Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2010

Välkommen! Välkommen att läsa sparbankernas och sparbanksgruppens nya verksamhetsberättelse. ÅR 2010 var framgångsrikt för sparbankerna beträffande både verksamheten och resultatet. Aktiv utveckling av tjänsterna, tillväxt, lönsamhet och en bra kundservice präglade vårt arbete. Året gick enligt förväntningarna och vi är nöjda med bankgruppens resultatform och tillväxt. Vi hör till de mest solida bankerna i Finland och vi har kontroll över riskerna som förknippas med verksamheten. Marknaden var tämligen gynnsam för bankrörelsen. Läget i den finländska ekonomin började ljusna sent på våren som en följd av återhämtningen på de viktigaste exportmarknaderna. På sommaren och hösten genomgick den finländska ekonomin en fas av exceptionellt snabb tillväxt. Den rekordartat låga räntenivån har främjat konsumtionen och företagsamheten. Finländarnas tillit till den egna ekonomin vilar på en mycket stark grund. Den osäkerhet som finanskrisen medförde för kapitalmarknaden fortsatte dock och kommer inte att skingras under 2011 heller. När det gäller hanteringen av finanskrisens följdverkningar i EU är vi emellertid på slutrakan. Tyvärr kan man inte räkna med ett bestående solsken eftersom regleringen av finansbranschen i EU kommer att skärpas som en följd av finanskrisen. Att regleringen skärps i etapper under de följande åren kommer oundvikligen att ha följder för stabiliteten på penning- och kapitalmarknaderna. Trots utmaningarna kan man beskriva sparbankernas verksamhet som ett målmedvetet verkställande av strategin. Sparbankernas lönsamhet hölls på en bra nivå och kapitaltäckningen var än en gång en av de bästa i Finland. Den goda tillväxten har pågått ett bra tag; i fjol steg antalet kunder till 581 000. Denna ökning utgör en bra grundval för utvecklandet av affärsverksamheten. Sparbankerna utvecklade aktivt nya tjänster med utgångspunkt i kundernas behov. Inom Sp-Fondbolag grundade vi en kapitalförvaltningsenhet som har till uppgift att arbeta som en stark, oberoende aktör inom institutionell kapitalförvaltning. Självständighet, fokus på att värna om kundernas intressen och jämlik service till alla är utgångspunkterna för verksamheten. Vi grundade också Sb-Hem Ab och bygger nu upp ett nytt servicekoncept för boende och bostadsbyte. Som första bank i Finland introducerade vi produkten Ekonomiskydd som erbjuder trygghet vid arbetslöshet eller tillfällig arbetsoförmåga som orsakats av en olycka. Vi utökade vårt LS-pensionsavtal till fonder och aktier, lanserade nya fonder som lämpar sig för det aktuella marknadsläget och kompletterade produkturvalet för försäkringsbolaget Duos företagskunder. I fjol införde sparbankerna konceptet med skräddarsydda möten för kunderna, Din Ekonomi i Fokus. På ett kundmöte av det här slaget planerar kunden sin ekonomi tillsammans med en expert från banken som också presenterar information om kundens ekonomiska situation på ett förståeligt sätt. Sparbankerna har alltså utmärkta möjligheter till framgång i konkurrensen om kunderna även 2011. Den positiva responsen på sparbankernas kundservice är särskilt glädjande. När det gäller kundnöjdheten och kundlojaliteten är sparbankerna bland de främsta bankerna i Finland. Det här är ett erkännande som kunderna gett för att vi lyssnat till och respekterat dem och därmed lyckats utveckla servicen med utgångspunkt i kundernas önskemål. Kvaliteten på kundservicen och mervärdet som banken ger kunden är kännetecknande för kundrelationerna i sparbankerna. Även 2011 har sparbankerna som mål att fortsätta med sin kundnära, växande och lönsamma affärsverksamhet. Vi satsar på tjänster som tillgodoser kundernas behov och på en kontinuerlig utveckling av dessa tjänster. Vi stärker våra partnerskap och fördjupar samarbetet med Lokalförsäkring och Pensions-Fennia. I det här sammanhanget vill vi skapa gemensamma tjänster för kunderna, utöka antalet samkontor och utveckla verksamheten så att det lönar sig för kunderna att koncentrera sina ärenden. Allteftersom ekonomierna repar sig kommer marknadsförhållandena fortsättningsvis att vara krävande för bankrörelsen. Tillväxt, lönsamhet och att upprätthålla en god kapitaltäckning är av största vikt för sparbankerna. Sparbankerna har utmärkta möjligheter att driva lokal verksamhet framgångsrikt, polera sitt varumärke och följa den utstakade, egna vägen. Sparbankerna kommer också att framträda allt starkare som en ansvarsfull aktör på sitt verksamhetsfält. Jag tror att nya kunder kommer att vända sig till sparbanken tack vare vår goda kundservice, vårt mänskliga synsätt och vår genuina kundnärhet. Pasi Kämäri Verkställande direktör Sparbanksförbundet 2 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Strategi Sparbankernas grundläggande uppgift är att främja sparsamhet och kundernas ekonomiska välfärd. Från denna uppgift härrör sig även vår etiska värdegrund och grundprinciperna för våra tjänster. SPARBANKERNA HAR som ambition att ha de nöjdaste och lojalaste kunderna i Finland samt att sparbankerna ska vara en av de tre stora bankgrupperna beträffande andelen kunder. Det här uppnår vi genom att vid våra möten med kunderna sätta oss in i vanliga människors ekonomifrågor och erbjuda lösningar för kontrollerad kapitaltillväxt. Sparbanken är en lagom stor bank nära människorna. Verksamheten är lokal och ansvarskännande. Tillväxten beror på att befintliga kunder koncentrerar sina bankaffärer och på ökningen i antalet nya kunder som söker sig till sparbanken. Bra service, kundnöjdhet och kundlojalitet utökar kundkretsen. Vårt mål uppfylls när vi lyckas med våra kundmöten och allt fler finländska konsumenter och företag därigenom hittar ett tillförlitligt och människonära alternativ i sparbanken. SPARBANKENS VÄRDERINGAR: Kundnärhet: Vi är lyhörda för kunderna och förnyar ständigt vår verksamhet för att kunna tillgodose kundernas behov. Samarbete: Vårt samarbete med kunderna, personalen, sparbankerna och samarbetspartnerna är öppet och uppriktigt. Tillförlitlighet: Vi tar hand om kundernas bankaffärer på ett sakkunnigt och tillförlitligt sätt. Resultatinriktning: Resultatet av affärsverksamheten ger oss möjlighet att förbättra kundservicen. Konkurrensstrategi VÅR KONKURRENSSTRATEGI är att idka kundnärhet på ett lönsamt sätt samtidigt som vi har kontroll över riskerna. Sparbankerna siktar på en lönsam tillväxt och en stärkt kundmarknadsposition. Tillväxten är inget självändamål för sparbankerna, utan en ambition att lyckas i våra möten med kunderna och att allt fler finländska konsumenter och företag ska se sparbanken som ett tillförlitligt och människonära alternativ. Sparbankerna kombinerar sakkunskap och kundnärhet på ett unikt sätt. Vi beaktar det att kunderna har olika behov i olika skeden av livet, vi har en stark lokal förankring och en gedigen kompetens när det gäller bankbranschen och sparande. Det är vår strategi. Varje enskilt kundmöte är viktigt och vi strävar efter att betrakta saker ur kundernas synvinkel. Värdet för kunderna byggs upp vid varje möte och i långsiktiga kundrelationer. Kundnärhet innebär förutom konkret närvaro även det abstrakta rummet där vi står på kundens sida. Vi är uppriktigt intresserade av att höra vad kunderna behöver och kan därefter erbjuda lämpliga tjänster och lösningar för att tillgodose dessa behov. Tillsammans med oss växer kundens kapital steg för steg under kontrollerade och tillförlitliga former. Sparbankerna är inriktade på detaljistbanksverksamhet och särskilt på tjänster för dagligaffärer, sparande och placeringar samt lån. Vårt produkt- och tjänsteutbud täcker alla centrala banktjänster för såväl privat- som företagskunder. Dessa kompletteras av tjänster och produkter på finanssektorn som tillhandahålls av våra samarbetspartner. Vi är en detaljistbank som kan erbjuda ett komplett serviceutbud. Att vår strategi är hållbar bevisas av att vi i fjol trots finanskrisen kunde utöka våra tjänster till kapitalförvaltning och grundade både en ny kapitalförvaltningsenhet och en fastighetsförmedlingskedja, Sb-Hem Ab. Med hjälp av dessa kan sparbankerna ännu bättre än tidigare främja kundernas välfärd och hjälpa dem att hantera hela sin förmögenhet, vare sig det handlar om finansiella tillgångar eller realtillgångar. Sparbankernas framgång grundar sig på god lönsamhet, kostnadseffektivitet, kapitaltäckning och riskhantering. Vår kapitaltäckning ligger på en stabil nivå. Utvecklingen av affärsverksamheten, risktäckningskapaciteten, verksamhetens tillförlitlighet och säkerhet förutsätter en tillräcklig kapitaltäckningsbuffert. 3 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Risktagningen i sparbankerna grundar sig på försiktigt dimensionerade riktlinjer som härletts ur affärsstrategin, fastställda riskgränser samt regelbunden uppföljning och testning av riskgränserna. Sparbankernas kapitaltäckning upprätthålls på en trygg nivå. Bufferten (som förutsätts i kraven inom Pelare 1) efter minimikapitalbasen är tillräcklig i förhållande till bankens riskprofil. Bankens mål för kapitalet har fastställts konservativt utifrån riskvärdena i de olika riskområdena. Tillväxten hos bankens affärsverksamhet dimensioneras efter bankens bärkraft. Att värna om kapitaltäckningen är en del av vår ansvarsfulla verksamhet. Ansvarsfull verksamhet har varit ett av sparbankernas viktigaste särdrag ända sedan bankerna grundades: för oss är det viktigt att stödja den regionala ekonomiska och sociala välfärden i hela Finland. Vi siktar på att även framöver utveckla och främja ansvarsfullheten i vårt arbete. Våra rötter SPARBANKERNA BILDAR den äldsta bankgruppen i Finland. De första sparbankerna grundades i början av 1820-talet. Samtidigt uppstod en social och ekonomisk autonomi i Finland. Den finländska sparbanksidén som då föddes har burit verksamheten ända fram till våra dagar. I och med grundandet av sparbankerna inleddes en bank- och deponeringsverksamhet avsedd för alla och sparbanksrörelsen bredde ut sig i hela landet. Tack vare sparbankerna övergick man även på landsbygden till penninghushållning mot slutet av 1800-talet. Sparbanksnätverket var som störst 1939, då det fanns 485 banker i hela landet. I dag omfattar sparbanksgruppen 34 Sparbanker, centralorganisationen Sparbanksförbundet, Sp-Fondbolag Ab, Sparbankernas Säkerhetsfond och Sparbankernas Forskningsstiftelse. IT-bolaget Oy Samlink Ab, Livförsäkringsbolaget Duo, Lokalförsäkringsgruppen och Aktia Hypoteksbank Abp är sparbanksgruppens strategiska samarbetspartner. Sparbankerna grundades ursprungligen för tjänstefolk och mindre bemedlade. Rörelsen hade också klara sociala mål: avsikten var att lära folket sparsamhet. Att främja sparsamhet är ännu i dag inskrivet i sparbankslagen som Sparbankens särskilda syfte. Allmänheten kan bekanta sig med sparbankernas och sparandets historia i Sparbanksmuseet som finns i anslutning till Tavastehus stads historiska museum. Utställningen som grundar sig på en samling bevarad av Sparbankernas Forskningsstiftelse omfattar bland annat sparbössor, sparböcker och gamla pengar. Detta specialmuseum som grundades år 1972 är det äldsta riksomfattande sparbanksmuseet i Norden. Våra kunder SPARBANKERNAS HELA verksamhet bygger på närhet till kunden. Vi är närvarande och lätt tillgängliga. Vi vill ta hand om våra kunder och vara en bekant och trygg samarbetspartner för dem i alla skeden av livet. Sparbankernas personal känner sina kunder och sköter deras bankaffärer med sakkunskap men på samma gång på ett okomplicerat och begripligt sätt. Att ständigt utveckla kundservicen och kundrelationerna är viktigt för sparbankerna. Vi stödjer långsiktiga kundrelationer genom att erbjuda tjänster som baserar sig på kundernas individuella behov. Vi lyssnar på kunderna, hjälper dem att identifiera behov när det gäller att hantera och förbättra den egna ekonomin och erbjuder konceptlösningar för detta. Modeller för olika faser av en kundrelation, aktivt upprätthållande av kontakten till kunderna och uppmärksammande av enskilda kunders situation stödjer hanteringen av kundrelationerna. En yrkesskicklig och ansvarskännande personal är nyckeln till lyckade möten med kunderna möten som ger kunderna en genuin sparbanksupplevelse. I fjol införde sparbankerna konceptet med skräddarsydda möten för kunderna, Din Ekonomi i Fokus. På ett kundmöte av det här slaget planerar kunden sin ekonomi tillsammans med en expert från banken som också presenterar information om kundens ekonomiska situation på ett förståeligt sätt. Tyngdpunkten i sparbankernas affärsverksamhet vilar på privatkunder, små och medelstora företag samt jord- och skogsbrukskunder. Privatkunder i aktiv ålder, yrkesutövare och små firmor utgör den största kundgruppen. Via privatkunderna i aktiv ålder når vi även pensionärer samt barn och ungdomar. Vilken roll små och medelstora företag samt landsbygdsföretag har i banken beror på respektive banks verksamhetsområde och inriktning. Sparbankernas strävan att arbeta nära kunderna avspeglas i en snabbt växande kundkrets och i kundresponsen. År 2010 hade sparbanksgruppen redan cirka 580 000 kunder. Under året fick sparbankerna ca 30 000 nya kunder, vilket är ett mycket gott resultat. Undersökningar visar att nöjdheten och lojaliteten bland sparbankernas kunder är utmärkt. Särskilt högt värdesätts den personliga och människonära kundservicen. Samma resultat visade även Finlands mest omfattande undersökning om kundlojalitet och kundupplevelser, Asiakkuusindeksi 2010 (kundrelationsindex), i vilken sparbankerna nådde upp till femte plats. När kundnöjdheten granskades i jämförelsegruppen för banker kom sparbankerna tvåa. Sparbankerna hör därmed dokumenterat till de finländska företag som har den bästa kundservicen. Kärnan i sparbankernas verksamhet har varit oförändrad under årens lopp: vi är närvarande i kundernas vardag, lyssnar på dem och tillhandahåller lösningar som anpassas efter deras behov. 4 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Lokal förankring och ansvarsfull verksamhet SPARBANKERNA HAR lokal verksamhet och bildar tillsammans en riksomfattande bankgrupp. Den lokala förankringen ger kunderna många slags nytta: banktjänsterna finns nära till hands, beslut fattas snabbt och kundservicen är bekant. Den lokala närvaron kommer till uttryck även i olika sätt att stödja välfärden, t.ex. den årliga Sparsamhetsveckan, samarbete med skolor, stöd till ortens kultur- och undervisningsväsen, sponsring och medel som doneras ur Sparbanksstiftelserna. Vi tar också fasta på miljökonsekvenserna av bankrörelsen. Vi strävar t.ex. efter att ersätta arbetsresor och förhandlingar med telefon- och videokonferenser. Därtill överväger vi ständigt olika sätt att utveckla miljövänliga produkter och förbättra välfärden i näromgivningen genom att stödja lokala projekt. Sparbankerna undersöker och presenterar kontinuerligt finländarnas åsikter om och attityder till sparande och hanteringen av den egna ekonomin. År 2010 började sparbankerna kartlägga dessa frågor med hjälp av en årlig barometer. Enligt den förhåller sig en majoritet av finländarna positivt till sparande och vill också spara. Många behöver dock hjälp med att sköta ekonomiska frågor och efterlyser en aktiv roll av sin bank. Sparbankerna finns till just därför att finländarna inte ska behöva vara ensamma med sina penningfrågor. Den lokala verksamheten är också en del av vår ansvarsfulla verksamhet. Ansvarsfullhet var en central aspekt redan när sparbanksrörelsen inrättades bankerna grundades för att främja sparsamhet och för att lyfta fram olika sätt och möjligheter att spara och utöka privat kapital. Ansvarsfullhet gentemot samhället ingick också i sparbankernas ursprungliga verksamhetsidé. Som allmän referensram för vår ansvarsfulla verksamhet använder vi en standard för ansvarsrapportering, som delar in ansvarsfullheten i ekonomiskt ansvar, socialt ansvar och miljöansvar. Det ekonomiska ansvaret omfattar bland annat god lönsamhet, kapitaltäckning och likviditet, god förvaltningssed och ansvarsfullt ledarskap. Vi iakttar branschspecifika och professionella etiska principer i vårt arbete. Speciellt för just sparbankerna är att vi hjälper den lokala befolkningen att vara sparsam och främjar lokal ekonomisk välfärd. I praktiken innebär detta att vi inte beviljar kunderna för stora lån eller krediter som de inte klarar av eller som pressar deras ekonomi för hårt. Det sociala ansvaret innebär att sparbankerna aktivt främjar välfärden på orten. Vi bemöter alla våra kunder jämlikt, finansierar verksamheten i lokala företag och lär barn om sparande och hur man använder pengar inom ramen för det lokala skolsamarbetet, Sparsamhetsveckan och kampanjer kring sparsamhetsmaskoten Osmo. Därtill understödjer vi finansiellt bl.a. universitet, idrottsverksamhet, kultur och forskning som främjar sparande. Inalles donerade sparbankerna 2010 cirka 1 200 000 euro för lokala, välfärdsfrämjande projekt. Inom ramen för Sparsamhetsveckan donerades cirka 25 000 euro som stöd för barnpsykiatrisk verksamhet. Sparbankens Forskningsstiftelse och stiftelsen Kluuvin Säätiö beviljade universitetsforskare och forskningsprojekt stipendier för cirka 130 000 euro. 5 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Marknaden Världsekonomins tillväxt låg på en måttlig nivå i fjol. År 2009 hade ekonomin börjat återhämta sig efter finanskrisen, en utveckling som fortsatte 2010. Asien och tillväxtmarknaderna gick framåt i en jämn takt hela året, medan ekonomin i USA bromsades upp på sommaren och återhämtningen på vår hemmamarknad EU började först på tröskeln till sommaren. BÖRJAN AV året präglades av nyheterna om den föregående grekiska regeringens manipulering av landets skuldbelopp och statsskuldskrisen i euroområdet blossade upp. För problemen i PIGS-länderna (Portugal, Italien, Grekland, Spanien) grundades en för euroområdet gemensam krisfond, EFSF, som senare även användes för finansieringen av biståndspaketet till Irland. I och med problemen i Grekland och de ökade riskpremierna för statslånen började euron snabbt försvagas, vilket mot slutet av året reflekterades i en betydande ekonomisk återhämtning. Euron stärktes i slutet av året i förhållande till dollarn, men lånebekymren i Irland och Portugal bromsade upp tillväxttakten. Både euron och dollarn försvagades i förhållande till ett flertal andra världsvalutor under 2010. Läget i den finländska ekonomin började ljusna sent på våren som en följd av den svagare euron och återhämtningen på de viktigaste exportmarknaderna. I Finland växte ekonomin exceptionellt snabbt under sommaren och hösten, och både exporten och importen nådde upp till den nivå som rådde 2007. Arbetslösheten sjönk i en stabil takt från januari till oktober, men i novemberdecember stannade denna positiva utveckling upp. Inflationen började accelerera i Finland i slutet av året. Euriborräntorna låg lägst i mars, varefter de började stiga försiktigt. De längre euriborräntorna fick utrymme att stiga när ECB drog sig ur öppna marknadsoperationer med fast ränta på över tre månader. Räntorna på statslånen i euroområdets kärna var lägst i augusti och därefter följde en sakta stigning i samtliga räntor året ut. Världsekonomin fortsätter att repa sig i år. Fokus i världsekonomin förskjuts alltjämt mot Asien och tillväxtmarknaderna, och ökningen i konsumtionsefterfrågan på tillväxtmarknaderna stödjer den ekonomiska tillväxten i hela världen. Eftersom köpkraften hos konsumenterna i euroområdet lider av nedskärningarna inom den offentliga sektorn och av den ihållande arbetslösheten i randområdena är det exporten som driver återhämtningen i EU. Våren kommer att gå till att reda ut problemen i de perifera områdena, men vi tror att ekonomierna i Irland och Spanien reser sig ur krisen i år. Ekonomin i euroområdet fortsätter att växa under ledning av Tyskland. Även i de övriga europeiska länderna stärks ekonomin steg för steg. Vi tror att det svåraste sysselsättningsläget i euroområdet har passerat och att sysselsättningen kommer att förbättras småningom under innevarande år. Nu hotar en snabbt accelererande inflation i euroområdet, efter- som prisstegringen hos råvaror överförs till prisnivån och även torde medföra tryck på löneförhöjningar. Vi tror därför att räntenivån kommer att stiga fortsättningsvis under 2011. Vi förväntar oss också att ECB kommer att inleda en serie räntehöjningar hösten 2011 om det finns tydligare tecken på att prishöjningarna spridit sig till lönekraven. Finlands ekonomi repar sig snabbt samtidigt som de ekonomier och handelspartner som är viktiga för Finland Ryssland, Sverige och Tyskland fortsätter på tillväxtbanan. Tillväxten i Finland visar dock på regionala olikheter då många industriorter alltjämt lider av efterverkningarna av nedlagda produktionsanläggningar. Den rådande räntenivån är redan nu för låg för Finland: den accelererande inflationen och för billiga pengar i kombination med sänkt arbetslöshet hotar att överhetta den finländska ekonomin om inget görs för att stävja denna utveckling. När det gäller aktiemarknaden tror vi på ett måttligt år. Utvecklingen på de olika aktiemarknaderna torde jämna ut sig jämfört med tidigare år och konsumentdrivna bolag öka i popularitet vid sidan om industri- och råvarudrivna branscher. Vi tror också att placerarna på nytt börjar intressera sig för västerländska aktier och att skillnaderna i avkastning kommer att jämna ut sig i förhållande till tillväxtmarknaderna. Sparande ENLIGT STATISTIKCENTRALEN var värdet på hushållens finansiella tillgångar 212,4 miljarder euro i slutet av september 2010. De finansiella tillgångarna var 7,2 procent större än ett år tidigare. Insättningarna spelar alltjämt en stor roll vid hushållens hantering av medel och placeringar. I slutet av december uppgick hushållens insättningar till sammanlagt 77,8 miljarder euro. År 2010 var ett omväxlande år på placeringsmarknaden. I början av året fortsatte den stabila återhämtningen på marknaden. Placerarna började undvika risker och på aktiemarknaden justerades kurserna nedåt. På försommaren hade den goda avkastningen från årets första månader nästan smultit bort. Under årets senare hälft började marknaden igen återhämta sig. Till slut blev år 2010 ett bra börsår. Ändringen för hela året var nästan +30 procent mätt med OMXH Cap-indexet och +12 procent mätt med MSCI Europeindexet. På räntemarknaden var avkastningen på statslåne- och euriborindex anspråkslösa. 6 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Den inlåning som finländska penninginstitut tog emot från euroområdet ökade i fjol med 8,0 procent. Inlåning över natten ökade i hela branschen med 5,5 procent och tidsbundna insättningar med 8,3 procent. År 2010 uppgick inlåningen i sparbankerna till 5 950 miljoner euro. Av denna stod privatkunder för 78 procent och företagskunder för 16 procent. Jord- och skogsbrukskunderna hade en andel på 6 procent av inlåningen. En betydande del, 67 procent, av insättningarna fanns på olika konton för sparande och på placeringskonton. Inlåningen i sparbankerna ökade med 4,1 procent varav inlåningen för dagligärenden ökade med 6,7 procent och inlåningen med fast löptid med 3,5 procent. Sparbankernas marknadsandel av hela inlåningen var 5,1 procent år 2010, vilket är nästan densamma som ett år tidigare. I fjol ökade Livförsäkringsaktiebolaget Duos premieinkomst med 7 procent och uppgick till 51,1 miljoner euro. Att tillväxten var lägre än branschgenomsnittet förklaras av att gruppensionsförsäkringar och kapitaliseringsavtal togs upp i bolagets utbud först i slutet av år 2010. Försäljningen av riskförsäkringar steg dock snabbare än marknaden. Duos kundantal ökade med 23,9 procent jämfört med året innan och uppgick vid årsskiftet till 48 330. Beloppet av försäkringsbesparingar ökade med 34 procent och uppgick till 168 miljoner euro. Livförsäkringsbolaget Duos marknadsandel av premieinkomsten för riskförsäkringar var 1,6 procent och för sparlivförsäkringar 3,2 procent. Finansiering MILJ. 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Inlåningens utveckling 2005 2006 2007 2008 2009 2010 INLÅNINGEN Kapitalet hos i Finland registrerade placeringsfonder fortsatte att öka år 2010. Kapitalet i fonderna ökade under året med sammanlagt 7,2 miljarder euro dvs. 13,3 procent. Största delen av ökningen härrörde från värdestegring. Av alla fondkategorier samlade företagslånefonder mest kapital, sammanlagt 1,7 miljarder euro, och aktiefonder 0,6 miljarder euro. Det kapital som förvaltas av Sp-Fondbolag uppgick i slutet av året till 584,8 miljoner euro, vilket var 23,4 procent mer än ett år tidigare. Vid räkenskapsperiodens utgång var antalet fondandelsägare sammanlagt 75 963. Detta var en ökning på 13,8 procent. Teckningar i fonder som förvaltas av bolaget utgjorde sammanlagt 50,4 miljoner netto år 2010. Sp-Fondbolag lyckades mycket bra med sin verksamhet om man jämför med marknaden överlag. Bolagets marknadsandel av kapitalet i placeringsfonder som registrerats i Finland var 1,0 procent och av andelsägarna 2,9 procent. Av hushållens fondbesparingar hade Sp-Fondbolag en marknadsandel på 2,3 procent. På marknaden för livförsäkringar var 2010 ett år av tillväxt och förändringar. Försäljningen av riskförsäkringar utvecklades gynnsamt i hela branschen. Premieinkomsten i branschen ökade rekordartat med 56,3 procent och stannade på cirka 4,8 miljarder euro. Utvecklingen hos premieinkomsterna var överlägset snabbast för gruppensionsförsäkringar och kapitaliseringsavtal. Den nya lagen om långsiktigt sparande lyfte fram icke-försäkringsbolagsbundet pensionssparande vid sidan om individuella pensionsförsäkringar. Detta och den ändrade lagstiftningen fick försäljningen av pensionsförsäkringar att rasa till ungefär en femtedel jämfört med året innan. DE FINANSIELLA institutens utlåning av bostadslån i euro till hushåll ökade med 0,3 miljarder euro och uppgick i slutet av december till 76,7 miljarder euro. Den årliga tillväxten hos bostadslån till hushåll låg oförändrad på 6,8 procent. Tillväxten inom nya bostadskrediter i branschen accelererade mot slutet av året men sjönk ändå i december till omkring 18 procent. Medelräntan på hela bostadskreditstocken steg en aning till 2,05 procent. Medelräntan på nya lån sjönk något till 2,17 procent. De finansiella institutens utlåning i euro till företag minskade med 0,5 miljarder euro och uppgick i slutet av december till 56,5 miljarder euro. Den årliga tillväxten inom företagslån bromsades upp till 4,8 procent från 5,4 procent i november. År 2010 uppgick sparbankernas kreditstock till 6 706 miljoner euro inklusive förmedlade krediter. Kreditgivningen har koncentrerats till personkrediter med liten risk. Deras andel av hela kreditstocken är 74 procent. Personkrediterna är främst bostadslån, 67 procent av hela kreditstocken. Krediter till företag utgör 16 procent. Jord- och skogsbrukskunder står för 10 procent av krediterna. I genomsnitt var tredje kredit som beviljas av en sparbank omfattas av låneskyddet. MILJ. 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Utlåningens utveckling 2005 2006 2007 2008 2009 2010 UTLÅNINGEN 7 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Tillväxten inom sparbankernas bostadskrediter år 2010 var 6,0 procent, vilket motsvarar tillväxttakten i branschen. Den årliga tillväxten inom nya bostadskrediter var 11,3 procent i slutet av året, vilket var förenligt med branschtrenden i december. År 2010 ökade de bostadslån som sparbankerna förmedlade till Aktia Hypoteksbank med 242,8 miljoner euro (tillväxt 24,4 procent) och beloppet av förmedlade krediter uppgick sammanlagt till 1,2 miljarder euro. Sparbankernas marknadsandel av bostadskrediter var 5,6 procent år 2010. Det här är ett mycket bra resultat med tanke på att sparbankerna inte gick med i den osunda kreditprissättning som rådde i branschen under fjolåret. Sparbankernas företagskrediter ökade snabbare än i den övriga branschen. Enligt sparbankernas hållbara och ansvarsfulla strategi lever sparbanken med företagaren oavsett kriser i nationalekonomin. Sparbankerna fortsatte målmedvetet att finansiera företag även om andra branschaktörer stramade åt tyglarna. År 2010 ökade företagskrediterna med 11,3 procent (medan branschtillväxten bara var 4,8 procent). Sparbanken ökade sin marknadsandel av finansieringen till finländska företag till hela 1,7 procent år 2010. I slutet av 2010 hade sparbanksgruppen ungefär 300 000 kortkunder. I maj genomfördes en ändring som berörde samtliga Visa-kunder: den månatliga disponibla gränsen på korten ersattes med en kreditlimit. En annan betydande ändring var övergången från befintliga bank- och Visa-kort till nya Visa Credit- och Debitprodukter. I slutet av 2010 hade sparbankerna sammanlagt 275 000 avtal om Internetbanken och webbtjänster, vilket är en ökning på 7 procent. Övergången till Credit- och Debitkort är ett steg i processen mot det enhetliga eurobetalningsområdet SEPA. Tack vare SEPA kommer det inte att finnas någon skillnad mellan kortbetalningar i Finland och utomlands efter övergångsfasen. Ändringen uppskattas vara tekniskt mer omfattande än övergången till euro. Differensen mellan utlåningens och inlåningens medelräntor vände från sommarmånadernas lägsta nivå till en försiktig uppgång som fortsatte året ut. Medelräntan på kreditstocken var 2,56 procent i slutet av året, dvs. samma som ett år tidigare. Medelräntan på bostadslån till hushåll var 2,32 procent, vilket är något lägre jämfört med föregående år. Företagskreditstocken hade en medelränta på 2,82 procent, vilket är en aning högre än år 2009. Medelräntan på hela inlåningen var 1,05 procent vid årsskiftet och därmed 0,06 procentenheter högre jämfört med läget ett år tidigare. Dagliga bankärenden DE VIKTIGASTE utvecklingsprojekten inom dagliga bankärenden år 2010 gällde förnyelser av kortprodukterna och genomförandet av SEPA-ändringarna. Antalet SEPA-gireringar ökar kraftigt. Det nationella betalningsförmedlingssystemet upphör i slutet av oktober 2011 och därefter förmedlas även alla inhemska transaktioner i form av SEPAöverföringar. Sparbankerna har upprättat nödvändig datateknisk beredskap för övergången till det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA. En bankstreckkod som innehåller sparbankernas IBAN-kontonummer och RF-referens tas i bruk våren 2011. Tidtabellen för SEPA-direktdebitering och e-faktura är ännu öppen. Tidtabellerna för dessa preciseras under vårens lopp. 8 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Ekonomi SPARBANKERNA HAR EN BRA RESULTATFORM INFÖR ÅR 2011: Rörelsevinst 54,3 miljoner euro Soliditet 22,3 % Kunder +0,8 % Inlåning +4,1 % Kapital i fonder som förvaltas av Sp-Fondbolag +23,4 % Försäkringskapital +34,2 % Bostadskrediter inkl. förmedlade krediter +6,7 % Företagskrediter inkl. förmedlade krediter +11,3 % År 2010 gick enligt förväntningarna och var ett lyckat år för sparbankerna. Vi utvecklade våra tjänster och våra kunder lyfte oss till en position bland Finlands populäraste banker.vi har en bra konkurrenskraft, en sund resultatform och en stabil kapitalbuffert. Den som lyssnar på och respekterar kunden har framgång i konkurrensen om kundernas förtroende. Sparbankerna både kan och vill främja kundernas välfärd. Sparbankernas resultat MILJ. 800 700 600 500 400 300 200 100 0 590 000 580 000 570 000 560 000 550 000 540 000 530 000 520 000 510 000 500 000 Kapitalbas och kapitaltäckning 2005 2006 2007 2008 2009 2010 PRIMÄRT EGET KAPITAL SOLIDITET Antalet kunder i sparbankerna 2005 2006 2007 2008 2009 2010 25% 20% 15% 10% 5% 0% Räntenettot alltjämt i nyckelposition Sparbankernas rörelsevinst uppgick till 54,3 miljoner euro. Rörelsevinsten sjönk med 12,2 miljoner euro (-18,3%) från föregående år. Nedgången berodde på ett lägre räntenetto och satsningarna på utveckling. Räntenettot sjönk jämfört med föregående period med 9,7 % eller 14,7 miljoner euro. Den fortsatta exceptionellt låga marknadsräntenivån och den minskade räntemarginalen mellan utlåningen och inlåningen belastade räntenettot. I slutet av året började sparbankernas räntenetto öka. Under det sista kvartalet ökade räntenettot med 2,7 % jämfört med det tredje kvartalet 2010. Differensen mellan utlåningens och inlåningens medelräntor vände från sommarmånadernas lägsta nivå mot en försiktig uppgång som fortsatte året ut. Medelräntan på kreditstocken uppgick till 2,53 % i slutet av året. Den var oförändrad om man jämför med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Trots priskonkurrensen på marknaden sjönk sparbankernas marginaler inom utlåningen bara något under året. Medelräntan på hela inlåningen var 1,05 % vid årsskiftet eller 0,06 procentenheter högre jämfört med läget ett år tidigare. Övriga intäkter uppvisade god tillväxt kraftiga satsningar på utveckling ökade kostnaderna För övriga intäkter redovisas en kraftig tillväxt (+17,1 %). I euro var ökningen i övriga intäkter nästan samma som minskningen i räntenettot. Viktiga poster bland övriga intäkter var arvoden från utlåning, betalningsrörelse och försäljning av olika placeringsprodukter. Även placeringsintäkterna uppvisade en god tillväxt. 9 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Sparbankernas kostnader ökade med 5,7 % jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Mest ökade kostnader för IT-administration och övriga förvaltningskostnader, 8,6 %. Satsningar gjordes strategienligt på utvecklingen av serviceberedskapen och konkurrenskraften. Personalkostnaderna ökade måttligt med 3,3 %. Sparbankernas affärsverksamhet ökade Sparbankernas bostadskreditstock inklusive förmedlade hypotekskrediter ökade med 6,7 % under år 2010. Sparbankernas verksamhet med bostadskrediter uppvisade samma tillväxttakt som banksektorn överlag. När det gäller finansiering till företag var tillväxten snabbare än branschgenomsnittet. Företagsfinansieringen ökade med 11,3 %. Ökningen uppnåddes med måttlig risktagning. Sparbankernas inlåning ökade med 4,1 % under de 12 gångna månaderna. Inlåningstillväxten var lägre än genomsnittet för banksektorn. För insättningskonton som används för dagligärenden var tillväxten emellertid 6,7 %, vilket är klart snabbare än tillväxttakten hos liknande konton på banksektorn. Att inlåningen till Sparbankerna ökade så långsamt förklaras av tillväxten hos tidsbundet sparande. Sparbankernas placeringskonton ökade med 3,5 %. Utsikter för år 2011 Verksamhetsmiljön kommer alltjämt att vara krävande för bankrörelsen. De största osäkerheterna hänger samman med nivån på marknadsräntan, priskonkurrensens natur och placeringsmiljöns utveckling. År 2011 arbetar sparbankerna vidare på tidigare års insatsområden, som är att utveckla en kundnära service med utgångspunkt i kundernas behov, att underlätta kundernas vardag, att främja ekonomisk välmåga samt att upprätthålla en god lönsamhet och kapitaltäckning. Även i år har sparbankerna utmärkta möjligheter att driva lokal verksamhet framgångsrikt, polera sitt varumärke och följa den utstakade, egna vägen. Sparbankerna kommer också att framträda allt starkare som en ansvarsfull aktör på sitt verksamhetsfält. Kapitalet i de fonder som förvaltas av Sp-Fondbolag uppgick vid årets slut till sammanlagt 585 miljoner euro (+23,4 %). Antalet fondandelsägare ökade med 13,8 %, vilket avspeglar fondsparandets popularitet. I slutet av året var antalet fondandelsägare sammanlagt 75 963. Till skillnad från siffrorna för hela branschen var nettoteckningarna i de fonder som förvaltas av bolaget positiva. Livförsäkringsaktiebolaget Duos försäkringskapital ökade bra och uppgick vid årets slut till sammanlagt 168 miljoner euro (+34 %). Nyförsäljningen av bolagets riskförsäkringar växte snabbare än branschen. Att Duos premieinkomst ökade långsammare än branschgenomsnittet förklaras i hög grad av att gruppensionsförsäkringen och kapitaliseringsavtalen för företag lanserades först i slutet av året. Dessa produkter ingår i försäljningsutbudet år 2011. Sparbankernas soliditet Sparbankerna gick alltjämt i spetsen bland Finlands mest solida banker. Kapitaltäckningen vilar på primärt kapital som är det starkaste elementet i kapitaltäckningen även enligt de nya reglerna. Bankgruppens primärkapitalrelation var 18,8 %. Sparbankernas oreglerade fordringar uppgick till bara 32 miljoner euro, vilket är nästan samma nivå som ett år tidigare. Oreglerade fordringar på privatkunder utgjorde 20,3 miljoner euro (+11,4 %) och på företag 8,9 miljoner euro (-12 %). Nedskrivningsförluster redovisades för 6,7 miljoner euro (-4,0 %). Kreditförlusterna väntas sjunka under år 2011. 10 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Nyckeltal (miljoner euro) 2010 2009 ÄNDRING ÄNDRING, % Räntenetto 137,2 151,9-14,7-9,7 % Övriga intäkter 69,2 59,1 +10,1 +17,1 % Intäkter totalt 206,4 211,0-4,6-2,2 % Personalkostnader 62,0 60,0 +2,0 +3,3 % Övriga rörelsekostnader 77,5 71,4 +6,2 +8,6 % Avskrivningar 5,9 6,2-0,3-4,8 % Kostnader totalt 145,4 137,5 +7,9 +5,7 % Nedskrivningsförluster 6,7 7,0-0,3-4,0 % Rörelsevinst 54,3 66,5-12,2-18,3 % Rörelsevinst - % av genomsnittsbalansen 0,8 1,0-0,2 % -enh. Kostnader/intäkter (%) 70,5 65,2 +5,3 % -enh. Oreglerade fordringar och fordringar med nollränta (milj. ) 31,6 28,6 +3,0 milj. - % av krediter och förbindelser 0,5 0,5-0,0 % -enh. Nedskrivningsförluster av krediter och förbindelser (%) 0,1 0,1-0 % -enh. Kapitalbas (milj. ) 892 835 +6,8 % Primärt eget kapital (milj. ) 752 713 +5,5 % Kapitaltäckning 22,3 22,2 +0,1 % -enh. Primärkapitalrelation 18,8 19,0-0,2 % -enh. Insättningar 5 950 5 714 +4,1 % Sp-fonder fondkapital 585 474 +23,4 % Försäkringskapital 125 168 +34,2 % Krediter 5 470 5 309 +3,0 % inkl. hypotekskrediter 6 706 6 304 +6,4 % Bostadskrediter inkl. hypotekslån 4 520 4 235 +6,7 % Balans 7 316 7 060 +3,6 % Kunder 581 023 576 670 +0,8 % 11 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Femårsöversikt (miljoner euro) 2006 2007 2008 2009 2010 Räntenetto 134,4 159,2 163,8 151,9 137,2 Övriga intäkter 49,5 56,5 36,5 59,1 69,2 Intäkter totalt 183,9 215,9 200,3 211,0 206,4 Personalkostnader 48,0 53,0 58,4 60,0 62,0 Övriga rörelsekostnader 56,9 61,5 67,7 71,4 77,5 Avskrivningar 5,5 5,4 5,8 6,2 5,9 Kostnader totalt 110,4 119,9 131,9 137,5 145,4 Nedskrivningsförluster 0,4 1,6 0,9 7,0 6,7 Rörelsevinst 73,2 94,2 67,5 66,5 54,3 - % av genomsnittsbalansen 1,3 1,6 1,1 1,0 0,8 Kostnader/intäkter (%) 60 56 66 65,2 70,5 Oreglerade fordringar och fordringar med nollränta 18 20 30 29 32 - % av krediter och förbindelser 0,4 0,4 0,6 0,5 0,5 Nedskrivningsförluster av krediteroch förbindelser (%) 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 Kapitalbas 618 694 724 835 892 Primärt eget kapital 546 621 681 713 752 Kapitaltäckning (%) 19,1 22,8 21,2 22,2 22,3 Primärkapitalrelation (%) 16,9 20,4 20,0 19,0 18,8 Insättningar 4 687 5 034 5 523 5 714 5 950 Krediter 4 200 4 518 4 984 5 309 5 470 inkl. hypotekskrediter 4 478 5 087 5 757 6 304 6 706 Balans 5 646 6 109 6 713 7 060 7 316 Ansvarsförbindelser 272 261 275 298 340 Personal 1 102 1 178 1 234 1 223 1 293 Kontor 202 211 212 215 214 Kunder 535 000 548 000 567 000 577 000 581 000 12 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Sparbanksgruppen Sparbankerna är självständiga regionala och lokala banker. Sparbankerna, Sparbanksförbundet och de servicebolag som ägs av sparbankerna bildar Sparbanksgruppen som sammanför den lokala förankringen och människonärheten med den riksomfattande verksamheten. Sparbanksgruppen är en detaljistbank med komplett serviceutbud som tack vare partnerskap kan erbjuda alla tjänster på finanssektorn för både privatkunder och företagskunder. SPARBANKERNA ÄR inlåningsbanker som särskilt är inriktade på att främja sparande. En sparbank kan grundas av minst 10 sammanslutningar eller stiftelser eller minst 20 fysiska personer. I en sparbank utgörs bundet eget kapital av grundkapitalet och en reservfond samt en eventuell uppskrivningsfond och grundfond. Antalet sparbanker är 34 varav 6 har formen av aktiebolag. Sparbankens förvaltning består av representanter för inlåningskunderna. Sparbankens inlåningskunder och eventuella representanter för grundfondens ägare väljer sparbankens principaler, vilka utgör det högsta beslutande organet. Sparbankens principaler väljer styrelsen och styrelsen väljer i sin tur verkställande direktören. Sparbankerna i aktiebolagsform ägs av sparbanksstiftelser. Sparbanksstiftelsernas högsta beslutande organ är delegationen, som väljer stiftelsens styrelse. Sparbanksstiftelserna deltar aktivt i beslutsfattandet på sparbankens bolagsstämma. På bolagsstämman väljs bankens styrelse och styrelsen väljer verkställande direktör. Syftet med sparbanksstiftelserna är att främja sparsamhet och ekonomisk fostran i regionen. Stiftelsen har också till uppgift att stödja livskraften, välmågan, kulturen och den ekonomiska utvecklingen i regionerna samt att värna om sparbanksrörelsens traditioner. Sparbankerna SPARBANKERNA ÄR självständiga regionala och lokala banker. Tillsammans utgör sparbankerna en grupp som förenar lokal förankring och riksomfattande verksamhet. I sparbanksgruppen ingår 34 sparbanker. Sparbankerna har 214 egna verksamhetsställen. Tack vare samarbetsavtal har sparbankernas kunder tillgång till hela 421 kontor, 1 650 kontantautomater och 190 service- och betalautomater. Tillsammans med Lokalförsäkring har sparbankerna 36 samkontor och 23 servicediskar. Sparbanksförbundet Samarbete Intressebevakning Utveckling Kundrelationer Produkter och tjänster Kompetens Varumärket Kommunikation Sparbanksinspektionen Sparbankernas Säkerhetsfond Sparbankernas Forskningsstiftelse European Savings Banks Group Kunder Sparbanker Produkt- och servicebolag Sp-Fondbolag Livförsäkringsaktiebolaget Duo Sb-Hem Ab Aktia Hypoteksbank Oy Samlink Ab ACH Finland Samarbetspartner Lokalförsäkringsgruppen Pensions-Fennia Aktia Bank Abp SEB Gyllenberg Luottokunta 13 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Grundläggande information om sparbankerna Verkställande direktör Balansräkning Personal Verksamhetsställen Säästöpankki Optia Risto Sundqvist 820 137 16 Liedon Säästöpankki Jussi Hakala 620 117 14 Etelä-Karjalan Säästöpankki Jarmo Partanen 595 88 14 Nooa Sparbank Oiva Iisakka 470 77 10 Aito Säästöpankki Juha Laitinen 439 78 15 Västra Nylands Sparbank Jukka Suominen 416 76 10 Someron Säästöpankki Juhani Huupponen 362 47 5 Oma Säästöpankki Pasi Sydänlammi 333 41 9 Huittisten Säästöpankki Hannu Vähähyyppä 314 62 9 Lammin Säästöpankki Markku Moilanen 294 65 10 Närpes Sparbank Hans Bondén 244 37 9 Parkanon Säästöpankki Tuomo Kemppainen 240 51 8 Helmi Säästöpankki Risto Seppälä 219 49 5 Kantasäästöpankki Tarmo Laine 179 32 6 Kortesjärven Säästöpankki Mikko Ruuska 177 34 8 Eurajoen Säästöpankki Matti Saustila 151 26 4 Ekenäs Sparbank Berndt-Johan Lundström 143 15 4 Kalannin Säästöpankki Timo Reivonen 137 28 5 Kvevlax Sparbank Sven-Erik Granholm 131 21 4 Mietoisten Säästöpankki Matti Immonen 121 21 3 Ylihärmän Säästöpankki Erkki Järvi 118 29 5 Eräjärven Säästöpankki Samuli Laurila 118 22 4 Mörskom Sparbank Immo Laiho 98 22 5 Kristinestads Sparbank Monika Mangs 83 23 7 Sysmän Säästöpankki Matti Virtanen 75 14 3 Suomenniemen Säästöpankki Marko Sinkkonen 65 12 3 Vörå Sparbank Jan Björklund 65 10 3 Skärgårdssparbanken Eugen Friman 64 15 4 Längelmäen Säästöpankki Hannu Syvänen 59 11 2 Suodenniemen Säästöpankki Kari Kaijo 44 7 2 Pyhärannan Säästöpankki Kari Lindroos 38 9 3 Tuuloksen Säästöpankki Ari Yli-Piipari 33 5 1 Yttermark Sparbank Niklas Näsman 31 6 1 Kiikoisten Säästöpankki Sami Iltanen 19 6 3 7 315 1 293 214 14 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Sparbanksgruppens viktigaste projekt år 2010 Sb-Hem består av ett nätverk av självständiga franchisingföretagare. Nätverket börjar byggas upp våren 2011. I den nya affärsmodellen får företagarna ett starkt stöd av de lokala sparbankerna. De flesta Sb-Hem-företagarna kommer att ha verksamhet i anslutning till sparbankernas kontor och därmed får kunderna alla tjänster kring bostadsbyte under samma tak. Pekka Ronkainen har utsetts till verkställande direktör för den nya fastighetsförmedlingskedjan. SPARBANKSGRUPPEN UTVECKLADE aktivt sin verksamhet i fjol. De tre viktigaste projekten var servicekonceptet Din Ekonomi i Fokus och grundandet av en kapitalförvaltningsenhet och fastighetsförmedlingskedjan Sb-Hem. Din Ekonomi i Fokus ger en helhetsbild av kundens ekonomiska situation Sedan hösten 2010 har sparbankernas kunder haft möjlighet att boka tid för ett skräddarsytt möte, Din Ekonomi i Fokus. Med mötet syftar sparbanken till att ge kunden verktyg för att utreda och planera sin egen ekonomi och därmed underlätta tillvaron för kunden. På mötet, som tar ungefär en timme, deltar också en expert som hjälper till att göra en övergripande kartläggning av kundens ekonomiska situation. För detta har sparbankerna tagit fram nya verktyg med vilka kunden kan följa upp utvecklingen hos sin ekonomi på ett begripligt och överskådligt sätt. De första erfarenheterna av dessa så kallade ekonomistunder har varit positiva. När mötet skräddarsys efter kundens behov och livssituation kan banken erbjuda just sådana råd och lösningar som lämpar sig bäst för kunden. Mer omfattande kapitalförvaltningstjänster för Sparbankernas kunder I slutet av år 2010 grundades en kapitalförvaltningsenhet vars tjänster sparbankernas kunder kan börja anlita våren 2011. Enheten koncentrerar sig till en början på förvaltning av Sp-Fondbolags egna placeringsfonder, utvidgning av kundnätverket och produktion av marknadsinformation. Den nya kapitalförvaltningsenheten breddar sparbankernas verksamhet eftersom bankerna tidigare bara förmedlade placeringar. Enheten skiljer sig från sina konkurrenter med hjälp av den för sparbankerna typiska, flexibla och okonstlade kundservicen. Transparens och information är andra hörnstenar i verksamheten. Kunderna kan t.ex. vara i kontakt med portföljförvaltarna via videosamtal som förs i den egna sparbanken för att diskutera och testa sina synpunkter innan de fattar placeringsbeslut. Sp-Fondbolag vill arbeta med utgångspunkt i vanliga människors förhållanden. Sb-Hem ny aktör på fastighetsförmedlingsmarknaden Sparbanksförbundet SPARBANKSFÖRBUNDET ÄR sparbankernas centralförbund. Sparbanksförbundet stödjer och främjar sparbankernas konkurrenskraft och uppnåendet av gruppens mål. Förbundet syftar till att främja utvecklingen av och samarbetet bland sparbankerna samt bevaka sparbankernas intressen. Förbundet strävar efter att påverka betingelserna för bankrörelsen och lagstiftningen om detta samt upprätthåller kontakten till myndigheter och organisationer i bankbranschen. Sparbankernas gemensamma sparbankspolitiska beslut, varav sparbanksgruppens strategi är det viktigaste, fattas av Sparbanksförbundet. Förbundet har hand om sparbankernas gemensamma affärsutveckling, marknadsföring, utbildning och information. Sparbanksinspektionen fungerar i anknytning till Sparbanksförbundet. Alla 34 sparbanker är medlemmar i Sparbanksförbundet. Sparbanksförbundets högsta beslutande organ är Sparbanksförbundets årsmöte, i vilket samtliga medlemsbanker i Sparbanksförbundet deltar. Årsmötet utser Sparbanksförbundets förvaltningsråd. År 2010 var medlemmarna 12 banktjänstemän inom förvaltningen i sparbankerna. Förvaltningsrådet väljer i sin tur förbundets styrelse som består av sex medlemmar. Till Sparbanksförbundets styrelse hör Liedon Säästöpankkis verkställande direktör, ekonomie magister Jussi Hakala (styrelsens ordförande), Eurajoen Säästöpankkis verkställande direktör, vicehäradshövding Matti Saustila (vice ordförande) och Kvevlax Sparbanks verkställande direktör, dipomekonom Sven-Erik Granholm, Oma Säästöpankis verkställande direktör, förvaltningsmagister Pasi Sydänlammi, Mörskom Sparbanks verkställande direktör, redovisningsmerkonom Immo Laiho och Sparbanken Optias verkställande direktör, ekonom Risto Sundqvist. Ordföranden för Huittisten Säästöpankkis principaler, landskapsrådet Jukka Tuori är förvaltningsrådets ordförande. Ekonomie magister, MBA Pasi Kämäri är förbundets verkställande direktör. Utvecklingsdirektör, juris kandidat, MBA Harri Mattinen är verkställande direktörens ersättare. År 2010 hade Sparbanksförbundet 16 och Sparbanksinspektionen 5 anställda. I slutet av år 2010 grundade sparbankerna en ny fastighetsförmedlingskedja, Sb-Hem. Bolaget syftar till att tillhandahålla sparbankernas kunder tjänster för boende och bostadsbyte. 15 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Sparbankernas Säkerhetsfond Syftet med Sparbankernas Säkerhetsfond är att trygga en stabil verksamhet för medlemsbankerna. Fonden kan ge understöd och understödslån samt kapitallån som inräknas i mottagarbankens kapitalbas. Därtill kan fonden gå i borgen för lån som tas av medlemsbankerna. Alla sparbanker och sparbanksaktiebolag var medlemmar i säkerhetsfonden. I slutet av år 2010 hade ingen medlemssparbank mottagit understöd från säkerhetsfonden. Juris magister Juhani Huupponen, verkställande direktör för Someron Säästöpankki, är ordförande för fondens styrelse. Sparbankernas Forskningsstiftelse Forskningsstiftelsens syfte är att stödja ekonomisk, samhällsvetenskaplig samt juridisk forskning och publikationsverksamhet som gäller penningmarknaden och sparande samt att slå vakt om sparbanksverksamhetens historia. År 2010 delade stiftelsen ut stipendier för sammanlagt 100 900 euro. Forskningsstiftelsen samarbetar med Kluuvin Säätiö. Stiftelserna har bl.a. ett gemensamt ansökningsförfarande för stipendier. Kluuvin Säätiö beviljade stipendier för 29 500 euro. Forskningsstiftelsen ansvarar även för Sparbanksmuseets underhållskostnader. Sparbanksmuseet finns i anslutning till Tavastehus stads historiska museum. Fondens tillgångar uppgick till 2,4 miljoner euro. Professor Risto Koulu är ordförande för stiftelsens styrelse. Sparbankernas servicebolag Sp-Fondbolag Ab Sp-Fondbolag upprätthåller konkurrenskraftiga fonder för sparbankerna och deras kunder, och gör det möjligt att hålla sparbankskundernas fondsparande i egna händer. Sp-Fondbolag främjar långsiktigt sparande i sparbanksgruppen och är sparbankernas expertenhet i placeringsmarknadsfrågor för att öka den ekonomiska sakkunskapen och marknadskännedomen inom sparbankerna. Sp-Fondbolag Ab förvaltade 13 placeringsfonder vid utgången av år 2010. Under redovisningsperioden lanserades en ny placeringsfond, specialplaceringsfonden Sparbanken Amerika. Fonden inledde verksamheten i september och kapitalet placeras främst i andra placeringsfonder som investerar i den nordamerikanska aktiemarknaden. År 2010 drevs placeringsverksamheten hos de fonder som förvaltas av Sp-Fondbolag Ab av SEB Gyllenberg Asset Management Ab. Sp-Fondbolag Ab:s styrelse beslöt i maj att grunda en egen kapitalförvaltningsenhet för portföljförvaltningen av bolagets fonder. Denna enhet har från och med februari 2011 övertagit de fonder som placerar direkt på värdepappersmarknaden. SEB Gyllenberg Asset Management Ab förvaltar alltjämt de fonder som placerar i fonder. År 2010 hade Sp-Fondbolag 14 anställda. Vicehäradshövding Hannu Ruotsalainen är bolagets verkställande direktör. Livförsäkringsaktiebolaget Duo Livförsäkringsbolaget Duo vill vara den bästa och mest eftertraktade samarbetspartnern för försäljningskanaler, sparbanker och Lokalförsäkring och syftar till att genom sin effektiva verksamhet ge sina ägare och kunder ett ekonomiskt mervärde. Duo är känt för sina moderna produkt- och tjänstelösningar som tar fasta på förmånen för kunderna. Om man ser till verksamheten var det gångna året betydande, särskilt beträffande produktutvecklingen. Före årets utgång färdigställdes både en frivillig gruppensionsförsäkring för företag och ett kapitaliseringsavtal för företag och sammanslutningar. Duos premieinkomst uppgick till 51,1 miljoner euro och kundantalet vid årets slut var 48 330. Bolaget hade 24 anställda. Juris kandidat Timo Hiltunen är bolagets verkställande direktör. Sb-Hem Ab I slutet av år 2010 grundade sparbankerna en ny fastighetsförmedlingskedja som kommer att bestå av ett nätverk av självständiga franchisingföretagare. I den nya affärsmodellen får fastighetsförmedlarna ett starkt stöd av de lokala sparbankerna. Fastighetsförmedlingskedjans centralbolag heter Sb-Hem Ab och det inledde verksamheten i december 2010. Kedjan av sparbankssinnade företagare börjar byggas upp i snabb takt våren 2011. Pekka Ronkainen, emba, har utnämnts till verkställande direktör för Sb-Hem Ab. Nooa Sparbank Nooa Sparbank har verksamhet i huvudstadsregionen och ingår i sparbanksgruppen. Banken ger privatkunder, yrkesutövare och små och medelstora företagare service i tio kontor i Helsingfors, Esbo och Vanda samt Kervo och Träskända. Den specialkompetens som behövs för företagskunder har koncentrerats till Företagsbanken i anslutning till kontoret i köpcentret Sello. I enlighet med sin verksamhetsidé hjälper Nooa sina kunder att skapa sig ekonomiskt välstånd och främjar i synnerhet sparande. Nooa har över 29 000 kunder varav 10 % är företagskunder. Nooa har starka och stabila finländska aktieägare. Sparbankerna äger 96,3 % av Nooa och resten av aktierna tillhör Suomi-bolaget. Banken har 80 anställda. Ekonom, MBA Oiva Iisakka är bankens verkställande direktör. 16 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010