information till dig om Acromioplastik
Axelleden Anatomi Axelleden består av ett ledhuvud i överarmen och en ledpanna som är formad i skulderbladet. Skuldran är ett samlingsnamn på flera olika leder; axelleden, bröstben-nyckelbensleden, nyckelbens- och skulderhöjdsleden samt skulderblad-bröstkorgsleden. Ovanför ledhuvudet finns ett skulderhöjdsben som bildar ett tak till axelleden. Leden görs stadig med hjälp av ledband, brosk och ledkapsel. De lednära musklerna ger ytterligare stadga åt axelleden. De lednära musklerna går samman och fäster på ledhuvudet i en manschettformation och benämns som rotatorkuffen. Musklerna i rotatorkuffen har till uppgift att hålla ledhuvudet i centrum av ledhålan när armen används. Acromio Skulderhöjdsben Nyckelben Ledhuvud Ledpanna Överarmsben Skulderblad 2
Inklämningssyndrom Inklämningssyndrom i axelleden innebär smärta på grund av begränsat utrymme mellan undersidan på skulderhöjdsbenet och rotatorkuffen. Inklämningssyndrom benämns även som impingement. Risken för inklämning ökar med stigande ålder, om axeln utsätts för hög belastning, upprepade och ensidiga rörelser i synnerhet med armen ovanför axelhöjd. Diagnostik Diagnosen inklämningssyndrom ställs i första hand genom en läkarundersökning. Med hjälp av olika rörelser och belastningar av axeln ser man om det finns smärtreaktioner som är typiska för inklämningssyndrom. Läkaren lägger också en spruta med lokalbedövning och kortison under skulderhöjdsbenet. Om lokalbedövningen tar bort smärtan så talar detta för att smärtan sitter i området under skulderhöjdsbenet. Kortison syftar till att minska smärta och inflammation. En vanlig röntgenundersökning görs för att utesluta andra vanliga orsaker till smärta i axeln. Vid inklämningssyndrom är röntgenbilderna oftast normala. 3
olika former av behandling Icke operativ behandling Resultatet av insatser ger ofta större effekt då de görs i ett tidigt skede av besvärsdebuten. I första hand behandlas smärta kring axelleden med ett individuellt anpassat stabiliserande träningsprogram för hela skuldran. Träningen ska utföras regelbundet och pågå under minst tre månader innan dess effekt kan utvärderas. Tag kontakt med din sjukgymnast på din hemort för att få hjälp med detta. Utöver träning av skuldrans muskulatur kan även smärtlindrande behandling med till exempel TENS eller akupunktur och smärtstillande medicin ingå. En viktig del i att minska besvär från skuldran är att se över arbetsplatsen och arbetsställningar. Vid utebliven/otillfredställande effekt av ovanstående insatser kan injektion av kortison under skulderhöjdsbenet ges. Beslut om operation fattas i samråd mellan dig och ortopedläkaren. Operativ behandlig Operation acromioplastik väljs då du kan vinna en bättre funktion vad gäller rörlighet och rörelseomfång samt minska smärtan genom att öka utrymmet i axelleden så att mjukdelarna kan röra sig fritt. Rehabiliteringstiden är ungefär 4 till 6 månader efter operationen. Prata med din läkare om prognos. Förberedelser inför operation Om du har en vältränad skuldra och bål före operationen återhämtar sig skuldran lättare. Träna därför så mycket som möjligt efter din förmåga före operationen under guidning av en sjukgymnast. 4 Träna gärna igenom det program som finns i broschyren före operationen tillsammans med sjukgymnast på din hemort.
Operationen När du blivit sövd undersöks först stabiliteten i din axelled. Därefter görs en artroskopi (titthålsundersökning) av axelleden. Med titthålsinstrumentet tittar läkaren in i din axelled och undersöker ledytor, senfästen och ledkapsel. För att utrymmet under skulderhöjdsbenet ska förbättras mejslar eller fräser läkaren bort främre underkanten av skulderhöjdsbenet. Delar av slemsäcken tas också bort. Efter operationen Eftersom leden/operationsområdet spolas med vätska (koksaltlösning) under hela ingreppet kan axeln kännas stel och svullen efteråt. Svullnaden försvinner dock snabbt och är helt borta efter något eller några dygn. Ibland kan kroppen reagera med lätt feber efter en operation. Du bör dock vara feberfri andra dagen efter operationen. Efter operationen har du endast små sticksår som läker snabbt. Ibland sys några stygn men inte alltid. Förbandet kan vid behov bytas hos distriktssköterska, eller sitta kvar tills de eventuella stygnen tas bort efter cirka två veckor. Du får information av sjuksköterska efter operationen. Trots att du genomgått en titthålsoperation med små hudsår finns det en såryta på undersidan av skulderhöjdsbenet. Därmed finns det en risk att axeln stelnar till efteråt och därför börjar du med rörelseträningen redan på operationsdagen. 5
Smärtlindring Det finns flera sätt att behandla smärta. Före operationen får du smärtlindring i form av tabletter. När du är sövd lokalbedövar läkaren huden där snittet ska läggas. Under operationen kompletteras bedövningen med ytterligare läkemedel. Efter operationen får du smärtstillande tabletter. Målet är att genomföra operationen helt smärtfritt och med så lite smärtor som möjligt i efterförloppet. Du får recept på smärtstillande när du reser hem. Rehabilitering Det krävs en god blodförsörjning för att skelettet ska bli återställt. Därför är det viktigt att träningen sker på rätt ansträngningsnivå så att skuldran får en ökad blodcirkulation i det opererade området. Förutom ökad blodcirkulation syftar träningen till att bibehålla funktionen i skuldran. Stegvis ökas belastningen för att öka muskelstyrkan och förbättra samspelet mellan musklerna. Viloställning För att lindra smärta efter operation kan du placera en kudde under överarm och armbåge då du vilar på rygg. Fråga behandlande sjukgymnast om du behöver tips på fler viloställningar. 6
Träningsprogram På operationsdagen går en sjukgymnast igenom ditt träningsprogram med dig. Det är viktigt att du nära inpå operationen träffar en sjukgymnast på hemorten för att få ett komplett träningsprogram. Kom ihåg att dra ner på hushållssysslor och vardagliga aktiviteter så att du kan genomföra träningen. Komplettera gärna träningen med regelbundna och dagliga promenader i en intensitet så att du bli svettig. Använd armen i lättare dagliga aktiviteter så fort som möjligt och öka stegvis. Låt smärtan guida dig. FAS 1 Under FAS 1 ska cirkulationen öka i det opererade området. Övningarna är utan belastning och ska utföras mycket och ofta, 3 till 4 gånger dagligen under 10 minuter vid varje tillfälle. 1. Pumpa med handen för att få igång cirkulationen i din opererade arm. Upprepa 20 gånger. 7
2. Böj och sträck armbågen fullt ut i båda riktningarna. Handflatan ska vara riktad mot kroppen. Böj och sträck mjukt i armbågen. Upprepa 20 gånger. 3. Ligg ner. Placera händerna i nacken och låt armbågarna peka upp mot taket. För armarna in mot mitten i jämn takt så att armbågarna möts och ut så långt det går mot underlaget. Utför rörelsen under 30 sekunder. Upprepa 2 gånger. 8
4. Sitt eller stå. För handflatan bakom ryggen och försök nå ryggtavlan. Behåll rak rygg och sänkt skuldra. För fram handen igen. Utför rörelsen under 30 sekunder. Upprepa 2 gånger. 5. Stå upp och ta stöd mot en stol eller ett bord. Böj dig framåt och låt din opererade arm hänga rakt ner. Andas ut och slappna av. När armen är avslappnad gör du mjuka pendelrörelser i olika riktningar. Utför mjuka pendelrörelser under 30 sekunder, upprepa 2 gånger. 9
6. I sittande eller stående. Lyft upp båda axlarna mot öronen, sänk dem mjukt ner. Utför mjuka axellyft under 30 sek, upprepa 2 gånger. 7. I sittande eller stående. Andas ut och slappna av i axlar. Luta huvudet bort från den opererade axeln och håll kvar, andas ut. Dra in hakan något. Du ska känna en töjning på samma sida som den opererade axeln. Gör likadant på andra den sidan. Håll cirka 30 40 sekunder. Upprepa 3 gånger per sida. 10
FAS 2 När smärtan efter operationen har lagt sig något och träningsprogrammet under FAS 1 går att utföra med lätthet flera gånger om dagen kan du med sjukgymnastens hjälp påbörja en mer belastad träning. Behåll de övningar från FAS 1 som du och behandlande sjukgymnast anser gör nytta. Under FAS 2 får det kännas i skuldran men den ska vara hanterbar. Innan nästa träningspass ska eventuella besvär klinga av och återgå till där de var före träningen. Ta hjälp av smärtskalan nedan. säker måttlig risk hög risk 0 5 10 Ingen smärta Värsta tänkbara smärta Thomee R Rhys Ther, 1997 När FAS 2 är slut ska du kunna lyfta armen i alla riktningar och ha en god rörlighet. För att klara detta behöver du fortsätta träna rörlighet och muskler som ger skulderbladet stadga, till exempel att föra ihop skulderbladen. FAS 3 När FAS 3 påbörjas kan du lyfta armen i alla riktningar och har god rörlighet och en god kvalitet i utförandet av rörelserna i alla axelns riktningar. Under FAS 3 är målet att bygga upp styrkan till fullo i alla skuldrans muskler olika positioner. Styrkan ökas nära kroppen för att sedan successivt öka vinklar och utföras i olika positioner. Din sjukgymnast guidar dig. Uppföljning Omkring 6 till 8 veckor efter operationen kallas du till ett återbesök hos en sjukgymnast på Ortopedimottagningen i Hässleholm. Läkaren som opererade dig följer upp dig via telefon. Tiden för sjukskrivning är beroende av ditt arbete. Sjukskrivningstiden varierar mellan 6 till 12 veckor. 11
Kontakta oss gärna! Operationsplanerare 0451 29 64 70 Ortopedmottagning Hässleholm 0451 29 64 70 Övervakningsavdelning 0451 29 64 28 Sjukgymnastik 0451 29 66 00 www.1177.se Här hittar du aktuella e-tjänster inom vården. Illustartioner: Astrid Kvarneberg Foto: Colourbox Produktion: Skånevård Kryh Fakta: Monica Boss Holmgren, leg sjukgymnast och Sara Eriksson, leg sjukgymnast Faktagranskad: Johan Ohlsson, överläkare Kontakt: Ingela Ranebo, sjuksköterska Mars 2008. Reviderad mars 2015. Hässleholms sjukhus Ortopedimottagning Hässleholm Kristianstad Ystad 281 25 Hässleholm Telefon: 0451 29 64 70 Skane.se/hassleholm