Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling Alla skolor använder BRUK för ökat elevinflytande Denna plan beskriver hur åtagandet ska nås genom att arbetet med hållbar skolutvecklig utvidgas till att omfatta delen om reflektion och att detta knyts till delen om synen på eleven. Systematisk reflektion måste utgöra utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Att pedagoger i stor grad planerar, arbetar och reflekterar tillsammans är en självklarhet. Att elever är delaktiga i reflektion och utvärderingar är lika självklart. Då kan vi lära av andra för att utveckla den egna praktiken. inflytande, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande: Ledning och pedagoger använder verktyget (BRUK) för att planera för förbättring inom området elevers inflytande, följa upp detta och för att reflektera över sin verksamhet/praktik. Ökat elevinflytande (Grundskoleområde 2) Ledning och pedagoger använder verktyget (BRUK) för att planera för förbättring inom området elevers inflytande, följa upp detta och för att reflektera över sin praktik. Varje elev har ett ökat inflytande över sitt utvecklingssamtal. Skolorna har intressegrupper (ex miljö, kultur) där eleverna har inflytande. Vi ska använda oss av verktyget BRUK, området elevers inflytande, som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. På första apt-mötet använder vi blanketten A1.1 för att göra en självskattning. Därefter följer diskussion, nulägesbeskrivning och planerade åtgärder. Vi kommer att ha verktyget BRUK som en fast punkt på våra apt-möten. Eleverna i de lägre åldrarna måste först inskolas i hur ett utvecklingssamtal går till och meningen med detta. För de äldre eleverna på skolan vill vi få till stånd ökad individuell tid mellan lärare och elev för coachning inför uppgiften att som elev leda sitt eget utvecklingssamtal. Vi ska fortsätta med elevråd, kamratstödjargrupp och miljögrupp.

Elevledda utvecklingssamtal (Grundskoleområde 2) Organiserande av förberedelsetid för eleverna inför utvecklingssamtalen. Genom att vara mer delaktig i sitt utvecklingssamtal får eleven en större möjlighet att påverka sitt lärande. Arbetsenhets mål: Se tidigare punkt. BRUK (Grundskoleområde 2) BRUK-materialet används av alla arbetslag i augusti, januari, och juni. Detta utgör underlag för planering, uppföljning och reflektion. Vi börjar med självskattningen på blankett A1.1. Efter analys och åtgärder planerar vi att använda någon/några av de övriga BRUK-formulären inom området Elevernas ansvar och inflytande.

2. Goda livsvillkor, hållbar utveckling Alla skolor ska systematiskt följa upp i vilken omfattning lärares förhållningssätt påverkas av kön och konstruerar skillnader i hur pojkar/flickor bemöts i lärandet Betyg är resultatet av lärarens bedömning av elevens kunskap i ämnet. Flera faktorer påverkar betyget. Elevens startläge, elevens kunskapsutveckling, lärarens undervisning, elevens sätt att få visa sin kunskap, hur lärarens bedömning görs, mm. Att förbättra betygen innebär alltså att arbeta medvetet med förutsättningar, kompensation och undervisningens processer. meritvärde, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande: Alla skolor ska systematiskt följa upp i vilken omfattning lärares förhållningssätt påverkas av kön och konstruerar skillnader i hur pojkar/flickor bemöts i lärandet. Lärares förhållningssätt (pojkar/flickor) (Grundskoleområde 2) Att få syn på lärares förhållningssätt. Pojkars meritvärde ska öka. Elevvård ska vara en fast punkt på våra ae-möten. Då diskuterar vi skillnader i hur pojkar och flickor bemöts i lärandet.

Medarbetarsamtal/Arbetslag (Grundskoleområde 2) På medarbetarsamtal diskuteras förhållningssätt. Arbetslagen diskuterar regelbundet förhållningssätt och bemötande av flickor och pojkar. Lärare arbetar medvetet med elevers förutsättningar, kompensation och undervisningsprocesser. Varje personal ska diskutera förhållningssätt med sin chef under årets medarbetarsamtal. Elevvård, förhållningssätt och bemötande av flickor och pojkar är en återkommande punkt på våra ae-möten. För de elever som behöver kompensation skrivs det en pedagogisk kartläggning samt ett åtgärdsprogram för. Alla skolor har en lokal pedagogisk planering på skol/lärarnivå där bedömningsgrunder som tillvaratar elevers, med utländsk bakgrund, förmågor och kulturella bakgrund framgår. Betyg är resultatet av lärarens bedömning av elevens kunskap i ämnet. Flera faktorer påverkar betyget. Elevens startläge, elevens kunskapsutveckling, lärarens undervisning, elevens sätt att få visa sin kunskap, hur lärarens bedömning görs, mm. Att förbättra betygen innebär alltså att arbeta medvetet med förutsättningar, kompensation och undervisningens processer. Förståelse för kulturellt betingade aspekter relaterat till förväntningar på skolan är nödvändigt för att kunna möta föräldrar och elever som är nyanlända. meritvärde, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande: Alla skolor har en lokal pedagogisk planering på skol/lärarnivå där bedömningsgrunder som tillvaratar elevers, med utländsk bakgrund, förmågor och kulturella bakgrund framgår.

3. God utbildningsnivå och arbete åt alla, hållbar utveckling Alla skolor genomför studiecirkel i läs och skriv. Denna plan beskriver hur åtagandet ska nås genom att det pågående arbetet med läs & skriv kopplas samman med hållbar skolutvecklig för att få synergieffekt i insatser. meritvärde, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande: Alla skolor genomför studiecirkel i läs och skriv. Studiecirkel läsa-skriva-räkna (Grundskoleområde 2) Alla skolor genomför studiecirklar i läsa-skriva-räkna. Gäller skolår 1-3.

Lärare i åk 1-3 samt speciallärare arbetar med Skolverkets studiematerial Diamant under höstterminen. Alla skolor ska öka nyttjandet av digitala verktyg, samt alternativa miljöer för att påverkar intresset för den pedagogiska praktiken hos elever. Kunskap om motivationsfaktorer och hur dessa kan kopplas till individ och grupp är nödvändiga för att elever ska lockas till skolan och skolarbetet. meritvärde, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande: Alla skolor ska öka nyttjandet av digitala verktyg, samt alternativa miljöer för att påverkar intresset för den pedagogiska praktiken hos elever. Digitala verktyg (Grundskoleområde 2) Skolorna ökar nyttjandet av digitala verktyg, samt alternativa miljöer för att påverka intresset för den pedagogiska praktiken hos elever. Vårt önskemål är att få fler bärbara elevdatorer. Utrustning (Grundskoleområde 2) Utöka användandet av redan befintlig utrustning, samt fortsätta utöka med datorer och projektorer. Vårt mål är att få en kanon i varje klassrum. Den ena av våra kanoner har mycket dåligt ljud, IT-center har ej lyckats åtgärda detta fullt ut och säger att kvalitén på kanonen är dålig. Vid inköp av fler kanoner måste kvalitén höjas. Kommunikation (skola-hem) (Grundskoleområde 2) Användandet av digitala verktyg i kommunikationen mellan hem och skola utvecklas.

Vi vinnlägger oss om att ge information via hemsida och e-post. Föräldrar har ombetts att lämna sin e-postadress till skolan så att en del av kontakterna mellan hem och skola kan ske via e-post. Alla skolor arbetar med pedagogisk kartläggning för ett utökat specialpedagogiskt angreppssätt Denna plan beskriver hur skolorna tidigt ska kunna identifiera elever med särskilda behov och med egna- och gemensamma resurser kunna ordna en bra skolgång i den ordinarie skolan. Arbetet med elever med särskilda behov är/måste vara en del av arbetet med hållbar skolutvecklig. Insikt och bemötande är ledarskapet som möter eleven medan IUP, åtgärdsprogram, pedagogisk kartläggning är verktygen. Det är inte i eleven vi ska leta efter brister om eleven riskerar att inte nå målen det är i elevens omgivning. En pedagogisk kartläggning startar i den omedelbara undervisningssituationen och utvidgas till skolan och närmiljön tills lösningar hittas. Vi måste ställa oss frågor som sätter elevens behov och förutsättningar i centrum. Vad är det jag gör som inte fungerar för eleven? Är det något i skolans struktur som begränsar elevens lärande? Finns det annat som påverkar? Hur och när visar eleven sina kunskaper? Det är av största vikt att skolledning och pedagoger reflekterar över sitt sätt att planera för- och genomföra sin undervisning. Att tydligt skilja mellan förutsättningar för måluppfyllelse och de pedagogiska processer som ska leda till måluppfyllelse är centralt i hela vår organisation, från förvaltning till klassrum. Med analyser av god kvalitet kan behov identifieras som behöver insatser av något slag. Åtagandet handlar om att göra något i grundskolan som får en konsekvens för resursskolan, inte det omvända. När åtagandet är verkställt ska effekten ha blivit det som åtagandet handlar om, dvs ökat förmåga att möta elevers behov, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande: Ledning och pedagoger använder pedagogisk kartläggning för att skapa en gynnsam undervisningssituation för eleven eleven. Pedagogisk kartläggning (Grundskoleområde 2) Alla pedagoger är väl förtrogna med begreppet pedagogisk kartläggning. Att få information om begreppet pedagogisk kartläggning från vår speciallärare. Pedagogisk kartläggning (Grundskoleområde 2)

Alla pedagoger fortbildas i att göra pedagogiska kartläggningar. Speciallärarna har en handledande funktion. Vårt mål är att när läsåret är slut har så många som möjligt av personalen fått fortbildning i att göra pedagogiska kartläggningar. Alla skolor arbetar med systematiska uppföljningar och analyser i alla ämnen, årskurser och klasser. Hållbar skolutveckling handlar om ett förhållningssätt till och en syn på utveckling av skolan och kvalitet i lärandet. Det är mer än att göra enstaka utvecklingsinsatser, mer än att föra in nya metoder, mer än att ta fram olika mallar och matriser. Det är att granska det vi tar för givet, att reflektera över vår praktik. Att ställa sig själv frågan "varför gör vi som vi gör. Det är att planera, genomföra och följa upp sitt arbete med en helhetssyn - från inre värderingar, via tänkande och görande - till aktiviteter med elever, föräldrar och kolleger för ett ökat lärande. Att förbättra betygen innebär alltså att arbeta medvetet med förutsättningar, kompensation och undervisningens processer. Att tydligt skilja mellan förutsättningar för måluppfyllelse och de pedagogiska processer som ska leda till måluppfyllelse är centralt i hela vår organisation, från förvaltning till klassrum. Med analyser av god kvalitet kan behov identifieras som behöver insatser av något slag. En systematisk uppföljning i alla ämnen på alla nivåer är en förutsättning för att kunna identifiera och prioritera bland insatser. meritvärde, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande: Alla skolor arbetar med systematiska uppföljningar och analyser i alla ämnen, årskurser och klasser Systematiska uppföljningar/analyser i alla ämnen (Grundskoleområde 2) Andelen elever som når målen i samtliga ämnen ökar i våra skolor. Klasslärare och speciallärare har ett tätt samarbete. Speciallärarens schema ändras fortlöpande för att tillgodose elevernas behov. Att kunna arbeta med små elevgrupper.

Analys - åtgärd (Grundskoleområde 2) Regelbundna pedagogiska diskussioner i arbetslagen och med speciallärare, EVT och rektorer. Pedagogiska diskussioner ska vara en återkommande punkt på våra ae-möten. 4. En god miljö, hållbar utveckling Alla GSO har utökat antalet skolor som arbetar med grön flagg eller utmärkelsen hållbar skola Denna plan beskriver hur åtagandet ska nås genom att skolans normala ledningsstruktur också inrymmer en systematisk ledning av miljömål. När åtagandet är verkställt ska effekten ha blivit det som åtagandet handlar om, dvs en systematiskt miljöledning, genom att skolorna har verkställt nedanstående görande: Alla GSO har utökat antalet skolor som arbetar med grön flagg eller utmärkelsen hållbar skola Grön flagg och Skola för hållbar utveckling (Grundskoleområde 2)

Alla skolor arbetar med Grön flagg och utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Vi ska arbeta vidare med Grön flagg. Vi ska slutföra temat Klimat och energi och därefter välja ett nytt tema. Grön flagg (Grundskoleområde 2) Alla skolor arbetar aktivt med att söka Grön flagg eller behålla Grön flagg. En gemensam miljögrupp samordnar arbetet i GSO2. Vi fortsätter med vårt påbörjade Gröna flagg-arbete. Vi vill gärna ha en representant med i miljögruppen men vikarie måste sättas in om en klasslärare ska delta. Skola för hållbar utveckling (Grundskoleområde 2) GSO2 ansöker gemensamt om förnyelse av utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Vi ska delta i vårt områdes gemensamma ansökan om förnyelse av utmärkelsen Skola för hållbar utveckling.

5. Hållbar tillväxt, hållbar utveckling 6. Effektiva och tydliga tjänster, effektiv organisation 7. Attraktiv arbetsgivare, effektiv organisation Upprätta kompetensutvecklingsplaner för alla medarbetare Alla medarbetare ska ha individuella skriftliga kompetensutvecklingsplaner.personalenheten kommer att erbjuda stöd och utbildning i detta arbete. 8. Ekonomi i balans, effektiv organisation