Revisionsrapport* Vårdhygien Norrbottens läns landsting Oktober 2006 Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking
Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga...1 2 Metod...2 3 Allmän beskrivning av verksamheten vårdhygien...2 3.1 Lagar, författningar, nationella föreskrifter och riktlinjer som berör området vårdhygien...2 3.2 Organisation och uppgifter...4 4 Resultat av granskningen...5 4.1 Organisation och resurser samt styrdokument för länets vårdhygien...5 4.2 Registrering av vårdrelaterade infektioner...7 4.3 Landstingets aktiviteter inom området vårdhygien...8 5 Vår bedömning...11 0
1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga Det finns uppskattningar om att minst 10 procent av alla som vårdas på ett sjukhus i landet drabbas av vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är en infektion som patienten får till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård. Infektioner som vårdpersonal får till följd av arbetet räknas också som VRI. Förutom lidande för de drabbade uppskattas de ekonomiska konsekvenserna till flera miljarder kronor per år. Den genomsnittliga förlängningen av vårdtiden för en patient med vårdrelaterad infektion är ungefär fyra dagar. Enligt vissa studier kan förekomsten av VRI minska med minst 30 procent genom olika vårdhygieniska insatser som infektionsregistering, utvärdering och granskning av vårdrutiner samt utbildning/information av praktiska basala vårdhygienrutiner till alla kategorier av vårdpersonal. Samtliga landsting i landet har i större eller mindre omfattning tillgång till vårdhygienisk expertis med olika organisatoriska lösningar. Vårdhygienens uppgift är att förhindra uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner. Detta sker främst genom förebyggande arbete och att på så sätt medverka till att smittspridningen blir så låg som möjligt. Komrev inom Öhrlings PriceWaterhouseCoopers har fått uppdraget från revisorerna att granska hur vårdhygienen tillämpas inom landstinget. Revisionsfråga: Är landstingets organisation, ansvarsfördelning och rutiner inom området vårdhygien ändamålsenlig/a och effektiv/a? 1
Definitioner I regeringens proposition, Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistans och vårdrelaterade sjukdomar (prop 2005/06:50), finns följande definitioner: Vårdrelaterade sjukdomar är sjukdomar som uppkommer i samband med vård, undersökning eller behandling inom hälso- och sjukvården eller tandvården, oavsett vilken vårdgivare som svarar för vården och oavsett om patienten eller den som vårdar drabbas. Antibiotikaresistans gäller när bakterier eller andra mikroorganismer utvecklar motståndskraft mot antibiotikans effekter. Med Smittskydd betecknas alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer. Med Basala hygienrutiner menas skydds- och försiktighetsåtgärder att med vardagliga enkla metoder minska risken för smittspridning i alla vårdsituationer. 2 Metod Vi har inventerat styrdokument på nationell- och landstingsnivå inom området vårdhygien. Vi har intervjuat landstingets fem hygiensjuksköterskor (en per landstingets sjukhus), verksamhetsutvecklare vid divisionerna Opererande specialiteter, Primärvård och Folktandvård samt ett antal vårdchefer och enhetschefer inom division Opererande specialiteter. Vi har sökt få fram statistik över anmälda VRI inom landstinget. 3 Allmän beskrivning av verksamheten vårdhygien 3.1 Lagar, författningar, nationella föreskrifter och riktlinjer som berör området vårdhygien Det syns en skärpning kring det vårdhygieniska området i vissa övergripande lagar som styr landets hälso- och sjukvård. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) stadgas att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård ( 2a). Detta innebär att den ska särskilt vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Lagen har fr o m juli 2006 skärpts och föreskriver nu också att den ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard. 2
Ungefär motsvarande krav för tandvårdsverksamheten ställs i Tandvårdslagen (1985:125, TL) med motsvarande komplettering fr o m juli 2006. I Smittskyddslagen (2004:168) nämns smittskyddsläkarens uppgifter. Det gäller bl a information till allmänheten och råd och anvisningar till utsatta grupper om smittsamma sjukdomar, se till att förebyggande åtgärder vidtas, stödja hälso- och sjukvårdspersonal m fl i arbetet mot smittsamma sjukdomar, följa upp anmälningar om inträffade sjukdomsfall samt bevaka att de som bär på smittsam sjukdom för det stöd eller vård som fordras samt fortlöpande följa smittskyddsläget i området. Lagen har fr o m juli 2006 skärpts med tillägget att smittskyddsläkaren ska följa att vårdgivare vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården har beröringspunkter med vårdhygienen. Här anges vårdgivarens ansvar att fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt att kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Verksamhetschefen ska, utifrån vårdgivarens ledningssystem utveckla, fastställa och dokumentera hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. Personalen inom hälso- och sjukvården ska, utifrån verksamhetens ledningssystem, kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner som innehåller metoder för diagnostik, vård och behandling, riskhantering, avvikelsehantering, försörjning av tjänster, produkter och teknik samt spårbarhet. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt lex Maria (SOSFS 2005:28) anges VRI som en av många händelser som kan var anmälningspliktig. Socialstyrelsens har utarbetat ett dokument Att förebygga vårdrelaterade infektioner ett kunskapsunderlag, 2006. Dokumentets avsikt är att vara ett stöd för att bedriva en ändamålsenlig vårdhygienisk verksamhet samt ett underlag för att utforma lokala, regionala och nationella anvisningar. I Handbok för hälso- och sjukvård, utarbetad av Sveriges kommuner och landsting med start 2002, finns ett avsnitt om smitta och smittspridning, flera avsnitt om rekommendationer för hygienrutiner, samt om andra viktiga rutiner för att kunna upprätthålla en god vårdhygien. Handbokens syfte är att lämna övergripande riktlinjer för arbetet inom hälsooch sjukvården så att kvaliteten och säkerheten i vårdarbetet kan behållas och utvecklas. Handboken uppdateras löpande. Svensk förening för Vårdhygien och Smittskyddsläkarföreningen har 2000 utarbetat Rekommendationer för kompetensbeskrivningar för att tydliggöra det yrkeskunnade - lämplig utbildning och yrkeserfarenhet - som smittskydds- och vårdhygienisk expertis behöver i 3
sitt yrkesutövande. Rekommendationerna gäller för smittskyddsläkare, smittskyddssjuksköterska samt för hygienläkare och hygiensjuksköterska. 3.2 Organisation och uppgifter Det är sjukvårdshuvudmannen/vårdgivaren och respektive verksamhetschef som är ansvarig för att vidta de åtgärder som krävs för att förhindra VRI. D v s, ansvaret följer linjeorganisationen inom hälso- och sjukvården och tandvården. Detta syns kanske främst i den beskrivna föreskriften från Socialstyrelsen, SOFSF 2005:12. För att kunna ta detta ansvar behöver organisationen utnyttja speciell vårdhygienisk expertis. Alla landsting i landet har någon form av vårdhygiensk funktion. Den brukar vanligen bestå av en hygienläkare och ett antal hygiensköterskor. Om hygienläkare finns har denne det medicinska ledningsansvaret. Oftast ingår också biomedicinsk analytiker och ibland även hygientekniker. Den vårdhygieniska enheten brukar vanligtvis vara placerad inom ett sjukhus infektionsenhet, ett sjukhus mikrobiologiska laboratorium eller ett sjukhus administration/ledningsstab. Vårdhygienens befattningshavare är rådgivande till verksamhetschefer, behandlande läkare och andra som har patientansvar. De förebyggande åtgärderna som den vårdhygieniska funktionen vidtar är inriktade på att utveckla och upprätthålla strikta vårdrutiner och en hög kunskapsnivå hos vårdpersonal inom det vårdhygieniska området. Ett uppdrag brukar också vara att hjälpa vården med att utvärdera rutiner och vårdpersonalens kompetens för att förebygga VRI. I rollen ingår ofta också att vara rådgivande vid nybyggnationer, lokalutformningar, inköp av medicinteknisk utrustning, förbrukningsartiklar, textilier etc. Funktionen vårdhygien har många beröringsytor med andra aktörer som på olika sätt arbetar med att upprätthålla en god hygienisk standard. Det gäller främst enheter för kliniskt bakteriologi/virologi, enheter för infektion, smittskydd och företagshälsovård. Registrering av uppkomna vårdrelaterade infektioner, inklusive återrapportering till den personal och de enheter som berörs, är en viktig kvalitetskontroll av verksamheten och kan lämna förutsättningar för en sänkt infektionsfrekvens. I landet pågår i varierande omfattningar lokala infektionsregistreringar på många sjukhus. Inrapporteringarna gäller främst allvarligare VRI. Det finns ingen enhetlighet i denna rapportering, den anses vara fragmentarisk och det är därför svårt att nationellt få en samlad bild av omfattningen av VRI. 4
4 Resultat av granskningen 4.1 Organisation och resurser samt styrdokument för länets vårdhygien Organisation och resurser Det finns fem hygiensjuksköterskor inom landstinget med varierande tjänstgöringsgrader: Sunderby sjukhus, 100% Gällivare sjukhus, 100 Piteå älvdals sjukhus, 50% (50% sektionsledare för sterilcentral) Kalix sjukhus, 25% (75% sektionsledare för sterilcentral) Kiruna sjukhus, 25% (75% distriktssköterska, ska övergå till företagssköterska) Dessutom finns en mikrobiolog kopplad till det vårdhygieniska området vid Sunderby sjukhus. Mikrobiologen sorterar under sjukhusets länsfunktion för kliniskt mikrobiologiska laboratorium. Mikrobiologen är vårdhygienens förlängda arm in i laboratorierna och utför analyser av de prover av luft, lokalytor, bassänger, utrustning innehållande vätskor som tas av hygiensjuksköterskorna vid sjukhusen i länet. Landstinget saknar idag en hygienläkare. 1 Enligt hygiensjuksköterskorna har dessa stridit för en lämplig organisatorisk placering sedan 1999. I december 2003 träffades en överenskommelse (MBL) mellan division Opererande specialiteter och Vårdförbundet om att hygiensjuksköterskorna skulle placeras i de lokala staberna med respektive platschef som arbetsledare. Här angavs också hygienverksamhetens uppgift och hygiensjuksköterskornas roll att i huvudsak verka konsultativt gentemot verksamheten. Vid landstingets omorganisering 2005, då de lokala staberna upphörde, blev all personal som tillhört de lokala staberna omplacerade till de olika divisionerna, utom hygiensjuksköterskorna. Man är, enligt hygiensjuksköterskorna, placerade i en stab som inte finns. Det finns oklarheter om de nya platschefernas roll/ansvar för hygiensjuksköterskorna. Enligt sköterskorna har platscheferna inget sådant ansvar för dem, vilket också vissa plats- 1 En hygienöverläkare är tillsatt fr o m oktober 2006, se nästa sida 5
chefer uttalat. Däremot finns uttalanden från landstingsdirektörens stab (ledningsgrupp) om att platscheferna har kvar detta ansvar. Hygiensjuksköterskorna anser dock själva att man är chefs- och ledningslösa och ensamarbetare. Inga utvecklings/medarbetarsamtal förs, inga arbetsmiljöplaner upprättas för dem etc, man lever helt enkelt i ett organisatoriskt vakuum. Man saknar också en hygienläkare inom funktionen som har det medicinska ledningsansvaret och som kan förstärka trovärdigheten och myndigheten i funktionens agerande gentemot landstingets vårdpersonal. De hygiensjuksköterskor som har tjänstgöringsgrader under 100 procent anser att deras resurser för att driva vårdhygienfrågor inte räcker till. Man känner sig också frustrerade över att sitta på två stolar (hygiensjuksköterska kombinerad med annan befattning) och att inte kunna utföra fullgoda insatser inom det vårdhygieniska området. Uppgifterna är många och samtidigt ska man ständigt uppdatera sina kunskaper inom området. Det har under de senaste åren förekommit diskussioner och ett antal aktiviteter för att lösa hygiensjuksköterskornas problem, dock utan några konkreta resultat. Under 2006 har frågan om landstingets organisation för vårdhygien dock skjutit fart. Utgångspunkten har varit att en hygienläkare måste anställas som i sin tur får uppdraget att utforma en lämplig organisation, där hygiensjuksköterskorna ingår. Efter ett antal turer med försök att anställa en hygienläkare har nu divisionschefen för Medicinska specialiteter detta uppdrag och för närvarande finns en intresserad läkare som förhoppningsvis kan rekryteras. Ett konkret arbete med att forma en länsgemensam vårdhygienisk ledningsfunktion och enhet kan därmed påbörjas. Under slutet av denna granskning, 2006-09-27, meddelar divisionscheferna för Medicin och Diagnostik samt landstingsdirektören 2006-09-29 att en rekrytering är genomförd. Det är den nuvarande verksamhetschefen för laboratoriemedicin, Sunderby sjukhus, som fr o m 2006-10-01 anställs som landstingets hygienöverläkare. I uppdraget ingår också att etablera och utveckla en vårdhygienisk funktion för landstinget. Styrdokument Inom landstinget finns idag inga styrdokument, direkt riktade mot vårdhygienens område. Sådana frågor kan sägas ingår i de allmänna riktlinjerna och begreppen för patientsäkerhet, vilket syns i landstingsplan, landstingsstyrelsens verksamhetsplan, divisionsplaner, basenhetsplaner etc. Men i division Opererande specialiteters divisionsplan nämns speciellt under rubriken Patientsäkerhet att ett identifierat förbättringsområde gäller VRI, och att divisionen önskar införa ett databaserat system för infektionsregistrering. 6
Länets hygiensjuksköterskor nämner tidigare beskrivna Sveriges landsting och kommuners Handbok för hälso- och sjukvård samt Socialstyrelsen dokument Att förebygga vårdrelaterade infektioner ett kunskapsunderlag som de viktigaste ledstjärnorna i det dagliga arbetet. Enligt länets hygiensjuksköterskor styrs deras arbete också från den beskrivning av de arbetsuppgifter som de själva upprättat i web-portalen Vårdhygien i NLL : Vi består vården med råd när det gäller att förebygga vårdrelaterade infektioner. Det gör vi bl a genom att ge vårdhygienisk/infektionsprofylaktisk rådgivning, information, undervisning föreslå, genomföra vårdhygieniska åtgärder som är tillräckliga och relevanta i förhållande till den faktiska omgivningssituationen bedriva utvecklingsarbete anpassat till lokala förhållanden och behov leda, samordna och utveckla vårdhygieniskt hälso- och sjukvårdsarbete inom NLL medverka vid kartläggning, övervakning och utredning av vårdrelaterade infektioner medverka vid/utföra utbrottsutredningar. I övrigt nämns att man arbetar helt utan uppdrag eller verksamhetsbeskrivningar eller motsvarande från någon ledningsnivå. Det som på ett informellt sätt kan sägas styra hygiensjuksköterskornas arbeten är resultaten från de diskussioner i de länskollegiala träffar man har några gånger per år, samt ungefär som citatet från en intervju anger: Det som styr oss är vårt egna engagemang samt omgivningens behov. Inom division Folktandvård har divisionsstabens planerare det praktiska ansvaret för att utveckla rutiner för att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar hos patienter och personal. Det har sedan tidigare funnits en handbok för vårdhygien inom Folktandvården. Planeraren har, tillsammans med en (hygien) tandsköterska och Sunderby sjukhus hygiensjuksköterska nu uppdaterat handboken så att den motsvarar dagens krav på en god vårdhygien. Handboken behandlar ansvarsfördelningar, generella hygienrutiner, handhygien samt rutiner för olika produkter och behandlingar. 4.2 Registrering av vårdrelaterade infektioner Som nämnts är registrering av uppkomna VRI, inklusive återrapportering till den personal och de enheter som berörs, en viktig kvalitetskontroll av verksamheten och som lämnar förutsättningar för en sänkt infektionsfrekvens. Inom landstinget finns idag ingen enhetlig eller strukturerad registrering av VRI, utan sådan registrering förekommer punktvis i olika projekt eller som löpande uppföljningar inom vissa vårdenheter. Därför har vi inte kunnat få en samlad bild av infektionsförekomsten bland landstingets vårdenheter. 7
Det finns en rutin inom ortopedin, där patienten vid hemgång efter operation får ett formulär som ska användas om patienten misstänker att denne har fått en infektion. Formuläret ska lämnas till den vårdenhet som patienten kontaktar p g a infektionen. Personal inom enheten noterar graden av infektion i formuläret och matar därefter in uppgifterna i VAS modul för infektionsregistrering. Denna registrering upplevs av personalen som mycket tidsödande och hela detta infektionsregister som svårbearbetat och svårtillgänglig. Därför anses heller inte uppgifterna som finns i registret som tillförlitliga. Inom ramen för genombrottsprojektet VRISS 2 har vid Piteå älvdals sjukhus ovanstående rutiner utvidgats till att personalen ringer upp samtliga patienter som genomgått höft- och knäoperationer vid sjukhuset för att ta reda på om patienterna blivit angripna av infektioner efter operationen. Telefonuppföljningarna, som sker efter en speciell mall, genomförs fyra veckor och fyra månader efter operation. Uppföljningarna används internt inom sjukhuset. Inom ramen för ett annat VRISS-projekt registrerar IVAK vid Gällivare sjukhus infektioner för patienter som vårdas och behandlas i respirator. Registreringen utgår från ett infektionsprotokoll, där tecken på VRI noteras. Med stöd av dessa noteringar och uppgifter från laboratoriedata, röntgen- och odlingssvar från patientjournaler sammanställs en gång per månad frekvensen VRI. IVAK planerar att utvidga denna registrering till samtliga intensivvårdspatienter inom sjukhuset. Uppgifterna används internt inom sjukhuset. För närvarande pågår ett, av landstingsdirektören prioriterat, utvecklingsarbete där VASmodulen för infektionsregistrering ska utvecklas och göras mer användarvänligt så att det ska bli lättare att kunna registrera infektioner och att kunna följa frekvenser av VRI. Den nya VAS-modulen beräknas kunna tas i bruk under hösten 2007. I avvaktan på att landstingets infektionsmodul i VAS ska utvecklas till ett användarvänligt system har allmänkirurgin vid Sunderby sjukhus utvecklat ett enklare system för registrering av infektioner efter operationer. 4.3 Landstingets aktiviteter inom området vårdhygien Nedan listar vi de arbeten inom området vårdhygien som vi i denna granskning kommit i kontakt med inom landstinget. Vissa är tidigare beskrivna i denna rapport. Listningen gör inte anspråk på att vara heltäckande. Vi noterar att, frånsett två landstingsgemensamma aktiviteter, är arbetena punktinsatser vid olika vårdenheter där initiativet kommit från enheternas ledningar. 2 VRISS ett nationellt projekt VårdRelaterade Infektioner Ska Stoppas 8
Registrering av infektioner hos ortopedipatienter, fr o m 2004 Allmänkirurgin, Sunderby sjukhus, 2004 VRISS-projektet, Gällivare sjukhus, nov 2004 Översyn, livsmedelshanteringen, Piteå älvdals sjukhus, apr 2005 Riktlinjer för arbetskläder, division Opererande specialiteter, jun 2005 VRISS-projektet, Piteå älvdals sjukhus, nov 2005 Kartläggning av kunskap om basala hygienrutiner, jan 2006 Stickprovskontroll, allmänkirurgin, Sunderby sjukhus, våren 2006 Registrering av infektioner hos patienter som höft- och knäopererats. Ett formulär lämnas till vårdenheten som bedömer och registrerar i en VAS-modul för infektionsregistrering. En tungrodd och svårarbetad rutin. Mycket kritik finns. Registrering av infektioner efter operation i ett eget registerprogram. Registrering av infektioner hos patienter som vårdas och behandlas i respirator. Utformning av Egentillsyn av livsmedelshantering Medicin- och rehabiliteringskliniken. Gäller riktlinjer för ansvarsförhållanden, dagliga rutiner, kontrollblad/signeringslistor, avvikelserapportering, utbildningsplan, Livsmedelsverkets föreskrifter och rekommendationer för hygienkontroll, myndighetsrapporter mm Verksamhetsutvecklaren inom divisionsstaben har utarbetat riktlinjer för arbetskläder i vårdarbetet. Det gäller typ av arbetskläder, hur ofta de ska bytas, nyttjande av skyddskläder, huvudbonad, tvätt Här anges också att ringar, klockor eller andra smycken inte ska bäras i vårdarbetet. Registrering av infektioner hos patienter som höft- och knäopererats. Ett formulär används samt telefonuppföljningar görs fyra veckor och fyra månader efter operation. Landstingets hygiensjuksköterskor har, på eget initiativ, utfört en kartläggning av vilken kunskap vårdpersonalen har om basala hygienrutiner. Utsedd personal studerade under en speciell dag personalens agerande gentemot basala hygienrutiner. Man studerade personalens arbetsklädsel, om de hade smycken på sig under patientarbetet, om personalen regelbundet tvättade sig med handsprit etc. Resultatet var nedslående och studien visade att personalen måste bli bättre att agera korrekt, både vid mottagningar och avdelningar. Planering av punktprevalensstudier, Gällivare och Sunderby sjukhus samt patientsäkerhetsfunktionen, landstingsdirektörens stab, 2006-2006 Enkät, landstingets smittskyddsläkare, juli, 2006 Planeras att utföra s k punktprevalensstudier. En sådan studie innebär att man under en viss dag kontrollerar antal patienter inom ett sjukhus eller vårdenhet som har angripits av vårdrelaterade infektioner, jämfört med det totala antalet patienter inom sjukhuset eller vårdenheten. Landstingets smittskyddsläkare har i ett brev, juli 2006, frågat landstingsdirektören och socialcheferna i Norrbotten kring hygienorganisation, dess resurser och kompetenser samt rutiner för registrering av vårdrelaterade in- 9
fektioner som finns inom respektive chefs ansvarsområde. Detta, för att kunna fullfölja de krav som ny lagstiftning ställer på smittskyddsläkarfunktionen. Landstingsdirektören besvarade brevet den 30 augusti 2006. I svaren anges att arbeten pågår att rekrytera en hygienläkare och att i övrigt se över förutsättningarna för en tydligare organisation för vårdhygienen. Uppdatering av handbok för hygien, Folktandvården, juli 2006 Det har sedan tidigare funnits en handbok för vårdhygien inom Folktandvården. Stabens planerare har, tillsammans med en (hygien) tandsköterska, nu uppdaterat handboken så att den motsvarar dagens krav för en god vårdhygien. Handboken behandlar ansvarsfördelningar, generella hygienrutiner, handhygien samt rutiner för olika produkter och behandlingar. Beslut om att hygienronder ska genomföras, okt 2006 Landstingsdirektören har beslutat att landstingets hygiensjuksköterskor ska genomföra hygienronder vid samtliga vårdenheter inom landstingets hälsooch sjukvård och tandvård. Ska ske med start, oktober 2006. Checklistor för olika vårdinriktningar finns tidigare utarbetade av hygiensjuksköterskan vid Gällivare sjukhus. Listorna ska uppdateras för att passa olika verksamheter. Rekrytering av hygienöverläkare, okt 2006 Meddelande från divisionscheferna för Medicin och Diagnostik, 2006-09-27, samt landstingsdirektören, 2006-09-29, att en rekrytering är genomförd. Det är den nuvarande verksamhetschefen för laboratoriemedicin, Sunderby sjukhus, som fr o m 2006-10-01 anställs som landstingets hygienöverläkare. I uppdraget ingår att etablera och utveckla en vårdhygienisk funktion för landstinget. Uppdatering av infektionsregistrerings- modulen i VAS, 2006-2007 För närvarande pågår ett, av landstingsdirektören prioriterat, utvecklingsarbete där VAS-modulen för infektionsregistrering ska utvecklas och göras mer användarvänligt så att det ska bli lättare att kunna registrera infektioner och att kunna följa frekvenser av VRI. Den nya VAS-modulen beräknas kunna tas i bruk under hösten 2007. Utöver aktiviteterna enligt ovan tillkommer den verksamhet som utförs av landstingets fem hygiensjuksköterskor. Här redovisar vi en förteckning över arbetsuppgifter som tagits fram av hygiensjuksköterskan (25 procent) vid Kiruna sjukhus: Legionella och vattenprover två gånger per år Luftodlingar/ytodlingar på lab två gånger per år Ytodlingar i sjukhusets alla läkemedelsrum Uppdatering av hygienpärm Råd och konsult, förmedling av kontakter vid smitta 10
Medhjälp vid kontrollodlingar för olika patientfall Rapportering till statens smittskyddsinstitut vid infektions inom sjukhuset Träff med hygienombud Information om handhygien Calicirapportering (vinterkräksjuka) Ska påbörja hygienronder Träff med hygienombud Studiedagar Regionala träffar Landstingslokala träffar Det är svårt att, inom ramen för denna granskning, få en komplett bild över hur landstingets vårdpersonal förhåller sig till de vårdhygieniska rutinerna och om man följer de regler som är upprättade. Landstingets hygiensjuksköterskor genomförde under våren 2006 på eget initiativ, en kartläggning över vilken kunskap vårdpersonalen har om basala hygienrutiner. Studien byggde på ett frågeformulär som skickades till vårdchefer/enhetschefer eller motsvarande på vårdavdelningar vid samtliga sjukhus inom landstinget. Dessa chefer utsåg i sin tur representanter från varje yrkeskategori inom respektive avdelning att besvara enkäten. Bortfallet var nästan 45 procent med de lägsta frekvenserna för läkare och paramedicinsk personal. Resultatet var sammanfattningsvis att personalen känner till området och hur man ska agera för att upprätthålla adekvata hygienrutiner, men att man inte i någon högre grad tillämpar dessa rutiner. Resultatet har bekräftats vid de intervjuer som vi genomfört i denna granskning. 5 Vår bedömning Betydelsen av en stärkt funktion för vårdhygien inom hälso- och sjukvården är ett oomtvistat faktum och ligger till grund för att förebygga och handlägga VRI på ett adekvat sätt. Detta kan bl a ses i olika dokument utarbetade av Socialstyrelsen under senare år och i propositionen Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar (prop 2005/06:50) samt därefter skärpning i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och smittskyddslagen. Om det går att begränsa antalet infektioner i vården finns det stora möjligheter till både humanitära och ekonomiska vinster dvs minska lidande för personer och kostnader för samhället. Vårdhygien och förhindrande av smittspridning är också en viktigt del inom området patientsäkerhet, ett område som även Norrbottens läns landsting har haft fokus på under de senaste åren. Och en systematisk registrering och övervaktning av VRI samt analys och 11
återföring av sådana händelser till vårdenheterna är en viktig del i den allmänna avvikelsehanteringen som i sig är en grundbult i det allmänna patientsäkerhetsarbetet. Mot bakgrund av det som nämnts ovan anser vi att hittillsvarande organisation och struktur inom det vårdhygieniska området varit på undantag inom landstinget och att den personal som haft till uppgift att direkt verka inom området inte haft möjlighet att fullgöra och utveckla sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. De viktigaste orsakerna till denna brist har enligt vår mening varit: Landstingets hygiensjuksköterskor har de senaste åren levt i ett organisationslöst tillstånd, utan någon chef och något egentligt uppdrag. Landstinget har inte på ett verkningsfullt sätt beaktat de resurser som rollen som hygiensköterska kräver. Landstinget har i många år saknat en hygienläkare. Landstinget saknar ett ändamålsenligt och lättanvänt system för registrering av uppkomna vårdrelaterade infektioner. Vår granskning visar dock att olika arbeten genomförts, både av länets hygeinsjuksköterskor och genom punktinsatser vid olika vårdenheter, framför allt vid sjukhusen. Vi konstaterar nu med tillfredsställelse att landstinget under hösten 2006 ökat sina aktiviteter för att utveckla en funktion för vårdhygien. Detta, främst genom att en hygienöverläkare är rekryterad fr o m oktober 2006 med organisatorisk placering inom division Medicinska specialiteter. I överläkarens uppgifter ingår bl a att etablera och utveckla en vårdhygienisk funktion för landstinget. Vi utgår från att i uppdraget ingår att lösa länets hygiensjuksköterskors problem med organisationstillhörighet, vilka arbetsuppgifter som ingår i rollen samt att beakta vilka resurser som dessa är i behov av för att lösa sina uppgifter. Vi ser också att landstinget, genom beslut av landstingsdirektören, nu prioriterar en uppbyggnad av ett ändamålsenligt system för registrering av VRI genom en speciell modul i landstingets vårdadministrativa system VAS. 12