Distansutbildning och demens



Relevanta dokument
Bakgrund, mål och övergripande principer Introduktion Medfödd dövblindhet Förvärvad dövblindhet Dövblindhet hos äldre

Minnesanteckningar Gruppen som arbetar med grundutbildningen angående förvärvad dövblindhet.

IKT-hjälpmedel i landstingen

Allvarlig kombination av hörseloch synnedsättning hos personer över 65 år

Generellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning

FSDB:s verksamhetsplan för åren

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Lena Göransson. Verksamhetschef Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Ett projekt som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Nationellt Kunskapscenter

Föräldrakurs dövblind

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet

Hörapparatbrukare och kommunikation. Goda råd som bidrar till god kommunikation

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Utredning med anledning av rapporterat missförhållande enligt 14 kap 3 SoL (Lex Sarah)

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

136 av 157 möjliga elever har besvarat de allmänna frågorna i denna utvärderingsdel p g a underlag för utvärdering förändrats under våren 2015.

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

Motion av Stig Rådahl (M) om att möjliggöra för äldre döva, blinda och dövblinda att få bo på samma äldreboende i Uppsala KSN

Arbetsmiljöenkät 2011

Lidingö stad hälsans ö för alla

Mitt Liv Jag Bestämmer! Inspirationsdag om delaktighet

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Mäta effekten av genomförandeplanen

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Nordiskt samarbete. Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev nr 4, juni Årsmöte på Färöarna. NSKs verksamhetsplan 2015

Lidingö stad hälsans ö för alla

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Bilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser)

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

PROJEKTPLAN. Rätten till eget hem. Fokus på personer med utvecklingsstörning. Maarit Aalto Projektledare Nordens Välfärdscenter

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

Kommunikationsstödjande webbtjänster för äldre med kognitiva svårigheter

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Genomförandeplan. Min vilja

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning dövblindhet

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Brott, straff och normer 3

Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar

Distansutbildning i kommunal vuxenutbildning. En kvalitetsgranskning

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Andas bättre må bättre!

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Framgångsrik Rehabilitering

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Remissvar på allmänna råd med kommentarer till arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Kursvärdering för ugl-kurs vecka

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

2

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Medarbetarenkät 2014

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Mindfulness i primärvårduppföljning

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

Checklista - vanliga stressorer

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

Anna förmår inte gå i skolan

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras

Neuropsykiatriska kliniken

Arbete och hälsa USHER syndrom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Nordens Välfärdscenter

Transkript:

Distansutbildning och demens Johan Nyman Nordens Välfärdscenter Nordisk distansutbildning för personal inom äldrevården 22-06-2015 Nordens Velfærdscenter 1

Distansutbildning och demens Hur hänger de ihop? Distansutbildning för personal > vård av äldre människor Äldre med kombinerad nedsättning i syn och hörsel Sensorisk deprivation > konsekvenser som liknar kognitiv nedsättning Med enkla medel, kan livskvaliteten förbättras hos den äldre 22-06-2015 Nordens Velfærdscenter 2

Distansutbildning för personal som arbetar med äldre Målgrupp: Personal som arbetar inom vård och hälsovård, och som kommer i kontakt med äldre; på vårdhem, eller i den äldres eget hem Mål: att öka kunskapen om kombinationen av syn- och hörselproblem, för personal som kommer i kontakt med äldre, så att sinnesnedsättningen kan upptäckas och kompenseras Målområde: Alla nordiska länder 22.6.2015 E-lärande 3

NVC - dövblindområdet Kurser för dövblindområdets personalskolning Dövblindområdet: - medfödd dövblindhet - förvärvad dövblindhet - äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning Sverige: 400 2 000 100 000? (5..10 % av 1,5 milj > 65 år) Distansutbildning för personal som arbetar med äldre - via nätbaserad lärmiljö 22.6.2015 E-lärande 4

De blir nog irriterade när de inte kan prata med mig, och går iväg - och då hör jag inte alls Ökad kunskap skapar goda möjligheter för att små men adekvata insatser gör en stor skillnad. Ja, han håller sig ju mest för sig själv, i sin egen värd. Troligen bidrar demensen till kontaktsvårigheten... 22.6.2015 E-lärande 5

kombineret sansetab Hvad er det? 22.6.2015 E-lärande 6

kombineret sansetab Hvad er det? 22.6.2015 E-lärande 7

kombineret sansetab Hvad er det? 22.6.2015 E-lärande 8

22.6.2015 E-lärande 9

22.6.2015 E-lärande 10

22.6.2015 E-lärande 11

22.6.2015 E-lärande 12

22.6.2015 E-lärande 13

Distansutbildning syn & hörsel hos äldre Text Interaktivtet Självrättande uppgifter 22.6.2015 E-lärande 14

KAHS 22.6.2015 E-lärande 15

KAHS 22.6.2015 E-lärande 16

Distansutbildning syn & hörsel hos äldre Text Interaktivtet Självrättande uppgifter Inlämningsuppgifter Forumdiskussion Användargenererat innehåll handledarnas roll Video chat Simulatorprogram 22.6.2015 E-lärande 17

Distansutbildning syn & hörsel hos äldre Feedback: - önskades möjlighet att göra det helt självständigt - önskades möjlighet till interaktion - praktiska simuleringsövningar, hur göra dem? 22.6.2015 E-lärande 18

Distansutbildning syn & hörsel hos äldre Framöver: - få materialet att landa nationellt i länderna - praktiska simulationsövningar gruppträffar? Simulator-app 22.6.2015 E-lärande 19

22.6.2015 E-lärande 20

Distansutbildning syn & hörsel hos äldre Utmaningar: - få materialet att landa nationellt i länderna - praktiska simulationsövningar gruppträffar? Simulator-app - få öppnat och åtskiljt fria delar av materialet - utöka till flera nordiska områden: Färöarna, Grönland 22.6.2015 E-lärande 21

Kombination av hörseloch synnedsättning hos årsrika personer Ett folkhälsoproblem?

Några vanliga konsekvenser Beroende av andra Över tid återkommande förändringar triggar stress. Svårigheter för andra att förstå verkligheten Dålig kunskap inom exempelvis hälso- sjukvård, äldreomsorg etc. Lätt att ramla mellan stolarna. Synen kan inte kompensera hörselnedsättningen och vice versa

Det kritiska läget Progress i synnedsättning Läge där synen inte längre på ett tillfredställande sätt kan kompensera hörsel- Nedsättningen (eller vice v.) Progress i hörselnedsättning Kommunikativ förmåga - Livskvalitet Stress i samband med livsomställning PeO 2008

Antal personer bedömda med kombinerad allvarlig hörsel- och synnedsättning hos äldre personer KAHS i Linköpings Kommun 2008 "Med" omsorg 100; 18% KAHS Ej KAHS "Utan" omsorg 75; 10% 458; 82% 651; 90%

Använder hörapparat / hörselhjälpmedel uttryckt i procent Hörapparat/Hörhjälpmedel 45 40 39 38 35 Bild 7. % Ja 30 25 20 15 25 14 KAHS EJ KAHS 10 5 0 "Med" omsorg "Utan" omsorg

Upplevd livskvalitet (andel %) Mörka staplar KAHS Ljusa staplar övriga Medelvärde KAHS = 3,3 Medelvärde övriga = 4,0 - Personer med KAHS upplever en sämre livskvalitet än övriga

Vikten av att inte bli felbedömd Felaktiga bedömningar som leder till fel-diagnoser riskerar att kvarstå livet ut. Ett ev. inledande kommunikativt dåligt läge kan på grund av okunskap och slentrian bli permanent. Ökad kunskap skapar goda möjligheter för att små men adekvata insatser gör en stor skillnad.

Stigande ålder och kognitiv förmåga Arbetsminnesfunktioner Snabbhet Arbetsminneskapacitet Brister i den akustiska informationen måste kompenseras med övriga sinnen När inte arbetsminnet räcker till

Risker med en begränsning av stimuli, sensoriskt och socialt Sensorisk deprivation (Heron 1957) Pseudopsykotiska symptom, psykoser Depressioner, apati, demensliknade symptom Sociala effekter och tidsaspekter Förändringar ses som normala. (personen själv och omgivningen uppfattar inte påverkan/konsekvenser över tid) Inlärd hjälplöshet (Seligman) Händelser är svåra att förstå. Man lär sig att det är omöjligt att påverka det som sker, man blir tillbakadragen och passiv, ibland apatisk

Citat från Linköpingsprojektet: konsekvenser av sensorisk och social deprivation man kan bli bedömd som dement, glömsk äldre det är svårt att vara spontan har behövt att sluta mej inom mej mer men skulle önska att jag kunde va mer utåtriktad Man är helt utanför kommunikationen. Efter ett tag tröttnar folk. Jag kan inte ge så mycket som jag önskar Jag kan inte läsa och skriva- jag ser väldigt suddigt. Det här sänker min initiativförmåga

Identitet Flera studier bekräftar att äldre personer med kombinerad hörseloch synnedsättning lättare hamnar i identitetskriser. Motmedlen heter självkontroll, bibehållande av egenvärdet, meningsfullhet i vardagen samt omväxling.

Bemötande Vardagliga situationer/funktioner blir viktiga Att mötas av kompetens med en god etik i botten Kunskap om- och respekt för vederbörandes kommunikationssätt och förmågor Stöd och hjälp i situationer där syn- och hörselnedsättningen föröder en självständig aktivitet. (ex. göra ren insatsen på en hörapparat) Att få vara självständig där det fungerar Att ingen flyttar om saker i boendet så att det sedan inte går att hitta för personen med syn- hörselnedsättning. (ex.städning)

Samband KAHS Synprobl. Hörsprobl. Inga probl. Gångproblem 48,2 39 24,5 17,8 Fallolyckor 37,6 26 25 16,5 Benskörhet 16,3 11,4 8,0 7,7 Högt blodtryck 53,2 54,3 44,5 42,5 Hjärnblödning 19,7 15,0 8,9 6,4 Hjärtproblem 32,6 28,8 25,7 16,7 Gikt 77,3 66,3 66,0 53,2 Crews et al. Am J Public Health 2004; 94 (5) 9. marts 2010 Videnscentret for Døvblindblevne

Kognitiva problem (förekomst i % av hälsoproblem i olika grupper) Komb. s- och h- prob. Synprob. Hörsprob. Ingen Förvirring (självrapp.) Crews et al., Am J Public Health 2004; 94 (5) Minnesproblem (självvrapp.) Brennan et al., J Rehabilitation Research Development 2006; 43 (5) Ofte förvirring (självvrapp.) Brennan et al., J Rehabilitation Research Development 2006; 43 (5) SPMSQ (test) Laforge et al., J Aging Health 1992; 4 (1) MMSE (test) Tay et al., Gerontology 2006; 52 (6) 14 11,4 7,4 5,4 31,9 24,2 26,2 14,9 12,2 7,5 5,7 2,8 30 19 17 7 30 15,9 8 1,9 MMSE (test) kvinnor Yin et al. JAGS 2004; 52 (12) 2,19 x ingen 1,78 x ing. 1,38 x ing. 9. marts 2010 Videnscentret for Døvblindblevne

Depression Ökad förekomst av depression och depressiva symptom 1,6-2,2 gånger större förekomst i förhållande till äldre utan funktionsnedsättning Lupsakko et al. Int J Geriatric Psychiatry 2002; 17 Capella-McDonall Int J Geriatric Psychiatry 2005; 20 Crews et al. Am J Public Health 2004; 94 (5) 9. marts 2010 Videnscentret for Døvblindblevne

Konsekvenser av KAHS

Relativt små insatser gör ofta en stor skillnad Man får ofta på grund av livs- tidsperspektiv tänka praktiskt: att göra här och nu Exempel: hör- och synhjälpmedel kommunikation tv, telefoni, radio, varseblivning social stimulans den aktuella fysiska miljön personal/anhörigutbildning

Distansutbildning syn & hörsel hos äldre Tack - Stóra takk fyri Johan Nyman, projektledare johan.nyman@nordicwelfare.org PO Edberg, ämnesexpert f.d. hörselpedagog 22.6.2015 E-lärande 39