0

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Välkommen till Energikicken. Energikrav i byggprocessen

Innovativa ventilationssystem. Peter Filipsson Bebo & Belok vårkonferens 4 maj 2017

Energikrav för lokalbyggnader

LEED certifiering av fastigheter

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

Fullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val

ETT FÖRSLAG TILL HÅLLBARHETSUPPGRADERING AV MILJONPROGRAMMETS BYGGNADER september 2011 ENERGIRÅDGIVARNAS KONGRESS JÖNKÖPING

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem Flerbostadshus

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund IG Passivhus Sverige

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg Författare Anna Vesterberg

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj Fastighet: Tobaksmonopolet 6 Fastighetsägare: AMF Fastighetsägare Konsulter: Incoord

Energikrav för lokalbyggnader

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 april 2015

Beskrivning avseende VVS & KYL

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop

Transkript:

Skanska Sveriges erfarenheter från byggande av lågenergi- och passivhus Björn Berggren Skanska Sverige AB, Teknik och projekteringsledning

Agenda Skillnaden mellan bostäder och lokaler Så här har vi byggt Våra erfarenheter Problem och utmaningar framöver

Skillnaden mellan bostäder och lokaler Fördelning av energibehov Uppvärmning, kyla, el till apparater osv. Driftsförutsättningar Bostäder har liknande driftsförutsättningar med mindre variationer över tid Lokaler har mycket olika driftsförutsättningar beroende av verksamhet och varierar mycket beroende av årstid, veckodag och tid på dygnet Därför olika strategier

Färdigställda passivhusprojekt - och projekt på gång Knappt 500 färdigställda bostäder Drygt 500 bostäder på gång ~490 lgh + ~565 lgh = 1055 lgh Bilder från www.passivhuscentrum.se och Skanska Sverige AB

Så här har vi byggt passivhus Början av 2000-talet Fokus på byggdelar Byggdelar var vanligtvis regelkonstruktioner med mellanliggande isolering Platsbyggt 500-600 mm isolering Frågeställningar och fokus Svårt att få tag på fönster Täthet Sommarfall Golvtemperaturer 400-450 mm isolering U-värde fönster <1,0 W/m 2 K + FTX 300-350 mm isolering

Så här har vi byggt Mitten/slutet av 2000-talets första decennium Köldbryggor Fuktfrågor Hur torka ut byggfukt? Kalla vindar Kontinuerlig isolering Slutet av 2000-talets första decenium Större flerbostadshus Mer prefabricerade lösningar, mindre platsbyggt Oorganiska material undviks

Våra erfarenheter Det här har vi lyckats bra med Täthet Tidigt fokus i projektering Utbildning på arbetsplats Engagemang på arbetsplatsen Utveckling och lösningar för att uppnå täthet Mer dialog mellan olika aktörer Ökat intresse för kvalitet Engagerade beställare Pålästa beställare Engagerade vid projektering

Våra erfarenheter Det här har vi lyckats mindre bra med Projektering av luftbehandling som värmesystem Projektören projekterar ett luftbehandlingssystem Temperaturfall i kanaler Fördelning av luftflöden Placering av don och kastlängder Kommunikation kring sommarfall I projektering Kommunikation till de boende Sommarfall Värmesystem Utvändig kondens på fönster

Utmaningar & möjligheter vi ser framöver Bostäder Passivhusbyggandet är ännu inte en dussinprodukt Risk att behovet av noggrann projektering och utförande underskattas Behov av mandat för energisamordnare Ventilationssystem som värmesystem Konflikt, om man använder luften som värmebärare då hygienrekommendationer kan stå i konflikt med värmebehov Köldbryggor Låg kompetens bland konsulter Ökar relativt Många bäckar små

Utmaningar & möjligheter vi ser framöver Kontor Internlaster minskar Behovet av bra klimatskal ökar Låghastighetsventilation hastighet genom luftbehandlingsaggregat kring 1 m/s Passivhusfönster 3-glas argon, U-värde = 0,8 eller lägre (ej glaspartier) Markkyla Deep Green Cooling, COP = 30 Förnyelsebart på tak och fasad men framförallt i infrastrukturen

Utmaningar & möjligheter vi ser framöver När kommer vi att börja fokusera på byggnadens hela livscykel? I framtiden står byggnadens energianvändning i drift inte för 85 % av energianvändningen under hela livscykeln Konkurens med andra aktörer som gör glädjekalkyler Observera gärna VVC, vädring, gratisenergi, SFP-tal, skillnaden mellan temperaturverkningsgrad och systemverkningsgrad, köldbryggor Utveckling av stålbyggande Arbetsmiljö Energi Högpresterande isolering Mer isolering kostar ~150 kr/m 2, vi förlorar ~2500-1500 kr/m 2 i intäkter

"Skanska har beslutat sig för att bli den ledande gröna projektutvecklaren och byggentreprenören." Johan Karlström, Verkställande direktör och koncernchef Tack för uppmärksamheten! Frågor? bjorn.berggren@skanska.se