Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbruk med contortatall i Sverige

Redogörelse nr 1, 1999 Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut l The Forestry Research Institute of Sweden Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbruk med contortatall i Sverige Environmental impact analysis (EIA) concerning lodgepole pine forestry in Sweden Bengt Andersson, SkogForsk, Ola Engelmark, Umeå Universitet, Ola Rosvall, SkogForsk, & Kjell Sjöberg, SLU

Abstract Environmental impact analysis (EIA) concerning lodgepole pine forestry in Sweden This report presents an analysis of the ecological consequences of forestry with Canadian lodgepole pine introduced into Sweden. The report includes a compilation of present knowledge in the area, research priorities, and proposed measures for dealing with the negative environmental consequences that could arise. The point of departure of the analysis is a description of the properties of lodgepole pine, including speciesspecific characteristics of the tree, and changes in stand environment and silvicultural management practices that can be expected. The report describes the dispersal capacity of lodgepole pine in its new Swedish environment and the effects of host-parasite interactions. Thereafter, ecological effects on the capacity of the soil for sustainable production and on biological diversity at various scales (tree, stand, landscape) are analysed. Lodgepole pine forestry is also considered in relation to current laws and regulations as well as national and international environmental goals. At the end of the report, a strategy is proposed for handling the inevitable uncertainties associated with the introduction of exotic species. Key words: Biodiversity; ecosystem; ecological consequences; exotic tree species; hostparasite interaction; landscape; sustainable production capacity; Pinus contorta; Pinus sylvestris; self dispersal. Ämnesord: Biologisk mångfald, ekosystem, ekologiska konsekvenser, exot, landskap, självspridning, värd-parasit samspel, uthållig produktionsförmåga. Redaktör: Gunilla Frumerie Omslagsteckning: Martin Holmer Ansvarig utgivare: Jan Fryk SkogForsk maj 1999 ISSN 1103-4580 Tryckeri AB Primo, Oskarshamn

Tidigare Redogörelser från SkogForsk 1997 Nr 1 Rosvall, O., Sennerby-Forsse, L. (Projektredaktion): Framtider i skogen resultat av ett scenarioprojekt. 80 kr. Nr 2 Ring, E.: Miljöeffekter av bränder i skogsekosystem en litteraturöversikt med Norden i brännpunkten. 100 kr. Nr 3 Stener, L.-G.: Förflyttning av björkprovenienser i Sverige. 60 kr. Nr 4 Hellström, C.: Dra åt skogen med IT. 80 kr. Nr 5 von Hofsten, H.: Plantsättning, plantöverlevnad och planttillväxt en jämförande studie av manuell plantering kontra maskinell plantering med Silva Nova. 70 kr. Nr 6 Aldentun, Y.: Vegetationsregioner i Sverige en historisk betraktelse. 70 kr. Nr 7 Hallonborg, U., von Hofsten, H., Mattsson, S., Thorsén, Å.: Planteringsmaskiner i skogsbruket en beskrivning av metoder och maskiner. 60 kr. Nr 8 Brunberg, T.: Underlag för produktionsnorm för engreppsskördare i gallring. 60 kr. Nr 9 Pettersson, F.: Regionala avverkningsberäkningar med olika skogsskötsel- och naturvårdsalternativ en analys av de produktionsmässiga effekterna av dagens skogsbruksmetoder och miljöanpassning. 90 kr. 1998 Nr 1 Rosvall, O., Andersson, B., Ericsson, T.: Beslutsunderlag för val av skogsodlingsmaterial i norra Sverige med trädslagsvisa guider. 120 kr. Nr 2 Granlund, P., Andersson, G.: Möt våren med CTI Studier av virkesfordon utrustade med CTI våren 1997. 90 kr. Nr 3 Norin, K., Lidén, E.: Samverkan den nya entreprenadstrategin. 70 kr. Nr 4 Stener, L.-G.: Länsvisa uppgifter om areal och virkesförråd för lövträd uppgifter baserade på riksskogstaxeringarna 1990 1995. 110 kr. Nr 5 Utvecklingskonferens 1998. 250 kr. Nr 6 Brunberg, B. m.fl.: Uppdragsprojekt Skogsbränsle slutrapport. 110 kr. Nr 7 Almqvist, C. (vetensk. red.): Rotutveckling och stabilitet. Konferens i Garpenberg 30 september 1 oktober 1997. 170 kr. Nr 8 Rytter, L.: Ekologi och skötsel av löv- och lövblandbestånd. 110 kr. Nr 9 Walter, F.: Fjärranalys för skoglig planering. 90 kr. Nr 10 Berg, S.: En analys av tyskt skogsbruk. 70 kr.

SkogForsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för långsiktigt, lönsamt skogsbruk på ekologisk grund. Bakom SkogForsk står de stora skogsbolagen, skogsägareföreningarna, stift, gods, allmänningar m.fl. som betalar årliga intressentbidrag. Hela skogsbruket bidrar dessutom till finansieringen genom en avgift på virke som avverkas i Sverige. Verksamheten finansieras vidare av staten enligt särskilt avtal och av fonder som ger projektbundet stöd. Forskning Centrala framtidsfrågor: l Produktvärde och produktionseffektivitet l Skogsodlingsmaterial l Miljöanpassat skogsbruk l Nya organisationsstrukturer Uppdrag På de områden där SkogForsk har särskild kompetens utför vi i stor omfattning uppdrag åt skogsföretag, maskintillverkare och myndigheter. Det kan gälla speciella utredningar eller anpassning av utarbetade metoder och rutiner till lokala förhållanden. Information För en effektiv spridning av resultaten utnyttjas olika kanaler: Personliga kontakter, kurser, fackpress, filmer samt egna publikationer i olika serier. Pris: 100 kr. Beställning/distribution Uppsala Science Park 751 83 UPPSALA Tel: 018 18 85 00, Fax: 018 18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se SkogForsk maj 1999, ISSN 1103 4580

Redogörelse nr 1, 1999 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbruk med contortatall i Sverige Environmental impact analysis (EIA) concerning lodgepole pine forestry in Sweden Bengt Andersson, SkogForsk, Ola Engelmark, Umeå Universitet, Ola Rosvall, SkogForsk, & Kjell Sjöberg, SLU SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999 1

Bengt Andersson, docent i skoglig genetik, SLU i Umeå. Programansvarig för Förädling barrträd i norra Sverige, SkogForsk. Ola Engelmark, docent i skoglig växtekologi, Umeå universitet. Sedan 1999 chef för den statliga myndigheten Centrum för ekologisk hållbarhet, Umeå. Ola Rosvall, jägmästare. Forskningsstationschef och granförädlare, SkogForsk. Kjell Sjöberg, docent i viltekologi, SLU i Umeå. Forskningsledare vid institutionen för skoglig zooekologi vid SLU i Umeå. 2 SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999

Innehåll Sammanfattning... 7 Summary... 7 Inledning... 8 Syfte och avgränsning... 8 Arbetets uppläggning... 8 Problematik... 9 Naturens föränderlighet brukandets motiv och etik... 9 Analysmodell... 10 Självspridning, hybridisering... 10 Skadesvampar och skadeinsekter... 11 Ekosystemprocesser markens uthålliga produktionsförmåga... 12 Ekosystemprocesser biodiversitet på träd-, bestånds- och landskapsnivå... 12 Scenarier och dos responsförhållanden...12 Aktuell lagstiftning samt konventioner och riktlinjer... 14 Svensk lagstiftning och skogspolitik... 14 Internationella konventioner och riktlinjer... 15 Contortatallens egenskaper... 16 Contortaskogsbruket... 17 Möjliga framtida beståndsstrukturer... 18 Ekologiska effekter av skogsbruk med contortatall... 20 Självspridning... 20 Bakgrund och problematik... 20 Praktiska åtgärder... 22 Forskningsbehov... 22 Skadesvampar och skadeinsekter... 22 Bakgrund och problematik... 22 Praktiska åtgärder... 24 Forskningsbehov... 25 Markens uthålliga produktionsförmåga... 25 Bakgrund... 25 Contortatall i jämförelse med svensk tall... 25 Contortatall jämfört med andra trädslag... 27 Modelleringstudie... 27 Skötselrelaterade effekter... 30 Utarmar eller förbättrar contortatallen marken?...30 SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999 3

Praktiska åtgärder... 31 Forskningsbehov... 31 Biologisk mångfald... 31 Bakgrund... 31 Biodiversitet på olika skalnivåer... 33 Nuvarande kunskapsläge olika systematiska grupper... 37 Praktiska åtgärder... 39 Forskningsbehov... 40 Uppföljningsprogram... 41 Måttlighet i användningen av contortatall... 41 Fördelningen på landskapsnivå... 41 Gamla bestånd... 41 Övervakning... 42 Påskynda utvecklingen av landraser... 42 Slutsatser och förslag... 43 Självspridning... 43 Skadesvampar och skadeinsekter... 43 Markens uthålliga produktionsförmåga... 44 Biologisk mångfald... 44 Praktiska skötselförslag... 45 Viktiga forskningsområden... 45 Hur kan osäkerheten hanteras?... 45 Erkännanden... 46 Litteratur... 47 4 SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999

Contents Summary... 7 Introduction... 8 Aims and delimitations... 8 Organisation of the work... 8 Issues... 9 The variability of nature motives and ethics of production... 9 Analytical model... 10 Self-dispersal, hybridisation... 10 Fungal pathogens and insect pests... 11 Ecosystem processes the soil s capacity for sustainable production...12 Ecosystem processes biodiversity at the tree, stand and landscape levels... 12 Scenarios and dose-response relations... 12 Current regulations, conventions and guidelines... 14 Swedish regulations and forest politics... 14 International conventions and guidelines...15 Characteristics of lodgepole pine... 16 Lodgepole pine forestry... 17 Possible structures of future stands... 18 Ecological effects of forestry with lodgepole pine... 20 Self-dispersal... 20 Background and problems... 20 Practical measures... 22 Research needs... 22 Fungal pathogens and insect pests... 22 Background and problems... 22 Practical measures... 24 Research needs... 25 The soil s capacity for sustainable production... 25 Background... 25 Comparison between lodgepole pine and Scots pine... 25 Comparison between lodgepole pine and other tree species... 27 Modelling study... 27 Management-related effects... 30 Does lodgepole pine deplete or improve the soil?... 30 SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999 5

Practical measures... 31 Research needs... 31 Biological diversity... 31 Background... 31 Biodiversity at various levels of scale... 33 Present state of knowledge different systematic groups... 37 Practical measures... 39 Research needs... 40 Monitoring programme... 41 Moderation in the use of lodgepole pine... 41 Distribution on the landscape level... 41 Old stands... 41 Monitoring... 42 Accelerate development of land races... 42 Conclusions and proposals... 43 Self-dispersal... 43 Fungal pathogens and insect pests... 43 The soil s capacity for sustainable production... 44 Biological diversity... 44 Practical management recommendations... 45 Important research areas... 45 How can the uncertainty be handled?... 45 Acknowledgements... 46 References... 47 6 SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999

Sammanfattning I denna Redogörelse analyseras de ekologiska konsekvenserna av skogsbruk med den i Sverige introducerade kanadensiska contortatallen. Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig kunskap inom området, förslag på angelägna forskningsområden baserade på identifierade kunskapsluckor samt förslag på åtgärder för att minska befarade negativa miljöeffekter. De faktasammanställningar som utgör grunden för analysen har utförts av forskare från olika länder med specialkompetens inom aktuella ämnesområden och publiceras i ett temanummer av den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management. Analysen utgår från en beskrivning av contortatallens egenskaper, både direkta via artspecifika karaktärer och indirekta via förändrad beståndsmiljö eller förändrad skogsskötsel. Här redogörs för contortatallens självspridningsförmåga i sin nya svenska miljö och påverkan på samspelen mellan värdar och parasiter. Därefter analyseras ekologiska effekter, dels på markens uthålliga produktionsförmåga, dels på den biologiska mångfalden på olika skalnivåer (träd, bestånd och landskap). Contortaodlingen sätts även i relation till gällande lagar och föreskrifter samt nationella och internationella miljömål. Avslutningsvis föreslås en strategi som hanterar den osäkerhet som är ofrånkomlig vid all artintroduktion. Huvudpunkterna i strategin är en generell försiktighet, ett uppföljningsprogram och en beredskap för åtgärder. Summary This report presents an analysis of the ecological consequences of forestry with Canadian lodgepole pine introduced into Sweden. The report includes a compilation of present knowledge in the area, research priorities based on the knowledge gaps found, and proposed measures for dealing with the negative environmental consequences that could arise. Researchers from various countries, with special competence in relevant areas of subject, carried out the data compilations and literature reviews providing the basis of the analysis. This basic information will be published in a special issue of the scientific journal Forest Ecology and Management. The point of departure of the analysis is a description of the properties of lodgepole pine, including species-specific characteristics of the tree, and changes in stand environment and silvicultural management practices that can be expected. The report describes the dispersal capacity of lodgepole pine in its new Swedish environment and the effects of host-parasite interactions. Thereafter, ecological effects on the capacity of the soil for sustainable production and on biological diversity at various scales (tree, stand, landscape) are analysed. Lodgepole pine forestry is also considered in relation to current laws and regulations as well as national and international environmental goals. At the end of the report, a strategy is proposed for handling the inevitable uncertainties associated with the introduction of exotic species. In connection with this strategy, three main points are emphasised: General caution should be used; a monitoring programme should be established, and contingency plans should be drawn up so that any eventual problems can be dealt with effectively. SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999 7

Inledning Den introducerade tallarten Pinus contorta var. latifolia har använts inom svenskt skogsbruk i större skala sedan 1970-talet och i försöksplanteringar från 1920-talet. Huvudskälet till den storskaliga satsningen var en befarad framtida virkessvacka med brist på avverkningsbar skog på 2000-talet. Den mer snabbväxande contortatallen antogs kunna kompensera för virkesunderskottet, särskilt om den odlades med kortare omloppstid än den inhemska tallen. Ett annat skäl var brist på inhemskt tallfrö av tillräcklig härdighet för återbeskogning av de nordligaste, kärvaste områdena. Plantering av contortatall kulminerade under 1980-talet med arealer på uppemot 40 000 ha under vissa år. Nyplanteringsarealen har minskat under senare år bl.a. beroende på uppfyllda planteringsplaner, lagstiftade restriktioner och negativa erfarenheter från vissa geografiska områden. Under exempelvis åren 1995 och 1996, vilka är de senast tillgängliga i statistiken, planterades endast 4 100 respektive 3 900 ha med contortatall (Skogsstyrelsen, 1998). Totalarealen som planterats med contortatall uppgår i dag till ca 565 000 ha medan den areal produktionsskog där contortatall verkligen är dominerande trädslag (mer än 70 %) är lägre, eller ca 460 000 ha (Riksskogstaxeringen, 1998). Syfte och avgränsning Contortatallen har tidigare varit föremål för omfattande utredningar och faktasammanställningar (t.ex. von Segebaden, 1992; Lindgren, 1993), vilka har belyst både produktions- och miljöaspekter. I samband med den ökande insikten och medvetenheten om miljöns och den biologiska mångfaldens betydelse initierade SCA Forest and Timber denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbruk med contortatall. Syftet med MKBn är att göra en samlad, objektiv granskning av contortatallens ekologiska konsekvenser, baserad på kunskap framtagen med vetenskapliga metoder. MKBn ska utgöra ett beslutsunderlag, eller del av sådant underlag för SCAs interna strategiutformning, men kan också förväntas få en vidare användning som information till marknad, allmänhet, etc. För att slutligen värdera om miljöeffekterna är acceptabla eller inte måste den ekologiska konsekvensanalysen vidgas till att även innefatta produktionsekonomiska, marknadsmässiga, samhälleliga, m.fl. överväganden. En del av dessa aspekter behandlas i Engelmark et al. (i tryck), men en sådan fullständig värdering faller utanför syftet med den här MKBn. Vid tillståndsprövning av ny verksamhet krävs att en MKB är genomförd, vilket föreskrivs i Skogsvårdslagen (SVL) 32 vad beträffar t.ex. nya skogsbruksmetoder. Contortaskogsbruk är inte en ny verksamhet och omfattas inte av denna lag. Föreliggande undersökning är därför en s.k. frivillig MKB. SCA Forest and Timber är beställare och finansiär av projektet och Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut (SkogForsk) har varit uppdragstagare och koordinator och har i sin tur engagerat ytterligare organisationer för genomförande av uppdraget. Arbetets uppläggning Arbetet lades upp för att få en i möjligaste mån objektiv och allsidig analys av contortaskogsbrukets ekologiska konsekvenser. En arbetsgrupp (författarna) som representerar en bred ämneskompetens avgränsade MKBns omfattning i samråd med uppdragsgivaren och definierade sedan problemområden. Sammanställning av behövliga fakta utfördes av forskare med specialistkompetens. Huvuddelen av denna kunskapssammanställning publiceras i ett temanummer av den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management i form av ett antal översiktsartiklar efter vederbörlig vetenskaplig granskning (Andersson et al., i tryck). I en inledande syntesartikel redovisas också sammanfattande slutsatser från en s.k. workshop, där faktamaterialet presenterades och miljökonsekvenserna analyserades gemensamt (Engelmark et al., i tryck). Workshopen ägde rum 9-13 mars 1998 på Ammarnäs forskningsstation med tjugotvå deltagare från USA, England, Skottland, Nya Zeeland och Sverige. Presentationer och diskussioner bidrog till att belysa kunskapsläget inte bara ur ett svenskt utan också ur ett internationellt perspektiv. Med stöd i detta faktaunderlag analyserades sedan contortatallens miljöeffekter i jämförelse med i första hand det definierade nollalternativet förädlad inhemsk tall. Analysen avsåg effekter på ekosystemens struktur, biodiversitet och produktionsförmåga, vilka relaterades till gällande lagar och föreskrifter samt till internationella och nationella miljömål. Contortatallens artspecifika effekter såväl som effekter av tillämpad skogsskötsel beaktades i analysen. MKB-rapporten omfattar en sammanställning av befintlig kunskap inom området, identifiering av väsentliga kunskapsluckor och förslag på åtgärder för att minska eventuella negativa miljöeffekter. 8 SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999

Problematik Naturens föränderlighet brukandets motiv och etik Skälen bakom en storskalig introduktion av främmande trädslag är oftast förväntan om ökad biomassa- eller värdeproduktion och förbättrad företagsmässig eller nationell ekonomi. Ökad produktion kan också möjliggöra ändrad areell fördelning och t.ex. ge utrymme för större miljöhänsyn i andra områden. Motivet kan även vara en del av en långsiktig strategi för att skapa handlingsalternativ, där andra tåligare trädslag än de inhemska kan överleva och producera, om miljön, t.ex. klimatet, förändras eller för att fylla nya behov om efterfrågan ändras. Introduktion av ett främmande trädslag i stor skala påverkar emellertid flera förhållanden inom många områden. De ekologiska konsekvenserna har stor betydelse, men introduktioner kan få konsekvenser också i samhället, varför t.ex. kulturella och etiska förhållanden också bör beaktas. Dessa kan vara mer avgörande för hur en introducerad art accepteras än de strikt ekologiska. Accepterandet av en introducerad art kan också påverkas av vem som tar ansvar för att eliminera eller lindra eventuella negativa framtida ekologiska konsekvenser. Har staten genom legalisering av skogsbruk med introducerade arter också tagit på sig detta långsiktiga ansvar eller gäller principen att brukaren betalar? Vanligtvis faller inte ansvaret på den som använt en introducerad art om användningen skett helt i linje med föreskrifter och tillståndsvillkor, men opinion och marknad kan göra andra bedömningar. Oberoende av var huvudansvaret ligger är någon form av beredskap nödvändig, och som en konsekvens också någon typ av uppföljningsprogram. Förändringar i tid och rum är normala i alla ekosystem. I ett mycket långt tidsperspektiv kan man nämna kontinenters förskjutningar och istider, medan händelser som översvämning, brand, storm, djurs bete är exempel på mer vanliga störningar i världens ekosystem. Sådana störningar har länge präglat bl.a. de boreala ekosystemen. Den efterföljande dynamiken påverkar växt- och djurarters livsvillkor i ekosystemen såväl på t.ex. landskapsnivå som på trädnivå. Just dessa kontinuerliga förändringar i tid och rum är en förutsättning för att olika arter ska finna livsutrymmen (jfr Bergeron et al., 1998). Dessutom förändrar människan genom sitt markutnyttjande arters förekomst och utbredning. Grundidén med bl.a. skogs- och jordbruk är just att gynna vissa lönsamma arter i större omfattning, vilket då stundtals kan ske på bekostnad av de arter som inte är kommersiellt intressanta. Därför diskuteras löpande hur en växande befolkning kan nyttja jordens naturresurser samtidigt som en naturlig biologisk mångfald av arter, deras gener och de landskap som arterna ingår i (jfr definition i Bernes, 1994), kan bibehållas (FNs Riokonvention, 1992). Den stora utmaningen är alltså att odla och bruka naturens resurser på ett sådant sätt att människans försörjning och naturens mångfald kan kombineras. Riokonventionens mycket tydliga mål mot ökad uthållighet har därför lett till att många hittills använda brukningsmetoder omprövas. I områden där brukande och biologisk mångfald kombineras på samma areal revideras metoderna mot ett utnyttjande som till större grad imiterar naturliga processer. Exemplen att människan introducerar nya arter, s.k. exoter, är många världen över, inte bara när det gäller skogsbruk utan även inom lant- och vattenbruk. Exoter förs också ibland in av andra skäl, t.ex. estetiska och känslomässiga. Oavsett anledning är en art införd av människan alltid att betrakta som en främmande art i sin nya miljö. Richardson (1998) skriver t.o.m. att exotskogsbruk (oundvikligen) har en negativ inverkan. I detta perspektiv blir rekommendationen att helt undvika exotintroduktioner och att avlägsna de arter som redan introducerats. Bradshaw (1995) preciserar resonemanget något och föreslår att artförflyttningar mellan kontinenter (t.ex. contortatall till Sverige) är mer onaturliga än inom kontinenter (t.ex. bok till Irland), där man i stället närmast påskyndar en naturlig spridning. Resonemanget är dock inte entydigt då vissa arter också flyttas till ekologiskt olämpliga ställen inom kontinenter, alternativt att exoter efter lång tid naturaliseras i sin nya miljö och då i dag ses som självklara inslag i miljön. Exempelvis skulle mer än 30 % av de kärlväxter som är hotade i Sverige kunna betraktas som exoter (Aronsson et al., 1995). I de fall exoter används i miljöer som t.ex. geologiskt yngre landområden som Island, vulkanöar, öknar, etc., skulle introduktioner också kunna uppfattas som berikande. Exotintroduktioner ger oftast oförutsedda effekter, den nya arten kan t.ex. konkurreras ut i sin nya miljö, eller tvärtom, den konkurrerar ut inhemska arter eller sprider patogener till de inhemska arterna, så att de ursprungliga ekosystemen förändras. Förutom sådana negativa effekter, kan särskilt artintroduktioner i ekologiskt sårbara, i dag ovanliga, ej exploaterade eller på annat sätt värdefulla naturmiljöer ifrågasättas utifrån ett globalt etiskt perspektiv (jfr Sörlin & Öckerman, 1998). Exempelvis uppstår frågan om det är varje lands ensak att besluta i frågor som riskerar att förändra eller rentav utarma ekosystem som har globalt höga värden. Vanliga exempel är om enskilda länders eller företags intressen är tillräckligt rationella skäl för kommersiellt skogsbruk i SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999 9

regnskogar i Sydamerika eller i Europas sista stora sammanhängande urskogsområden i Fennoskandia. Frågorna måste alltså sättas in i ett globalt resursförsörjningsperspektiv där konsekvenser av bl.a. också alternativa material- och råvarukällor beaktas. Även om vi inte här fördjupar oss i dessa mycket viktiga frågor bör denna MKB i förlängningen betraktas i det perspektivet. Det är således viktigt att inse att frågor som rör artintroduktioner inte kan lösas med enbart tekniska överväganden, utan emotionella och etiska faktorer måste också beaktas. I ökande grad påverkar det moderna samhället naturliga processer och skapar miljöer som är dominerade av människans idéer och anläggningar. Det har skapat medvetenhet och ökat insikten för kunskap om miljöfrågor. Landskapets karaktärsdrag och historia spelar också stor roll för människors inställning till naturen. Ett teknologiskt skogsbruk representerar i det hänseendet minskade möjligheter för naturupplevelser och rekreation, och plantering av en exot som contortatall ökar det artificiella inslaget ytterligare. Tillsammans med den ökade medvetenheten om att allt inte kan kontrolleras ingenjörsmässigt är detta också ett skäl till någon form av begränsning i användningen av contortatall. Mot denna bakgrund är det förståeligt med åsikten att varje introduktion av en exot innebär någon form av skada. Vi hyser respekt för dessa resonemang men i denna MKB tar vi inte ställning till contortaskogsbrukets omfattningen vare sig ur ekonomiskt eller ideologiskt perspektiv. Vi analyserar inte heller effekterna på andra brukningsformer eller nyttjanden, som t.ex. renskötsel, jakt och turism, annat än genom eventuella förändringar i flora och fauna. Analysmodell En tydlig och kraftfull mänsklig inverkan på skogsekosystem är övergången från naturskog till brukad skog, där uttaget av biomassa ur systemet är en viktig faktor som förändrar processer i ekosystemet. Introduktion av ett främmande trädslag i en redan brukad skog innebär inte någon större förändring av biomassauttaget och skulle kunna ses som en mindre påverkan på skogsekosystemen än övergången från naturskog till brukad skog. Däremot innebär införseln av en främmande art en bestående förändring, om arten inte dör ut eller aktivt helt kan tas bort (jfr Knight et al., i tryck), medan effekter av olika brukningsgrader och brukningsformer med inhemska arter till stor del kan försvinna inom ett par hundra år om brukandet upphör (Bradshaw & Hannon, 1992). Ett introducerat trädslag i brukad skog kan således i vissa avseenden medföra större påverkan än övergång från brukad skog till naturskog, t.ex. genom att livsbetingelserna för arter som inte alls kan utnyttja det nya trädslaget helt förändras. I den här konsekvensanalysen är emellertid en direkt jämförelse mellan contortaskog och inhemsk naturskog inte aktuell utan contortatallen jämförs i stället i första hand med inhemsk tall i kulturskog. Vår analys inriktades mot två övergripande ekologiska konsekvensområden, vilka också poängteras i lagstiftning m.m., nämligen: w Markens uthålliga produktionsförmåga w Biodiversiteten på träd-, bestånds- och landskapsnivå. I ett försök att systematisera effekterna av contortatall och skogsbruk med contortatall på ekosystemen har vi kommit fram till en modell och struktur som framgår av figur 1. Contortaskogsbruk bör i sammanhanget ses som ett mycket vitt begrepp från enskilda träd till framtida generationers bestånd i ett landskapsdynamiskt perspektiv och inte begränsas till en statisk bild av dagens contortaskog. Effekterna kan vara direkta, via artspecifika karaktärer, men också indirekta, via t.ex. förändrad beståndsmiljö eller förändrad skogsskötsel. Andra faktorer som indirekt kan ha en stor inverkan är parasiters utveckling, där det introducerade trädslaget fungerar som en ny värdart, samt trädslagets förmåga till hybridisering och självspridning. Analysmodellens komponenter (fig. 1) framhölls också som de mest betydelsefulla av forskarna i workshopen. Ett antal organisationer (Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Sveriges Entomologiska förening) har också genom synpunkter på MKBns uppläggning bidragit till analysmodellens slutliga utformning. Nedan redovisas de viktigaste frågorna inom respektive ämnesområde, vilka fungerat som utgångspunkt för konsekvensanalysen. Självspridning, hybridisering De faktorer som gör en exot mer eller mindre framgångsrik i sin nya miljö är svåra att peka ut och beror mycket på det enskilda fallet. I mer generella invasionsbiologiska termer kan man dock för träd säga att de egenskaper som gör en art framgångsrik i hemlandet också sannolikt ger den goda förutsättningar att spridas i klimatiskt liknande miljöer i andra länder (t.ex. Rejmanek & Richardson, 1996). Två sådana viktiga egenskaper är hög fröproduktion och att fröna är små och lättspridda (Rejmanek & Richardson, 1996). Enligt t.ex. Forcella et al. (1986) kan dock det ursprungliga utbredningsområdets miljö och klimatsituation vara en tillräckligt stark indikation på var arten i fråga kan spridas, när den väl införts i nya områden. För att kunna göra prognoser över contortatallens framtida potentiella utbredning i Sverige, men också för att bedöma möjligheten till eventuell aktiv kontroll av utbredningen, behövs alltså kunskap om trädslagets självspridningspotential i tid och rum. Självspridd contortatall påverkar både det område där contortatall redan växer men också omkringliggande områden, med bl. a. landskapsekologiska konsekvenser som följd. Viktiga frågor: w Faktorer som påverkar contortatallens reproduktionsförmåga och spridningshastighet. w Contortatallens konkurrensförmåga och möjliga utbredning på lång sikt och konsekvenser av detta. 10 SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999

a) Contortatall/ contortaskogsbruk trädnivå beståndsnivå landskapsnivå Artspecifika egenskaper morfologi fysiologi resursutnyttjande biomassaproduktivitet etc. Skötsel- och strategirelaterade egenskaper omloppstid (ålder) täthet proportion rumslig fördelning självspridning utslagningsrisk etc. Långsiktig dynamik flera generationer Naturförhållanden Geografiskt läge Klimatläge Marktyp Miljöförändringar Ekosystem Markekologi näringsämnen vatten gaser mykorrhiza/mikrober växt mark interaktion etc. Zooekologi däggdjur fåglar insekter community ecology Växtekologi kärlväxter kryptogamer beståndsdynamik Skadegörare svampar insekter b) Scenarier (1) utslagning (2) fitness -överlägsenhet (3) global miljöförändring Figur 1. Modell för analys av contortatall/contortaskogsbrukets effekter på ekosystemen under olika naturförhållanden (a) och exempel på scenarier som hjälp för bedömning av långsiktiga konsekvenser (b). w Inverkan av en global klimatförändring på utbredningen (artens förutsättningar). w Beskrivning av områden (geografiskt läge, klimatläge, marktyp, vegetationstyp) som är mest mottagliga för kolonisation. w Risk för hybridisering med andra arter. w Möjligheter att begränsa oönskad självspridning genom beståndsbehandling och arealplanering. Skadesvampar och skadeinsekter Skadeinsekters och patogeners utveckling kan få betydande ekologiska konsekvenser. Förutsättningar för samevolution mellan värd och parasit samt eventuella massförekomster eller epidemiska förlopp förändras vid introduktion av ett främmande trädslag, vilket utgör en ny, oprövad värdart. Inte bara de inhemska parasiterna och deras villkor påverkas, utan också risken för introduktion av främmande skadegörare. En sammanställning av teorin bakom värd parasit interaktioner tillsammans med praktiska erfarenheter av artintroduktioner kan ge värdefull information om den framtida utvecklingen i fallet med contortatall i Sverige. Det är inte de primära effekterna eller skadorna på contortatall som är de väsentligaste i det här sammanhanget, utan i stället de sekundära effekterna på inhemska trädslag och ekosystemen i övrigt. Viktiga frågor: w Riskerna för oavsiktlig introduktion av främmande skadegörare och tänkbara konsekvenser för dels contortatallen, dels de inhemska trädslagen och ekosystemen i övrigt. w Förändring av inhemska skadegörares aggressivitet och populationsstorlek på längre sikt och effekten av sådana förändringar. SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999 11

w Långsiktiga klimatförändringars och extrema vädersituationers inverkan på parasiternas utvecklingsförlopp. w Genetisk variation och plasticitet i den introducerade värdartens resistens jämfört med inhemska värdarter. w Möjligheter att med beståndsbehandling och arealplanering minska sannolikheten för negativa utvecklingsförlopp. Ekosystemprocesser markens uthålliga produktionsförmåga Contortatallen producerar ungefär 35 % mer biomassa än inhemsk tall under jämförbara förhållanden (Elfving et al., i tryck). Den högre tillväxthastigheten kan tänkas ge konsekvenser för markens uthålliga produktionsförmåga sedd över en hel omloppstid eller i ett ännu längre perspektiv. Oönskade externa effekter genom förändrade flöden av energi och materia kan påverka angränsande ekosystem. Ökad produktion eller koncentration av produktionen på en mindre areal i landskapet kan också ge positiva miljöeffekter, t.ex. mindre energiåtgång vid avverkning. Viktiga frågor: w Förändringar av flödena av energi och materia, förändring av markens fysikaliska eller kemiska egenskaper och förändringar av populationerna av markorganismer. w Effekter på skogsekosystemet av sådana flödesförändringar. w Contortaskogsbrukets uthållighet/utarmande på lång sikt t.ex. marknäringsutlakning i föryngringsfasen. w Inverkan av klimatförändring på markprocesser och produktion principiella skillnader mellan bestånd av contortatall och inhemsk tall. w Beståndsanläggnings- eller skötselåtgärder som kan eliminera eller lindra eventuella negativa effekter. Ekosystemprocesser biodiversitet på träd-, bestånds- och landskapsnivå Ekosystemprocesser och artsammansättning (biodiversitet) är nära relaterade och ofta funktioner av varandra. Skogsskötselåtgärder, inklusive användning av introducerade arter, kan tänkas förändra processer och strukturer i ekosystemen, slå ut redan sällsynta eller hotade arter eller påtagligt förändra vanligt förekommande arters frekvens. Andra näringars (t.ex. rennäringen) och allmänhetens möjligheter att utnyttja ett område för sina ändamål kan därmed också påverkas. Det är viktigt att analysera art- och populationsdynamik i både ett rumsligt och tidsmässigt perspektiv. Viktiga frågor: w Förändringar i artsammansättning och frekvens (vanligt förekommande arter såväl som sällsynta eller hotade) orsakade av trädslag och beståndsmiljö inkl. skogsskötsel. Följdeffekter på ekosystemen. w Hotas arter eller genvarianter av contortaskogsbruk? w Biodiversitetsförändringar över tiden, unga bestånd kontra äldre. w Hur mycket contortatall kan planteras i ett landskap utan negativa konsekvenser? w Rumslig fördelning av contortaplanteringar i landskapet för att minimera negativa effekter på biodiversiteten. w Kan eventuell negativ inverkan av contortatall reduceras genom extra miljöhänsyn i det aktuella beståndet, eller behövs andra områden som kompensation? Scenarier och dos responsförhållanden Ytterligare några ansatser har använts vid analysen. Genom att måla upp olika framtidsscenarier kan frågor ställas på sin spets och nya väckas. Vi har försökt tänka oss in i konsekvenserna av: massutbrott av insekter eller patogener med stora arealer död och skadad skog, invasion av områden som normalt inte är talldominerade (myrar, friska granmarker etc.), förändring av markens långsiktiga produktionsförmåga. Vidare har vi ansett det viktigt att analysera om de ekologiska effekterna står i proportion till mängden contortatall som förekommer i ett bestånd eller landskap, d.v.s. ett s.k. dos responsförhållande (figur 2). Det kan ge en uppfattning om storleksordningar samt eventuella tröskelvärden och kritiska belastningsgränser. Därtill har vi ställt upp följande frågor: Är eventuella effekter bestående eller reversibla? Med vilken hastighet klingar effekterna av vid återgång till skogsodling med inhemsk tall? Vilka marker, geografiska områden etc. är klart olämpliga för contortaodling med tanke på självspridning, parasiter, markförhållanden respektive biodiversitet? Är det positivt eller negativt att växla contortatall och inhemsk tall successionsmässigt? 12 SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999

Figur 2. Dos responsmodell för bedömning av olika faktorers miljöbelastning med exempel på snabb respons (1), proportionell respons (2) och trög respons med inledningsvis positiv miljöpåverkan (3). SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999 13

Aktuell lagstiftning samt konventioner och riktlinjer Utöver den nationella lagstiftningen som reglerar hantering och användning av introducerade arter har Sverige anslutit sig till ett antal nationella och internationella lagar och konventioner. Även icke bindande överenskommelser har deklarerats, vilka ytterligare pekar på den viljeinriktning och policy som föreligger. För närvarande är det hög internationell aktivitet inom det här området och nya överenskommelser och formuleringar diskuteras ständigt. I ett långsiktigt perspektiv har dessa gemensamma deklarationer av ambitioner sannolikt en stor tyngd i jämförelse med de bindande lagar och föreskrifter som gäller för närvarande. Lagar, konventioner och överenskommelser går i första hand ut på att avsiktliga introduktioner av främmande arter strikt ska kontrolleras och oavsiktliga förhindras. Vidare får avsiktliga introduktioner inte ge negativa konsekvenser för miljö, hälsa, etc. Sammanställningar över aktuell lagstiftning och aktuella överenskommelser finns t.ex. i Naturvårdsverkets policy för introduktion och spridning av främmande organismer (Naturvårdsverket, 1997a) och Genpolitik och biologisk mångfald (Lindquist, 1998). I Westling (1995) finns en genomgång av målformuleringar och bedömningsnormer som kan vara aktuella vid värdering av skogsbrukseffekter. Svensk lagstiftning och skogspolitik Den lagstiftning som direkt reglerar användningen av främmande trädslag återfinns i Skogsvårdsförordningen 9 (SFS 1993:1096). Där framgår att utländska trädarter inte får användas som skogsodlingsmaterial i fjällnära skog och i övrigt endast i undantagsfall. I Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen (SKSFS 1993:2, SKSFS 1995:4) anges att användning av främmande trädslag på en yta större än 0,5 ha ska anmälas till skogsvårdsstyrelsen. Beträffande contortatall finns ingen tillståndsplikt utan den är generellt tillåten för skogsodling på en årlig areal om för närvarande maximalt 14 000 ha/år. Användningen är begränsad till norr om breddgrad 60, eller 59,5 i Värmlands och Örebro län, under en viss höjd över havet, som varierar med breddgraden. Klimatiskt kärva områden där inhemskt material med tillräcklig härdighet saknas och bördiga marker med ståndortsindex T24/G24 och högre är dessutom undantagna. För odling längre söderut krävs skogsvårdsstyrelsens tillstånd. Contortatall får inte heller användas närmare nationalparker och naturreservat än en kilometer. Vidare ska trädsamlingar och enstaka, äldre, grövre träd av inhemska trädslag sparas vid avverkningen för att ingå i det nya beståndet vid föryngring med contortatall. Dessutom finns regler för införsel och handel med frö, som i princip är tillståndspliktig, men de behandlas inte vidare här. Skogsvårdslagstiftningen som helhet gäller givetvis för främmande trädslag såväl som för inhemska. Därför finns det anledning att förutom de lagar som direkt reglerar användning av contortatall också utvärdera inverkan av de lagar som indirekt kan ha en tillämpning. Särskilt de skrivningar som framhåller miljömålet som likvärdigt med produktionsmålet samt hänsynstagande till andra värden bör uppmärksammas vid användning av ett främmande trädslag, eftersom påverkan på miljö och andra värden kan tänkas skilja i jämförelse med användning av inhemska trädslag. I Skogsvårdslagens 1 (SFS 1979:429) anges att skogen ska skötas så att den både ger en uthålligt god avkastning och att den biologiska mångfalden behålls. Hänsyn ska också tas till rennäringens, naturvårdens, kulturmiljövårdens och andra allmänna intressen i samband med avverkning, beståndsanläggning, etc. (1, 20, 21, 30 och 31 Skogsvårdslagen). I Skogsstyrelsens aktionsplan för biologisk mångfald och uthålligt skogsbruk (Skogsstyrelsen, 1995) beskrivs sektorsmålen mer detaljerat. Aktionsplanen bygger på den skogspolitik och de miljömål som beslutats av riksdagen. Här formuleras mål för bl.a. biologisk mångfald och uthållig produktionsförmåga. Värdet av att t.ex. bevara nyckelbiotoper (livsmiljöer för rödlistade djur- och växtarter) och att ta hänsyn till ekologiska processer och funktioner i ett landskapsekologiskt perspektiv poängteras. Regeringen har nyligen i propositioner till riksdagen gett förslag på dels ny miljölagstiftning (Anon., 1998a), dels ny miljöpolitik (Anon., 1998b). Propositionerna innefattar de internationella överenskommelser, åtaganden och viljeinriktningar som Sverige anslutit sig till. Här beskrivs de övergripande målen för det miljöpolitiska arbetet i form av femton nya miljökvalitetsmål som ska nås inom en generation, d.v.s. till omkring år 2020 2025. Beträffande skogen och skogsmarken poängteras värdet av biologisk produktion (vilket också leder till minskade nettoutsläpp av koldioxid), bevarande av den biologiska mångfalden och värnande om sociala värden och kulturmiljövärden. Här framhålls vidare bl.a. att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras och främmande arter som kan hota den biologiska mångfalden inte ska introduceras. I det här sammanhanget kan också nämnas att Naturvårdsverket utfört en systemstudie om vägar till ett miljöanpassat och uthålligt skogsbruk (Naturvårdsverket, 1997b). De nya skogspolitiska målen, där miljö- 14 SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999

kraven likställs med produktionskraven, har varit utgångspunkt för arbetet. Fyra olika scenarier över omvärldens framtida utveckling på 25 års sikt tas här fram, och sedan analyseras konsekvenserna för svenskt skogsbruk. Som ett delresultat av analysen bedöms den kombinerade naturhänsynen (virkesproduktion och naturvård kombinerade på merparten av skogsmarken) mer robust än den koncentrerade (virkesproduktion och naturvård separerade på skilda marker) för att uppnå ett framtida uthålligt skogsbruk. Internationella konventioner och riktlinjer Det finns ett stort antal konventioner och överenskommelser inom miljöområdet. Få av dem berör introducerade arter eller skogsträd specifikt men en del kan indirekt vara aktuella. Följande konventioner berör i någon mån introduktion av främmande arter eller skogsträd (från bl.a. Naturvårdsverket, 1997a): Internationella växtskyddskonventionen, IPPC 1951 Bonnkonventionen 1979 Bernkonventionen 1979 Konventionen om biologisk mångfald 1992 Europeiska skogsministerkonferensen Helsingfors 1993 Skogsministermötet i Lissabon 1998 Till detta kommer ett antal internationella icke bindande rekommendationer, som Skogsprinciperna och Agenda 21, där riktlinjer för hantering av främmande organismer utgör delmoment. Konventionerna (och senare uppföljningar av dessa) går i stort ut på att fördragsslutande parter beträffande främmande arter ska hindra införsel och kontrollera eller utrota redan introducerade arter om de hotar inhemska ekosystem, livsmiljöer eller arter. Vidare är också överenskommelser om begränsning av växthusgaser aktuella, eftersom skogsproduktion i sig fungerar som s.k. sänka för koldioxid. Ökad produktion av biomassa ses i det sammanhanget som en positiv miljöeffekt. Sammanfattningsvis kan konstateras att lagstiftning, konventioner, överenskommelser, etc. avseende skogsbruk främjar användning av förnyelsebara råvarukällor som skog men samtidigt värnar ett antal huvudområden. För skogsbruk generellt såväl som för introducerade trädarter är dessa i första hand biologisk mångfald markens naturgivna produktionsförmåga kulturmiljövärden och sociala värden Centrala frågor blir följaktligen om skogsbruk med contortatall medför negativa förändringar inom ovanstående huvudområden, och i så fall till vilken grad i jämförelse med godtagna skogsbruksmetoder med inhemska trädslag. SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999 15

Contortatallens egenskaper En bedömning av contortatallens ekologiska effekter har sin utgångspunkt i de artspecifika skillnader som finns mellan trädslagen och deras miljökrav. Det finns direkt strukturella och funktionella karaktärsskillnader bestämda av morfologi och fysiologi men också indirekta, som uppkommer via förändrad beståndsmiljö och förändrad skogsskötsel (omloppstid, täthet, trädslagsblandning, åldersfördelning, rumslig fördelning och fragmentering på bestånds- och landskapsnivå). Contortatallens naturliga utbredningsområde i västra Nordamerika sträcker sig från Yukonterritoriet och södra Alaska i norr till Kalifornien i söder, från Stillahavskusten österut till Syddakota. Fem varieteter har identifierats (Lotan & Chritchfield, 1990), men bara inlandsformen, varietet latifolia (lodgepole pine), har visat sig lämpad för Sverige. Contortatallen har i jämförelse med andra trädslag en vid ekologisk amplitud och kan växa i många klimat och på nästan alla marktyper, inkluderande både våta och torra jordar. Kombinationen av pionjäregenskaper, dess förmåga att föryngras efter brand och snabba ungdomstillväxt, ger den olika roller i ett flertal successionsserier (figur 3). Dess skuggintolerans och långsammare tillväxt i gamla bestånd gör att den oftast ersätts av sekundära arter i naturliga successioner. Tidpunkten för detta varierar och under vissa förhållanden bildar den klimaxstadium. Contortatall är delvis Figur 3. Vänster. Sjuttioårig contortatallskog i Colorado, USA. (Foto: O. Engelmark.) Höger. Fyrtiofemårig contortatallskog i Siljansfors, Dalarna. (Foto: SkogForsk) 16 SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999

anpassad till brand. I vissa utvecklingsfaser lagrar den under årtionden vitala frön i serotina kottar tills de öppnas av värme från brand eller vid exposition på marken efter avverkning. I överslutna bestånd kan tillväxten stagnera. Naturlig avgång uppkommer genom skador av däggdjur, insekter och svampar. På grund av sin vida ekologiska tolerans har de olika varieteterna av contortatall introducerats för olika ändamål både på södra och norra hemisfären i länder såsom Nya Zeeland, Skottland, Irland, Island, Finland, Danmark, Norge och Sverige. Några viktiga mer eller mindre säkert fastställda skillnader mellan contortatall och svensk tall kan sammanfattas i följande punkter (Elfving et al., i tryck). Contortatallen har: w mindre angrepp eller skador av t.ex. knäckesjuka, tallskytte, snöskytte och älg, men mer av t.ex. sork, gremmeniellasvamp och vissa insekter w större frosthärdighet på sommar och höst w större livskraft och läkförmåga vid skador w samma tillväxtperiod men tidigare skottskjutning och snabbare exponering av barren w högre maximal bladyteindex och något högre skuggtolerans w 30 40 % högre stamvedproduktion oberoende av ståndortsindex w dubbelt så hög naturlig avgång efter första gallring främst på grund av snö och vindskador w liknande virkeskvalitet, men något lägre veddensitet, längre fibrer och större andel kärnved w långsammare kvistrensning w tunnare bark w lägre kvävehalt och större ligninhalt i barren w förnaproduktion av samma storleksordning men den består av en större andel barr med långsammare nedbrytningshastighet w lägre ph i övre markskikt Den i jämförelse med tall tidigare exponeringen av årsbarren på våren, snabbare barrtillväxten och slutligen större bladytan leder till snabbare och högre slutenhet och därmed större ljusabsorption. Det faktum att contortatallen har lägre kvävehalt i barren kan förklara dess större bladyta i boreal skog där kvävetillgången i regel begränsar tillväxten. Ung contortatall allokerar mer biomassa till finrötter och barrtillväxt och mindre till stam, varför resursanskaffningen gynnas både över och under jord. Contortatallen är också morfologiskt och fysiologiskt mer plastisk vid förändrade bestånds- och ståndortsförhållanden. Sammanfattningsvis är de mest påtagliga ekologiska skillnaderna mellan contortatall och tall på en viss ståndort, att contortatallens högre ljusabsorption och produktivitet per enhet kväve gör att mindre ljus men mer energi (kolföreningar) blir tillgängligt för andra organismer. Om contortatall jämförs med tall vid samma tillväxthastighet (d.v.s. tall vid högre ståndortsindex än contortatall) är de kvantitativa skillnaderna mindre. Om dessutom den hittills observerade större avgången i äldre skog visar sig bli en bestående egenskap kan i själva verket mer ljus nå marken i gamla contortabestånd än i gamla tallbestånd. Contortabeståndens, i jämförelse med tallbeståndens, högre biomassaproduktion, skillnader i biomassans allokering och kemiska sammansättning samt skillnader i näringsbehov och näringscirkulation ändrar beståndets struktur, flödet av energi och materia, markens förråd av kol och växtnäring samt organismpopulationernas antal och storlek på lång sikt. Contortaskogsbruket Det nuvarande contortaskogsbruket liknar mycket skogsbruk med tall. Contortatallen planteras främst på medelgoda till bättre tallmarker och svagare granmarker, medan fuktiga och våta samt bördiga marker undviks, liksom vindexponerade platser. På grund av den bättre etableringsförmågan har användningen styrts mot extrema förhållanden, såsom höghöjdslokaler i kallt klimat, extremt frostutsatta platser och ståndorter med mycket asp, där knäckesjuka skadar den inhemska tallen. Contortatallen har också använts mycket till hjälpplantering då den genom högre tillväxt och härdighet bättre kan hänga med de ursprungligen planterade träden och bättre motstå den stress som orsakat luckorna. Samma anläggningsmetoder i form av markberedning, plantering och sådd tillämpas för de båda tallarterna. Contortatallen är känsligare för rotdeformation vid plantodlingen, vilket tillsammans med större kronor åtminstone i ungdomen kan leda till större instabilitet och fler stamkrökar. Den kan stamkvistas och svarar på kvävegödsling. Eftersom contortatallen kan producera sågtimmer är det troligt att många bestånd kommer att gallras. Förmodligen kommer första gallringen att ske tidigare och vara svagare för att motverka risken för instabilitetsskador. Fröförsörjningen sker alltmer från svenska fröplantager med i Sverige testad och anpassad contortatall. I det löpande svenska förädlingsprogrammet är målet, förutom kontinuerligt förbättrad anpassning och produktion, också att förbereda för framtida klimatförändringar. Det sker genom att förädlingen sker i många delpopulationer där anpassningen för var och en drivs mot olika rådande och framtida temperaturklimat för varje breddgrad (ljusklimat). Contortatallen uppvisar genetisk variation och därmed förädlingspotential för viktiga egenskaper, i likhet med svensk tall. Contortaskogarnas fördelningen över landet framgår av figur 4. Den finns åtminstone i låg andel i hela norra Sverige och kan täcka mer än 10 % inom vissa områden. Den ungefärliga nuvarande åldersklassfördelningen återges i figur 5. Contortabeståndens areal är av samma storleksordning som tallbeståndens. Många bestånd har utvecklats till blandbestånd med inhemska arter, figur 6. SkogForsk l Redogörelse nr 1, 1999 17