Det systematiska kvalitetsarbetet DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET OCH ARBETSPLANENS FRAMTAGANDE Det centrala ordet i Skarpnäcks skolas kvalitetsutvecklingsarbete är systematik. Den viktigaste orsaken till att vi söker sätt att systematisera våra processer är att vi på det sättet hittar effektivare sätt att arbeta med kvalitet i våra processer, vilket leder till bättre resultat. Men det har många positiva delresultat på vägen dit. Bland annat bidrar det till medarbetarnas känsla av sammanhang ökar, eftersom uppdrag och aktiviteter som av medarbetare tidigare kunde betraktas som lösryckta, svårmotiverade och administrativt betungande idag uppfattas som att de tydligt hänger ihop med varandra och med de resultat som uppnås. I förlängningen hoppas vi att de ska bidra till att fungera underlättande. I systematisk kvalitetsutveckling är det centrala nämligen inte att göra saker enligt en på förhand planerad ordning. Det centrala är att göra saker som både är och känns meningsfulla, som hänger ihop och som påverkar varandra positivt i den riktning vi vill driva utvecklingen. 1 Skolans arbetsplan I början av augusti upprättar skolledningen en lokal arbetsplan, där fjolårets resultat i kvalitetsredovisningen är en viktig faktor för vilka målnivåer som fastslås och vilka utvecklingsområden som prioriteras. I arbetsplanen beskrivs ledningens vision för skolan, liksom den värdegrund som ligger till grund för skolans mål, strategier, aktiviteter och förhållningssätt. Där beskrivs skolans organisation under det kommande året, och där beskrivs vilka prioriterade utvecklingsområden förra årets kvalitetsredovisning visat på.
På ett antal områden (Utveckling mot kunskapsmålen, Trivsel och trygghet, Ansvar och inflytande, Kultur, Samverkan, Medarbetare och Ekonomi) beskrivs i arbetsplanen vilka mål skolan har, liksom de åtaganden dessa genererar. För varje mål beskrivs också en eller flera strategier som ska utgöra ramen för vilka aktiviteter arbetslagen planerar att genomföra för att nå upp till målen. Dessutom beskrivs i arbetsplanen hur man som vårdnadshavare ska gå tillväga för att uttrycka synpunkter eller klagomål på brister i måluppnåelsen. 2 Arbetslagens arbetsplaner När pedagogerna går i tjänst efter sommarlovet är deras första uppdrag att arbetslagsvis konkretisera skolans arbetsplan i de horisontella arbetslagens egna arbetsplaner för skolåret. Som grund för detta träffas skolans samtliga medarbetare för att ta del av särskilt välfunna delar i arbetslagens arbetsplaner och kvalitetsredovisningar från föregående läsår (utvalda av skolledningen). Därefter påbörjar arbetslagen sina arbeten med att utveckla sina arbetsplaner, enligt en lokalt utarbetad mall, där skolans arbetsplans vision och värdegrund, prioriterade utvecklingsområden, mål, åtaganden och strategier finns uttryckta, med utrymme för arbetslagen att konkretisera samtliga områden. Arbetslagets arbetsplan utgår förutom från skolans arbetsplan också ifrån de resultat som redovisats i arbetslagets egen kvalitetsredovisning från juni. Med utgångspunkt i detta beskriver arbetslaget den teoribas som ligger bakom arbetslagets val av arbetssätt och stoff liksom arbetslagets användning av sina resurser (sin organisation). Skolans mål och åtaganden bryter arbetslaget i sin arbetsplan ner till egna mål för skolåret på samtliga (Utveckling mot kunskapsmålen, Trivsel och trygghet, Ansvar och inflytande, Kultur, Samverkan, Medarbetare och Ekonomi). De didaktiska strategier som beskrivits i skolans arbetsplan konkretiserar arbetslaget i aktiviteter med tillhörande metoder för mätning av måluppnåelse. För varje aktivitet och varje mätmetod finns en namngiven ansvarig pedagog angiven. När arbetslagen har lämnat in arbetsplaner går ledningsgruppen igenom dem och ger arbetslaget gensvar med både särskilt intressanta och kloka formuleringar och utvecklingsområden till exempel avseende otydliga målformuleringar eller bristande stringens från mål via metod och ansvar till mätning av måluppnåelse. Arbetslaget har sedan möjlighet att utveckla sina arbetsplaner innan de fastslås. 3 Skolans pedagogiska revision/resultatdialog I september varje år genomför grundskolechef (hittills biträdande grundskolechef) tillsammans med verksamhetssekreterare en pedagogisk revision, och analyserar tillsammans med Skarpnäcks skolas hela skolledning vilka styrkor och utvecklingsområden som finns på skolan. Revisionen behandlar föregående läsårs resultat avseende elevernas kunskapsnivå (enligt nationella prov, meritvärde, andel godkända etc), om skolans attraktionskraft (andel elever av skolpliktsbevakningsområdets samtliga, brukarenkät, föräldraengagemang etc), och om skolan som arbetsgivare (kompetensutvecklingsplan, medarbetarenkät, personalomsättning etc). Den pedagogiska revisionen skulle kunna leda till att skolans arbetsplan revideras om nya högprioriterade utvecklingsområden skulle framkomma. Syftet med det systematiska kvalitetsutvecklingsarbetet är dock att sådana akuta områden inte ska visa sig, och hittills har det inte heller skett. Den pedagogiska revisionen har däremot påverkat skolans kompetensutvecklingsplan utifrån nya direktiv eller kommunala prioriteringar. 4 Skolans kompetensutvecklingsplan Utifrån arbetsplanerna (skolans och arbetslagens) och förra årets kompetensutvecklingsplan upprättar skolledningen i samråd med samverkansgruppen under september skolans tvååriga kompetensutvecklingsplan. Den beskriver fyra olika huvudsakliga orsaker till att kompetensutvecklingsbehov uppstår.
Det första beror på förändringar i uppdraget, som en följd av nya inriktningar i läroplan eller i kommunfullmäktiges budget. En annan orsak kan vara omvärldsförändringar som kräver nya riktningar i till exempel undervisningens innehåll eller teknikanvändning. En tredje orsak är skolans särskilda inriktningar, satsningar och projekt, och en fjärde är kompetensbrist i relation till befintliga uppdrag. Kompetensutvecklingsplanen innehåller också resonemang om de tre nivåerna där kompetensutvecklingsbehovet oberoende av orsak kan finnas - den generella nivån (hela skolan), gruppnivån (särskilda yrkeskategorier, vissa arbetslag, eller för att garantera att kompetensen finns hos en medlem i varje arbetslag, t ex) och individnivån. Bland de områden som är prioriterade utvecklingsområden, liksom i förekommande fall andra områden enligt ovan nämnda orsaksbeskrivning, fastslås vilka som gynnas av kompetensutveckling. Vissa av dessa blir generella kompetensutvecklingsområden för skolan, och andra blir gruppvisa. I planen fastslås vilka av dessa som skall prioriteras under innevarande år, vilket innebär en revidering av de områden som beslutades året innan, och vilka områden som förläggs till planens andra år. 5 Medarbetarsamtal (inkl lönekriterier och individuella kompetensutvecklingsplaner) Skolans lokala anpassning av stadens lönekriterier utgör utgångspunkten för medarbetarsamtalet varje höst. Där slås några prioriterade mål fast, och medarbetarens individuella kompetensutvecklingsplan upprättas. 6 Kontinuerlig resultatjournal Elevernas kunskapsutveckling i samtliga skolämnen dokumenteras kontinuerligt genom en excelmall, där elevens resultat i olika moment journalförs och där elevens nuvarande status i ämnet i relation dels till skolårsmålen och dels till sina egna mål i den individuella utvecklingsplanen närsomhelst kan tas fram för avstämning. Några arbetslag har hittat utvecklat andra modeller för sin journalföring, med samma funktioner. Under 2011/12 planerar vi att denna journalföring i sin helhet ska flyttas sin skolwebben. 7 Återkoppling kvalitetsutmärkelsearbete Skarpnäcks skola deltar sedan flera år i arbetet med stadens kvalitetsutmärkelse. Under senhösten får skolledningen en återkoppling från stadens examinatorer, vilket bidrar att ytterligare belysa våra kvaliteter och våra utvecklingsområden, liksom var systematiken i vårt utvecklingsarbete och i våra processer brister. Denna återkoppling dokumenteras noga, och leder till att vi formulerar handlingsplaner för att förbättra oss identifierade områden. Smärre justeringar åtgärdas omedelbart, medan större förändringar huvudsakligen hänskjuts till arbetsplanen för nästa verksamhetsår. 8 Avstämning och prognos På den studiedag som varje år inleder vårterminen stämmer varje arbetslag av sina resultat mot mål och metodbeskrivningar i arbetsplanen. Elevernas kunskapsresultatnivå i varje skolämne redovisas i relation till skolårets mål och elevernas individuella utvecklingsplaner. Mål ur arbetslagets arbetsplan som arbetslaget bedömer kommer att uppnås till läsårets slut med befintliga resurser och metoder lämnas utan ytterligare åtgärd, eftersom arbetet med dessa kommer att fortgå enligt planen. För eventuella mål som arbetslaget bedömer att de riskerar att inte nå upp till under året utarbetar de en åtgärdsplan, där de beskriver vilka nya insatser de planerar att sätta in för måluppnåelse under vårterminen, tidsplan för detta och vilken pedagog som ansvarar för genomförandet.
9 Arbetslagens pedagogiska revisioner/resultatdialog I februari träffar den kompletta skolledningen varje enskilt arbetslag under varsin halv arbetsdag. Revisionens innehåll är tvådelat. Dels resonerar vi om arbetslagets samverkan internt, med ansvarsfördelning och roller, och med spåret, andra kollegor, skolledning, vårdnadshavare och inte minst med elever i sitt handledarskap, sina utvecklingssamtal och sitt arbete med IUP och eventuella åtgärdsprogram. Dels analyserar vi arbetslagets resultat och de val av arbetssätt som ligger bakom dessa. Till lika stor del fördjupar vi oss i de områden där arbetslaget vid sin januariavstämning bedömt att de behövde andra eller ytterligare åtgärder för uppnå sina mål och i hur arbetslaget gått tillväga för att uppnå alla de andra målen. Som sammanfattning summerar vi de särskilda styrkor arbetslaget har, och kommer likt i ett medarbetarsamtal fast på gruppnivå överens om några utvecklingsområden för det kommande året bland det vi talat om, somt för att vi inte är nöjda med nuläget och annat från en redan hög nivå. Utöver den avstämning som den pedagogiska revisionen innebär och det fokus på såväl process som resultat som uppstår finns flera väsentliga positiva effekter. Arbetslagen upplever att de blir sedda och lyssnade till, och etablerar en relation inte bara till "sin" biträdande rektor och till rektor utan till hela ledningsgruppen. För skolledningen innebär det på motsvarande sätt att varje skolledare utvecklar sin kunskap om och sitt strategiska ledarskap för hela skolan, inte bara angående det egna spåret. 10 Rektors medarbetarsamtal och uppdrag Vid medarbetarsamtalet mellan rektor och grundskolechef följs skolans resultatanalys från skolans pedagogiska revision upp, liksom föregående års medarbetarsamtal. Vid samtalet resonerar man också om vilka åtgärder skolan har vidtagit, liksom rektors ledarskap och kompetensutveckling. Samtalet utmynnar i en skriftlig överenskommelse, rektors uppdrag, där årets och de kommande tre årens prioriterade åtgärder/insatser beskrivs. 11 Lönesamtal Med utgångspunkt i medarbetarens utvecklingssamtal på hösten (se 5) genomför biträdande rektor och medarbetaren ett lönesamtal i april, med fokus ligger på måluppnåelse av de överenskomna målen. 12 Kvalitetsutmärkelsearbete För fjärde året i rad, och numera som en del av skolans systematiska linjearbete, kommer Skarpnäcks skola att delta i utmärkelsearbete (hittills stadens eget). Det har varit och kommer att fortsätta vara ett sätt för oss att genomlysa vår verksamhets alla kvalitetsaspekter utifrån givna kriterier, för att identifiera och belysa styrkor och utvecklingsområden. Genom analysen och beskrivningen har vi varje år hittat områden där vi inte arbetar systematiskt, och smärre justeringar åtgärdas omedelbart, medan större förändringar huvudsakligen hänskjuts till arbetsplanen för nästa verksamhetsår. Den uppföljande examinatorsåterkopplingen (se punkt 7) bidrar ytterligare till skolans kontinuerliga kvalitetsutvecklingsarbete. 13 Arbetslagens kvalitetsredovisning Vid terminsslutet varje år redovisar varje arbetslag sina resultat i en kvalitetsredovisning. Den utgår från arbetslagets arbetsplan för skolåret, som formulerades vid läsårsstart i augusti (se punkt 2). I kvalitetsredovisningen redovisar arbetslaget måluppnåelsen för sina mål för skolåret på samtliga rubriker (Utveckling mot kunskapsmålen, Trivsel och trygghet, Ansvar och inflytande, Kultur, Samverkan, Medarbetare och Ekonomi). Dessutom redovisar arbetslagen elevernas kunskapsresultatnivå i varje skolämne, dels i relation till skolårets mål och dels i relation till målnivåerna i elevernas individuella utvecklingsplaner.
Dessutom redovisar arbetslagen elevernas nivå på läsutvecklingsschemat, resultat av brukarenkäter och eventuella andra resultat. Särskild betoning läggs vid de mål där arbetslaget i vid avstämningen i januari (se punkt 8) bedömde att måluppnåelse riskerade att inte uppnås, och på det åtgärder som då formulerades, för att säkra att de reviderade åtgärderna givit önskat resultat. Med utgångspunkt i de resultat- och processanalyser som gjordes vid Arbetslagens pedagogiska revisioner (se punkt 9) analyseras i kvalitetsredovisningen orsaker till eventuellt ej uppnådda mål, och kvalitetsredovisningen utmynnar i att arbetslaget formulerar tre prioriterade utvecklingsområden för nästa läsår. 14 Skolans kvalitetsredovisning Arbetslagens samlade kvalitetsredovisningar utgör den huvudsakliga grunden för Skarpnäcks skolas årliga kvalitetsredovisning, som utarbetas av skolledningen i slutet av verksamhetsåret. Kvalitetsredovisningen visar måluppnåelsen i relation till målen som beskrivits i skolans arbetsplan (se punkt 1) på samtliga områden (Utveckling mot kunskapsmålen, Trivsel och trygghet, Ansvar och inflytande, Kultur, Samverkan, Medarbetare och Ekonomi). Dessutom redovisar kvalitetsredovisningen en sammanställning av samtliga elevers kunskapsresultatnivå i alla skolämnen, dels i relation till skolårets mål och dels i relation till målnivåerna i elevernas individuella utvecklingsplaner., liksom elevernas nivå på läsutvecklingsschemat, resultat av brukarenkäter och eventuella andra resultat. Somliga sent inkomna data, som information om resultatet av gymnasieantagningen läggs till kvalitetsredovisningen i augusti. Särskild betoning läggs vid de prioriterade områden som slagits fast i skolans arbetsplan, liksom eventuella ytterligare prioriterade utvecklingsområden från skolans pedagogiska revision eller från analysen av kvalitetsutmärkelseexaminatorernas återkoppling. I kvalitetsredovisningen analyseras orsaker till eventuellt ej uppnådda mål, och kvalitetsredovisningen utmynnar i att skolledningen formulerar tre prioriterade utvecklingsområden för skolan under nästa läsår. Skarpnäcks skolas normer Jag använder ett respektfullt språk och tillåter inte att man trycker ned någon med ord, gester eller blickar Vi tillåter inte bråk, fysiskt eller muntligt, ens på skoj Jag kommer i tid till lektionen och har med rätt material Jag får använda min mobiltelefon under skoltid när jag har ansvarig pedagogs tillåtelse. Jag hjälper till att hålla skolan hel och ren, och lämnar saker på rätt plats Jag ägnar mig åt mitt skolarbete och låter andra arbeta ostört
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Elevens handledare har tillsammans med arbetslaget det operativa huvudansvaret för elevens skolsituation, avseende såväl kunskapsutveckling som personlig utveckling och trivsel. 1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Varje vecka har arbetslaget ett gemensamt möte för att diskutera arbetet kring alla elever som arbetslaget tillsammans har ett ansvar för. Var tredje vecka deltar förutom arbetslaget även elevhälsoteamets specialpedagog (som fungerar som ordförande), kurator (för arbetslag 6-9) och biträdande rektor. 1.1 IUP - Individuell utvecklingsplan Skollagen 10 kap 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9. Skollagen 10 kap 13 Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Varje elev påbörjar under terminens första vecka arbetet med sin IUP, individuella utvecklingsplan. Med stöd av sin handledare skissar eleven på sina terminsmål, utifrån de långsiktiga mål som eleven, föräldrarna och handledare enats om vid utvecklingssamtal. Terminsmålen, med tillhörande strategier ska rymma såväl kunskapsutveckling som den sociala utvecklingen. Tillsammans med föräldrarna i hemmet förbereder sig sedan eleven för att slå fast målen i sin individuella utvecklingsplan.
Den individuella utvecklingsplanen upprättas i samråd mellan elev, vårdnadshavare, handledare och elevens övriga lärare vid terminens utvecklingssamtal, som ska ha genomförts under terminens början innan den deadline som fastslås i skolans kalendarium. 1.2 Handledarsamtal Varje elev träffar sin handledare kontinuerligt i ett handledarsamtal. I det samtalet görs en kortsiktig planering relaterad till den individuella utvecklingsplanens terminsmål. Den kortsiktiga planeringen följs upp och revideras kontinuerligt med ca 3 veckors intervall. Vid de samtalen finns möjlighet att för både handledare och elev att diskutera eventuella problem i elevens skolsituation. Återkoppling till föräldrarna efter ett handledarsamtal sker i skriftlig form, antingen via skolans mall eller en mall som arbetslaget utarbetat (eller genom att videodokumentera samtalet). 1.3 Skriftliga omdömen Inför terminens utvecklingssamtal får varje elev och dennes vårdnadshavare i åren 1-9 skriftliga omdömen enligt Stockholms stads utarbetade blanketter för skriftligt omdöme. 2 Arbetslagets individspecifika individinriktade insatser 2.1 Åtgärdsprogram Skollagen 3 kap. 7 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Skollagen 3 kap. 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Skollagen 3 kap. 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Ett åtgärdsprogram skall alltid upprättas om en elev riskerar att inte nå de mål som överenskommits i den individuella utvecklingsplanen. Delegation att besluta om åtgärdsprogram, att upprätta, att genomföra och att följa upp åtgärdsprogram har getts till elevens handledare, i samråd med sitt arbetslag och i förekommande fall med ämneslärare. Åtgärdsprogrammet beskriver planen för åtgärder men är inte en åtgärd i sig, det väsentliga är genomförandet av densamma. För att kunna upprätta ett åtgärdsprogram krävs att handledaren tillsammans med arbetslaget har genomfört en kartläggning, som bygger på observationer av eleven i storgrupp, liten grupp och i dennes individuella skolarbete. Om eleven har skolbarnsomsorg så ska den vara med i observationen.
Kartläggningen ska innehålla identifiering av elevens styrkor, svårigheter och behov, med beskrivningar gjorda av berörda pedagoger, elevens vårdnadshavare och eleven själv. analys av elevens nuläge med särskilt fokus på elevens styrkor och svårigheter och förslag till åtgärder för att utifrån elevens styrkor hantera elevens svårigheter. Utifrån kartläggningen upprättar handledare tillsammans med eleven och vårdnadshavarna ett åtgärdsprogram. På upprättat åtgärdsprogram ska datum för uppföljning uppges. Åtgärdsprogrammall samt mall för uppföljning av åtgärdsprogram (se bilaga 15 och 16). Åtgärdsprogrammet ska omedelbart vid upprättandet kopieras till: alla undertecknare samt till berörda pedagoger. elevhälsoteamets specialpedagog och spårets biträdande rektor ska ha varsin kopia. originalet ska till skolans expedition för arkivering. 2.2 Konsultation var tredje vecka Skollagen 3 kap 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Var tredje vecka deltar elevhälsoteamets specialpedagog (som då fungerar som ordförande), kurator (för skolåren 6-9) och biträdande rektor på arbetslagets möte. Vid det mötet lyfts de elevärenden som arbetslagets allmänpedagogiska kompetens inte är tillräcklig för att genomföra någon/ några av faserna i upprättandet av ett åtgärdsprogram på grund av att arbetslaget uppfattar att problemet bedöms bero på identifierade eller ickeidentifierade specialpedagogiska hinder för lärande bedöms vara av medicinsk natur bedöms vara av social natur eller av en djupare psykologisk natur Om den konsultationen inte leder till att handledaren och arbetslaget känner sig trygga i fortsatt upprättande av åtgärdsprogram beslutar specialpedagog tillsammans med arbetslaget om ärendet är av sådan karaktär (individuellt specialpedagogiskt, medicinskt eller socialt) att det ska anmälas till elevhälsoteamet. Ansvarig för att ärendet förs vidare är specialpedagogen till elevhälsoteamet. Dock är elevens handledare även fortsättningsvis ägare av ärendet i alla kommande faser. Biträdande rektor och specialpedagog kan göra bedömningen att svårigheterna inte är av vare sig specialpedagogisk, medicinsk eller social karaktär, utan beror bristande insatser från arbetslagets pedagoger. I dessa ärenden tar biträdande rektor frågan till skolans ledningsgrupp för hantering. 2.3 Ärendeberedning i elevhälsoteamet Specialpedagogen ska tillsammans med handledare och i samråd med arbetslaget kunna visa på skriftlig dokumentation (början till en pedagogisk kartläggning, se bilaga 17), ett påbörjat åtgärdsprogram gällande bakgrundskunskap, iakttagna styrkor och svårigheter, vidtagna åtgärder och dessas resultat, och eventuellt förslag på insatser. Elevhälsoteamets specialpedagog är föredragande av ärendet på elevhälsoteamets möte.
3 Elevhälsoteamets elevinriktade insatser 3.1 Elevhälsoteamet I elevhälsoteamet ingår rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog, biträdande rektor med ansvar för EHT, särskoledelen och skolans SU-verksamhet. Gruppen har möte en gång i veckan, torsdagar 10.30-12.00. Därutöver har biträdande rektor för EHT och specialpedagogen planeringsmöte varje vecka. I elevrelaterade ärenden ingår där också som medlem i teamet den berörda elevens handledare, samt efter beslut i EHT eventuell ytterligare intern eller extern person med relevant specialkompetens som till exempel logoped och psykolog. EHT samarbetar med Stockholms barnhabiliteringar, BUP och socialtjänst mm. 3.2 Mål Målet med arbetet med ett elevärende inom ramen för elevhälsoteamet är att bistå elevens handledare, som även i fortsättningen äger ärendet, i upprättande, genomförande och uppföljning av ett adekvat och effektivt åtgärdsprogram. I arbetet följs rutiner för prioriteringar, beredning, beslut, dokumentation och uppföljning av samtliga elevärenden i EHT-pärmen under fliken pågående ärenden. Avslutade ärenden arkiveras sedan i elevens journal på expeditionen. Ansvarig för dokumentation är biträdande rektor för EHT. 3.3 Arbetsgång för elevhälsoteamet Dagordningen för elevhälsoteamets möte är: 1 Nya ärenden 2 Pågående ärenden 3 Handledare till EHT föredragning enligt tidigare fastlagt schema 3.3.1 Nya ärenden Samtliga i EHT kan vara bärare av nya ärenden. När EHT beslutar om att ett elevärende behöver en fördjupad föredragnng fastlås datum och tid då handledare bjuds in till EHT. Vid detta möte kan EHT även besluta om att bjuda in externa funktioner och kompetenser. 1 torsdagar 11.00-12.00 (15-20 minuter) 2 specialpedagog ansvarar för att återkoppla till elevens handledare och meddelar datum och tid. 3 handledare ansvarar för att EHT erhåller all dokumentation om gällande elev vid detta möte. 3.3.2 Pågående ärenden Genomgång och uppföljning som dokumenteras. 3.3.3 Handledare till EHT Föredragning enligt tidigare fastlagt schema med respektive elevs handledare närvarande. Åtgärder beslutas, ansvar fördelas och uppföljning och tidpunkt fastlås. 4 Utredning av behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd
skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. När det genom anmälan från eleven, vårdnadshavaren, pedagog eller annan framkommer oro att en elev riskerar att inte nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås kommer omedelbart en utredning att starta. Ansvarig för planering av utredningen och delegation av utredningens moment är skolans elevhälsoteam. Utredningen innebär en sammanställning av dokumentation av elevens utveckling och kunskapsnivå. Dessutom kan elevhälsoteamet kalla till utredande möten med anmälaren, med elev, med vårdnadshavare, med elevhälsa, med pedagoger, med skolledare och/eller externa kompetens. Utredningen utgör underlag för rektor eller den rektor har utsett att fatta beslut om särskilt stöd. Handledaren och arbetslaget har delegation att utreda och fatta beslut om åtgärdsprogram som rymmer individuella åtgärder inom ramen för arbetslaget. Specialpedagog har delegation att utreda och fatta beslut om specialpedagogiska insatser i åtgärdsprogram. Biträdande rektor har delegation att utreda och fatta beslut om organisatoriska åtgärder i åtgärdsprogram. Rektor fattar beslut om åtgärder som innebär ökade kostnader (hjälpmedel, personresurser) i åtgärdsprogram, liksom beslut om särskild undervisningsgrupp eller ensklt, eller om anpassad studiegång. Beslut meddelas vårdnadshavaren skriftligen i brev, och anslås för överklagansmöjlighet hos utbildningsnämnden under två veckor. 5 Sammanställning av behovet av särskilt stöd i skolan Varje termin reviderar elevhälsoteamet sin sammanställning över skolans elevers behov av särskilt stöd. Skolans elever placeras på någon av de sju nivåerna: Elev vars utveckling är adekvat i relation till målen i IUP Elev vars utveckling i relation till målen i IUP kräver åtgärdsprogram i enstaka skolämne eller avseende sociala mål, upprättat och genomfört på arbetslagsnivå Elev vars utveckling i relation till målen i IUP kräver åtgärdsprogram, upprättat och genomfört av arbetslag i samråd med/med handledning av elevhälsoteamets representant. Elev vars utveckling i relation till målen i IUP kräver åtgärdsprogram och resursförstärkning riktat till arbetslag. Elev vars utveckling i relation till målen i IUP kräver åtgärdsprogram och individuellt riktad resursförstärkning på hel- eller deltid. Elev vars utveckling i relation till målen i IUP kräver åtgärdsprogram och särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång Elev vars utveckling i relation till målen i IUP kräver annan skolform I nya arbetslag (fsk, år ett, år fyra, år sju) följs sammanställningen av behoven också upp vid höstlovet för att säkerställa korrekt bedömning. Sammanställningen ställs i relation till de personella resurser i form av speciallärare, specialpedagoger, lärare, fritidspedagoger och barnskötare som elevhälsoteamet ansvarar för. 6 Ansökan om verksamhetsstöd för elever i behov av särskilt stöd Utifrån den terminsvisa behovsinventeringen av skolans elevers behov av särskilt stöd revideras årligen skolans ansökningar om individuellt riktat verksamhetsstöd från utbildningsförvaltningen.
Till ansökan bifogas aktuella åtgärdsprogram och uppföljningar, pedagogisk kartläggning och eventuella relevanta diagnoser. Ansvarig för upprättande av ansökningar är EHT-ansvarig biträdande rektor och elevhälsoteamets specialpedagog. 7 Särskilda insatser Skollagen 3 kap. 11 Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Skollagen 3 kap. 12 Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. 8 Vårdnadshavarens rätt att överklaga Skollagen 28 kap 16 Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9, 2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11, eller 3. anpassad studiegång enligt 3 kap. 12. Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning. Beslut av den nämnd som avses i 15 kap. 38 Rektor eller den rektor utsett att kommunicera med vårdnadshavare ansvarar för att vårdnadshavaren tillsammans med beslut som enligt skollagen är möjliga att överklaga också får relevanta överklagandehandlingar och -hänvisningar.