Reflektivitetens betydelse och stödjandet av den i föräldragrupper Reflektiivisyyden merkitys ja tukeminen vanhempainryhmissä Neuvolapäivät 4.11.2010, Helsingfors Vad är reflektiv förmåga? Den mänskliga förmåga som gör oss lyhörda för de tankar, känslor och avsikter som döljer sig bakom våra egna och andras handlingar Den hjälper oss att bättre förstå oss själva och andra. Med den förmågan kan vi skapa mening och förståelse för det egna, för andras och för mellanmänskligt handlande 1
Reflektiv förmåga som vetenskapligt begrepp Tankarna introducerades 1991 av de brittiska forskarna Peter Fonagy, Mary Target, Miriam och Howard Steele Peter Fonagy ökad förståelse för begreppet; hur förmågan utvecklas, dess olika delområden och speciellt hur den är kopplad till tidig anknytning möjlighet att utveckla interventioner, följa upp och utvärdera arbetet Reflektivitetens betydelse i föräldraskapet Relations skyddande och upprätthållande effekt intresserad och nyfiken av den andra Ger möjlighet att förutspå den andras reaktioner fungera sensitivt och smidigt Hjälper barnet att koppla ihop beteende med inre mentala tillstånd Ger trygghet 2
Den reflektiva processen AA Haa Ahaa Hahahaa Stanna upp, ta ett steg tillbaka Vad ser jag? Låta sig förundras fråga och undra Vad kan det betyda? Nya insikter om den andra och om den ömsesidiga relationen är befriande; delad upplevelse Speciellt viktig är reflektiviteten i svåra situationer Att föräldern kan lugna ner och ge tröst också då babyn är upprörd Redan förälderns strävan efter att förstå barnet är betydelsefullt ll för babyn. b Jag är i förälderns tankar Den reflektiva förmågan sjunker vid stress, ångest, oro osv. 3
Vad kan vi göra? Fungera som trygga reflektionspartners Locka till att nyfiket upptäcka babyns upplevelse Skapa förutsättningar för reflektion och delade upplevelser Att inneha ett reflektivt förhållningssätt: Från att alltid veta och tolka till att undra och förundras Från Varför till Hur, På vilket sätt? Från att ge råd till att hjälpa föräldern att själv reflektera utan att ändå verka ogin Från att inte släta över eller bagatellisera till en vördnad för unika upplevelser 4
Att locka till reflektion 1. Att stanna upp, ta ett steg tillbaka och observera 2. Att utgå från verkliga episoder 3. Att fråga öppnande och förlösande frågor Uppmuntra till att ytterligare bredda beskrivningen: Hur kändes det för dig? Hur syntes det på dig att du kände dig så? Hur tror du att ditt barn kände sig? Vad i situationen var lättast/svårast för dig? Vad tror du att barnet hade lättast/svårast t/ t med? Hur tror du att det påverkade barnet att du kände dig så? Hur tror du att det som barnet kände påverkade dig? 5
Föräldraskapet främst/ Vahvuutta vanhemmuuteen familjegrupper: Grupp intervention för 4-6 förstagångs familjer, 12 träffar varannan vecka. Varje träff har ett givet tema Målet är att stärka föräldrarnas reflektiva förmåga genom samtal och frågor som lockar till att upptäcka barnets upplevelse öka föräldrarnas och barnens välbefinnande och hälsa öka glädjen och samhörigheten mellan familjemedlemmarna Kopplat till interventionsforskning Tack! Malin von Koskull Spec.sjukskötare, Projektledare Folkhälsans Förbund rf Paasikivigatan 4 g 00250 Helsingfors malin.vonkoskull@folkhalsan.fi +358 44 7881011 6
Litteratur: Fonagy, P., Gergely, G., Juris, E. & Target, M. 2002. Affect regulation, mentalization and the development of the self. New York: Other Press. Grienenberger. J., Kelly, K. & Slade, A. 2005. Maternal reflective functioning, mother-infant affective communication, and infant attachment: Exploring the link between mental states and observed caregiving behavior in the intergenerational transmission of attachment. Attachment & Human development, 7(3), 299-311 Koskull von, M., Pajulo, M. Forstén, K, Vestergård-Denward, U., Rancken- Lutz, Y., Andersson, A.,&., Kalland, M. 2010. Föräldraskapet främst utbildningsmaterial för familjegruppsledare. Folkhälsans förbund. Pajulo M, Suchman N, Kalland M, Mayes M. Enhancing the effectiveness of residential treatment for substance abusing gpregnant and parenting women: focus on maternal reflective functioning and mother-child relationship. Infant Mental Health Journal 2006, Vol.27(5), 448-465 (2006). Slade, A. 2002. Keeping the baby in mind: a critical factor in perinatal mental health. Zero to Three, June/July, 10-16. Slade A. 2005.Parental Reflective Functioning: An introduction. Attachment and Human development, 7, 269-281. 7