Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK



Relevanta dokument
BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Systematiskt kvalitetsarbete

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Bakgrunden till BRUK

BRUK som en del i det systematiska kvalitetsarbetet BRUK

SKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Skola Ansvarig Rektor:

Hur förskolan och skolan kan utveckla verksamhetens kvalitet. Sara Knöfel, undervisningsråd

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolverkets stöd för skolutveckling

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Huvudmannens ansvar och roll i det systematiska kvalitetsarbetet Utmaningar och framgångsfaktorer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Välkomna! Närträff för samordnare 14 december 2016

Utbildningspolitisk strategi

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Utbildnings- och kulturnämndens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå samt i nämndens verksamheter

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan

Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Kvalitetsredovisning

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i TP Förskolor AB

Skolplan Med blick för lärande

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011)

Beslut för förskoleklass och grundskola

Huvudmannens styrning och ledning av förskolan

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Härjedalens.

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete i Borlänge kommun verksamhetsområde förskolan

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Systematiskt kvalitetsarbete

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Skollagen 2 kap. 5. Skollag (2010:600). 3. Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad Skolverkets allmänna råd Måluppfyllelse i förskolan.

Systematiskt Kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Älvdalens.

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14

Tillsyn av den fristående Martemeoförskolan Kullerbyttan

SKA-lyftet. Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem

Skolinspektionens verksamhet

Det nya i Läroplan för förskolan

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Melleruds Kommun. Skollagen kap 4. Kvalité och inflytande

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Beslut Dnr : Huvudman Rektor vid Fruängens skola

Beslut för förskola. efter tillsyn i Kalmar kommun

Allmänt om tillsyn och insyn

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Systematiskt kvalitetsarbete

Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Beslut. Beslut Dnr : International Montessori School Sweden AB.

Hela vägen till eleverna en styrkedja för kvalitet i skolan

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Beslut för förskoleklass och grundskola

Ludvigsborgsskolans verksamhetsplan 2016

Beslut för grundsärskola

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Dokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet?

Enhetsplan för Nödingeskolan

Beslut för grundsärskola

SKA - SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

Transkript:

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls.

Styrning och ledning av kvalitetsarbetet Systematiskt och kontinuerligt Huvudman, rektor och förskolechef ansvarar för Att alla har kunskap och kompetens Att det finns rutiner och strukturer Stöd och resurser Med alla medverkan och delaktighet

Varför systematiskt kvalitetsarbete? Synliggöra kvalitet och likvärdighet. Synliggöra vad vi gör och varför kollegialt lärande - tillitsfullt klimat. Identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. Skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelse, utvecklingsbehov och åtgärder. När skolans kvalitetsarbete brister är det ytterst den enskilda eleven som blir lidande och inte får sina rättigheter tillgodosedda. (Skolinspektionen)

Att följa upp resultat och måluppfyllelse För att kunna bedriva ett utvecklingsarbete behöver vi kunskap om elevernas resultat, verksamhetens måluppfyllelse i relation till uppdraget, mål och krav i skollag och läroplan arbetsprocesser/undervisning, förutsättningar och organisering av undervisningen. Var är vi? Vilka underlag har vi? Vad visar de? Vad saknar vi information om?

Att analysera och bedöma Vad orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse? analysera bakåt Analysen måste ske i dialog! Hur påverkar arbetssätt, arbetsformer, lärandeklimat och förhållningssätt elevers lärande och utveckling? Vilka effekter ser vi av organisering, resursfördelning, gruppstorlek, personaltäthet, kompetens?

Analysera olika underlag genom att - jämföra hur resultaten ser ut över tid, mellan olika grupper, mellan flickor och pojkar, bland flerspråkiga elever etc. Finns det mönster, tendenser, trender? - tolka det vi ser och hitta orsaker till vad som påverkar måluppfyllelsen. Vad har vi gjort? Vad har vi inte gjort? - problematisera och kritiskt granska. Vad har betydelse utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet? - Inhämta ny kunskap och vidga perspektiven forskningsresultat t.ex de fem påverkansfaktorerna

Att analysera och bedöma Vad behöver utvecklas? analysera framåt Utifrån analysen bakåt av vad som påverkat resultat och måluppfyllelse Prioritera utvecklingsområden, konkretisera och formulera mål; vad vill vi ska hända för att uppfylla de nationella målen.

Frågor att ställa sig Jämför: Vilka skillnader ser vi mellan olika elever och grupper; klasser, ämnen, flickor och pojkar, modersmål, föräldrarnas utbildningsnivå etc Hur ser utvecklingen över tid ut när det gäller betygs- eller provresultat och hur relaterar de till varandra? Tolka och förklara: Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten och skillnader? Hur har organiseringen av undervisningen, arbetssätt och arbetsformer, våra förhållningssätt, förväntningar och lärandeklimat etc. påverkat resultaten och måluppfyllelsen? Vilken forskning och erfarenhet kan vi ta hjälp av för att vidga våra perspektiv och inhämta ny kunskap? Problematisera och kritiskt granska: Hur vet vi det vi vet? vad saknar vi kunskap om och hur vi ska ta reda på mer? hur kan de rimliga förklaringarna problematiseras i förhållande till aktuell relevant forskning?

Vart ska vi och hur gör vi? Utgår från analysen och bedömningen samt vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som positiva påverkansfaktorer

Planera och genomföra Vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, ( Vad vill vi ska hända? )? Vilka arbetssätt och metoder ska användas? Hur ska alla bli delaktiga i processen? Hur ska processen hållas vid liv? Vilka förutsättningar krävs för att utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras? Vad lyfter vetenskap och beprövad erfarenhet fram som betydelsefullt i genomförandet?

Dialog med elever Den undersökande cykeln börjar och slutar med eleverna Kompetenta lärare anpassar hela tiden sina metoder i samspel med eleverna

Dokumentera kvalitetsarbetet Möjliggör spridning av kunskap och erfarenheter - underlag för beprövad erfarenhet. Dokumentationen ska synliggöra: processer hur gör vi när vi gör det vi gör? resultat och måluppfyllelse, orsaker och samband vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt kvalitetsutveckling över tid och effekterna av utvecklingsarbetet. Kom ihåg att använda underlag som finns!

Exempel på utvecklingslogg 1. Vilket är vårt utvecklingseller problemområde U Arbeta med formativ bedömning P För låga resultat i åk 3 P - Pojkar har lägre kunskapsresultat än flickor. Uppmärksamma, förstå för att förändra arbetssätt. 2. Antaganden Vad tror vi att det beror på? Eleverna känner sig inte delaktiga i sitt lärande För lite formativ bedömning Skillnad i mognad Olika krav på sig själva Olika förväntningar Bemöter vi dem olika? 3. Vad hittar vi som stödjer våra antaganden? Elevenkät Forskning Erfarenheter Samtal med elever och föräldrar

Ex på mall för utvecklingsområde

Gruppsamtal Hur jobbar vi med uppföljning och analys idag? Vad är svårt och vad fungerar bra? Vilken befintlig dokumentation används idag och vilken kan användas? Hur skulle ni kunna använda er av tankemodellen kring problemformulering?

Systematiskt och kontinuerligt BRUK Med allas medverkan BRUK

BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten som underlättar det systematiska kvalitetsarbetet genom att: utgå ifrån nationella styrdokument, synliggöra hur arbetssätt och arbetsformer påverkar resultat och måluppfyllelse, stödja ett kollegialt lärande (arbetslag) och inspirera till att utveckla kvaliteten. Syftet är inte att använda BRUK till att jämföra olika verksamheter med varandra.

Vad omfattar BRUK?

Indikator och kriterier

Kriterier för måluppfyllelse

Inloggning

Sammanställning av skattning

Vad gör vi nu?

Utvecklingsplan i BRUK

www.skolverket.se/bruk Här finns en bruksanvisning Brevlåda för synpunkter, frågor om och exempel på hur ni använder BRUK. bruk@skolverket.se

Workshop BRUK Titta igenom alla formulär med ert uppdrag i fokus 10 min Välj ett formulär att arbeta med Läs igenom noga enskilt 5 min Diskutera varje kriterium, vad innebär det för oss och skatta tillsammans (som om ni vore ett arbetslag) ca 10 Diskutera hur ni skulle vilja/kunna använda BRUK i ert uppdrag?