Arkivnr. HÖÖR 169 Dnr: KSF 2011/100 Proj nr 9993 väg 23 Norra Rörumsvägen JULARP Planområde EKERÖD HOLMA LILLA HOLMA ELISETORP Detaljplan för Sjunnerup 2:9 m fl norra delen Höörs tätort, Höörs kommun, Skåne län Upprättad: 2011-08-25 Rolf Carlsson Samhällsbyggnadschef Yvonne Hagström Planarkitekt ANTAGANDEHANDLING Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Genomförandebeskrivning Illustrationsplan Samrådsredogörelse Utlåtande Fastighetsförteckning Antagen av Kommunfullmäktige i Höörs kommun 2015-05-27, 55 Laga kraft 2015-06-26 Genomförandetid t.o.m. 2025-06-26
PLANFÖRSLAG Inledning Syfte Detaljplanen syftar till att säkerställa tillgången till mark lämplig för att exploateras som verksamhetsområde. Kommunen har genom olika fastighetsköp de senaste åren gjort det möjligt att få ett sammanhängande verksamhetsområde. Fastigheterna har lagts samman till en fastighet Sjunnerup 2:9. Läge Planområdet ligger norr om tätorten och avgränsas, i norr av en mindre markväg, i öster av Norra Rörumsvägen, i söder av Böketorpsbäcken och i väster av Södra stambanan. Planområdets yta omfattar cirka 21 hektar varav cirka 12 hektar är kvartersyta för verksamhetsändamål. Planens huvuddrag Planområdet är ett nytt verksamhetsområde norr om det tidigare sågenområdet avskilt från detta av lågpartiet söder om Böketorpsbäcken. Området ligger intill väg 1324, Norra Rörumsvägen och i nära anslutning till väg 23. Verksamhetsområdet lämpar sig därför för företag med transportbehov och för lagerverksamhet. Till lagerverksamhet kan viss försäljning vara kopplad. Planförslaget överensstämmer med Översiktsplan 2002. Huvudmannaskap Detaljplanen för verksamhetsområdet kommer att ha kommunalt huvudmannaskap. Förenlighet med miljöbalkens 3, 4, och 5 kapitel Exploateringen av verksamhetsområdet stämmer med översiktsplanens intentioner. Tillskottet av verksamheter och en försiktig utbyggnad av vägar och dagvattenanläggningar bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan varför miljöbedömning inte är nödvändig. Skälen för detta framgår under avsnittet Miljöbedömning. 2
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Tidigare ställningstagande Kommunstyrelsen beslutade 2006-09-13 att detaljplan för verksamheter skulle upprättas för Sågenområdet och angränsande fastigheter. I samband med detaljplanearbetet har utformningen av hela verksamhetsområde Nord studerats översiktligt bland annat för att utreda Trafikverkets vägalternativ. Efter samrådsskedet har detaljplanen delats upp i två delar, en i söder och en i norr. Grönstråket mellan detaljplanerna kommer utgöra gränsen mellan de två verksamhetsområdena. Trafikverkets, fd Vägverket, utredning från 1999, med ny sträckning av väg 23/13 öster om tätorten är en viktig förutsättning för planeringen av verksamhetsområde Nord. Tillfarten till verksamhetsområdet från tätorten och trafiksystemet till ny väg 23 har studeras i principskisser för att undersöka hur så god tillgänglighet som möjligt kan skapas för företagen samt hur genomfartstrafik kan undvikas genom tätorten. Kommunen har genom köp av fastigheterna Sjunnerup 2:37 och Sjunnerup 1:11 säkerställt tillgången till mark lämpliga för verksamhetsområden i denna del av tätorten. Efter köpet av marken har en lantmäteriförättning genomförts och fastigheterna har lagts samman till fastigheten Sjunnerup 2:9. Översiktsplan I antagen Översiktsplan 2002 för Höörs kommun redovisas hela området från Bilema/Citygross upp till Sjunnerups gård och Stjärnelund som verksamhetsområde. Detaljplan Ingen del av planområdet omfattas av detaljplan. Norra Rörumsvägen Översiktsplan 2002 - utbyggnadsområde. Översiktsplan 2002 - program markanvändning. 3
Riksintressen Södra stambanan är av riksintressen för trafik och är en av Sveriges viktigaste järnvägar både för persontåg och godståg. Kapaciteten behöver byggas ut och utökad korridor mellan Malmö och Hässleholm är av riksintresse. Väg 23 sydost om planområdet är också av riksintresse då den är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Natur Mark och vegetation Planområdet utgörs av skog samt ängsoch åkermark. Skogen består till största delen av lövskog, bok, ek, al och björk. I vissa partier finns dungar av gran. Planområdet innehåller ett flertal kullar, mest markant i planområdets centrala del. I den sydvästra delen av planområdet finns den största nivåskillnaden, cirka 14 m, räknat från tidigare grustag till den centrala platån. Området närmast Norra Rörumsvägen är relativt flackt. Från Norra Rörumsvägen och västerut, in i planområdet, stiger marken med cirka två meter och därefter når man området med kullarna. Kulligt område I områdets sydvästra del finns ett avbanat, öppet, parti som tidigare varit grustäkt. Vegetationen som omger grustäkten karakteriseras av ungbjörkar och videsnår. Här finns också en artrik Karta med höjdkurvor som visar kullområdet. torrängsflora. I skogsområdet strax väster om den historiska åkermarken, intill Södra stambanan, ligger en urschaktad yta. På den Geometriska kartan från 1719 framgår att området varit en mosse. Mossen har torrlagts och markberetts. Nu växer barrskog på platsen. Ungefär 30 meter söderut finns en grävd damm (i anslutning till stambanan). Den övervägande delen av dammen är igenväxt, med endast ett fåtal öppna vattenspeglar. Böketorpsbäcken Genom lågpartiet, söder om planområdet, rinner Böketorpsbäcken som leder till Höörsån. Norra Rörumsvägen Väg 23 4
Grönstrukturprogram I inventeringarna till grönstrukturprogrammet redovisas några områden norr om Bökestorpsbäcken som delområden med höga värden, klass 2 i en 4-gradig skala (där 1 är högsta värdet). Enligt inventeringen är de värdefullaste naturområdet inom planområdet den tidigare grustäkten. Den består av en öppen sandig mark med en spännande flora. På höjdpartiet i den norra delen av planområdet finns äldre bokskog med höga träd och inget buskskikt. På höjden finns odlingsrösen. Område med biotopskydd Inom området finns stengärdsgårdar, odlingsrösen och öppna diken som omfattas av det generella biotopskyddet enligt 7 kap miljöbalken. För de åtgärder som kan innebära skador för naturmiljön inom biotopskyddade partier krävs dispens från Länsstyrelsen. Dispens kan lämnas om det finns särskilda skäl. Det finns inget formellt hinder mot att en detaljplan antas som berör biotopskydd, men planen får inte genomföras i de berörda delarna utan dispens. I norr finns stengärdsgårdar mellan befintlig åker/ängsmark och skogsmarken. Utdrag ur grönstrukturprogrammet. Där klass 1 är den högsta klassen och klass 4 är den lägsta. Redovisaning av skyddsvärda biotoper. Röd = stenmur, Blå = vatten och Grön = våtmark Stengärdesgård inom planområdet. 5
Mark och luft Geotekniska förhållanden En översiktlig geoteknisk utredning har gjorts för planområdet av GeoExperten AB (2006). Informationen nedan är hämtad från den utredningen. Området består av öppen betesmark i norr och resterande delar utgörs av skogsmark med kärrpartier. Centralt i området och i sydväst har det funnits grustäkter. Berget inom området består av urberg med granit och gnejs. Berg i dagen har inte observerats inom området. Jordlagren består i huvudsak av relativt grov friktionsjord. I ett stråk från stambanan mot en mindre väg inom planområdet förekommer organisk lös jord De röda prickade ytorna redovisar var den geotekniska utredningen har pekat ut organisk jord. (se figur). I den norra delen finns ett stråk från nordväst till sydost som avvattnas via ett mindre dike mot sydost. I detta stråk har påträffats organisk jord med upp till 3,4 m tjocklek. I lågpartiet, söder om planområdet, finns ett större sammanhängande kärrområde som tidvis står under vatten. Området avvattnas till Höörsån. Som mest påträffades organisk jord upp till 4,7 m. Inom området, där det funnits grustäkt, kan det påträffas fyllnadsjord. Den organiska jorden i kärrmarkspartierna ger sättningar vid belastning. Stora sättningar och stabilitetsproblem kan förväntas vid uppfyllnader. För att kunna utnyttja kärrmarksområdena behövs grundförstärkningar vilket innebär fördyringar. Med hänsyn till detta bör dessa ytor i görligaste mån undantas från exploatering. Inom grustäktsområdena finns risk för okontrollerade fyllningar, men huvuddelen bör kunna utnyttjas om fyllningarna ersätts med nya bärlager. Luftföroreningar Biltrafiken alstrar luftföroreningar, främst kvävedioxid och partiklar, som har betydelse för hälsa och miljö. Dessa faktorer omfattas av gällande miljökvalitetsnormer. Radon Radonmätning har inte utförts i samband med den geotekniska undersökningen, men i den översiktliga utredningen klassas området som normalriskområde. Kultur Södra stambanan ingår i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram och redovisas som ett kulturmiljöstråk. Länsstyrelsen har gjort ett urval av kulturhistoriska värden som ska bevaras, vårdas och utvecklas. Södra stambanan är historiskt av stor betydelse för förbindelserna inom Sverige och är ett viktigt och levande dokument över järnvägsbyggande som fortfarande har stor betydelse i den svenska infrastrukturen. 6
Arkeologi Enligt Riksantikvarieämbetet finns det fyra fornlämningsar inom planområdet. I mitten av planområdet, inom den kulliga delen, finns en fossil åker med cirka 60 odlingsrösen. Något nordost om nämnda fornlämning finns ytterligare ett område med fossil åker med fem odlingsrösen. Dessa områden betecknas som fasta fornlämningar. Stenmuren mellan skogsområdet och åker-/ängsmarken betecknas som, övrig kulturhistorisk lämning. Området i nordost, intill Norra Rörumsvägen är den fjärde fornlämningen inom planområdet, en medeltida bytomt. Efter samrådsskedet har en arkeologisk utredning utförts av Wallin kulturlandskap och arkeologi 2010 på uppdrag av länsstyrelsen. Texten nedan är hämtad från utredningen. Den historiska åkermarken bedömdes i utredningen utgöra en bra boplats, men det påträffades inte några anläggningar eller fynd. Utvärderingen av de två odlingsrösområdena visar att det inte påträffades några förhistoriska boplatslämningar, men att ett sammanhängande odlingslandskap konstaterades. De flacka, helt övertorvade rösena kan peka på en datering till järnåldern. Inom en fornlämning påträffades ett flertal odlingskomponenter i form av rösen, terrasseringar, skottskogsbruk och ett stengärde. Utredningen konstaterar att byggnation på den historiska åkermarken och i området utmed järnvägen, direkt norr om den centrala fornlämningen inte möter några hinder. Det för trakten, specifika odlingslandskapet som konstaterats inom utredningsområdet bör dock bevaras i sin helhet. De fossila åkerlämningarna bör länkas samman till den enhet de ursprungligen utgjort. Till denna enhet räknas även det karakteristiska stengärdet, vilket bör bevaras i sin helhet. Vid markexploatering som direkt berör fornlämningarna bör en arkeologisk förundersökning av den fossila åkermarken göras. Om markexploatering planeras inom den medeltida linje 3 bytomten i planområdets allra nordligaste del, bör en arkeologisk förundersökning utföras inom denna yta. Trafik Vägar På Norra Rörumsvägen, väg 1324, är antalet fordon per dygn cirka 1500 (2004). Norra Rörumsvägen har en hastighetsbegränsning på 70 km/h. Vägen ligger inom Trafikverkets verksamhetsområde och är en asfalterad väg, med en vägbredd på cirka 6,5 meter. I de översiktliga vägplanerna och i översiktsplanen förutsätts att väg 23/13 lokaliseras öster om tätorten och öster om nuvarande väg 23. Det innebär att Norra Rörumsvägen inte kommer att ansluta direkt till ny väg 13/23. linje 3+6 linje 3+6 Busshållplatser i anslutning till planområdet. 7
Det finns en ringbusslinje som passerar planområdet och en annan som har en hållplats i relativt nära anslutning. Ringbuss 3 som trafikerar Höör - Norra Rörum - Höör har en hållplats vid korsningen väg 23/Norra Rörumsvägen och en norr om planområdet - utmed Norra Rörumsvägen. Ringbuss 6 som trafikerar Höör - Tjörnarp - Sösdala har uppehåll i samma korsning som linje 3. Järnväg Södra stambanan är riksintresse för kommunikationer. Järnvägen ligger växelvis i skärning och på bank och är därmed ett tydligt inslag i miljön samt en tydlig gräns i väster. Stambanan består av två spår, en i vardera färdriktning. Hänsyn ska tas till järnvägssträckningen vid förändring och exploatering i stambanans närområde. Stambanan trafikeras norrut av fem tågtyper, X2000, Öresundståg, Pågatåg, lok dragna tåg sätt samt godståg. Norra Rörumsvägen, fotat mot väg 23. Buller Riktvärden för buller från vägtrafik vid arbetslokaler; utomhus 65 dba och inomhus 40 dba. Bullerutredning visar att dessa värden inte överskrids. När det gäller spårbunden trafik finns inga riktvärden för arbetslokaler. Riskbedömning Transport av farligt gods förekommer både på Södra stambanan och på väg 23. För bedömning av risker och lämpliga skyddsavstånd har utgångspunkten varit det underlag och de riktvärden som länsstyrelsen redovisar i sin rapport 2007:06, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM). Rapportens riktlinje är att marken i området 30-70 meter från väg/järnväg bör utnyttjas för en begränsad markanvändning. Inom det angivna avståndsområdet får det uppföras sällanköpshandel, industri, bilservice, lager, tekniska anläggningar och parkering. Mellan 0-30 meter från väg/ järnväg med farligt gods är det lämpligt med en markanvändning bestående av ytparkering, trafikändamål, odling, friluftsområde och tekniska anläggningar. 8
Bebyggelse I planområdets nordvästra del finns en bebyggelsegrupp med några äldre gårdar och en ny. Den nyare gården inrymmer för närvarande en presentbutik. Byggnaderna har tidigare utnyttjats till lager, verkstad och grisuppfödning. Öster om nämnda gård ligger Sjunnerups Gård och Sjunnerups Stengård. Båda dessa gårdar ligger inom den medeltida bytomten, Sjunnerups by, enligt Riksantikvarieämbetets register över fornlämningar. Gårdarnas placering och form kan återfinnas på gamla kartor, laga skiftet och häradskartan. De flesta byggnaderna bedöms inte ha något större kulturhistoriskt värde, men gårdarnas form, med kringbyggd gård, är värda att bevara. De två stenbyggnader i den östra gården har bedömts som kulturhistoriskt intressanta. Fasaderna utgörs av gråstensmurar eller slammade/putsade murar, taken är enkla plåttak. Byggnaderna har fått skyddsbestämmelsen q med beteckningen att gråstensmurarna ska bevaras. Öster om planområdet, i korsningen väg 23 och Norra Rörumsvägen ligger en grupp med sju bostadshus. Kommunen äger ett av dessa, Sjunnerup 2:10. I översiktsplanen ligger bostadshusen inom verksamhetsområdet men avsikten är att husgruppen ska kunna ligga kvar i sitt nuvarande läge även sedan verksamhetsområdet har etablerats. Bebyggelsen ingår inte i föreslagen detaljplan. Kulturhistoriskt intressanta byggnader på de äldre gårdarna i planområdets nordvästra del. Gården i planområdets nordvästra del som inrymmer verksamheten. 9
PLANFÖRSLAG Övergripande inriktning Verksamhetsområdet ska byggas ut för att ge möjlighet att etablera nya verksamheter till området. Tomtstorlekar ska i görligaste mån anpassas till terrängformationerna. De mindre tomterna bör placerats i de mer kuperade partierna medan de större bör ligga på de planare områdena. Exploateringsområdet ska anpassas till natur- och kulturmiljön samt ta hänsyn till befintliga bostäder i områdets närhet. Området kommer att vara väl synligt från Norra Rörumsvägen. Bebyggelsen utefter vägen bör vara lägre för att ge en mjuk övergång till det omgivande landskapet och trafikmiljön. Gestaltningen av bebyggelsen och särskilt byggnader och anläggningar längs med Norra Rörumsvägen ska ägnas särskild omsorg. De inre delarna av området får bebyggas med högre byggnader. Landskapets förutsättningar tas tillvara genom att undanta vissa områden från exploatering. Särskild hänsyn har tagits vid anslutningen mellan bebyggelseområdena och naturområdena. Genom att bibehålla de skogsbeklädda höjdryggarna inom området och naturområden i områdets ytterkant, blir ingreppen mindre på landskapsbilden. Bebyggelse och tomter Området omfattar totalt cirka 21 hektar varav cirka 12 hektar är tomtyta lämplig för olika verksamhetstyper. Marken ska utnyttjas effektivt för att hushålla med markresurserna i området och i Höörs kommun. Illustrationsplanen redovisar tomter på mellan 3000-10 000 m 2. Möjligheten finns även att stycka mindre tomter. Områdets utbyggnadstakt är svårbedömbar och kan sträcka sig över en längre tid. Den typ av företag som förväntas vilja lokalisera sig i området är t.ex. mindre, ej störande småindustri, transportföretag och företag som vill exponera sig och behöver närhet till det övergripande vägnätet. I de kvarter som ligger närmast befintliga bostäder tillåts endast verksamheter där behovet av skyddsavstånd inte får överstiga 50 m. Gatumarken omfattar cirka 1 hektar vilket motsvarar cirka 650 m väg medan naturmarken uppgår till cirka 5,8 hektar. Tomtmarken kommer att markberedas för att kunna bebyggas. På några ställen, där det är svåra grundläggningsförhållanden för byggnader, kommer en del av tomten inte att kunna bebyggas utan särskild grundläggning. Däremot kan den användas som upplagsområde eller liknande. Detta gäller för områdena med organisk jord i området. Detaljplanens bestämmelser är utformade med följande inriktning. Den byggnadsfria zonen mot gatan är 8,0 meter. Mot intilliggande fastigheter och mot naturmarken ska byggnader placeras minst 6,0 meter från fastighetsgräns. Del av tomtmark bör bibehållas vegetationsklädd för dagvattenhanteringen. Eftersom området har en kuperad terräng måste höjdskillnaderna tas upp i slänter mellan fastigheter men även mot naturmarken. Del av tomtmark bör bibehållas vegetationsklädd för dagvattenhanteringen. Vegetationen kan utgöras av gräs samt träd och buskplanteringar, som också ger en mer tilltalande karaktär på området. Planteringar kan användas för att dölja eller dämpa synintryck av byggnader eller anläggningar i närmiljön. På tomterna närmast Norra Rörumsvägen (väg 1324) är det särskilt viktigt att last- 10
ytor och lastbryggor inte dominerar miljön. Eventuella upplag inom fastigheten bör underordnas byggnadens volym och bör bäddas in i grönska. Det kuperade landskapet gör att val av tomtstorlekar och krav på plana ytor bör anpassas till terrängen. Stor omsorg krävs vid projekteringen när stora byggnader skall placeras in i den sluttande terrängen. Fasadmaterial bör inte uteslutande utgöras av plåt utan brytas av med trä, tegel, glas eller puts etc. Anläggande av sedumtak ses som positivt. Sedumtak rekommenderas också för att begränsa mängden dagvatten som de stora hårdgjorda ytorna genererar. Hantering av tak- och dagvatten skall redovisas vid bygglov och följa kommunens dagvattenpolicy. För bebyggelsen närmast Norra Rörumsvägen samt befintlig bebyggelse i söder är största tillåten byggnadshöjd 6,0 meter. För övriga områden är högsta byggnadshöjden 8,0 meter. De områden som är tydligt exponerade för förbipasserande på Norra Rörumsvägen kräver särskild omsorg vid utformningen av bebyggelsen, skyltsättning, belysningen, markutformningen och vegetationen. Trafik Verksamhetsområdet kommer att trafikförsörjas från Norra Rörumsvägen. På längre sikt finns möjlighet att anlägga en genomgående väg som ansluter till verksamhetsområdet i söder. När väg 23/13 byggs ut öster om tätorten kommer vägstrukturen i verksamhetsområde Nords närområde att förändras. Enligt de översiktliga planerna kommer en ny trafikplats att anläggas nordost om Citygross/Bilema. Denna trafikplats kommer att fungera som den norra infarten till tätorten. Norra Rörumsvägen får ingen direkt koppling till ny väg 23/13, utan kommer att via nuvarande väg 23 anslutas till ny infartsväg till tätorten. Hur detta system av trafikplatser och infartsvägar ska se ut kommer att utredas när utbyggnaden av väg 23/13 aktualiseras. På nästa sida redovisas en principskiss på vägsystemet. Verksamhetsområdet kommer att få sin tillfart från Norra Rörumsvägen genom en trafikplats med goda svängradier för lastbilstransporter. I denna detaljplan illustreras ett vägreservat söderut från föreslagen vändplan. Detta vägreservat återfinns i detaljplanen för Sjunnerup 2:9, södra delen och kommer att vara grönyta fram till dess att det finns ett behov med att bygga en anslutande väg mellan detta verksamhetsområdet och verksamhetsområdet söder om Böketorpsbäcken. Vägen ger ett bättre samband mellan verksamhetsområdena och en bättre tillgänglighet till väg 23. Tillfarten till verksamhetsområdet innebär att mark kommer behöva tas i anspråk från privatägda fastigheter. Fastigheterna Sjunnerup 1:28 och 4:1 berörs av detaljplanen, däremot blir de inte av med någon ytterligare mark. Trafikverket (f.d. Vägverket) har s.k. vägrätt på marken och detaljplanen har inte utökat vägområdet österut, utan västerut på kommunens egna mark. Fastigheten Sjunnerup 1:73 blir i detaljplanen av med lite mark för gång- och cykelvägsförbindelsen norrut. Mark tas i anspråk från Sjunnerup 1:74 för att kunna anlägga vägen in i verksamhetsområdet. Fastigheten Sjunnerup 2:38 berörs av den föreslagna gång- och cykelvägen i norr. Sjunnerup S:1 som huvudsakligen ligger under Trafikverkets vägrätt berörs av detaljplanens reglering GENOMFART. För att kunna anlägga vägarna i området så behöver en lantmäteriförrättning ske för de delar som behövs för allmän platsmark (vägar). Ersättningen 11
för marken utreds av Lantmäteriet och fastställs i samband med förrättningen, liksom hur stor andel mark som behöver tas i anspråk. Med en arbetstäthet liknande befintliga verksamhetsområden beräknas cirka 100 personer arbeta inom området vid full utbyggnad. Detta bedöms generera en trafik på cirka 500 personbilar/dygn och cirka 200 lastbilar/dygn. Inom verksamhetsområdet kommer vägområdet att ha en bredd på 13,0 m varav körbaneområdet är 9 meter och sidoområdena 2 meter. Sidoområdet är tänkt att innehålla dagvattendike och plats för belysning, kablar m.m. Efter infarten, i södergående riktning, har vägområdet breddats för att möjliggöra en uppställningsplats för lastbilar (se plankarta/illustrationsplan). All parkering skall anordnas på tomtmark. Parkeringsytor bör bäddas in i trädplanteringar, buskage och öppna grönytor. Lastning och lossning ska kunna ske på egen fastighet så att trafik på gatorna inte störs. Nuvarande busstrafik mot Norra Rörum kan, när området är utbyggt, köra på den interna genomgående gatan och på så sätt ge en god tillgänglighet till kollektivtrafik. Etapp 1 planerad gc-väg Etapp 2 Etapp 3 City Gross Etapp 4 City Gross City Gross City Gross Principskisser för vägsystem och utbyggnad av verksamhetsområde Nord. 12
Utmed Södra stambanan planläggs ett 12 meter brett område för järnvägstrafik vilket ger möjlighet för en framtida utveckling av tågtrafiken på Södra stambanan. Gång- och cykelväg Längs Norra Rörumsvägen reserveras mark för en gång- och cykelväg med tillhörande skiljeremsor (på 1 meter) mot vägen och tomtmarken. Tanken är att denna cykelväg ska att knytas ihop med föreslagen gång- och cykelväg utmed väg 23. Teknisk försörjning Verksamhetsområdet kommer att anslutas till det kommunala vatten- och avloppssystemet söderifrån. Ledningar är framdragna till de sydligaste tomterna vid Sågenområdet. Dagvatten ska fördröjas inom kvartersmark på varje fastighet enligt kommunens dagvattenpolicy. Längs gatorna kommer det att byggas ett dagvattensystem som leder till fördröjningsmagasin. Fördröjningsmagasin kan lämpligen placeras i lågpartiet söder om planområdet. Från dessa fördröjningsmagasin leds vattnet via bäcken till Höörsån. Fördröjningen måste vara så stor att områdena nedströms inte påverkas. Jordbruksverket har gjort en översiktlig utredning angående hantering av dagvattnet inom planområdet. Det aktuella planområdet ligger inom Höörsåns avrinningsområde. Ett sidodike, Bökestorpsbäcken, går i dalgången söder om planområdet. Diket är tänkt att utnyttjas både för dagvattenhantering.och som ett gestaltningselement. Diket är recipient för dagvatten från större delen av planområdet. Vid dimensionering av ett dagvattensystem bör hänsyn tas till att den naturliga avrinningen har ökat och anses fortsätta öka. Magasinen utformas och dimensioneras i samband med projekteringen av va-systemet. Här finns möjlighet att, förutom att strypa utloppet, göra det möjlighet att stänga av vid ett eventuellt utsläpp av föroreningar. Detta ökar tryggheten för nedströms liggande dikningsföretag, både avseende kvantitet och kvalitet. All anslutning av dagvatten sker öster om järnvägen. Då diket från norr kommer att utnyttjas för fördröjning, innebär det i praktiken att även dräneringsvattnet kommer att fördröjas. Att fördröja dräneringsvattnet från norr innebär dessutom möjlighet till en permanent vattenyta under en längre tid på året. En eventuell uppdämning pga magasinets utlopp vid järnvägen bör avklinga inom planområdet. I annat fall kan de befintliga fastigheterna söder väg 1324 (vägen till Norra Rörum) skadas. I samband med projektering av dagvattensystemet bör det även kontrolleras att trumman under järnvägen inte medför en skadlig uppdämning. Kraftringen Nät AB (Höörs energiverk) är eldistributör inom planområdet. Nätet måste förstärkas för att klara en utbyggnad. Under utställningstiden har de inkommit med yttrande över var det behövs transformatorstation, plankartan har kompletterats med en bestämmelse E som möjliggör utbyggnad av nätstation. Stationerna placeras så att de är nåbara från gata och de ska lokaliseras så att 13
störningseffekten av markanvändningen minimeras. Fiberkablar kommer att läggas ner i gatorna. Natur Verksamhetsområdet kommer att innehålla stora områden med natur. De tidigare hagmarkerna på höjdryggarna med värdefull skog och slingrande stengärdsgårdar bevaras till största delen. Områdena bör göras mer tillgängliga med stigar, särskilt de som ligger nära gator och bebyggelse. De låglänta, lite fuktiga partierna längs bäcken i söder håller på att växa igen. De innehåller bitvis sumpskog, bitvis videsnår omväxlande med högörtsängar och är fågelrikt. Området bör få sköta sig självt vilket innebär fortsatt igenväxning och förvildning. Det sanka naturområdet bör ha kvar sin sumpskog och sina mer öppna partier för rening av dagvatten. Vattenytor kan anläggas i området som dels kan fungera som fågellokal, dels som dagvattenmagasin. Mellan bostadsbebyggelse i öster och verksamhetsområdet behålls befintlig vegetation och viss komplettering bör ske. Det innebär att påverkan på bostadsbebyggelsen blir mindre. Verksamhetsområdet avgränsas tydligt mot omgivningen av vägområdena och Södra stambanan. Den befintlig bostadsbebyggelsen kommer minst att ha ett grönområde på 40 meter från fastighetsgräns till ny fastighetsgräns för verksamhet. Vattenområden Den grävda dammen som ligger intill stambanan redovisas i detaljplanen som ett naturområde och ska bevaras som ett viktigt inslag för djuren och för att hantera vattnet. I den östra delen av planområdet finns små biflöden till bäcken som delvis är stensatta. Dessa ligger inom naturområden betecknat med SKYDD och kan därför sparas. KONSEKVENSER Miljöbedömning enligt plan- och bygglagen Bestämmelserna i plan- och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas och MKB upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Planenheten bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11 18 miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. De utredningar som har genomförts och de konsekvenser som redovisas nedan utgör bakgrunden i den behovsbedömning som kommunen har genomfört enligt kriterierna som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen. Följande undersökningar/utredningar har genomförts: Översiktlig geoteknisk undersökning, Miljöteknisk undersökning, arkeologisk utredning, översiktlig dagvattenutredning och Bullerberäkning för vägtrafik. Vid den behovsbedömning som utförts har följande ställningstagande gjorts. Detaljplanen innebär att ett redan befintligt verksamhetsområde kommer att utökas. I planområdet kommer en påverkan på landskapsbilden att ske. Denna påverkan bedöms kunna mildras genom att områden med befintlig skog sparas samt genom planteringar. Marken som kommer att tas i anspråk bedöms inte vara av någon större betydelse för 14
pågående markanvändning. De värdefulla natur- och kulturvärden sparas och bedöms inte påverkas negativt och inte heller det rörliga friluftslivet. De effekter som planen kommer att medföra i form av ökad trafik och förorenat dagvatten bedöms vara hanterbara. Fornlämningsområdena med odlingsrösen bevaras till stora delar genom att man planlägger marken runtomkring som naturmark. Det finns värdefull vegetation och natur inom planområdet i form av träd, bl.a. gamla bokar och ekar m.m. I området finns också anläggningar som är en del av landskapets kulturhistoria. Det gäller bl.a. odlingsrösen, stengärdsgårdar och stensatta diken. Genomförandet av planförslaget innebär att en del av dessa anläggningar kommer att påverkas eller måste tas bort. Några träd och stenmurar kan ersättas med nya träd eller murar. Genom att placera tomtmark och vägar med hänsyn till natur- och kulturvärdena är det möjligt att spara de värdefullaste natur- och kulturvärdena. Genomförande av planförslaget innebär att ny mark för verksamheter skapas. Sammanvägning: Planområdet är i nordöst idag ianspråktaget för verksamhet. Genomförande av planförslaget innebär att det kommer att finnas ny mark för verksamheter. Förslaget berör ett naturskönt område med flera värdefulla natur- och kulturmiljöer som delvis kommer att påverkas. De anpassningar av tomtmark och vägar som gjorts i förhållande till natur- och kulturvärdena innebär att huvuddelen av de värdefullaste miljöerna kan bevaras. Sammantagande är den påverkan som planförslaget förutses få sådan att den inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Landskapsbild Verksamhetsområdet är beläget på höjdpartier norr om ett låglänt, dikat område. Södra stambanan passerar i väster, växelvis i skärning och på bank. I nordost går Norra Rörumsvägen. Området är väl synligt från vägen och stambanan. Planområdet norr om det låglänta området har utnyttjats som grustäkt. Marken har banats av och sänkts. Området har inventerats i grönstrukturprogrammet och delar av området har klassats i klass 2. Lågpartiet avvattnas åt sydväst mot Höörsån. Inom planområdet finns två områden med fossil åkermark, vilket i det här fallet innebär synliga lämningar ovan jord i form av stenrösen. Bostäder finns omedelbart öster om planområdet och cirka 100 m nordväst/väster om stambanan vid Jularp. Detaljplanen anger att tillkommande verksamheter ska vara småskalig med icke störande verksamheter. Detaljplanens omfattning innebär att opåverkade områden kommer att beröras. Det innebär att de öppna markerna mot Norra Rörumsvägen kommer att förändras och bli bebyggda. Skogsområdet och den kuperade terrängen längs stambanan kommer att planas av och träden kommer att avverkas. Ny bebyggelse kommer delvis att döljas av sparad vegetation. Den nya bebyggelsen kommer att få ungefär samma skala som befintlig bebyggelse på Sågenområdet och Sjunnerups gård i nordväst. Mark, luft och vatten Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, 15
bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar. Fler verksamheter innebär att trafiken kommer att öka på omkringliggande vägar vilket kan ge en viss ökning luftföroreningarna. På Norra Rörumsvägen kan den relativa ökningen bli större. Dagvatten Dagvattenavrinningen från området kommer att förändras i och med att hårdgjorda ytor tillkommer. Dagvattnet ska tas om hand på tomten, i diken längs gatorna och i utjämningsmagasin. Bedömningen är att det finns goda möjligheter inom området för dessa anläggningar. Hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Trafiken kommer att öka på omkringliggande vägar vilket kan öka bullerstörningarna för den befintliga bebyggelsen. Natur- och kulturmiljö Naturmiljö och biologisk mångfald I och med planläggningen innebär det att skog- och åker-/ängsmark tas i anspråk. Men stora delar av planområdet bevaras som naturmark och inom detta markområde finns det bland annat den grävda dammen samt att det kulliga landskapet bevaras. Ny bebyggelse kommer delvis att döljas av sparad vegetation. Mellan befintlig bebyggelse i nordost och verksamhetsområdet behålls befintlig vegetation och viss komplettering kan ske. Det innebär att påverkan på bostadsbebyggelsen blir mindre. Verksamhetsområdet avgränsas tydligt mot omgivningen av vägområdena och stambanan. Kulturmiljö Området har under tidernas lopp förändrats, bl.a. när sågverket etablerades och grustäkterna utnyttjades. Huvuddelen av stengärdsgårdarna inom området kommer att bevaras som en avgränsning mellan gata och natur eller mellan olika typer av naturmark. Fornlämningsområdena med odlingsrösen bevaras genom att planen reglerar fornlämningsområdena med naturmark och därmed följer kommunen åtgärdsförslaget som framgår i den arkeologiska utredningen. Administrativa frågor Genomförandetiden för planen är 10 år från det att planen vunnit laga kraft. Kommunen kommer att vara huvudman för allmän platsmark. 16
GENOMFÖRANDE Tidsplan Samråd har hållits under tiden 2008-06-10 t o m 2008-07-11 och utställning var mellan 2011-05-30 t o m 2011-06-20. Kommunfullmäktige beräknas anta planen i augusti/september 2011. Utbyggnadstakten för verksamhetsområdet är helt beroende av efterfrågan på tomtmark vilket i sin tur bl.a. beror på det ekonomiska läget i stort. Planförslaget innehåller områden för olika typer av verksamheter med olika behov och önskemål. Genomförandetid Genomförandetiden för planen är 10 år. Ansvarsfördelning Kommunen ansvarar för att allmän platsmark, lokalgata och natur iordningställs. Avtal kommer att upprättas mellan kommunen och Trafikverket som reglerar finansiering och genomförande av trafikplatsen. Utbyggnaden av vatten- och avlopp sker i kommunal regi. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Fastighetsbildning Området indelas i lämpliga fastigheter beroende på önskemål och efterfrågan. Illustrerade tomter har varierande storlekar, mellan 3000-6500 m 2 och 9000-11500 m 2. Allmänna gator och park/naturområden läggs till kommunal fastighet för kommunala gator och naturområden. Kommunen är ägare till nästan all obebyggd mark. Privata fastigheter som är berörda av detaljplanen är Sjunnerup 1:73, 1:74, 1:28, 4:1 och S:1. Ny fastighetsbildning skall göras med utgångspunkt från denna plan. Tekniska frågor Den översiktliga geoteknisk utredning visar att utbyggnadsområdet innehåller mark som kräver grundförstärkningar för att kunna kan bebyggas. Vid dimensionering av ett dagvattensystem bör hänsyn tas till att den naturliga avrinningen har ökat och anses fortsätta öka. Fördröjningen måste vara så stor att områdena nedströms inte påverkas. Ekonomi En översiktlig exploateringskalkyl ska arbetas fram för att klarlägga vilka ekonomiska investeringar det behövs för att exploatera verksamhetsområdet. Kommunen bekostar detaljplan, marklösen, lantmäterikostnad och anläggande av vägar. Förrättningen, som Lantmäterimyndigheten gör, redovisar andelen privatägd mark som tas i anspråk och hur stor ersättning som ska utgå till berörd fastighetsägare. Erforderlig flyttning och markförläggningar av befintliga kabelanläggningar ska bekostas av exploatören. 17
Medverkande tjänstemän Vid framtagandet av utställningsförslaget har nedanstående angivna personer från Höörs kommun medverkat. Vid framtagandet av samrådshandlingen har planingenjör Inger Wickström medverkat och stadsarkitekt Bo Johansson har varit med och tagit fram alla planhandlingar under arbetets gång. Utredningar som ligger till grund för planhandlingen har arbetats fram av olika konsultföretag. Dagvattenhanteringen - Jordbruksverket, Markundersökning - Prikon AB, Geoteknik - GeoExperten RS AB, Arkeologisk utredning - Wallin kulturlandskap och arkeologi och Bullerutredning, Höörs kommun. Rolf Carlsson Samhällsbyggnadschef Yvonne Hagström Planarkitekt 18